Elever med Aspergers syndrom i grundskolan Pedagogers tankar om samhörighet mellan elever med Aspergers syndrom och övriga elever Pupils with Asperger syndrome in elementary school Teachers thoughts about affinity between pupils with Asperger syndrome and other pupils Malin Larsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsvetenskap/Lärarpogramet Avancerad nivå / 15 hp Handledare: Carin Roos Examinator: Ann-Britt Enochsson Datum: 18/11-13
Förord Jag vill till att börja med tacka alla pedagoger som ställt upp på att bli intervjua, utan er hade inte denna uppsats blivit möjlig. Därefter vill jag tacka min handledare Carin Roos för att hon har trott på mig, stöttat mig och kommit med bra idéer. Carin har verkligen lagt ner tid och tagit sig tid vilket har gjort att jag aldrig behövt stanna upp. Jag vill även tacka min familj och mina vänner som trott på mig. Malin Larsson
Abstract Affinity is something that I think is very important for all people, especially for people with a disability. Without a sense of belonging, it is difficult to develop and live a normal life. The aim of this paper is therefore to study teachers thoughts about the affinity between students with Asperger syndrome and the other students. The aim has been clarified using four questions about belonging and social interaction as the basis for a sense of belonging. The method used to make the interviews possible and get the best information is written qualitative interviews. Four teachers in grades 1-3 were interviewed in the study. The questions were answered traded both on community and social interaction between students with Asperger syndrome and the other students. The interviews show both similarities and differences in how teachers look at affinity. All teachers interviewed felt that togetherness is something that occurs through community and togetherness is very important for students with Asperger syndrome. Students with the current diagnosis have to get the best conditions for the development of social interaction and solidarity with the other students need clear structures and understanding from both teachers and students at the school. The study is based on the socio-cultural perspective because it highlights the social interaction. It was almost a given to start from the socio-cultural perspective. Keywords A school for all, social stories, autism spectrum disorders, bullying, harassment, Asperger syndrome.
Sammanfattning Samhörighet är något som jag tror betyder mycket för alla människor, speciellt för människor med något funktionshinder. Utan att känna samhörighet är det svårt att utvecklas och leva ett normalt liv. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka pedagogers tankar kring samhörighet mellan elever med Aspergers syndrom och de övriga eleverna är. Syftet har tydliggjorts genom att använda fyra stycken frågeställningar som handlar om samhörighet och det sociala samspelet som ligger till grund för att känna samhörighet. Metoden som använts för att göra intervjuerna möjliga och få ut bästa information är skriftliga kvalitativa intervjuer. Fyra klassföreståndare i årskurs 1-3 har intervjuats i uppsatsen. Frågorna som besvarades handlade både om samhörighet och det sociala samspelet mellan elever med Aspergers syndrom och de övriga eleverna. Intervjuerna visar både likheter och skillnader på hur pedagogerna ser på samhörighet. Samtliga pedagoger som intervjuades ansåg att samhörighet är något som uppkommer via gemenskap och att samhörighet är väldigt viktigt för elever med Aspergers syndrom. För att elever med den aktuella diagnosen ska få bästa förutsättningar för att utveckla det sociala samspelet och samhörigheten med de övriga eleverna krävs tydliga strukturer och förståelse från både pedagogerna och eleverna på skolan. Uppsatsen är uppbyggd på det sociokulturella perspektivet eftersom det belyser det sociala samspelet mycket. Därför blev det nästan givet att utgå från det sociokulturella perspektivet. Nyckelord En skola för alla, sociala berättelser, autismspektrumstörningar, mobbning, trakasserier, Aspergers syndrom.
Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 2 Frågeställningar... 2 Forsknings- och litteraturgenomgång... 3 Sociala svårigheter för elever med AS... 3 Mobbning och trakasserier... 4 Samhörighet mellan en elev med AS och övriga elever... 5 Pedagogers arbete med samhörighet i skolan... 6 Sammanfattning... 8 Teoretisk utgångspunkt... 9 Sociokulturellt perspektiv... 9 Metodologisk ansats och val av metod... 10 Metodval... 10 Urval av respondenter... 11 Etiska utgångspunkter... 11 Genomförande... 12 Databearbetning... 12 Studiens tillförlitlighet... 12 Resultat och analys... 14 Intervjupersoner... 14 Samhörighet... 14 Svårigheter i det sociala samspelet... 15 Pedagogers arbete kring det sociala samspelet och samhörighet... 16 Material och strategier för att arbeta med det sociala samspelet och samhörighet... 17 Sammanfattning... 17 Diskussion... 19 Metoddiskussion... 19 Resultatdiskussion... 20 Sociala svårigheter för elever med AS... 20 Arbetet kring samhörighet och det sociala samspelet... 21 Metoder och material i arbetet kring samhörighet och det sociala samspelet... 22 Avslutning... 23 Vidare forskning... 23
Referenser... 24 Bilagor... 26 Bilaga 1... 26 Informationsblankett... 26 Bilaga 2... 27 Intervjuguide...27
Inledning Denna uppsats handling är om hur elever med Aspergers syndrom (AS) känner samhörighet med de övriga eleverna. Ett begrepp som ofta dyker upp i specialpedagogiska sammanhang är en skola för alla. En skola för alla är ett individuellt perspektiv som delvis belyser att ge förutsättningar till elever i behov av särskilt stöd (Brodin, 2010). Hur ska en elev med AS kunna känna samhörighet ifall eleven inte får de förutsättningar som krävs och vad är det som krävs? Elever med speciella behov som AS måste få vara en del av denna skola för alla. För att få insyn på samhörigheten för elever med den aktuella diagnosen och mina frågeställningar har fyra pedagoger som är klasslärare i årskurs 1-3 intervjuats. Varför jag väljer just dessa årskurser är för att de känns mest relevanta för mig. Att ta del av klasslärarnas åsikter och uppfattningar tror jag ger mig mycket till denna uppsats. Jag tror även att min syn på Aspergers syndrom över lag öppnas upp överlag och även hur arbetet bör kretsa kring de eleverna. Det är dock viktigt att inte ta intervjuerna för givet då de bara arbetat med några få elever med AS. Alla elever är unika på sitt sätt och bör därför bemötas på detta unika sätt. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen (Skolverket, 2011 s.12). Detta är ett citat taget från Läroplanen. Läroplanen skriver mycket om samhörighet, gemenskap och inkludering. Det är alltså något som ska jobbas med i skolan och alla elever bör känna någon form av samhörighet med de övriga eleverna. Winter (2008) skriver om typiska symtom hos personer med Aspergers syndrom och skriver då till exempel ensidigt socialt samspel och brist på empati. I och med det sociala funktionsnedsättningen är det inte det lättaste att få in elever med AS i samhörigheten tror jag. Men såklart finns det lösningar om det arbetas fram. Varför jag skriver om samhörighet för just elever med AS är dels att jag inte har så mycket kunskap om just den svårigheten. Jag har träffat på många elever som är i behov av stöd både när jag haft min verksamhetsförlagda utbildning under tiden på universitetet och när jag vikarierat, men ingen elev med Aspergers syndrom. Jag tror denna uppsats kan få mig till att få upp ögonen och bilda mig kunskap om även denna svårighet, inte bara om deras samhörighet utan även svårigheten över lag. Jag tror även den kan hjälpa mig att förstå hur otroligt mycket samhörighet betyder och är och hur viktigt det faktiskt är för elever i behov av särskilt stöd och även de övriga eleverna. Denna uppsats bidrar till att pedagoger ute på fältet och blivande pedagoger får upp ögonen för hur viktig samhörigheten mellan eleverna är. Dagens lärarutbildning består av allt för lite specialpedagogik anser jag. Detta tror jag gör att många pedagoger har svårt att bemöta elever med den aktuella diagnosen och även andra svårigheter. Jag hoppas att denna uppsats kan bidra till att pedagoger får en bredare syn på detta. 1
Syfte Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers tankar om samhörighet mellan elever med Aspergers syndrom och övriga elever. Frågeställningar För att få svar på mitt syfte kommer jag använda mig av följande frågeställningar: Vilka olika sociala svårigheter beskriver respondenterna angående elever med Aspergers syndrom? Hur uttrycker pedagogerna att arbete och undervisning med samhörighet och det sociala samspelet kan ske? Vilka olika material och metoder använder respondenterna för att arbeta med samhörighet och det sociala samspelet? Vad anser respondenterna krävs för att elever med Aspergers syndrom ska känna samhörighet med de övriga eleverna? 2
Forsknings- och litteraturgenomgång I detta avsnitt av arbetet kommer tidigare forskning och litteratur som berör uppsatsens ämnesområde tas upp. Grundaren till Aspergers syndrom är Hans Asperger en psykiatriker och barnläkare ifrån Österrike. Han levde mellan åren 1906-1980. Det var dock inte förrän efter Aspergers död som den autistiska personlighetsstörningen AS blev ett begrepp (Attwood, 2011). Sociala svårigheter för elever med Aspergers syndrom.jag har vad en del skulle kalla handikapp, jag kallar det en gåva Aspergers syndrom (Jackson, 2010 s.18). Aspergers syndrom är en diagnos som ingår i gruppen autismspektrumstörningar. Vad som djupgående symboliserar människor med autismspektrum störningar är att de har störningar i sin utveckling (Abbad Larsson, 2007). Abbad Larsson tar vidare i sin avhandling upp Wings traid. Det är en triangel där varje sida har ett symtom som är typiskt för människor med autismspektrum störningar. Delarna är: - Begränsat socialt samspel - Begränsad talförmåga - Begränsad förmåga när det gäller beteende, specialintressen och fantasi. Abbad Larsson (2007) nämner för att en människa ska få diagnosen autism så ska en människa ha svårigheter inom alla de tre övre områdena. Det som skiljer autism från AS är att personer med AS inte alltid har en begränsad kommunikation. Winter (2008) tar även han upp några typiska symtom på människor med den aktuella diagnosen: - De är otroligt ärliga och säger exakt vad de tycker och tänker om saker och ting - Har svårigheter att tolka sociala koder, har svårt att anpassa känslor - Har en nedsatt förmåga att tolka andra personers känslor. När det gäller ärlighet så nämner även Attwood (2011) att de är otroligt ärliga och säger exakt vad de tycker och tänker. De säger rakt ut vad de har för tankar här och nu. Att vara ärlig betyder mer än att tänka på omgivningens känslor. Många elever på skolnivå lär sig tidigt att dra vita lögner för att inte såra någon i sin omgivning, men det är en svårighet för elever med Aspergers syndrom. Därför är detta med ärlighet och känslor något som elever med AS bör träna mycket på. Gerland (2010) skriver att vissa människor med autismspektrumstörningar visst kan ljuga. Kanske inte lika ofta och på samma skäl som andra människor ljuger. De kanske inte ljuger för att skydda någon i dess omgivning då de har svårt att se saker ur andra människors perspektiv. Därför ser deras lögner annorlunda ut. Winter (2008) skriver att människor med AS har svårt att anpassa känslor. När en person med AS ser oberörd ut kan han eller hon i själva verket vara starkt berörd. Humöret kan vända väldigt snabbt och kan vid opassande tillfällen visa känslor som inte passar in för att personen 3
inte riktigt förstår situationen och känslorna. I och med denna nedsatta förmåga att förstå känslor kan lätt fel känslor användas vid fel tillfälle. Attwood (2011) skriver att vissa känslor är svårare än andra att förstå, kärlek är en svår känsla anser många med AS. Personer med den aktuella diagnosen har svårt att hålla sig till en känsla. Om en person med AS blir glad över något som har en antingen positiv eller negativ konsekvens oroar sig personen på samma gång över hur det ska gå. Skolverket (2009) skriver att människor med Aspergers syndrom har en svårighet att förstå andra människor och att pedagoger bör försöka förstå varje individs sätt att tänka och förhålla oss till detta. Vi pedagoger bör förstå och översätta elevernas förståelse och tankar och stötta upp det. Omvärlden är inte alltid förstående för människor med AS. Det gäller att vi pedagoger har en stor kunskap om problematiken annars kan miljön och eleverna påverkas negativt av detta. Gerland (2010) skriver att en person som pratar mycket språkligt behöver inte ha en bra empatisk förmåga för språket. Mobbning och trakasserier Flera böcker tar upp att det är vanligt att elever med Aspergers syndrom blir utsatta för mobbning och trakasserier. I en rapport som Skolverket har släppt skrivs det att deras sociala samspel ligger till grund för detta (Skolverket, 2009). Attwood (2011) skriver om varför barn med den aktuella diagnosen ligger i riskzonen för att bli mobbade. Han tar då upp att passiva människor har ökad risk att bli utsatta för mobbning då de vanligtvis är fysisk svaga och har svag självkänsla. På grund av deras sena mognad i det sociala samspelet kan andra barn uppfatta de som påträngande och att de retas. När barnen ska leka till exempel polis och tjuv så kan barnet inte riktigt förstå hur de ska bete sig i leken och kan därför helt plötsligt börja brottas eller dominera och ta över leken. Många barn kan därför uttrycka saker som det är rätt åt honom när ett barn med AS blir mobbat. Attwood (2011) skriver vidare att Hans Asperger har själv uttalat sig om detta, barn och elever med autismstörningar avvisas ofta från gruppen av sina klasskamrater då de har ett avvikande beteende som de inte tycker passar in. Attwood skriver vidare om att föräldrar och pedagoger har ett hopp om integration och att det i många fall lyckas medan det i andra fall leder till trakasserier. Att ett barn med AS ska komma själv och berätta att barnet är utsatt för mobbning är mindre än hos andra barn. Det gäller därför att vi pedagoger är uppmärksamma på tecken, det kan vara trasiga ägodelar, trasiga kläder eller ett och annat skrubbsår. Patrick (2011) skriver, att människor som har begränsade sociala färdigheter ses ofta som odugliga av samhället. När man då gång på gång misslyckas är det lätt att isolera sig, få dålig självkänsla och känner frustration och ensamhet. Gerland (2010) skriver också om sociala misslyckanden och att de ofta kan bli plågsamma, så personer med AS försöker hitta knep för att ta sig ur dessa situationer. Det är mänskligt att uppleva sociala misslyckanden och känslor som att man är tanklös, oförberedd eller dum kan komma under dessa misslyckanden. Reilly, Campbell och Karen (2009) tar i sin vetenskapliga rapport upp att den genomsnittliga åldern att diagnostiseras för AS är 11 år. Många barn går igenom sin skolgång med mobbning och trakasserier på grund av att de inte fått diagnosen och den hjälp de behöver. Många barn 4
går in i djupa depressioner då ingen förstår dem och de är i stort behov av identifiering, skriver Reilly, Campbell och Karen. Attwood (2011) tar upp att en annan anledning till mobbningen kan vara att det drar sig undan från de andra eleverna då barnet föreslår att hellre vara ensam. När barnet då väl ska delta i de sociala situationerna kan trakasserier uppkomma. Efter en sådan situation så stärker barnet sig själv genom att isolera sig och vara ensam, skriver Attwood. Östman (2001) skriver att det är viktigt att det finns någon lärare ute på rasten som sysselsätter eleven med AS. Annars blir det lätt att eleven inte vet vad den ska göra och hamnar då utanför vänskapskretsen. Det är även ute på rasten som risken att mobbning ska uppkomma är störst. Det är viktigt att det finns ett schema så att eleven tydligt för reda på vem som är ute på respektive raster nämner Östman vidare. Östman (2001) nämner att det är i många fall som elever med AS inte vågar gå själva till skolan på grund av att de känner sig otrygga och rädda. Många skolor i vårt land har problem med mobbning men vet inte hur de ska arbeta för att ta tag i det och det är därför många som undviker det. Men det är alltid bättre att göra någonting än ingenting alls för att förebygga mobbningen på skolan. Östman (2001) skriver vidare att så fort minsta lilla tecken på mobbning observeras är det viktigt att skolan reagerar snabbt och tar tag i det. Det finns många råd och tips hur man stoppar mobbning och vissa fungerar bättre och andra sämre. Oavsett detta så bör personalen på skolan använda sig av skolans mobbningsplan när en situation uppstår. Winter (2008) tar även han upp mobbning och skriver att elever med AS ofta kan bli måltavlor för mobbning på grund av att de har ett avvikande beteende. Liksom Östman (2001) skriver Winter att det är viktigt med personal som observerar elever med den aktuella diagnosen på rasten han skriver även att mobbningsrisken minskar om eleven inte är ensam. Winter tar även upp ett annat alternativ, stödkompisar. Stödkompisarna bör vi pedagoger omsorgsfullt och respektfullt välja ut. Stödkompisarnas uppgift är att hjälpa personen i svåra situationer som en väns stöd behövs. Det är viktigt att vi pedagoger noggrant går igenom vad en stödkompis uppgift är så att uppdraget är tydligt. Eleven med AS ska veta vilka stödkompisarna är och kunna gå fram och prata med dem när det är något som händer eller den känner sig ensam. Ifall stödkompisarna känner att de inte kan hjälpa personen ifråga med det den vill ha hjälp med bör lärare uppsökas. Att ha en vuxen man kan gå till om det händer något är en trygghet men det kan aldrig ersätta en vän att gå till, skriver Winter (2008). Samhörighet mellan en elev med Aspergers syndrom och övriga elever Jackson (2010) som själv har Aspergers syndrom ger tips på hur människor med den aktuella diagnosen kan skaffa sig vänner. Jackson är ingen expert, men genom att ha AS själv tror att det kan hjälpa andra människor i samma situation. Vidare skriver Jackson att det är viktigt att tycka om sig själv för att kunna få vänner. Se sig själv ur ett positivt synfält, vilka positiva sidor finns och vilka goda sidor. Det är viktigt att kommunicera så gott man kan och även fast det kanske inte går bra har det testat och då går det troligen bättre nästa gång. 5
Attwood (2011) skriver om hur det går till när personer med Aspergers syndrom skaffar sig vänner och har då kommit fram till att det finns fem olika faser i utvecklingen mot att skaffa vänner. Den första fasen som tas upp är ett intresse för den fysiska världen. Det är vanligt att personer med AS är i förskolan inte intresserade av att skaffa vänner utan utforskar hellre miljön runt omkring och materiella ting. Att utforska avloppsystemet, utforska träd och djur och andra saker är mycket mer intressant på rasterna. De andra barnen ses som tråkiga då personen med AS inte riktigt förstår de sociala koderna och reglerna. Barnet är hellre därför ensamt och integrerar sig med de vuxna som kan svara på frågor om barnets specialområde, skriver Attwood. Andra fasen som Attwood (2011) tar upp handlar om att eleven med den aktuella diagnosen vill leka med andra barn. Under de första skolåren brukar de komma in i denna fas. De upptäcker här att de andra eleverna har roligt tillsammans när de leker på rasten och deltar i andra sociala aktiviteter. Eleven med AS vill också ta del av och känna denna glädje med sina klasskompisar och andra jämnåriga. Trots denna inställning uppkommer ofta problem här. Barnen med Aspergers syndrom ligger här ungefär 2 år efter de andra barnens sociala samspel, detta bidrar till att eleven med AS lever upp till det önskade sociala samspelet. Barnen brukar i denna fas börja förstå att det är annorlunda och har svårt att komma in i gemenskapen, längtan efter en vän är stor. I tredje fasen får barnet med Aspergers syndrom sin eller sina första vänner. I denna fas brukar barnet komma in i ungefär under mellanstadietiden, barnet har nu skaffat sig sina första riktiga vänner. I vänskap situationen har barnet med AS en stor förmåga att vara den som tar plats och vara den ledande personen och har en annorlunda syn på vänskap än vad de andra har. Vänskapen går ibland sönder då de andra barnen inte förstår beteendet hos barnet med den aktuella diagnosen. Att tillägga är att det inte alltid är så att vänskapen går sönder, många barn är förstående och snälla och deras vänskap varar då i många år (Attwood, 2011). Läroplanen för grundskolan (2011), skriver under Skolans uppdrag och värdegrund att de som arbetar på skolan ska främja elevernas förmåga att förstå andra människor. Det är därför viktigt att pedagogerna arbetar med detta så att eleverna med AS har en chans att utveckla en vänskap och att vännerna är förstående. Attwood (2011) fortsätter att i den fjärde fasen har barnet kommit så långt att sökandet efter partner är aktuellt. Denna fas kommer barnet inte in i förrän i tonåren och den sista och femte fasen handlar om rollen som partner. Pedagogers arbete med samhörighet i skolan I en undersökning som Skolverket gjort har det visat sig att de flesta skolor har en god kunskap om den aktuella diagnosen och detta leder till att de kan bemöta dessa elever på ett bra sätt (Skolverket, 2009). När vi pedagoger bemöter elever i behov av särskilt stöd gäller det att vi bemöter de professionellt, skriver Gerland (2010). En del av denna professionalitet anser Gerland är förståelsen av eleverna. Gerland har frågat personer inom olika yrken vad de anser är ett professionellt bemötande. Två lärares svar finns med och de har gett två relativt olika svar. 6
Lärare 1 svarade: Ha god kunskap om funktionshindret Förhålla sig och behandla alla lika Inte ta åt sig personligt (t ex vid utåtagerande beteende) (s. 29) Lärare 2 svarade på ett annorlunda sätt jämfört med den första läraren: Att sätta in individen i en historia och ett sammanhang och inte bara reagera på det som sker. (s. 29). Med dessa citat vill Gerland (2010) visa på att det finns olika sätt att se på professionellt bemötande och att människor bör bemötas på olika professionella sätt. Winter (2008) skriver att det finns många olika sätt att träna på det sociala samspelet, men att det är viktigt att träningen kompletterar den sociala träningen som eleven får från professionella håll. Flera böcker tar upp att sociala berättelser är bra träning för elever med AS. Attwood (2011) skriver att sociala berättelser är en strategi där eleven får lära sig sociala signaler, känslor och andra sociala beteenden som en elev med Aspergers syndrom bör träna på. Metoden och tekniken kan även leda till att människor får en större förmåga att förstå människor med AS. Winter (2008) skriver att det är ett av de mest effektiva sätten att träna på den sociala träningen eftersom eleven där öva sig på att tolka och förstå olika situationer. Winter fortsätter att sociala berättelser består av 4 olika sorters meningar. Den första sorten kallas deskriptiva meningar och går ut på att meningen ska tala om en specifik situation för läsaren. Vad gör personen och i vilken miljö är den? Den andra sortens meningar är perspektiva meningar, här kommer känslor och reaktioner in. Hur är huvudpersonen samt de övrigas reaktion och känslor? Den tredje sortens meningar kallas direktiva meningar och fokuserar på vad personen kan säga i situationen även vad han eller hon kan göra för att lyckas med situationen. Den sista typen av meningar är kontrollmeningar och ska ligga som grund för ett bra avslut som kan erbjuda eleven förslag på strategier. Sociala berättelser ska skrivas i jagform, skriver Winter. Gerland (2010) som också skriver om sociala berättelser skriver att det är ett effektivt verktyg men att det inte passar alla elever. Gerland skriver även att de få lärare som använder sig av sociala berättelser faktiskt inte kan klara sig utan dem i som metod och teknik att öva på de sociala svårigheterna. Ju mer man jobbar med sociala berättelser desto mer användbart och professionellt blir det. Även Attwood (2011) tar upp sociala berättelser och skriver att det är en bra strategi att använda sig av för att öva på sociala signaler, känslor, tankar mm. Attwood skriver även att sociala berättelser kan hjälpa andra barn att förstå barn med AS. Det kan få dem att förstå hur de tänker och varför de beter sig som de gör i vissa situationer. Winter (2008) för fram seriesamtal som också är ett instrument som används för att träna på det sociala samspelet. I seriesamtal får eleven insyn i hur kommunikationen mellan människor går till. Streckgubbar och symboler används ofta under seriesamtal. Pappret är indelat i rutor som en serietidning och i varje ruta utspelar sig en scen. Genom att teckna så att eleven får ett samtal tydliggjort kan eleven förstå bättre vad som sker. Attwood (2011) skriver När en elev 7
ska föra ett seriesamtal används olika tuschpennor som eleven som pedagogen väljer ut tillsammans, varje färg symboliserar en känsla. På så sätt tydliggörs känslorna, skriver Attwood. Ett annat sätt att träna på den sociala biten som Winter (2008) tar upp är rollspel. Det kan vara bra att ha rollspel med situationer som eleven tycker är stressiga och han eller hon tycker är jobbiga. Det kan vara bra att vi pedagoger då och då stannar upp rollspelet och förklarar varför en person känner eller agerar som den gör i vissa situationer. Sammanfattning Diagnosen Aspergers syndrom klassas som en autismspektrum störning. Personer med den aktuella diagnosen har problem med sociala samspelet. De är otroligt ärliga och säger vad de tycker om saker och ting, har svårigheter att tolka andras känslor och en nedsatt förmåga att tolka sociala koder och anpassa känslor. En sak som många författare skriver är att elever med Aspergers syndrom löper ökad risk att utsättas för mobbning och trakasserier. Människor med AS ofta är fysiskt svaga och har svag självkänsla. De har också en sen mognad i det sociala samspelet och kan ses som påträngande. Detta är en möjlig anledning till mobbningen. Stödkompisar och vuxna som finns där för eleven är åtgärder som kan användas för att motverka mobbningen. När det gäller vänskap tas det upp att det är viktigt att tycka om sig själv för att utveckla en vänskap. Attwood (2010) tar upp 5 faser som barnet med AS går igenom när det skaffar vänner. Tre av faserna är: Intresse för den fysiska världen Vill leka med andra barn Skaffar sig sina första vänner Verktyg som kan användas i arbetet med det sociala samspelet är sociala berättelser där barnet får träna förmågan att förstå och tolka situationer. Seriesamtal är också ett hjälpmedel där får eleven öva på att sätta sig in hur en kommunikation mellan människor går till. Rollspel är ett tredje sätt, där får eleven ta upp situationer som den uppfattar som stressiga och jobbiga och öva på att agera och känna. Nästa del av uppsatsen kommer handla om det sociokulturella perspektivet som menar på att det sociala samspelet är viktigt för att utvecklas som individ (Strandberg, 2009). 8
Teoretisk utgångspunkt I detta avsnitt kommer den teoretiska utgångspunkten i arbetet presenteras. Arbetet kommer utgå det sociokulturella perspektivet. Vidare i arbetet kommer denna teori användas som analysverktyg. Sociokulturellt perspektiv Forskaren som ligger bakom det sociokulturella perspektivet är Lev Vygotskij, skriver Strandberg (2009). Teorin har mycket fokus på det sociala samspelet mellan individer. Teorin fokuserar mycket på att personer lär sig genom att samspela med varandra. Den sociala kompetensen är grunden för hela människas utveckling. Enligt Strandberg: Vygotskij menade att människors samspel inte bara är en metod som kan stödja lärande och utveckling. Han menade att samspel är lärande och utveckling (s. 47). Strandberg (2009) skriver vidare att det är genom samspelet som vi människor når fram till den kunskap som verkligen behöver äga visdom om. Social förmåga består och belyser olika typer av samspel människor och det är dessa samspel som grundlägger lärdom. Samspelet eleverna emellan och även mellan vuxna och elever emellan grundlägger den språkliga kompetensen också. Genom det sociala språket utvecklar vi vår tankeverksamhet och tankeförmåga. Samspelet mellan vuxna och barn samt mellan barn och barn är båda viktiga för den sociala utvecklingen. Strandberg (2009) skriver vidare att samspel kan ske på många sätt och behöver inte bara ske genom muntliga samtal människor emellan. Det kan också uppstå genom samspråk, resonemang, småprat, diskussioner, chattande, berättelser med mera. Det finns olika kvalité på samspel. En god kvalité på samspel kan bestå av olika innehåll, några samtal som brukar ha hög kvalité kan belysas av jämställdhet, vara rika på känslor, problemlösande bland annat. Hundeide (2006) skriver att det sociokulturella perspektivet anser att barnet anländer till en kollektiv och social värld då det föds. Den sociala värld som det nyfödda barnet anländer till är uppbyggt av historiska och kulturella ramar. Den historiska världen har pågått innan det barnet föddes och kommer fortsätta då personen går ur tiden. Det är denna historia och kultur som lägger grunden till vilka vi blir, våra tankar och förstås också vårt sociala samspel. Strandberg (2009), skriver att språket är det viktigaste kulturella redskap vi har. Genom vårt språk sätter vi ord på saker och ting. Människor beskriver, visar känslor och diskuterar saker och ting bland annat, det sociala samspelet är helt enkelt ett redskap som vi inte klarar oss utan. 9
Metodologisk ansats och val av metod I denna del av uppsatsen kommer metoden som använts i studien presenteras. Vidare kommer de etiska utgångspunkterna gås igenom och hur själva genomförandet av metoden gjorts. Till sist kommer bearbetning av informationen som framkommit redogöras. Metodval I denna studie har valet fallit på att använda intervjuer som metod. Dalen (2008) skriver att kvalitativa intervjuer bygger på information om personers vardag är och hur de står i relation till den. Därför passar kvalitativa intervjuer till min studie. Intervjuer kan vara upplagda på varierande sätt och bära på olika typer av form och innehåll. De varierade typer av intervjuerna ger olika innehåll och resultatet och slutsatserna skiljer sig ifrån varandra (Lantz, 2013). Den typ av intervju som kommer användas i denna studie är kvalitativa intervjuer. Patel och Davidsson (2011) skriver att just dessa intervjuer ofta används vetenskapliga rapporter och uppsatser. Trost (2005) nämner att kvalitativa intervjuer kan göras både skriftligt och muntligt. Om frågorna under intervjun är utformade på ett sätt så att intervjusättet tillåts fungerar både skriftliga och muntliga intervjuer bra. Studien är byggd på skriftliga intervjuer eftersom det var svårt att få tag på pedagoger som hade tid att träffas och ha muntliga intervjuer. Vid muntliga intervjuer sitter personerna ifråga öga mot öga med varandra med varandra och kroppsspråk och situationen kan läsas av på ett annat sätt än vid muntliga. Positiva saker med skriftliga intervjuer via e-post är att personen som intervjuas får tid på sig att tänka och själv får avgöra i vilken ordning frågorna svaras i. Så det finns för- och nackdelar med både skriftliga och muntliga intervjuer. Yin (2013) skriver att ungefär samma typ av frågor ställs till personerna under intervjuerna i kvalitativa intervjuer, men det kan ske i en annorlunda ordning. Frågorna ställs alltså i den ordning som de passar in. Vidare skriver Yin att frågor i en kvalitativ intervju är öppna. Personen som intervjuas ska få chansen att svara med sina egna benämningar och svaret ska inte avgränsas till ett eller få ord. Ja- och nej- frågor. I och med att frågorna är öppna så varierar ofta längden på intervjun, och kan göra det ganska kraftigt. Vissa har mycket att säga, andra kanske inte har lika mycket att dela med sig av. Davidsson (2007) skriver om self report är en forskningsmetod som kan kopplas in på det sättet jag intervjuat mina respondenter. Self report bygger på en undersökning som ger kunskap om personers upplevelser samt bygger på erfarenheter som visar hur respondenten tänker. Davidsson skriver vidare att en self report går ut på att personerna som ska intervjuas får ett frågeformulär utskickat till sig, i detta fall via e-post. I frågeformuläret ska respondenterna så utförligt som möjligt svara på frågorna. I self report används inga följdfrågor därför är det viktigt att formuleringarna på frågorna är tydliga och byggda så att svaren kan utvecklas. Något som Davidsson nämner är att respondenten med denna typ av forskningsmetod får tänka igenom sina svar väl och att det är viktigt för att få ett djupt innehåll på intervjun. 10
Urval av respondenter I denna studie har fyra klassföreståndare i årskurs 1-3 intervjuats eftersom det är i de årskurserna som jag kommer arbeta och undervisa i framöver. Klassföreståndare i dessa årskurser valdes eftersom det är mest relevant inför mitt kommande yrke. Valet skulle kunna gått till att intervjua specialpedagoger som är specialister på området, men det kändes inte lika relevant. Innan beslutet fattades att intervjua klassföreståndare gick funderingarna lite kring att intervjua barn på något sätt. AS är dock ett intervjusämne där många elever i de årskurserna troligen inte vet vad det är. Därför insåg jag att det bästa vara att intervjua klassföreståndare istället. Etiska utgångspunkter Innan denna studie startades och de skriftliga intervjuer påbörjades så var jag tydlig med att berätta om vilka rättigheter de som intervjuas har under processen. Jag har använt mig av de etiska principer som Vetenskapsrådet skriver om för mina intervjuer. De fyra huvudprinciper som tas upp där är informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet handlar om att forskaren i god tid grundläggande informerar undersöksdeltagarna om dess uppgift i studien och vad studien kommer belysa. Information om vilka rättigheter deltagarna har bör även ske i god tid innan intervjuerna, skriver Vetenskapsrådet. Detta krav uppfylldes genom att jag i god tid innan skickade ut en blankett till personer som jag trodde skulle kunna tänkas ställa upp på en intervju. I blanketten stod det att det var frivilligt att delta och att informationen som kom fram under intervjun skulle användas till ett examensarbete. Därefter informerades de som förfrågats vad intervjun grundläggande skulle komma att handla om. Vetenskapsrådets andra huvudprincip är samtyckekravet handlar precis som det låter att undersöksdeltagaren ska ge samtycke till intervjun. För att uppfylla det kravet så fick mina undersökningsdeltagare ge samtycke genom att godkänna och skriva under med sitt namn. Konfidentialitetskravet är det tredje kravet som Vetenskapsrådet tar upp och det handlar om att alla som deltar i intervjun ska vara anonyma. Ingen utomstående ska kunna ta del av uppgifter om personen som intervjuats, identiteten ska vara dold och likaså ska forskaren ha tystnadsplikt om personlig information. Detta blev mina intervjupersoner informerade om redan i blanketten som skickades ut. Personerna i denna uppsats kallas därför för andra namn än vad de har och det framkommer inte vilken skola som personen arbetar på och annan information som kan identifiera personen. De skriftliga intervjuerna har sparats på en säker plats där vetenskapen att ingen utomstående kan hitta det finns. Intervjuerna sparades på ett USB-minne som bara jag hade tillgång till under tiden materialet fanns på det. Det sista kravet som vetenskapsrådet tar upp är nyttjandekravet som handlar om att informationen som kommer fram under intervjuerna ska användas till forskning och inte till något annat syfte. Genom att förstöra och kasta materialet efter det att uppsatsen är slutförd garanteras det att det endast kommer användas som underlag till denna uppsats. 11
Genomförande När det bestämts att det var intervjuer som skulle användas som underlag för denna studie skickades mejl ut till olika skolors rektorer för att få samtycke. Många skolor tackade nej eftersom dem hade mycket att göra just då, men två skolor tackade ja och då skickades mejlet med blanketten vidare till personal som arbetar som klasslärare i årskurs 1-3. Samtliga skolor ligger i mellersta Sverige i en småstad respektive mellanstor stad. Många lärare hade mycket att göra under just denna period men tillslut gick fyra lärare med på att ställa upp på en intervju. Eftersom tiden då börjat rinna iväg och att vår tid är begränsad kom jag med samtliga fyra lärare överens om att skriftliga intervjuer skulle passa bäst. När jag skulle utföra intervjuerna var jag noga med att kolla så att de fortfarande var villiga att bli intervjuade och att de tagit del av den information som stod i min blankett som jag skickat ut. Sedan började intervjuerna. Ett slags intervjuprotokoll skickades då ut där ett antal frågor stod med och som den som intervjuades fick välja själv vilken ordning som han eller hon ville svara i. Genom att det inte blev någon samtalsdialog utan en skriftlig dialog mig och personerna jag intervjua emellan var det lätt att vara neutral i intervjun för mig. Dock kan det vara negativt i den mån att den som intervjuas inte får samma respons från mig som han eller hon annars skulle fått. Personerna jag har med i denna intervjustudie känner jag inte så väl. Någon har jag pratat med någon gång innan och några har jag aldrig pratat med alls. Jag tror det kan vara bra att inte känna personerna man intervjuar allt för väl då tror jag svaren bli annorlunda. Databearbetning I och med att jag gjorde skriftliga intervjuer så behövde jag inte göra någon transkribering som skulle behövts annars. Däremot fick jag istället noggrant sammanställa alla svaren jag fått och se om det behövde ställas någon mer fråga för att förtydliga svaret. Efter jag sammanställt intervjuerna och fått tydliga och väl bearbetade svar var det dags att analysera svaren. I analysen av materialet hade jag då valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Studiens tillförlitlighet Intervjuerna till denna uppsats har skett med fyra klasslärare i årskurs 1-3 ifrån ungefär samma region av Sverige i en liten respektive mellanstor kommun. Just dessa fyra klassföreståndare speglar troligen inte allas uppfattning i hela Sverige om detta ämne. Ju fler klasslärare som intervjuats desto mer tillförlitlig skulle studien bli. Det är svårt att peka på vad som är rätt och fel, dock skulle denna svårighet uppkomma även om fler pedagoger intervjuats. Dock är det viktigt att poängtera att även om intervjun inte visar så många klasslärares synvinklar är det såhär det ser ut för dessa lärare. 12
Validitet och reliabilitet är två sätt att beskriva tillförlitligheten på en undersökning, skriver Björkqvist (2012). Vidare skriver Björkvist att reliabilitet är ett begrepp som bedömer ifall studiens resultat är starkt eller svagt. Hur trovärdigt är resultatet? Validitet är ett begrepp som innebär att man mäter eller undersöker det som verkligen ska undersökas. Som nu när jag har undersökt AS och samhörighet, då ska undersökningen handla om det och ingenting annat. För att undersökning ska få hög validitet så gäller det alltså att vara säker på vad det är som undersökas. Patel och Davidson (2011) tar upp att det inte går att koncentrera sig på antingen validitet eller reliabilitet utan att de går hand i hand. För att få full reliabilitet och validitet måste man veta vad det är som undersöks och vara säker på att undersökningen är tillförlitlig. 13
Resultat och analys I detta avsnitt kommer resultatet av mina intervjuer att sammanställas. Intervjuerna har sammanställts till en sammanhängande berättande text som kommer blandas med citat från de mejl som inkommit. Alla namn och skolor är fingerade. Intervjupersoner Precis som tidigare sagts har fyra stycken klasslärare i årskurs 1-3 intervjuats. Här nedan kommer det en liten presentation av personerna jag intervjuat. Alla namn, skolor och personliga uppgifter är fingerat. Karin är en ganska nyexaminerad lärare. Hon har läst grundskolans tidigare år med inriktning på matte och svenska. Karin arbetar i årskurs två på en liten kommun i mellersta Sverige. Karin har en elev med Aspergers syndrom i sin klass. Anna tog sin lärarexamen i slutet av 1980-talet och är utbildad lågstadielärare. Anna arbetar i årskurs ett i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Anna har för tillfället inte någon elev med Aspergers syndrom i sin klass, men har erfarenheter av diagnosen. Josefin tog sin lärarexamen i slutet av 1970-talet och är utbildad lågstadielärare Josefin läste till lite specialpedagogiska kurser för ca 10 år sen då hon tyckte att hon behövde mer kunskap. Josefin arbetar i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Josefin har en elev med Aspergers syndrom i sin klass. Maja tog sin lärarexamen i slutet av 2000-talet och är utbildad lärare i grundskolans tidigare år med inriktning hinder och möjligheter. Maja arbetar i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Maja har ingen elev med Aspergers syndrom i sin klass, men det finns en elev med den aktuella diagnosen i klassrummet bredvid. Samhörighet Första riktiga intervjufrågan som ställdes handlade om samhörighet och hur pedagogerna såg på samhörighet mellan elever med Aspergers syndrom och de övriga eleverna. Deras svar skiljde sig ifrån varandra, men något som samtliga personer som intervjuades var eniga om är att samhörighet är otroligt viktigt för alla människor. Svaren på frågan jag ställde om vad de ansåg att samhörighet är skiljde sig inte så kraftigt ifrån varandra. Maja svarade Samhörighet handlar enligt mig om hur man samspelar med varandra. Resterande intervjupersoner svarade alla att samhörighet för dem handlar om gemenskap på något sätt, att vara en del av en grupp. Anna svarade Samhörighet kan man få genom att man till exempel känner gemenskap med de som har samma intressen, de som kommer ifrån samma land, de som har samma tro och så vidare. Josefin tar upp att det även kan vara något gemensamt intresse som en grupp människor har. Karin fokuserade på skolan och skrev att det i detta fall handlar om att eleven med Aspergers syndrom ska känna en gemenskap med resterande elever i klassen. 14
I frågan om samhörighet jag frågade ville jag även få fram hur viktigt de anser att samhörighet är för elever med Aspergers syndrom. Samtliga personer som intervjuades betonade att för att samhörighet är otroligt viktigt för alla människor och likaså elever med AS. Maja tog upp att det är viktigt att man känner samhörighet för att utvecklas som individ. Josefin berättar under intervjuen att det är viktigt att känna samhörighet med andra annars tror hon att ensamheten blir stor och personen inte mår bra. Vidare berättar Josefin att hon tror det är väldigt känsligt att vara ensam i det sociala samspelet och att eleven lätt kan hamna i en ond cirkel. Josefin tog även upp att elever med AS lätt kan hamna i denna onda cirkel. Precis som Josefin tar Anna upp att en person inte mår bra ifall den inte får känna samhörighet, hon påpekar följande: Jag tycker att det är extremt viktigt att man känner att man är en del av någonting. Utan samhörighet kan man känna sig utanför och utanförskap kan skapa depressioner. Jag tror att om man som elev känner en samhörighet, en gemenskap med sina klasskamrater så ger det positiva effekter. Utan samhörighet tror jag det lättare skapas konflikter och orolighet, men om man har samhörigheten behöver inte eleverna fundera kring ensamhet och känna oro för det, utan kan istället koncentrera sig på studierna i klassrummet. Karin anser att det är viktigt att pedagoger jobbar mycket med gemensamheten i klassen, för att förebygga att någon ska känna sig ensam och utanför. Det är viktigt att eleven med AS känner sig inkluderad i klassen. Vi kan i dessa intervjuer se att många svar påminner om varandra men att det finns olikheter i svaren också. Karin tar upp att det är viktigt att vi jobbar med gemensamheten i klassen, kanske kan grupparbeten vara en del av detta. Någon gång kanske specialintresset som barnet med AS har stå i centrum så att det får en chans att visa sig. Anna och Josefin tar upp att barn som inte känner samhörighet kan känna ensamhet. Svårigheter i det sociala samspelet Under intervjuerna ställdes frågor om samspel och hur personalen ser på det sociala samspelet hos elever med den aktuella diagnosen. Innan frågorna ställdes instruerades personerna som skulle intervjuas om Aspergers syndrom och vad det är och vilka svårigheter de har i det sociala samspelet. Detta eftersom pedagogerna skulle få färska upp minnet om AS. Personer med AS är otroligt ärliga, har svårt att läsa av sociala koder och har svårt att förstå andra människors känslor. Hur kan detta påverka det sociala samspelet? Maja skriver att det är viktigt att vi pedagoger försöker fokusera på det positiva och möjligheterna istället för att se konsekvenser hela tiden. Vidare skriver hon att konsekvenserna som uppstår i leken mellan eleven med AS och de andra eleverna kan vara att eleven med Aspergers syndrom vill bestämma. Blir det inte som eleven vill så kan det bildas problem. Anna är inne lite på samma spår som Maja och nämnde följande under intervjun: Jag tror att de andra eleverna kan ha svårt att förstå sig på eleven med AS om den har svårt med det sociala samspelet. Övriga elever kanske inte vet hur de ska bemöta eleven och jag tror att det gör att konflikter lättare uppstår. Oroligheter kan uppstå och missförstånd kan ske. Detta tror jag gör att elever med AS har lättare blir utfrysta och mobbad, då de andra eleverna inte vet hur de ska hantera situationerna som uppstår. Josefin tror att eftersom personer med AS har svårigheter med det sociala samspelet lätt kan hamna i ensamhet och bli den ensamma personen. Detta på grund av att de inte följer de 15
normer som finns för hur man ska bete sig när människor umgås. Klasskompisarna och de övriga eleverna på skolan kanske tror att eleven med den aktuella diagnosen inte vill leka med dem på grund av att de går iväg när de ska leka och kanske svarar på ett sätt som bryter mot normerna. Maja talar som Josefin om normer, men säger att det inte alltid är så viktigt att gå efter normer. Maja anser att om en person med AS leker ensam så kan barnet få leka ensamt ibland, då elever med AS inte tycker om förändringar. Karin är inne på samma spår som Josefin och tar upp att struktur är viktigt. Det är viktigt att ha denna struktur och ordning hela tiden under dagen. Genom att förbereda eleven på vad som komma skall bilda en struktur. Vidare anser Karin att stöttning och vägledning är viktigt för att en elev med den aktuella diagnosen ska utveckla det sociala samspelet. Det är likaså viktigt att vi hjälper de andra eleverna i klassen och på skolan och berätta och förklara varför eleven med AS reagerar och beter sig som det gör i vissa situationer. De andra eleverna utvecklar då en förmåga för att förstå att alla människor inte är lika och lär sig så småningom att acceptera det. Liksom Josefin skriver Anna om att det är viktigt att kunna prata om Aspergers syndrom öppet och om vad det är. Vidare skriver Anna att hon tror att det skulle kunna motverka en del negativa konsekvenser genom att prata om diagnosen då de andra eleverna får en större förståelse kring barnets beteende då. Det är lätt att skjuta undan problem ifall förståelsen kring det är svagt och på så sätt kan elever med AS ha ökad risk att bli utfrysta. Pedagogers arbete kring det sociala samspelet och samhörighet I denna del av intervjun fick personerna som intervjuas svara på frågor angående pedagogens arbetssätt kring det sociala samspelet och samhörighet. Hur ska man bemöta ett barn med Aspergers syndrom och hur arbetet med elever med AS sker. Karin nämner att träning är enormt viktigt för att utveckla det sociala samspelet. Det finns olika sorters träning tar hon upp och det kan övas på olika sätt. Karin tar upp social träning, gruppövningar och att sätta ord på känslor. Det är viktigt att alla känner sig som en del av gruppen alltså klassen och att de känner någon typ av samhörighet med de övriga eleverna. Gruppövningar är ett väldigt bra sätt till detta skriver Karin. Josefin tar precis som Karin upp att samarbetsövningar och gruppträning är viktigt i en klass där det finns en elev med AS. Detta för att öva på förmågan att socialt samspela samt att förebygga missförstånd eleverna emellan. Maja tar här återigen upp hur viktigt det är med strategier som anpassas efter personen ifråga. Hon poängterar även att alla personer med den aktuella diagnosen är olika och att det gäller att hitta ett sätt att arbeta med varje individ. Josefin benämner också att det är viktigt att förstå att varje elev är unik och alla skiljer sig ifrån varandra. Josefin skriver vidare att det är viktigt att vi pedagoger lär känna eleven på djupet för att få reda hur personen ifråga beter sig i det sociala samspelet. Vidare skriver Josefin om hjälpmedel och metoder som kan användas i undervisningen med elever med AS. Man skapar en grundtrygghet för eleven genom att ge tydliga instruktioner, strukturer, ev. med hjälpmedel som klocka som ringer för att underlätta övergångar, bildscheman osv. När det gäller den sociala biten är det positivt om han eller hon vill berätta om sin diagnos för resten av klassen, eller i alla fall låta läraren 16
berätta. Ett öppet klimat gör att resten av eleverna utvecklar förståelse för eleven med AS behov och att det är diagnosen som påverkar. Vi bygger upp metoder i klassen där ingen ska känna sig utanför. De flesta personerna som intervjuats nämner någon gång under intervjuns gång hur viktigt det är att bygga upp en förståelse kring diagnosen för eleverna i klassen. Detta eftersom det inte ska bli någon form av missförstånd. Anna tar även hon upp det och skriver detta om eleverna: Om de vet om varför en elev har svårare med det sociala samspelet, så kanske de har lättare att förstå än om de bara tror att eleven beter sig som den gör för att den är elak eller något liknande. Jag tror man skapar bättre förutsättningar för att få till en samhörighet genom att skapa förståelse. Anna tar vidare upp att det är viktigt att det införs att det finns kamratstödjare med ute på rasterna som eleverna med Aspergers syndrom och även övriga elever kan vända sig till när de bland annat inte får vara med. Kamratstödjarna ska fungera som länkar mellan de yngre och äldre barnen. Deras uppgift ska bland annat vara att observera elever som verkar ensamma och eventuellt börja leka med eleven. Material och strategier för att arbeta med det sociala samspelet och samhörighet Vad finns det för material och strategier för att arbeta med det sociala samspelet och samhörighet? För att få reda på denna fråga undersökte jag vad de använder för material i de klasser där klassföreståndarna jag intervjuade arbetade. Anna som har dålig erfarenhet av elever med AS skriver att hon inte har något specifikt material att använda, men hon tror att gruppövningar är guld värda. Karin tar upp gruppövningar här även hon och skriver: Se till att arbeta mycket med gruppdynamiken. Att se till att det är trygghet och att alla känner att de har en plats i gruppen. Genom olika övningar och tillvägagångssätt, exempelvis SET social emotionell träning och olika samarbetsövningar. Men också kan jag tipsa om boken Gruppen som grogrund Den använder jag olika övningar i när jag jobbar med olika grupper, den är super! Josefin skriver att det helt och hållet beror på eleven vilka material som kan användas. Några material som hon tror kan användas flitigt när man som pedagog jobbar med en elev med AS är bildschema och klocka för tryggheten. För kommunikationen tar hon upp att metoder och material som att ritprata och sociala berättelser brukar funka bra. För att främja vänskapsrelationerna mellan eleven med Aspergers syndrom och klasskamraterna anser Josefin precis som Karin att SET Social emotionell träning är ett bra material att använda men tar även upp Friends. Liksom Josefin tar Maja upp att sociala berättelser är ett material och metod för att arbeta med det sociala samspelet. Hon tar även upp seriesamtal och skriver att det används dels för att förebygga vissa situationer och även för att arbeta med något som redan hänt. Sammanfattning I denna studie har fyra klassföreståndare i årskurs 1-3 intervjuats med skriftliga intervjuer. Frågorna handlar om hur elever med Aspergers syndrom fungerar i det sociala samspelet och deras samhörighet till de övriga eleverna. 17