Dialogträning på vårdarbetsplatser En studie av interventionseffekter och processer med användning av kvantitativ och kvalitativ metodik ISM rapport 11 Finansiärer: Afa försäkring; VG regionen; ISM; Arbets och miljömedicin GU. Mats Eklöf Psykologiska institutionen, Gbg universitet Sahlgrenska akademin
Dessutom Projektgrupp: Gunnar Ahlborg, Christina Grill, Anna Grimby Ekman, Annemarie Hultberg, Eva Carin Lindgren, Ewa Wikström Dialogtränare: Marianne Trogen Hagman, Pia Törner, Kerstin Wilgin Rehnberg Ca 400 personer vid vårdenheter och deras chefer
Utgångspunkter Organisationer kan i praktiken inte fungera bra enligt regel och kontrollstyrning Förmåga och utrymme att föra dialog behövs för att skapa bra samarbete, utveckling och bra produkter Och för säkerhet och bra psykosocial arbetsmiljö Det behövs forskning om fhv & konsultmetodik
Dialog Vår enkla definition: Att genuint uttrycka tankar, erfarenheter Att lyssna och vara beredd att låta sig påverkas
Dialogträning Särskilt utbildade tränare Två heldagar med ca en månads mellanrum Träning i grupper om 8
Träningens grundprinciper Samtal kring typiska viktiga och heta frågor Genom konkreta erfarenheter och exempel Tydlig struktur bevakad av tränaren Tränaren skapar balans mellan risktagande och trygghet Tränaren förmedlar behovsstyrd expertkunskap Inget beslutstryck
Korten Temaområde Exempel på negativa kort d.o. positiva Ledaren Vår ledare gömmer sig när vi har problem Vår ledare säger sin mening på ett positivt sätt Arbetskamraterna Jag blir ledsen när en arbetskamrat ger mig negativ återkoppling Jag respekterar arbetskamraternas synpunkter och de respekterar mina Samarbete Vi mobbar varandra Vi skvallrar inte om varandra Kvaliteten Jag är osäker på om mitt arbete är Alla tar initiativ till Förändringar Kulturen bra nog Vissa förändringar här är oförnuftiga Vi saknar respekt mellan yrkeskategorierna förbättringar Vi är delaktiga i planeringen av förändringar Hos oss får vi göra fel om vi lär av felen Kommunikationen Vi använder ironi för att undvika att ge varandra ärlig återkoppling Vi är alla involverade i diskussioner om våra arbetsuppgifter
Dialogträning 2.1.2 Träningens material och centrala moment 2.1.2.1 Träning utformad som ett sällskapsspel 2.1.2.2 Dialogreglerna 2.1.2.3 Dialogkorten 2.1.2.3.1 Syften bakom dialogkortens innehåll 2.1.2.4 Val av kort att använda vid träningsdagar 2.1.2.5 Kortens användning under träning. Korthållare och kortomgångar. 2.1.2.6 Underlag för åtgärdsplanering. Handlingsplaner 2.1.2.7 Pedagogiska inspel och processinterventioner 2.1.2.8 Böcker till deltagarna 2.1.3 Deltagare: Tränande, tränare och enhetschef 2.1.3.1 Tränande personal. Sammansättning av träningsgrupper 2.1.3.2 Tränaren 2.1.3.3 Enhetschefens roll, allmänt 2.1.3.4 Enhetschefens roll under träningsdagarna 2.1.4 Träningens omfattning. Träningsomgångar och träningsdagar 2.1.5 Stegvis beskrivning av träningsprocessen 2.1.5.1 Tränare och enhetschef förbereder den första träningsomgången 2.1.5.2 Chefen informerar enhetens medarbetare 2.1.5.3 Tränaren informerar enhetens medarbetare 2.1.5.4 Den första träningsomgången. Träningsdag 1 (Beskrivs i drygt 20 punkter) 2.1.5.5 Perioden mellan träningsdag 1 och träningsdag 2 2.1.5.6 Den andra träningsomgången. Träningsdag 2 2.1.5.7 Uppföljningsmöte mellan tränaren och enhetschefen.
Chefens roll Att före träningsdagarna ha ett samtal kring sina utvecklingsmål med tränaren Att inför personalen uttrycka sin önskan om att utveckla dialog på enheten Att som lyssnare och sekreterare medverka i alla träningsgrupper Att efter träningsdagarna samtala om erfarenheter och planer med tränaren Att skriftligt formulera praktiska slutsatser/planer
Inklusionskriterier Enheter Vars chef kan bedömas vara genuint intresserad av att utveckla dialog Och som förankrat deltagande bland personalen Ej allvarliga pågående konflikter vid enheten Som inte förutses bli omorganiserad inom 1 år Implicita kriterier Enheternas egen budget belastas inte av träningskostnader eller prod. bortfall Enhetschefen har tid att sitta med vid varje träningsdag Läkare deltog ej
Avsikter med träningen Meningsfull, positiv erfarenhet Lust att pröva i praktiken Positiv effekt på jobbkommunikationen Bättre arbetsmiljö Mindre stress Hinder? Krafter för status quo Makt, rutiner, osäkerhet Erosion av effekt Stresspåverkan
Randomiserad kontrollerad studie bland vårdenheter inom sjukvård i VGR kontrollgruppen fick en konventionell föreläsning om kommunikation och dialog Kval. intervjustudie bland deltagare Processtudie baserad på tränarobservationer
Genomförande Ca 200 tränades, ca 200 i kontroll RR ca 80% i träning, 60% i kontroll Vårdtyp Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård Ortopedi, slutenvård Medicin, slutenvård Medicin, slutenvård Minnesmottagning Barn och ungdomspsykiatri, slutenvård Logopedmottagning Intensivvård Intensivvård Betingelse Träning Kontroll Träning Kontroll Träning Kontroll Kontroll Träning Träning Kontroll
Hypotes 1 3: Omedelbara träningseffekter Hypotes 1. Majoriteten av deltagarna skulle rapportera positiva upplevelser från träningen 87% positiva Hypotes 2. Majoriteten av deltagarna skulle rapportera att de lärt sig något om dialog 73% tyckte detta Hypotes 3. Lärdomarna skulle av majoriteten uppfattas användbara i arbetet. Och 88% av dem som lärt sig ngt instämde
Hypotes 4. Informationsflödena på arbetsplatsen skulle utvecklas positivt (dela med sig av info, uttrycka synpunkter, vara accepterat att uttrycka synpunkter, ömsesidigt inflytande) Hypotesen fick stöd och effekten hade ökat vid 6 mån 4 3,5 Träning Kontroll 3 Figur 1 Baseline 3 månader 6 månader Trygghet i deltagande vid tre tidpunkter i tränings respektive kontrollbetingelserna
Hypotes 5. Osäkerhet rörande konsekvenser av öppenhet i kommunikationen på arbetsplatsen skulle utvecklas positivt. Hypotesen fick inte stöd 2 1,5 Träning Kontroll 1 Figur 2 Baseline 3 månader 6 månader Tillit/öppenhet vid tre tidpunkter i tränings respektive kontrollbetingelserna
Hypotes 6. Förekomsten av feedback rörande arbetsprestationer och problem skulle utvecklas positivt. Hypotesen fick ej stöd vid 3 månader, däremot vid 6 mån 3,5 3 Träning Kontroll 2,5 Figur 3 Baseline 3 månader 6 månader Feedback vid tre tidpunkter i tränings respektive kontrollbetingelserna
Hypotes 7. Deltagarnas inflytande på jobbet skulle utvecklas positivt. Hypotesen fick ej stöd vid 3 månader, däremot vid 6 mån 3,5 3 Träning Kontroll 2,5 Figur 4 Baseline 3 månader 6 månader Inflytande vid tre tidpunkter i tränings respektive kontrollbetingelserna
Hypotes 8. Det sociala stödet på arbetet skulle utvecklas positivt. Hypotesen fick inte stöd 3,5 3 Träning Konttroll 2,5 Figur 5 Baseline 3 månader 6 månader Socialt stöd vid tre tidpunkter i tränings respektive kontrollbetingelserna
Intervjustudien 21 strategiskt utvalada IP Effekter under träningen: Dialogöppningar Ett öppet och tillåtande kommunikationsklimat Utrymme för lyssnande och tal Tid för reflektion och perspektivbyte Vägledning i att finna och formulera egna ståndpunkter Medvetenhet om styrkan i normer och värderingar
Intervjustudien (2) På jobbet efter träningen: Förändrade kommunikationsmönster Undviker förolämpningar Undviker ironi Vågar säga sin mening och begära Är mer hänsynsfull och balanserad i sin kommunikation Är konstruktivt konfrontativ
Pågående studier Analys och rapportering av intervjustudie bland deltagande chefer Teoretisk analys av metodiken Processtudie via tränardokumentation
Planer Anpassa metodiken för användning i grupper av chefer & prova den i en pilotstudie Utveckla metodik(en) för utveckling av kommunikationen mellan chefsnivåer mellan vårdens beställar och utförarnivåer primärvård specialistvård Anordna utbildning av dialogtränare