Barn med Asperger Syndrom i förskoleklassen

Transkript

1 Barn med Asperger Syndrom i förskoleklassen Anpassning av undervisning för barn med AS Children with Asperger Syndrome Educational adaptions for children with Asperger Syndrome Kristin Sjöberg Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet Avancerad nivå/ 15 hp Handledare: Carin Roos Examinator: Ann-Britt Enochsson Datum: 22/11-13

2 Förord Jag vill först börja med att tacka skolorna som jag har varit och gjort mina intervjuer på och pedagogerna som ställde upp på att bli intervjuade. Jag vill också tacka min handledare Carin Roos som verkligen alltid har ställt upp när jag har behövt hjälp och gett mig goda råd. Utan hennes engagemang och goda handledning skulle inte mitt examensarbete blivit vad det är idag. Kristin Sjöberg

3 Abstract The aim of the study was to collect data from preschool teachers perceptions in preschool class about using inclusive teaching strategies to include pupils with Asperger Syndrome (AS). The study focuses on the experiences of teachers working with children who have AS or similar difficulties. The questions in the study were: How do teachers describe their work with pupils with AS, are there any particular strategies that they use in class, and what do teachers say about how they can adapt their teaching for these children. To find out how teachers work with children who have AS and how they facilitate for them, two qualitative group interviews were conducted with four preschool class teachers. They are working in two different preschool classes in Sweden. In each preschool class there are two teachers. The teachers interviewed have previous experience of working with children who have AS or similar difficulties. They have earlier worked with several children with autistic spectrum disorder. The results obtained through the qualitative group interviews are in good agreement with the literature found regarding the subject. There are some similarities and some differences, but the main point is that children with AS need structured and explanatory teaching. It is thus important that teachers offer the pupils the possibility for understanding and to prepare them for what is to come. In the interviews, the teachers considered it particularly interesting that children with AS are included in the class and that no resource personnel is deployed. They solve the situation by using their existing teams or by deploying extra personnel, such as leisure teachers who assist in class. Something that should be studied more about is the inclusion of children with AS. The research that has been done until now is scarce and does not clearly show what it looks like in schools today. Keywords Asperger Syndrome, inclusion, the teacher s attitude, adapted teaching, social interaction.

4 Sammanfattning Syftet med examensarbetet har varit att ta del av några pedagogers uppfattningar i förskoleklass om anpassning av undervisning för att skapa inkludering av elever med Asperger Syndrom. Studien tar upp vilka erfarenheter pedagoger har av att arbeta med barn som har AS eller liknande problematik. Frågeställningarna i undersökningen har varit: Hur beskriver pedagoger sitt arbete med elever som har AS, finns det några speciella strategier som de använder i klassen, och vad berättar pedagoger om hur de kan anpassa undervisningen för dessa barn. För att ta reda på hur pedagoger arbetar med barn som har AS och hur de underlättar för dessa, genomfördes två kvalitativa gruppintervjuer med fyra förskoleklasslärare. Dessa pedagoger arbetar i två olika förskoleklasser i Sverige. Det arbetar två pedagoger i varje förskoleklass. Pedagogerna som intervjuades har tidigare erfarenheter av att arbeta med barn som har AS eller liknande problematik. De har arbetat med flera barn med problematik inom autismspektrat. Det resultat som framkom genom de kvalitativa gruppintervjuerna stämmer bra överens med den litteraturgenomgång som har arbetats fram. Det finns en del likheter och skillnader, men det som är den viktigaste utgångspunkten är att barn med AS behöver tydliggörande pedagogik. För att pedagogerna ska kunna ge barnen detta är det viktigt att de arbetar mycket med förståelse och att förbereda eleven för vad som ska komma. Vid intervjuerna ansåg pedagogerna det särskilt intressant att barn med AS inkluderas i klassen, och att ingen resurspersonal sätts in. De löser situationen genom befintligt arbetslag, eller genom att sätta in extra personal, t.ex. en fritidspedagog som hjälper till i klassen. Något som det borde forskas mer kring är inkludering av barn med AS. Forskningen som har gjorts tills nu är fåtalig, och den visar inte så tydligt hur det ser ut i dagens skolor. Nyckelord Asperger Syndrom, inkludering, lärarens bemötande, anpassad undervisning, socialt samspel.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Forsknings- och litteraturgenomgång Styrdokument (Lgr11) Beskrivning av AS Att bemöta elever med AS Olika strategier som används i klassrummet Strategi 1 Bildscheman Strategi 2 Lyssna väl Strategi 3 Checklistor Strategi 4 Placering och stöd Strategi 5 Samarbetsövningar Problematik för barn med AS Inkludering för barn med AS Sammanfattning Teoretiska utgångspunkter Metodologisk ansats och val av metod Val av metod Urval Genomförande Bearbetning Validitet Reliabilitet Etik Resultat och analys Pedagogernas erfarenheter av att arbeta med barn som har AS Olika arbetssätt att använda i klassrummet Hur man som lärare bemöter barn med AS Inkludering av barn med AS i klassen Sammanfattning Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion... 19

6 6.3 Slutsats Vidare forskning Bilagor... Informationsbrev Rektor (Bilaga1)... Informationsbrev Förskoleklasslärare (Bilaga 2)... Intervjufrågor (Bilaga 3)...

7 1. Inledning Detta examensarbete handlar om lärares arbetsmetoder med barn med Asperger Syndrom och vilka strategier som kan vara användbara. Asperger Syndrom (AS) är ett intressant och viktigt ämne. Bowen (2004) menar att AS är nytt för många och att de precis börjat lära sig egenskaper och effektiva åtgärder att använda med de här barnen i klassrummet. Som blivande pedagog har jag ett viktigt uppdrag att utgå från varje barns behov. Det är viktigt att ha goda kunskaper för att vi på bästa sätt ska kunna bemöta elever med AS. Jag vill genom detta examensarbete undersöka hur barn med AS inkluderas i förskoleklassen. Jag bestämde mig för att skriva om detta eftersom jag tycker det är ett intressant ämne och jag vill att alla barn ska ha samma möjligheter att utvecklas. Jag anser att det är viktigt att arbeta för att alla barn kan gå i en och samma klass. Alla barn ska behandlas lika oavsett om man har lätt eller svårt för sig. Vi har inom vår inriktning Hinder och möjligheter inom specialpedagogiken pratat mycket om hur viktigt det är med en skola för alla. Att alla ska ha samma möjligheter. När man tala om en skola för alla menar vi hur viktigt det är med ett livslångt lärande där alla har samma möjligheter och chans till ett socialt deltagande. Det är viktigt att anpassa undervisningen för varje barns behov och förutsättningar (Brodin & Lindstrand, 2010). Varför jag egentligen valde att skriva om AS är för att jag själv varit med om att en del barn som är senare i sin utveckling behandlas annorlunda och placeras med andra barn som har det svårt i skolan. Detta anser jag inte är en skola för alla. Enligt Lgr11 (2011) ska all undervisning anpassas efter varje barns förutsättningar. Alla barn ska på lika villkor utvecklas i en livslång process med lust att lära. Vygotskij poängterar (Sträng, 2003) att samspel är viktigt för alla barns utveckling. Jag har själv egna erfarenheter när det gäller kommunikation och samspel mellan människor. Jag var som barn väldigt passiv och hade svårt för socialt samspel. Jag anser att det är viktig att ta vara på varje enskild individ för att barn med AS och andra svårigheter ska utveckla sitt själförtroende och sin sociala utveckling tillsammans med andra barn. Jag blev intresserad av just AS när jag var på en föreläsning under min utbildning där en person berättade om hur det egentligen är att leva med diagnosen AS. Det gjorde mig intresserad av att veta mer om diagnosen och undersöka hur det ser ut i praktiken för barn med AS. 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers uppfattningar i förskoleklass om anpassning av undervisning för att skapa inkludering av elever med AS. Detta vill jag undersöka för att få inblick i hur barn med AS situation kan se ut i olika förskoleklasser. 1

8 1.2 Frågeställningar För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts Hur beskriver pedagoger sitt arbete med elever som har AS? Finns det några speciella strategier som de använder i klassen? Vad berättar pedagoger om sina erfarenheter och hur de kan anpassa undervisningen för dessa barn? 2

9 2. Forsknings- och litteraturgenomgång Jag kommer i det här kapitlet inleda med en kort presentation om diagnosen AS. Jag kommer också redogöra för olika strategier, samt kunskap om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen på bästa sätt. 2.1 Styrdokument (Lgr11) Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) vilar på en demokratisk grund (Skolverket, 2011). Skollagen (SFS 2010:800) syftar till att elever ska skaffa sig goda kunskaper till utveckling och lärande. Den ska ge alla elever lust till ett livslångt lärande. I Lgr11 står det att alla elever ska ha en likvärdig utbildning, vilket menas att: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk, och kunskaper (Skolverket, 2011, s. 42). Enligt Lgr11 ska skolan ta hänsyn till elever med annorlunda förutsättningar och behov. Skolan har ett stort ansvar när det gäller elever som har svårigheter att nå målen. I Lgr11 står det också att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. Skolan har som uppdrag att främja alla elevers lärande så att de kan utveckla sina kunskaper. I Lgr11 skriver Skolverket (2011) att det är otroligt viktigt som lärare att vara uppmärksamma på elever som behöver extra stöd, och ge dem den hjälp som de behöver. Det är viktigt att skolan är en plats med bra miljö där eleverna kan utveckla sitt lärande enskilt och tillsammans med andra. Som lärare har man alltid ett stort ansvar för varje elevs behov och förutsättningar, samt erfarenheter och tänkande. Det står också i Lgr11 hur viktigt det är som lärare att stärka elever som är i behov av stöd. Dessa elever behöver stärka sin vilja, och tron på att de kan lära sig saker. Lärarens uppgift är enligt Lgr11 (Skolverket, 2011) att handleda dessa elever och stödja dem i sin utveckling till lärande. Elever med svårigheter behöver få stöd i sin kommunikation för att utvecklas. De måste få höra vad de är bra på, för att lära sig saker som de har svårigheter med. 2.2 Beskrivning av AS Waclaw (1999) anser att AS är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det grundläggande inom den här diagnosen för dessa barn är att de har svårigheter med den sociala kompetensen. Författaren menar att barn med AS ofta får sin diagnos för sent, vilket kan göra att den förväxlas med damp (Nuvarande benämning ADHD). Barn som får diagnosen AS har ofta motoriska problem och koncentrationssvårigheter. I förskoleforum finns nu en uppdatering av boken ADHD- Aktuella rön när det gäller forskningsläget kring ADHD. Här finns det aktuell fakta om forskning när det gäller ADHD/Damp (Beckman, 2007). Winter (2008) har däremot en nyanserad bild när det gäller barn med AS. Han föredrar att se funktionsnedsättningen i en mer positiv synvinkel. Författaren menar att barn med AS har positiva egenskaper som de ofta förknippas med. Dessa egenskaper är ärlighet, pålitlighet, 3

10 engagemang och beslutsamhet. Winter anser att det är bättre att lägga fokus på det positiva i funktionshindret för att ge barnet bästa möjlighet till utveckling. De kriterier som barn med AS ofta har, innebär att barnet kan ha svårigheter i social interaktion, kan ha tal och språkproblem, ha brist förståelsen i sin kommunikation (svårt att läsa av vad andra människor menar) och kan även ha motorisk klumpighet. Waclaw (1999) menar att för att få AS så behöver inte all kriterierna vara uppfyllda utan en diagnos kan sättas ändå. När det gäller barn med AS anser Waclaw också att det är viktigt med tydlighet, så att barnet vet vad som ska göras. Han betonar att struktur är otroligt viktigt i barnets vardag. Barn med AS behöver tydliggörande pedagogik för att kunna koncentrera sig. För dessa barn är det viktigt att de kan arbeta i en trygg och lugn lärandemiljö. Gillberg (1997) skriver också att barn med AS har olika svårigheter och behöver tydliggörande pedagogik och struktur i sin vardag. Många personer med Asperger Syndrom, kanske omkring hälften, klarar skolgången utan stora svårigheter, åtminstone om skolan har hög tolerans för avvikelse och excentriker (Gillberg, 1997, s. 82). Gillberg menar dessutom att människor med AS har starka sidor som det är viktigt att fokusera på. Enligt honom har nästan alla med AS symtom en positiv baksida. Waclaw (1999) menar att symtomen mellan flickor och pojkar ofta kan vara olika. Han anser att flickor inte har så tydliga specialintressen som pojkar ofta har. Flickorna har ofta andra intressen som inte blir lika uppenbara. Flickor är också ofta tystare än pojkar. Waclaw poängterar att flickor ofta kan vara helt tysta till exempel i klassrummet, medan de pratar hemma. För att barn med den här diagnosen ska utvecklas och lära sig olika saker i skolan anser Waclaw att det är viktigt att i arbetet med dessa barn fokusera på möjligheterna som finns. Många personer med AS är ofta mycket duktiga på datorer. Detta är något som passar deras tänkande. De är även ofta bra på att lära sig saker utantill som till exempel tidtabell och telefonnummer. Olika sätt att hjälpa barn med AS är att bearbeta sina beteenden tillsammans med en resurspersonal. De behöver också ett tydligt schema för dagen med detaljer. Winter (2008) ser det så att barn med AS har svårigheter inom fyra specifika områden. Dessa områden är: Socialt samspel (att arbeta tillsammans) Kommunikation (socialt samtal) Mentaliseringsförmåga (förstå andras tankesätt) Sensorisk känslighet (olika reaktioner på t.ex. ljud och ljus). 2.3 Att bemöta elever med AS Alla barn på skolan har behov av att bli sedda. Enligt Lgr11 (Skolverket, 2011) har skolan ett stort ansvar när det gäller barn i behov av stöd. Alla barn ska ha samma möjligheter att utvecklas. Det är viktigt att alla på skolan arbetar för att hjälpa elever som behöver extra stöd. Som lärare är det viktigt att utveckla sina kunskaper så att man kan möta alla barn på bästa sätt (Vernersson, 2007). 4

11 När man bemöter barn med AS menar Winter (2008) att det är bra att fokusera på barnets specialintressen eftersom barn med AS ofta har flera olika intressen. Genom att lägga mer fokus på det och vad de har kunskap om, kan de utveckla och förbättra sin kommunikation, struktur och även ordning i klassrummet. Gillberg (1997) anser att det är viktigt att tänka på barnet starka sidor när vi bemöter personer med AS. Alla barn har positiva egenskaper och förutsättningar som gör att de kan utvecklas i sin egen takt. Gillberg menar att det därför är extra viktigt som lärare att tänka på hur man bemöter barn med AS. 2.4 Olika strategier som används i klassrummet Winter (2008) menar att alla barn med AS är unika, och det kan se olika ut hur de förhåller sig till att fungera i klassrummet och tillsammans med andra barn. Winter skriver också att det egentligen inte finns några strategier som fungerar för alla barn, utan som lärare får man helt enkelt välja en som fungerar för just den eleven. Enligt Winter är det viktigaste som lärare är att skapa en trygg lärandemiljö som fungerar i klassrummet för alla barn. Eftersom många elever med AS behöver mycket struktur är det viktigt att försöka att inte förändra så mycket under dagen. Här menar Winter att det är otroligt viktigt att ta vara på barnets förmågor. Som lärare är det viktigt att ha tålamod med de här barnen och försöka att vara positiv. Att se möjligheterna och det som eleven är duktig på menar Winter är betydande. Här nedan kommer de olika författarna Winter (2008) och Patrick (2010) presentera sina tankar om fem användbara strategier som lärare kan använda sig av i klassrummet. Dessa två författare har forskat kring dessa strategier Strategi 1 Bildscheman Winter (2008) anser att det är bra för läraren att hitta nya strategier som kan vara användbara och som fungerar för just den eleven i klassen. En av de vanligaste strategierna som lärare kan använda sig av är bildscheman. De visar ordningen på vad som händer under dagen. Hur dessa bildscheman ska utformas bestäms efter elevens behov. Författaren skriver också att det är viktigt att tänka på att inte skapa ett bildschema bara för barnet med AS utan att hela klassen blir delaktig i detta, så att inte barnet känner sig utpekad. Om barnet behöver mer stöd och tydlighet kan han/hon få ett bildschema att ha i bänken Strategi 2 Lyssna väl Patrick (2009) anser att det finns många strategier för barn med AS. Författaren menar att lyssna väl är ett bra och användbart hjälpmedel för läraren att använda sig av. Han menar att det är viktigt för barn att kunna lyssna för att lära sig att kommunicera. Kommunikation och att lyssna menar Patrick går hand i hand. Patrick (2009) menar att personer med AS kan ha svårt att koncentrera sig och lyssna. Detta är något som barnen lär sig efterhand skriver Patrick vidare. För att kunna lyssna på vad personen som talar säger, gäller det att försöka rikta sin uppmärksamhet och sitt fokus mot den som pratar. Enligt Patrick är kroppsspråket bra att träna upp för att lära sig att kunna lyssna vad någon annan säger. Kroppsspråket förstärker och förtydligar det man säger. Att ha god ögonkontakt med den som talar är också viktigt för att föra ett bra samtal. 5

12 2.4.3 Strategi 3 Checklistor Winter (2008) anser att ett bra hjälpmedel som lärare kan använda sig av är checklistor. Dessa gör att barnen får en överblick och kan se till exempel när uppgifter ska vara klara. Barnen får då möjlighet att bocka av de uppgifter som är klara och se vilka som ska göras. Enligt Patrick (2009) är checklistor ett bra hjälpmedel för barn med AS för att de ska få ordning och struktur på sina uppgifter. Dessa listor är enligt Patrick en värdefull hjälp för barn med AS. När man som lärare använder sig utav checklistor anser författaren att det är viktigt att planera i förväg och skriva upp saker på listorna som kan vara ett bra stöd för barnet med AS. Genom att använda checklistor blir tillvaron lättare som lärare och man känner sig mindre stressad Strategi 4 Placering och stöd Winter (2008) anser att personer med AS kan ha svårt för att komma i tid. Om barnet känner oro för en ny skoldag kan läraren ordna så att det kan få komma lite tidigare än de andra i klassen. Winter menar också att det kan vara bra att barnet tillsammans med en assistent kan sitta på en lugn plats för att förbereda sig innan lektionen börjar i klassrummet. Enligt Winter är det viktigt för barn med AS med placering för att de ska kunna koncentrera sig. Det är betydelsefullt för dessa barn att sitta vid en plats som de känner sig trygga och där barnet kan röra sig obehindrat i klassrummet. Författaren anser att stöd är viktigt för personer med AS. Han anser att alla former av hjälpmedel är betydande för att fånga barnets intresse. Som lärare är det viktigt att vara tydlig menar Winter (2008) när vi pratar med barn med AS. De kanske inte alls tar in något som vi förmedlar även fast de verkar lyssna. För att vara tydlig och få barnen att lyssna och förstå kan vi använda oss av bilder eller något annat intressant som fångar deras intresse. Enligt Winter blir barnet då mer uppmärksamt på pedagogen och även kroppsspråket, vilket gör att barnet kommer ihåg lättare vad läraren har sagt. Eftersom barn med AS ofta har dålig tidsuppfattning menar Winter att en strategi kan vara att använda äggklocka eller liknande för att förtydliga för barnen hur lång tid som barnet kan hålla på med en uppgift. Författaren menar också att det är viktigt att ge barnen med AS beröm för att de ska få känna att de är duktiga. Detta gör att barnet bara tävlar mot sig själv och inte mot de andra i klassen Strategi 5 Samarbetsövningar Winter (2008) menar att samarbetsövningar kan vara bra för att stärka barnets självförtroende. Att arbeta i par gör att barn med AS ofta blir modigare och vågar prata inför klasskamraterna. Winter (2008) anser att det ibland för många barn känns lättare när barnet får svara tillsammans med en klasskompis. Han menar dock att samarbetsövningar ibland också kan kännas jobbiga för en del barn eftersom det handlar mycket om socialt samspel. Winter (2008) anser att många barn med AS behöver träna sig på att gör misstag ibland. Detta är enligt honom ett sätt för barnen att lära sig saker. När barnet i fråga gör fel så får man som pedagog förklara att uppgiften är svår och att det går att hjälpas åt med uppgiften. 6

13 2.5 Problematik för barn med AS Enligt Dewrang (2010) som har forskat kring barn med AS är det svårt att ställa en diagnos under barnens 2-3 första levnadsår. När barnen börjar förskoleklass och skolan menar Dewrang att svårigheterna märks mer. De specifika problemen som uppstår under skolåren är språksvårigheter, talproblem och kommunikation med andra. Dessa problem är oftast en säker grund för en tidig diagnos. Dewrang anser att symtom på AS ofta är sömnsvårigheter, överaktivitet och känslighet för beröring. I flera studier som gjorts menar han att föräldrarna tidigt har förstått att något inte står rätt till. Enligt vad Dewrang (2010) har forskat kring är det ofta svårt att besluta om det är en funktionsnedsättning eller en försenad utveckling. Dewrang menar att många människor med AS upplever fysiska problem som kan vara motorisk tafatthet, klumpighet och stark känslighet för bland annat ljud. För att svårigheterna ska styrka att diagnosen AS ställs krävs att det stör individens förmåga att fungera på ett eller flera sätt. Detta kan bland annat vara lärande, sociala relationer och självständighet. Patrick (2009) anser att en person med AS har varierande språksvårigheter. Vissa personer utvecklas sent medan andra har avancerade språkkunskaper. Enligt Bowen (2004) kan barn med den här diagnosen ofta klassificeras med ett annat funktionshinder som nedsatt talspråk, utvecklingsmässig försening, autistisk, och ibland inlärningssvårigheter. Barn med AS kan ha olika beteendemässiga och emotionella symtom som innebär att de har brist på självförtroende och låg självkänsla. Bowens forskning har visat att individer med AS upplever beteendemässiga eller känslomässiga störningar, och så många som 85 % upplever någon typ av svårighet. För att hjälpa barnen med sina svårigheter har Bowen forskat och kommit fram till att en sjukgymnast eller en arbetsterapeut är mycket användbar för att kunna hjälpa barnet med AS att hantera deras problem. Wilkinson (2005) menar att föräldrarnas engagemang är viktigt för att barn med AS eller liknande funktionshinder ska förbättra resultaten i skolan. Författaren menar att två decennier av forskning har visat att elever med AS gynnas av att föräldrarna är involverade och samarbetar med skolan. Han menar att det har ökat elevernas prestationer i klassrummet och det har också lett till färre svårigheter och problem både i klassrummet och i hemmet. 2.6 Inkludering för barn med AS Waclaw (1999) anser att det är betydande för många barn med AS att inkluderas i klassen för att de ska utvecklas och känna gemenskap med de andra barnen. Wilkinson (2005) menar att forskning visar att de flesta elever med AS får sin undervisning i klassrummet med de andra barnen. Han poängterar att dessa lärare har utbildning i att jobba med barn i behov av särskilt stöd. Waclaw (1999) menar att det är viktigt att barn med AS får hjälp med att förstå omvärlden och att omvärlden också förstår hur barn som har AS eller liknande diagnoser fungerar. Bowen (2004) anser att barn med AS behöver en lugn och trygg arbetsmiljö för att på bästa sätt utveckla sina kunskaper. Han menar att strukturerad undervisning i klassrummet är betydande för barn med AS. Enligt författaren är det också viktigt som lärare att ge barnen möjlighet att arbeta i en organiserad lärande miljö med noggranna instruktioner. Enligt Bowen 7

14 finns det många bra saker en lärare behöver tänka på när ett barn med svårigheter inkluderas i klassen. Läraren kan förtydliga genom att använda bilder, förbättra strukturen för barnet i klassrummet, fokusera på barnets intresse, och även försöka minska känsligheten för ljud så att barnet kan koncentrera sig bättre. Här poängterar Bowen också att det är viktigt som lärare att ge tydliga instruktioner i undervisningen och att även barnet får de stöd som behövs. Waclaw (1999) menar att det är oerhört viktigt att anpassa undervisningen för att barn med AS ska kunna inkluderas i klassen. För att de ska fungera i klassrummet är den sociala träningen viktig. Waclaw menar att barn med AS behöver träna sig på att komma i tid till lektionerna och t.ex. inte uppträda störande under en lektion. För att undvika att barnet pratar högt i klassen menar Waclaw att det är det bra med en assistent som stöd. Assistenten kan se till att hjälpa barnet under dagen så det fungerar bättre i klassrummet och så att eleven känner sig trygg. För att hjälpa barn med AS i klassrummet menar författaren att det är viktigt att läraren använder sig av tydliggörande pedagogik för att stärka barnet och dess självförtroende. 2.7 Sammanfattning Barn med Asperger Syndrom kan vara väldigt olika eftersom de har olika behov som styr deras utveckling. Dessa barn behöver tydliggörande pedagogik för att få struktur i sin vardag. Det grundläggande inom den här diagnosen för dessa barn är att de har svårigheter med den sociala kompetensen. Det är därför viktigt att fokusera på barnets möjligheter och det positiva i diagnosen. Eftersom barn med AS är olika i hur de förhåller sig är det viktigt som lärare att tänka på att anpassa undervisningen och använda olika strategier som passar just för det barnet. De flesta barn inkluderas i klassen med de övriga eleverna och det är lärarens uppgift att se till att barnet får den hjälp som behövs. Det är mer betydelsefullt för barn med AS att inkluderas i klassen eftersom det är viktigt att de får känna gemenskapen med de andra barnen. Genom att strukturera undervisningen i klassen med tydliga instruktioner kan dessa barn fungera utan att några direkta problem uppstår. 8

15 3. Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel kommer jag presentera Vygotskijs teori som bygger på ett sociokulturellt perspektiv på lärande. I denna teori belyser Vygotskij hur viktigt socialt samspel med andra är för barns utveckling. Den här undersökningen inriktar sig på barns sociala lärande tillsammans med andra och allas lika möjligheter till utveckling oberoende av olika svårigheter. En person som har intresserat sig för bland annat socialt lärande och tänkande i samspel med andra är den ryska psykologen Lev Vygotskij. Man kan beskriva Vygotskijs grundläggande ide som Smidt (2010) gör som skriver: Vi är alla summan av våra erfarenheter och interaktioner med de människor, idéer och kulturella redskap vi stöter på under livet. Vi påverkas under hela vår levnad av andra människor och deras idéer och tänkande (Smidt, 2010, s.29). Strandberg (2006) skriver om att Vygotskijs teorier bygger på ett Sociokulturellt perspektiv på lärande. Vygotskij menar att görande är viktigt på skolan för barns utveckling. Han anser att aktiviteter i samspel med andra är bra strategier för att barnen ska lära sig och utvecklas. Det finns många olika strategier som en lärare kan använda sig av för att stödja sina elevers lärande. Att låta eleverna arbeta i par är enligt Vygotskij bra för att stärka deras sociala utryck. Samspel är enligt Vygotskij en av de viktigaste sakerna för att lära sig. Det han anser att eleverna använder sig av när de lär sig i skolan är psykologiska processer i sitt lärande. Dessa processer är tänkande, talande, problemlösande, emotioner och vilja. I ett sociokulturellt perspektiv är kommunikation lika viktigt som samspel med andra inom lärande och utveckling. Sträng (2003) genom Vygotskij menar att kommunikation med andra leder till att barnet blir mer delaktig i sina kunskaper och färdigheter. Att lära i ett sociokulturellt perspektiv innebär att tillägna sig delar av de sätt att formulera och förstå verkligheten som finns tillgängliga i omvärlden (Sträng, 2003, s.24). Denna undersökning bygger på samspel och visar att det är viktigt för barn att arbeta tillsammans. Vygotskij menar att vi människor utvecklas och skapar erfarenheter genom att samspela med andra. I de dagliga situationerna som barnen upplever blir kommunikationen mellan dem allt viktigare. I det här sammanhanget menar Vygotskji att begreppet samspelthet blir allt viktigare att tänka på som lärare. De sociala mötena mellan barn och lärare är viktigt för att hjälpa barnet i deras psykosociala utvecklingsprocess. Lärarens agerande när det gäller individens egen utveckling är betydande. Det gäller att kunna lyssna på barnet och ta det på allvar. Det är viktigt att se barnets möjligheter och stötta barnet i sin utveckling oberoende av svårigheter. Enligt Vygotskij är det just i samspelet med omgivningen som den vuxne genom kommunikationen kan få barnet att binda samman sina upplevelser med tidigare erfarenheter (Sträng, 2003, s.140). Strandberg (2006) genom Vygotskij lägger stor tonvikten på det sociala och kulturella världarna i människors lärande och utveckling. Enligt honom är allt lärande socialt. Vygotskij 9

16 menar att lärandet bygger på tidigare kunskaper som man lärt sig, samt genom kulturella och psykologiska redskap. 10

17 4. Metodologisk ansats och val av metod I detta avsnitt kommer jag lyfta den metod som jag har valt att använda mig av. Här kommer jag presentera mitt genomförande och hur jag gick tillväga när jag genomförde undersökningen 4.1 Val av metod Undersökning gjordes genom att använda intervjuer som metod. Det blev kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger. Två från en större stad och två från en mindre ort i mellersta Sverige. Varför jag egentligen valde att intervjua pedagoger är för att jag ville ta reda på vilka erfarenheter de har av att arbeta med barn som har AS. Jag tyckte det verkade intressant att få olika perspektiv från lärare och hur deras arbetssätt för barnen anpassas. Det jag ville få fram i min undersökning var pedagogernas tankar och erfarenhet av att arbeta med barn som har AS eller liknande problematik. Valet föll på att göra kvalitativa intervjuer, där två var muntliga och två skriftliga. En kvalitativ intervju innebär att man ställer frågor som är öppna så det går att få ett utförligt svar och inte bara ja eller nej. Kvalitativa intervjuer kan vara både muntliga och skriftliga bara man kan ta del av den kunskap som de intervjuade besitter. I studien gjordes två gruppintervjuer med två förskoleklasslärare i varje intervju. De som intervjuades är två lärare som har arbetat i förskoleklass i ungefär trettio år, och en lärare som har arbetat ungefär fem år, samt en som har arbetat i tjugo år. De har alla mer eller mindre erfarenheter av att arbeta med barn som har AS och liknande problematik. Många av dem har arbetat med flera barn som har problematik inom autismspektrat. Om jag är intresserad av att t.ex. försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller av särskilja eller urskilja varierade handlingsmönster, så är en kvalitativ studie rimlig (Trost, 2005, s. 14). Vid en kvalitativ intervju får personen som blir intervjuad tid att tänka efter lite mer. Detta gör att intervjun blir mer rik på information (Trost, 2005). Patel och Davidson (2003) menar att i en kvalitativ intervju får intervjuaren ge utrymme för personen som intervjuas att svara med egna ord. Här handlar det om den intervjuades tänkande och tyckande. Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och att identifiera egenskaper och beskaffenheter hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen (Patel & Davidson, 2003, s. 78). Det finns en del skillnader och likheter mellan att göra en muntlig och skriftlig intervju. Skillnaderna är att i en muntlig intervju har man mer ansvar som intervjuare. Man måste tänka på att ställa frågor som kan leda till följdfrågor. Vid en skriftlig intervju kan man säkert få mer fakta och tydligare och djupare svar. Den som intervjuas har längre tid att tänka för att svara så utförligt som möjligt, å andra sidan kan vissa personer ha svårare att uttrycka sig i skrift, vilket kan innebära att de kanske svarar mindre utförligt, eftersom det inte blir någon dialog i intervjun. Intervjuerna utfördes på två olika sätt (muntligt och skriftligt). Det kan ha gjort att resultatet påverkats. Jag hade kanske fått andra svar om till exempel båda intervjuerna hade varit muntliga. 11

18 Likheterna mellan dessa intervjuer är att pedagogen svarar på samma frågor och att erfarenhet och kunskap ger svar på intervjufrågorna. 4.2 Urval Intervjuerna som gjordes var på två olika skolor, där fyra förskoleklasslärare intervjuades. Den första gruppintervjun gjordes med två pedagoger skriftligt via e - post och de andra två muntligt där även inspelning förekom. Den ena skolan ligger i en medelstor stad i Sverige med runt 550 elever. Den andra skolan ligger i en mindre svensk stad med ungefär 390 elever. Det är intressant att göra intervjuer i två olika städer och skolor, det kan vara bra att få flera olika perspektiv av lärare från olika platser i Sverige. Innan brevet skickades ut till rektor och lärare gjordes ett förarbete på om det fanns några skolor som hade barn med AS, vilket var svårt att få information om. Det skickades ut e- post till flera skolor som fanns i närheten, samt en skola från en mindre ort i västra Sverige. Det har varit svårt att få lärares medgivande till att bli intervjuade. Det var svårt att få fler personer att ställa upp på att bli intervjuade. Det blev just dessa 4 personer eftersom inga fler svar kom in från skolor/ lärare som förhoppningen hade varit. 4.3 Genomförande Innan studien startade var det väldigt viktigt att ha underlag och kunskap om ämnet. Att läsa in sig på ämnet är viktigt innan man påbörjade förberedelserna för intervjuerna. Detta är betydande för att sedan kunna göra intervjufrågorna så tydliga så möjligt. Det är viktigt att personen som intervjuas kan på ett enkelt och utförligt sätt svara på frågorna (Trost, 2005). Det som gjordes först för att kunna genomföra intervjuerna vara att skicka ut brev till olika rektorer på olika skolor.(se bilaga1). En skola nappade direkt och klartecken gavs sedan från rektorn att det gick bra att göra intervjustudien på skolan. Rektorn skickade sedan kontaktuppgifter till de två lärare som arbetar i förskoleklassen så att det var möjligt att kontakta dem. Lärarna kontaktades via e-post, och det bifogades ett informationsbrev som var formulerat utifrån de etiska forskningsprinciperna (Se bilaga 2). De fick information om mig och min studie, och de fick även skriva på om de ville delta i intervjun eller inte. De två lärarna som arbetar tillsammans i förskoleklass ville delta i studien. Men eftersom det var svårt för oss att hitta en tid då vi kunde träffas gjordes en skriftlig intervju istället. Svaren på frågorna gavs via e-post. Eftersom de två lärarna arbetar i samma förskoleklass svarade de på frågorna tillsammans. När lärarna sedan skickade svaren på frågorna visade det sig att de hade goda erfarenheter av att jobba med barn inom autismspektrumet. Intervjun gick bra och de gav tydliga och utförliga svar. Den andra intervjun gjordes i en annan skola i en mindre ort i Sverige. De hade fått information om intervjustudien och det visade sig att de också var intresserade av att delta i studien. Klartecken gavs från rektorn att det var möjligt att intervjua två lärare som arbetar tillsammans i en förskoleklass på skolan. Rektorn delgav lärarnas kontaktuppgifter så det gick att kontakta dem. Lärarna gav sedan sitt personliga medgivande till att bli intervjuade och vi bestämde en tid då intervjun skulle bli av. På skolan satt de två lärarna tillsammans med mig i ett litet rum där ingen kunde störa oss. Tre frågor ställdes, samt följdfrågor för att försöka få intervjun att flyta på så bra som möjligt. Intervjun gick smidigt och lärarna gav mycket utförliga svar på mina frågor. Det var intressant 12

19 att höra om deras erfarenheter av att jobba med barn som har svårigheter. Intervjun spelades in och den tog ungefär femton minuter. 4.4 Bearbetning Efter att de två gruppintervjuerna med de fyra lärarna var klara bearbetades dem. Det som gjordes först var att lyssna på den muntliga intervjun och samt skriva rent mina anteckningar. Sedan bearbetades den skriftliga intervjun där likheter och skillnader mellan de båda intervjuerna studerades. Efter genomgången och bearbetningen av intervjuerna formulerades texten så att den blev mer flytande och lättläst innan anteckningarna skrevs ner på datorn. Detta för att de olika perspektiven som framkom skulle synliggöras i flytande text och inte t.ex. punktform. 4.5 Validitet Det är viktigt att ha god validitet som forskare. Validitet eller också kallat giltighet handlar om att man undersöker det man tänkt undersöka. Som intervjuare strävar man här efter att få veta vad den intervjuade tänker och tycker, samt vilken förståelse som han/hon har om det som tas upp (Trost, 2005). I undersökningen har det studerats vilka erfarenheter några pedagoger har av att arbeta med barn som har AS. Eftersom de intervjuade pedagogerna är från två olika skolor i Sverige har flera olika perspektiv erhållits. Detta är fler perspektiv än vad som hade framkommit om intervjuerna hade varit från samma skola. I studien undersöktes det som skulle undersökas. Pedagogerna förstod frågorna och kunde svara utförligt utan några oklarheter. Frågorna som ställdes var utformade för att följa ämnet och inte oväsentliga frågor utanför den röda tråden. Som intervjuare var det möjligt att vara tyst och inte styra så mycket i intervjun. 4.6 Reliabilitet Trost (2005) menar att reliabilitet handlar om undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet. Reliabilitet innebär att alla personerna som blir intervjuade har samma chans att svara på frågor. Det innefattar också att man gör intervjuerna vid samma tidpunkt. Trost anser också att reliabiliteten, alltså trovärdigheten ökar om man spelar in intervjuerna på något sätt. Vid inspelning får man en bättre chans att fördjupa sin förståelse eftersom man kan analysera ljudbandet om och om igen. Därför ökar tillförlitligheten i studien. Kvalitativa intervjuer användes i undersökningen. Min metod var bra för att få svar på frågeställningarna och syftet. Ganska korta och koncisa frågor ställdes för att få ett mer utförligt svar från respondenten. Pedagogerna svarade bra och tydligt på frågorna. När alla svar hade samlats in bearbetades svaren för att sedan kunna skriva en mer sammanhängande text. Trovärdigheten hade kunnat öka om intervjuerna hade spelats in vid samma tidpunkt. Det som hade kunnat göra studien mer tillförlitlig är om fler intervjuer hade gjorts med ytterligare lärare på samma skola. Då hade undersökningen blivit mer trovärdig, och det hade blivit en bättre grund på arbetet med mer likheter och skillnader. Svaren på mina frågor var utförliga och kunde kopplas till litteratur, samt syfte och frågeställningarna. 13

20 4.7 Etik De etiska kraven inom forskning ska enligt Trost (2005) följas noggrant. Han menar att det är viktigt att den intervjuade personen har rätt till sin integritet. Inom forskningen finns det ett antal krav som ska följas. Det är de forskningsetiska reglerna som forskare måste följa (Vetenskapsrådet, 2002). De fyra huvudkraven inom forskning är: 1. Informationskravet: Här ska forskaren informera alla deltagare angående deras del i undersökningen och vad det innebär att delta i intervjustudien. 2. Samtyckeskravet: Den som deltar i intervjustudien har rätt att bestämma över om de vill medverka eller inte. 3. Konfidentialitetskravet: All information om personalen som har deltagit ska fingeras i undersökningen, samt förvaras så att inte obehöriga kan ta del av den. 4. Nyttjandekravet: Alla uppgifter om den intervjuade får inte användas på annat sätt än forskningsändamål. I denna studie uppfylldes informationskravet genom att ett brev skickades ut till deltagarna med information om vad det innebär att delta i studien och vad deras deltagande bidrar till. Rektorn informerades för få ett godkännande till min studie. Sedan kontaktades lärarna som också fick information om min studie. Lärarna fick information om att deras medverkan var frivillig. De fick sedan ge sitt skriftliga personliga medgivande till om de gick med på att bli intervjuade, vilket tas upp i samtyckeskravet. De fick en tydlig upplysning om att all information som de delgett kommer förvaras så att obehöriga inte kan ta del av den. De fick en upplysning om att förskolans namn och deras namn inte kommer att användas i undersökningen utan kommer fingeras. Som intervjuare måste man vara noga med att berätta att dessa svar som ges inte kommer använda till annat än forskningsändamål. 14

21 5. Resultat och analys I det här kapitlet kommer jag presentera mitt resultat av intervjuerna, som handlar om några pedagogers syn på hur man kan arbeta med barn som har AS. För att få fram information om hur man som pedagog kan arbeta med barn som har AS har jag gjort två gruppintervjuer med 4 pedagoger (två pedagoger i varje intervju). Den första intervjun som gjordes var med två förskoleklasslärare i en större stad. Den andra intervjun var med två förskoleklasslärare på en skola i en mindre ort. Jag har valt att presentera mina svar från intervjuerna i en löpande text och ta med det som de intervjuade personerna har sagt om deras arbetssätt med barn som har AS. Jag kommer skriva övergripande om hur pedagogernas arbetssätt ser ut. Jag kommer också i resultatet analysera utifrån ett socialkulturellt perspektiv. Efter de två genomförda intervjuerna skrev jag rent allt på datorn i olika dokument var för sig, vad de olika personerna sagt. Sedan skrev jag ut papperen för att kunna bearbeta och analysera svaren. För att man som läsare ska kunna förstå mitt resultat kommer jag att benämna den första gruppintervjun med de två pedagogerna för den skriftliga intervjugruppen och den andra gruppintervjun med de andra två pedagogerna kommer jag att kalla för den muntliga intervjugruppen. 5.1 Pedagogernas erfarenheter av att arbeta med barn som har AS Samtliga pedagoger anser att barn med AS behöver tydliggörande pedagogik. De menar också att det är viktigt för barn med AS eller liknande att ha struktur i vardagen. Det är viktigt som lärare att tänka på det i sitt arbetssätt. Den skriftliga intervjugruppen anser att skolans värld med sin fyrkantighet och sin tydliga struktur passar ofta de här barnen bra. Alla barn med AS är olika och man får försöka hitta ett arbetssätt som fungerar för just den individen. Det finns olika arbetssätt som är användbara för barn med AS. Den muntliga intervjugruppen menar att arbetet med bilder är oerhört betydande för dessa barn för att underlätta. Den muntliga intervjugruppen säger att: De barn som jag har stött på har behov av att kunna gå ifrån gruppen ibland för att få lugn och ro och för att kunna koncentrera sig. För barn med AS är det väldigt tröttsamt att vara i klassen hela tiden, därför är det viktigt att de kan gå ifrån till ett rum med en av pedagogerna. Det är viktigt att arbeta mycket med känslor, normer, samhörighet och även fokusera på de specialintressen som barnet med AS har. Den skriftliga intervjugruppen anser att det är viktigt som pedagog att tänka på att fokusera på barnets specialintresse och att se möjligheterna. Genom att fokusera på detta kan vi lägga fokus på det positiva i funktionshindret för att ge barnet bästa möjlighet till utveckling. Den muntliga intervjugruppen säger också att: Barn med AS är ofta duktiga på saker som har med detaljer att göra, och har ofta ett specialintresse. Jag som lärare ger barnen många gånger möjlighet att leka fritt för att de ska bli intresserad av något 15

22 särskilt som kanske kan leda till att de får ett specialintresse. Den eleven som jag har i klassen är legofixerad. Han gillar allt från legogubbar till sådant som går att bygga ihop. 5.2 Olika arbetssätt att använda i klassrummet Det finns många bra redskap att använda sig av i klassrummet för barn med AS. Den skriftliga intervjugruppen anser att sociala berättelser och seriesamtal är ett arbetssätt som de ofta använder sig av och lägger mest fokus på. De kan användas både i förebyggande situationer och när något hänt för att skapa förståelse för hur det kan bli i en viss situation. Vi använder ofta kontaktbok för info mellan skola och hem, och har ofta uppföljningssamtal. Vi använder dagsscheman för hela gruppen och använder också individuella scheman för de som behöver. Den skriftliga intervjugruppen säger: Av de erfarenheter som jag har använder vi oss av dagsscheman utan bilder. Varje dag när barnet med AS kommer till klassrummet så ska det detaljerade schemat finnas på bänken. På detta schema för dagen kan det finnas detaljer med olika arbetssätt, för bland annat hall och påklädningssituationen, lunch. Barn med AS kan vara väldigt olika som personer. De har olika behov som styr vad de behöver ha för strategier i sin vardag. Hur deras behov tillgodoses styr hur de kommer utvecklas som människor. Den muntliga intervjugruppen säger att: Strategier som vi pedagoger använder oss av i klassen är bildschema. Detta bildschema är bra för att då kan barnet se exakt vad som händer under dagen. Genom att vi använder oss av bilder blir det mer tydligt och konkret för barnet. Vi använder bilder överlag för vad som ska ske (lunch, utevistelse m.m.) för att förtydliga för barnet. Ett bra hjälpmedel som vi använder är Ipad. Barnet som vi har i klassen får ofta använda sig av Ipad för att kunna gå ifrån och jobba lite själv. Barnet använder sig av spel och olika program. Detta gör att personen utvecklas som individ och lär sig tankeverksamhet, samt koncentrera sig. En sak som är viktig att tänka på för barn med AS menar den skriftliga intervjugruppen är placeringen i klassrummet. Vid placeringen i klassrummet finns det olika varianter på hur man kan resonera som pedagog. Vissa barn kan behöva sitta på ett sådant sätt att de har överblick över rummet och vad som händer. För ett annat barn kan det vara viktigt att se schemat och ha närhet till en vuxen. Det gäller att bemöta barnet på ett sådant sätt så att individen känner trygghet, och som pedagog får man försöka prova sig fram och se vilket arbetssätt som passar barnet. Detta är något som man lär sig med tiden. 5.3 Hur man som lärare bemöter barn med AS Samtliga pedagoger anser att det är viktigt som lärare att utgå från varje barns behov när vi bemöter barn med AS. Alla barn ska ha rätt att få den hjälp den behöver oberoende av svårigheter och dylikt. Att ha en acceptabel miljö i klassen där alla får lov att vara sig själva och bli accepterade menar den skriftliga intervjugruppen att de lägger mycket fokus på. Det är viktigt att alla barn har någon att vara med. Det är något som de jobbar extra mycket med. Som lärare har man ett stort ansvar att se alla barn. Det är viktigt att barnen i klassen känner sig trygga med sin lärare och sina klasskamrater. Det är viktigt att arbeta med förståelse så att det inte blir missförstånd. Den skriftliga intervjugruppen säger: Vi arbetar mycket med förståelse och att förbereda barnet inför vad som ska komma. Vi är tydliga och konkreta i vårt språk, och använder inte för mycket ord som kan ställa till det. Det är viktigt att vi är säkra i vår roll och vågar konfrontera barnet i olika situationer. Ett exempel är om ett barn med AS blir 16

23 upprörd av någon anledning och kanske vill lämna rummet tror vi det är viktigt att våga vara tydliga, samt sätta gränser för barnet. Som tidigare nämnt är det viktigt för barn med AS att bli accepterade och känna att de passar in. Den muntliga intervjugruppen menar att samspelet med andra barn är jätteviktigt för deras sociala utveckling. Det barnet som vi har i förskoleklassen är ofta med och leker med de andra barnen i den fria leken. Detta anser vi är oerhört viktigt för deras sociala utveckling. Genom att knyta kontakter med andra barnen blir de bättre på att kommunicera och de utvecklas socialt som individer. Ibland när barn som har AS leker med andra kan de bli en envägskommunikation, som leder till att barnet vill styra leken. Detta gör de andra barnen inte får bestämma i leken, vilket gör att de kan tröttna. Här gäller det som lärare att ibland vara med och styra upp leken och se så det fungerar mellan barnen. Barn med AS kan lätt bli upprörda i olika sammanhang. Den skriftliga intervjugruppen menar att det är viktigt som lärare att man inte lämnar barnen åt sig själv utan att visa att vi alltid finns här för barnet. Om barnet vill lämna rummet så är det viktigt att vara tydlig och förklara för barnet att det är okej att gå ut från klassrummet och vara arg en stund och sedan komma tillbaka när barnet har lugnat sig. Det är viktigt i detta sammanhang att ha koll på barnet hela tiden. 5.4 Inkludering av barn med AS i klassen Barn med AS är oftast inkluderade i klassen. Om ett barn ska inkluderas i klassen eller inte beror helt på individens behov. Alla barn med AS är oftast olika i hur de beter sig, så man får helt enkelt som pedagog prova hur det fungerar för barnet i klassen. Den muntliga intervjugruppen menar att alla barn med AS inkluderas i klassen. Det vi går på är vilka behov som barnet har, till exempel vad barnet har lätt samt svårt för. Den skriftliga intervjugruppen anser också att barn med AS inkluderas i klassen. De säger: Inkludering för barn med AS kan se väldigt olika ut, men på den här skolan är alla elever med särskilt stöd inkluderade i klassen så gott de går. Vissa lektioner fungerar det inte och medan andra lektioner går det hur bra som helst. För att barn med AS ska fungera så bra som möjligt i klassen är det viktigt att läraren ger eleven det stöd som barnet behöver. Den muntliga intervjugruppen anser att barn med AS inte orkar var i klassen hela tiden. De kan behöva gå ifrån ibland och till exempel göra enskilt arbete tillsammans med en pedagog, eller om det händer något speciellt. Det sätts oftast inte in någon resurspersonal i klassen för barn med AS. Detta för att man som lärare först och främst vill försöka klara av situationen på egen hand eller tillsammans med en annan pedagog. Den muntliga intervjugruppen säger: Barnet med AS som vi har i klassen har ingen resurspersonal, men det finns en extra personal i klassen som hjälper till. Vi delar på arbetet med barnet eftersom det kan bli väldigt tungt att arbeta enbart med detta barn. Vi delar på arbetet och ansvaret, och även planeringen för att personalen ska orka med. Detta för att det ska bli så bra som möjligt för barnet. Den skriftliga intervjugruppen däremot säger att: Beroende på hur grovt handikapp våra elever har så får de en resurs i klassen. Vi har inte så många barn med AS på vår skola, men de som har den svårigheten är inkluderade i klassen med en viss resurspersonal. 17