Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.



Relevanta dokument
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Familjedaghem. En bra start i livet!

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

En bra start i liv e t!

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Pedagogisk planering Familjedaghemmen i Filipstads kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Välkommen till Familjedaghem I skogsbo

Normer & värden.

Lokal arbetsplan 14/15

Vantörs Familjedaghem

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

ARBETSPLAN FÖR FAMILJEDAGHEMMEN EKSJÖ

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan läsåret

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Mjölnargränds förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

2.1 Normer och värden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidshemmets uppdrag

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Familjedaghem i Solberga

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Förskolan Sjöstjärnan

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Välkommen till familjedaghem i karlbo

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Välkommen Till Familjedaghem I Avesta

Normer & värden.

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLORNA I ÖSTADS ENHET

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Mjölnargränds förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Orange Centrals Förskola

2015 ARBETSPLAN & MÅL

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

VERKSAMHETSPLAN 2016

Förskolan Regnbågen. Barnens framtidstro - vår utmaning

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Familjedaghem Mariehem

KVALITETSREDOVISNING

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Karlshögs Fritidshem

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Solglimtens verksamhetsplan

Mjölnargränds förskola

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Kvalitetsredovisning

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Transkript:

Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks av att den till största delen bedrivs i dagbarnvårdarens eget hem. Varje dagbarnvårdare har en unik arbetssituation med olika förutsättningar beroende på familjeförhållanden, bostadsförhållanden och barngruppens sammansättning. I familjedaghemmet utgår arbetet med barnen från vardagssituationen i en hemlik miljö och de olika vardagssituationerna. Naturliga tillfällen till aktivitet och inlärning tas tillvara. Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. För att stärka barnets trygghet skolas barnet successivt in hos övriga dagbarnvårdare i gruppen. Genom att var inskolad hos övriga dagbarnvårdare möter barnet alltid en känd person vid ordinarie dagbarnvårdares sjukdom eller ledighet. Personal Familjedaghemsverksamheten arbetar kontinuerligt med att bredda och fördjupa kompetensen hos dagbarnvårdaren för att tillgodose barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet. Varje år utarbetas en fortbildningsplan med aktuella utvecklingsområden kopplade till föregående års Kvalitetsredovisning. Organisation Familjedaghemsverksamheten leds av enhetschef och verksamheten består av ett antal dagbarnvårdargrupper med vardera en gruppledare. Regelbundna möten sker mellan enhetschefen och gruppledarna för information och diskussion om aktuella verksamhetsfrågor. Lokaler och miljö För att anställas som dagbarnvårdare krävs att dagbarnvårdarens bostad är ändamålsenlig som familjedaghem vilket innebär att den är anpassad till arbete med barn dvs. att det finns tillräckliga utrymmen för barnets aktiviteter och tillgång till lämplig utomhusmiljö, som bör kunna erbjuda tillfällen till lek. För vila och avkoppling ska finnas utrymmen både för det yngre barnets vila och för det äldre barnet en lugn vrå. Dagbarnvårdargrupperna har med något undantag möjlighet att träffas gruppvis i en lokal tillsammans med sina dagbarn minst en gång i veckan. Dessa träffar fyller en viktig funktion när det gäller samverkan för såväl barn som vuxna. 1

Arbetet i familjedaghemmet Familjedaghemmet Verksamheten bygger på samma grundläggande pedagogiska principer som övrig förskoleverksamhet/skolbarnsomsorg men med en speciell inriktning på vardagspedagogik. De grundläggande idéerna i vardagspedagogiken är att på ett medvetet och genomtänkt sätt ta tillvara alla de moment och aktiviteter som förekommer naturligt i vardagen. Detta för att främja barnets lärande och utveckling. Ett viktigt inslag är att låta barnet ta del av vardagssysslor och hushållsarbete. Varje barn ges möjlighet att delta tillsammans med dagbarnvårdaren i de vardagliga sysslorna Varje barn får en naturlig upplevelse av vardagslivet runt familjedaghemmet Dagbarnvårdaren planerar sitt arbete utifrån såväl det enskilda barnet som barngruppens behov och mål för verksamheten Eftersom barnen är i ett familjedaghem blir det naturligt att t ex duka på och av bordet, ta reda på sina kläder, källsortera, hjälpa varandra och samarbeta m.m. Daglig kontakt med familjen i familjedaghemmet. Släkt och vänner kommer ibland på besök. Träffar grannar. Barnen ser att det finns och är viktigt med ett socialt nätverk. Tillsammans planerar vi våra gemensamma aktiviteter för hela läsåret utifrån gruppens behov och målsättning. Enskilt planerar var och en för sina barn och grupp. 2

Leken och lärandet Leken ska ge stort utrymme i verksamheten. Att leka är det viktigaste ett barn kan göra och leken har stor betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken är barnets sätt att bearbeta upplevelser och intryck av verkligheten. Den ger frihet för barnet att själv prova och ta ansvar, lära färdigheter och kunskaper. Det sociala klimatet i familjedaghemmet kännetecknas av respekt, trygghet, gemenskap, ansvar och trivsel. Dagbarnvårdaren är en förebild i sitt dagliga arbete och kan genom sitt förhållningssätt till barnet, föräldrarna och andra vuxna göra dessa värden tydliga och konkreta. Familjedaghemmet erbjuder en varierad verksamhet med olika aktiviteter och möjlighet till fri lek, både ute och inne Varje barn ges förutsättningar att uttrycka sig genom tal, sång, musik, dans, rörelse, bild och andra uttrycksformer Varje barn ses och behandlas med respekt av kamrater och dagbarnvårdare för sin personlighet och sin förmåga Dagbarnvårdaren arbetar aktivt för jämställdhet mellan pojkar och flickor Dagbarnvårdaren, barn och föräldrar arbetar gemensamt för att utveckla verksamheten så att alla kan vara stolta över den Dagbarnvårdare och barn tar gemensamt ansvar för att sätta och upprätthålla tydliga gränser för vad som är acceptabelt språkbruk mot varandra Barnen får leka fritt och även under strukturerad och kontrollerad form, t.ex gymnastik och rörelselekar. Detta är viktigt för bl.a fantasin. Vi lägger in lekar allt efter barngrupp och årstider, ute eller inne. Tillsammans hela dagbarnvårdargruppen eller enskilt. Vi ger barnen stor möjlighet att få leka. Barnen ges möjlighet att uttrycka sig både i lokalen, enskilt hemma, på uteträffarna och på gymnastiken. Vi lär barnen samarbeta och respektera varandra genom att försöka anpassa verksamheten dag för dag och se barnen utifrån deras egen personlighet och förmåga. Vi försöker minska könsrollerna mellan pojkar och flickor. Informera om vår verksamhet och är lyhörda för föräldrars förslag och idéer. Vid inskolning, utvecklingssamtal och den dagliga kontakten, diskuterar vi vårt förhållningssätt och språkbruk. 3

Språket Språket har stor betydelse i vårt samhälle. Genom ett väl utvecklat språk ökar barnets självförtroende och barnet kan kommunicera med ord istället för handling. Barnet i familjedaghemmet får tidigt stifta bekantskap med böcker och berättelser. Dagbarnvårdaren tar tillvara alla tillfällen som ges för att utveckla barnets språk genom exempelvis genom sagoläsning och biblioteksbesök Vi läser, berättar, rim och ramsor eller sjunger i stort sett varje dag. Vid lugnare tillfällen kan vi ta tillvara på stunder där vi kan hjälpa barn med t ex språksvårigheter. Går på sagostunder med våra 5-åringar regelbundet. Där får dom lära sig vara tillsammans i en större grupp med en bibliotekarie och låna egna böcker. Bibliotek även för 4-åringar på vårterminen. Vi gör också spontana biblioteksbesök med dom mindre barnen när tillfälle ges. Regelbunden TKT i lokalen. Natur och miljö Natur och miljöfrågor är viktiga inslag i verksamheten. I naturen lär barnet sig värna om skog och mark. Familjedaghemmet ska sträva efter att minska förbrukningen av naturens resurser. Varje barn uppmärksammas på det naturliga samspelet mellan djur natur -människa Varje barn ges möjlighet att få vistas i skog och mark Vi har naturstund för olika åldersgrupper t ex Hitta vilse för 5-åringar, Spindeln för 4- åringar, Fjärilen under 4 år, Nyckelpiga för dom minsta. Är ute så gott som varje dag. Gruppverksamheten är utomhus minst en gång i veckan. Alla har tillgång till lite skog. Barnen får träffa Skräpmaja som berättar vad man får och inte får göra med skräp. Besöker bondgård, Mellsta eller dylikt. Träffar djur och vistas samtidigt i skog och natur. Träffas i vår skogsdunge så ofta vi kan. 4

Familjedaghemmets samverkan med föräldrar En god kontakt och ett nära samarbete byggt på ömsesidigt förtroende mellan dagbarnvårdare och föräldrar är en förutsättning för barnets utveckling. Familjedaghemmet möjliggör för föräldrarna att gå till arbetet i trygg förvissning om att deras barn har det bra. Alla föräldrar känner delaktighet och har möjlighet att komma till tals och bli hörda när det gäller barnets vistelse i familjedaghemmet Det finns klara rutiner och arbetsformer för föräldrasamverkan. Dessa är dokumenterade och väl kända av alla berörda. Dagbarnvårdaren genomför regelbundna samtal om barnets trivsel, utveckling och lärande En öppen dialog mellan dagbarnvårdare och föräldrar dagligen. Föräldramöten och utvecklingssamtal. Uppföljningssamtal ca 6 veckor efter inskolning. Måluppfyllelse Familjedaghemmet avsätter under året tid för uppföljning, utvärdering och analys. Verksamheten utvärderar sin måluppfyllelse genom att bedöma hur man arbetar i relation till Kvalitetshandbokens mål och intentioner samt genom enkäter riktade till samtliga föräldrar med barn inom verksamheten. Det är viktigt att framhålla att familjedaghemmet inte utvärderar det enskilda barnets resultat och att man inte utfärdar betyg eller omdömen. Det är verksamhetens måluppfyllelse som utvärderas och som ett exempel kan nämnas att det är arbetet att stödja barns språkutveckling som utvärderas, inte det enskilda barnets språkutveckling. Det enskilda barnets utveckling är en fråga för dialogen mellan barnets föräldrar och dagbarnvårdaren, t.ex. vid utvecklingssamtalet 5