Konjunkturbarometern fo r den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2016 Arbetsgivarverket
Dnr 2015/0564-2
Förord Barometerenkäten för den statliga sektorn genomförs av Konjunkturinstitutet på uppdrag av Arbetsgivarverket. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om kompetensförsörjningen och den ekonomiska situationen hos Arbetsgivarverkets medlemmar. För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ges en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. Enkäten genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer medlemmarna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende kompetensförsörjning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Arbetsgivarverkets medlemmar på det statliga avtalsområdet sysselsätter ca 5,4 procent av samtliga anställda i Sverige. * Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive medlem. Eftersom antalet anställda kan variera från drygt 28 000 ner till ett fåtal anställda hos vissa medlemmar behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En medlem med många anställda får alltså större genomslag. Undersökningen genomfördes under oktober och november år 2015. Tillfrågade i undersökningen är Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning svarade 79 procent av medlemmarna, vilket representerar 89 procent av de anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Rapporten är författad av utredare Matti Särngren och chefsekonom Roger Vilhelmsson. Stockholm, 1 februari 2016 Eva Liedström Adler Generaldirektör *Se SCB (2015), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik. 3:a kvartalet 2015, Statistiska meddelanden AM 63 SM 1504. 2
Sammanfattning Makroekonomiska förutsättningar Svensk ekonomi är nu inne i en högkonjunktur. Tillväxten drivs framför allt av inhemsk efterfrågan som väntas öka ytterligare när flyktingströmmen kraftigt ökar den offentliga konsumtionen. Trots en högkonjunktur blir både finans- och penningpolitik expansiv. De statliga myndigheterna får mer att göra samtidigt som uppskrivningen av ramanslagen blir låg. Sysselsättning och arbetslöshet väntas fortsätta att förbättras. Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blir allt högre och bristen på arbetskraft ökar framför allt bland högutbildade. Arbetsmarknaden är polariserad då lågutbildade istället har svårt att hitta jobb. Dessutom finns en skillnad mellan å ena sidan tjänstesektorn, detaljhandeln och byggsektorn som drivs av inhemsk efterfrågan och å andra sidan exportindustrin som drivs av en något svagare omvärldsefterfrågan. Bristen på arbetskraft finner vi i de sektorer som drivs av inhemsk efterfrågan medan bristen är relativt liten inom industrin. En stramare arbetsmarknad väntas leda till högre löner och stigande inflation. Kompetensförsörjning Resultatet av höstens konjunkturbarometer visar att bristen på lämpliga sökanden fortsätter att öka. Bristtalet uppgår nu till 57 procent, en ökning med 15 procentenheter jämfört med motsvarande period år 2014. Utvecklingen följer samma trend som vi kan se på hela arbetsmarknaden. Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden har inte varit så här högt sedan strax innan finanskrisen då den svenska ekonomin befann sig i en högkonjunktur precis som nu. Höstens konjunkturbarometer är i linje med andra enkäter som gjorts bland arbetsgivare som visar på en mycket högre andel arbetsgivare som upplevt brist på lämpliga sökanden när de försökt rekrytera. Även fortsättningsvis är det framför allt bland högutbildade bristen är mest framträdande. Den statliga sektorn är den sektor som har bland den högsta andelen högutbildade och det är därför inte särskilt överraskande att bristtalet nu är högt bland våra medlemmar. Brist på lämpliga sökanden gäller främst inom IT. För medlemmar som haft brist anger 49 procent att bristen gäller IT. Därutöver finns bristen främst inom FoU, utbildning och forskning samt inom juridiskt och allmänt utredningsarbete. Att bristen är stor inom IT är särskilt oroande eftersom digitaliseringen och effektiviseringen av den statliga sektorn är nära knuten till den här personalgruppen. Resultaten visar också att andelen medlemmar som upplevt att bristen haft stor påverkan på verksamheten under de två senaste undersökningarna är de högsta sedan hösten 2010. Svårigheten att anställa får sannolikt också konsekvenser för övertalighet och uppsägningar. Undersökningen visar att 32 procent av medlemmarna har sagt upp personal det senaste halvåret, en minskning med 13 procentenheter jämfört med motsvarande period år 2014. Även andelen medlemmar som väntar sig övertalighet under det kommande året ligger på en lägre nivå än under motsvarande period 2014, 25 procent. Prognosen för antalet sysselsatta första halvåret 2016 visar att de flesta av medlemmarna tror på ett oförändrat antal sysselsatta. 3
Hösten 2014 introducerades en ny fråga om huruvida medlemmarna upplevt svårigheter att behålla personal. Andelen medlemmar som haft svårt att behålla personal under det senaste halvåret var 10 procent. Andelen har minskat jämfört med hösten år 2014, då den var 17 procent. Svårigheter att behålla personal gäller främst inom juridiskt och allmänt utredningsarbete. Trots den allt stramare arbetsmarknaden där konkurrensen om arbetskraft blir allt hårdare ser det alltså inte ut att ha påverkat våra medlemmars möjlighet att behålla personal i någon större utsträckning. En tuffare konkurrens om arbetskraft gör det dock mer angeläget för de statliga arbetsgivarna att vissa hur attraktiva de statliga jobben är. Uppsägningar av chefer har förekommit i liten utsträckning det senaste halvåret samtidigt som det förväntas en viss övertalighet när det gäller chefer det kommande året. När det gäller medlemmarnas svårighet att behålla chefer, så har endast ett fåtal medlemmar angett att det är svårt att behålla cheferna. I undersökningen uppger 24 procent av medlemmarna att de haft omfattande pensionsavgångar, en ökning med 11 procentenheter sedan hösten 2014. Effekterna av de höga pensionsavgångarna är i de flesta verksamheter små. Bland de medlemmar som haft omfattande pensionsavgångar har 67 procent av medlemmarna inte påverkats alls. 23 procent menar att pensionsavgångarna haft en positiv inverkan medan 10 procent hävdar att de haft en negativ inverkan på kompetensförsörjningen. Ekonomi Av medlemmarna var det 26 procent som utnyttjade sin anslagskredit under år 2015. Enligt prognosen för år 2016 kommer denna andel att bli 30 procent. Nivån under 2016 väntas bli lika hög som den var senast år 2013. Trenden för nettotalet visar på ett vikande anslagssparande och ett större utnyttjande av anslagskrediten. Nettotalet följer ofta utvecklingen av uppskrivningen av anslag. År 2015 blev uppskrivningen i pris- och löneomräkningen lägre än den var 2014 vilket också avspeglades i ett lägre nettotal. Utvecklingen beror sannolikt också på att regeringen gjort ett avsteg från modellen och minskat uppskrivningen med 225 miljoner år 2015 och 876 miljoner år 2016. Även i år väntas pris- och löneomräkningen bli låg och inskränkningarna betydande vilket kan spegla att en större andel tror på ett utnyttjande av anslagskrediten. En annan förklaring kan vara att de stora flyktingströmmarna väntas påverka myndigheternas driftbudget och lämna mindre utrymme för anslagssparande och tvinga myndigheterna till att utnyttja anslagskrediten i större utsträckning. Syfte med att införa ramanslagssystemet var att förändra och tydliggöra ansvaret mellan statsmakterna och de statliga avtalsparterna. Å ena sidan fick regering och riksdag bättre kontroll på statsbudgetens utgifter så kostnaden för avtal fick bäras inom de fastställda ramarna medan parterna på det statliga avtalsområdet fick ansvara för lönebildningen. Utgifternas nivå och verksamhetens omfattning, inriktning och kvalité blev en politisk fråga medan lönebildningen blev en partsfråga. Ett annat syfte med modellen var att följa industrin. Arbetsgivarverket menar att det är olyckligt att göra inskränkningar i modellen eftersom det ändrar förutsättningarna för den statliga lönebildningen. Nära hälften av medlemmarna, 46 procent hade en större budgetomslutning år 2015 än år 2014. Den andelen var dock ännu större året innan och nettotalet minskade därför mellan år 2014 och 2015. Enligt statistiken var också den statliga konsumtionen något lägre år 2015 än år 2014. Hos 60 procent av medlemmarna väntas en ökning av budgetomslutningen under år 2016. Denna nivå är en av högsta sedan år 2010, samtidigt som nivån år 2015 var den lägsta sedan år 2005. Ett ökat flyktingmottagande, ökade satsningar i försvar, infrastruktur samt forskning och utveckling har gjort att den statliga konsumtionen och verksamheten väntas öka år 2016. Ett antal medlemmar ser ut att få mer att göra under året. Mycket talar därför för att de statliga myndigheternas budgetomslutning blir större i år. 4
Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Makroekonomiska förutsättningar 3 Kompetensförsörjning 3 Ekonomi 4 Makroekonomiska förutsättningar 7 Internationell konjunktur 7 Svensk konjunktur 7 Mycket stark tillväxt i Sverige 7 Tillväxten blir högre i år men väntas avta nästa år 8 Högre resursutnyttjande än normalt 8 Budgetunderskott trots högkonjunktur 9 Arbetsmarknad 9 Stark utveckling på arbetsmarknaden 9 Prognos visar på en fortsatt god utveckling av sysselsättning och arbetslöshet 10 Fortsatt polarisering på arbetsmarknaden 10 Bristen på arbetskraft ökar framför allt inom offentlig sektor 10 Lönebildning 11 Löneökningarna växlade ned under år 2015 11 Avtalsrörelsen och industrins normerande roll 11 Skilda världar olika förutsättningar för exportindustrin och övriga sektorer 11 Löneökningarna växlar upp de kommande åren 12 Inflation och räntor 13 Svag inflation under år 2015 13 De globala råvarupriserna blir allt viktigare 13 Riksbanken gör allt för att försvaga kronan 13 Pris- och löneomräkningen 14 En ökad inflationstakt är allt mer sannolikt 14 Myndigheternas pris- och löneomräkning 14 Barometerresultat 15 Tolkning av rapportens figurer 15 Ekonomi 16 Anslag och verksamhetens resultat 16 Budgetomslutning 17 Kompetensförsörjning 17 Pensionsavgångar 18 Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna? 19 Sysselsättning 19 Personalomsättning 20 Övertidsuttag 20 Brist på lämpliga sökanden 20 Uppsägningar och övertalighet 21 Påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft? 22 Har verksamheten svårt att behålla personal? 23 Kompetensförsörjningsläget för chefer i staten 23 Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar 23 Allmän offentlig förvaltning 24 Försvar 25 Samhällsskydd och rättsskipning 26 Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling 26 Kultur, fritidsverksamhet och religion 27 Utbildning 28 Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård 29
Bilagor Bilaga 1. Enkätsvar, staten totalt 31 Bilaga 2. Medlemmarna efter verksamhetsinriktning och antal anställda 32 Bilaga 3. Medlemsförändringar 34 Figur- och tabellförteckning Tabell 1. Försörjningsbalans och nyckeltal, årlig procentuell förändring 8 Figur 1. BNP-gap och arbetsmarknadsgap 9 Figur 2. Brist på arbetskraft 10 Figur 3. Relativ enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin 12 Figur 4. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi 13 Tabell 2. Pris- och löneuppräkning för anslagsår 2016 14 Figur 5. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet 15 Figur 6. Anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren 1997-2014 och prognos för år 2015 och 2016) 16 Figur 7. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2014 och prognos för år 2015 och 2016) 17 Figur 8. Har medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar, per verksamhetsinriktning? 18 Figur 9. Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar? 19 Figur 10. Antal årsarbetskrafter jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren 1997-2014 och prognos för år 2015 och 2016) 19 Figur 11. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2014 och prognos för år 2015 och 2016) 20 Figur 12. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1997-2014 och prognos för år 2015 och 2016 20 Figur 13. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet 21 Figur 14. Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet? 22 Figur 15. Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Allmän offentlig förvaltning 24 Figur 16. Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Försvar 25 Figur 17. Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Samhällsskydd och rättsskipning 26 Figur 18. Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Näringslivsfrågor m.m. 27 Figur 19. Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Kultur, fritidsverksamhet och religion 28 Figur 20. Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Utbildning 29 Figur 21. Brist, uppsägningar, övertalighet samt svårighet att behålla personal inom Socialt skydd m.m. 30 Tabell 3. Utfall och prognos för staten totalt i barometerundersökningen hösten 2015 31 Tabell 4. Medlemmar efter antal anställda med månadslön och verksamhetsinriktning 32
Makroekonomiska förutsättningar Internationell konjunktur Den senaste tidens avmattning i den globala handeln har gjort att många bedömare har reviderat ner sina tillväxtprognoser. Trots de reviderade prognoserna förväntar sig de flesta bedömare att konjunkturen stegvis förstärks de kommande åren. I OECD:s nedreviderade novemberprognos spås global BNP växa med 2,9 procent år 2015 och 3,3 procent år 2016. 1 Det är framför allt i de så kallade tillväxtekonomierna som den ekonomiska aktiviteten och världshandeln försvagats. Kina står i centrum för försämringen. En övergång från en tillväxt baserad på investeringar och byggande till en mer konsumtionsdriven tillväxt har inte gått smärtfritt. En större sparbenägenhet än vilja att konsumera hos hushållen gör att OECD tror att Kinas BNP endast växer med 6,8 procent år 2015 och 6,5 procent år 2016 för att sedan sjunka ytterligare till 6,2 procent år 2017. Råvaruproducerande tillväxtekonomier som Brasilien och Ryssland är inne i recessioner och väntas komma tillbaks till tillväxt först år 2017 enligt OECD. Däremot väntas tillväxtutsikterna i Indien ligga kvar på över 7 procent under de kommande åren. Läget för tillväxtländerna riskerar att försämras ytterligare nu när den amerikanska centralbanken, FED, för första gången på 10 år höjt styrräntan vilket förväntas leda till att investerare och därmed kapitalströmmarna vänder tillbaks till USA. I de redan utvecklade ekonomierna tycks den inhemska efterfrågan vara det som driver tillväxten. USA är nu inne i en fas där arbetsmarknad och tillväxt utvecklas starkt. BNP-tillväxten, som drivs av de amerikanska hushållens efterfrågan, väntas enligt OECD bli 2,5 procent i år och 2,4 procent år 2017. 1 Se OECD (2015), OECD Economic Outlook, november 2015. 7 För euroområdet skriver OECD upp tillväxtförväntningarna till 1,8 procent år 2016 och 1,9 procent år 2017. En fortsatt expansiv penningpolitik, låga oljepriser och en mindre aktiv budgetkonsolidering har gjort att den ekonomiska aktiviteten blivit allt högre. Även de stora flyktingströmmarna påverkar tillväxten positivt på kort sikt när de offentliga utgifterna ökar. Svensk konjunktur Mycket stark tillväxt i Sverige Svensk tillväxt är mycket stark. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) växte BNP med 3,9 procent under det tredje kvartalet år 2015 jämfört med samma kvartal år 2014. 2 Säsongsrensat ökade BNP med 0,8 procent under det tredje kvartalet jämfört med det andra kvartalet år 2015. Den svenska tillväxten har utvecklats bättre än i de allra flesta västländer. De senaste åren har det varit hushållens konsumtion som bidragit mest till den svenska tillväxten. Det senaste kvartalet har även ökade investeringar bidragit starkt till BNP. Den här gången är det inte bara byggnadsinvesteringar som bidragit till BNP utan också investeringar i maskiner. Den svenska utrikeshandeln har endast haft ett begränsat bidrag till BNP-ökningen eftersom både export och import ökat. Framför allt är det tjänsteexporten som utvecklats positivt det senaste året medan varuexporten har haft en sämre utveckling. 2 SCB (2015), BNP kvartal beräkningar av det tredje kvartalet 2015, november 2015.
Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring Anmärkning: *Fasta bruttoinvesteringar Källa: SCB och Konjunkturinstitutet 2014 2015 2016 2017 BNP 2,4 2,8 3,9 2,5 Hushållens konsumtion 2,2 2,7 2,8 2,6 Offentlig konsumtion 1,3 2,1 4,9 2,5 - varav statlig konsumtion 1,0 0,7 4,3 1,6 - varav kommunal konsumtion 1,5 2,8 5,1 2,9 Investeringar* 7,5 4,7 5,2 4,0 Lager 0,1-0,1 0,0 0,0 Import 6,3 4,3 4,9 4,8 Export 3,5 4,7 4,7 3,6 Tillväxten blir högre i år men väntas avta nästa år I Konjunkturinstitutets (KI) prognos 3 från december 2015 väntas BNP ha växt med 2,8 procent år 2015. Under år 2016 väntas tillväxten bli ännu högre medan tillväxten avtar något år 2017. Enligt KI ökar BNP med 3,9 procent i år och med 2,5 procent år 2017. Det är fortsatt den ökade inhemska efterfrågan som driver tillväxten de kommande åren. Hushållens konsumtion fortsätter att vara relativt hög, men trots låga räntor och en god utveckling på arbetsmarknaden visar KI:s barometer att hushållen är försiktiga. 4 Under år 2016 väntas den offentliga konsumtionen öka kraftigt och är en bidragande orsak till ökningen i tillväxten under året. Till viss del beror den ökade konsumtionen på flyktingströmmarna men en stor del av den kommunala konsumtionsökningen beror på ökade behov i vård, äldreomsorg och skola. År 2017 väntas dock den offentliga konsumtionen sjunka något, inte minst den statliga konsumtionen väntas minska. Befolkningen fortsätter att öka vilket gör att bostadsinvesteringarna fortsätter att bidra till BNP-tillväxten. Staten gör också stora investeringar i vägar och järnvägar, kommunerna och landstingen investerar i nya skolor och sjukhus. Brist på tomter och arbetskraft inom bygg gör att bostadsinvesteringarna inte ökar lika snabbt år 2017. Utrikeshandeln väntas visserligen bli bättre men den svaga kronan göra att de flesta bedömare räknar med att importen växer snabbare än exporten vilket innebär att exportnettot bidrar negativt till BNP-tillväxten. När sedan kronan stärks under år 2017 väntas det främst få en negativ effekt på exporten. Vilket bidrar till en minskad BNP-tillväxt år 2017. Högre resursutnyttjande än normalt Det är fart på Sverige. Enligt alla bedömare ökar produktionen i både offentlig sektor och i näringslivet i år. Framför allt är det produktionen inom tjänste- och byggsektorn som ökar men även produktionen inom industrin ökar lite. KI:s konfidensindikatorer för näringslivet visar på ett högre efterfrågeläge och ett högre förtroende i alla branscher än normalt. Det gäller även inom tillverkningsindustrin. Hjulen väntas helt enkelt snurra snabbare vilket också bekräftas av inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn som båda steg i december 2015 till nivåer som indikerar att vi sedan en tid är inne i en högkonjunktur. 5 När Sverige nu går in i en högkonjunktur väntas resurserna i ekonomin används i allt högre utsträckning. Det vanligaste måttet på det totala resursutnyttjandet i ekonomin är det så kallade BNP-gapet som mäter gapet mellan faktisk och potentiell tillväxt. Allt sedan finanskrisen har BNP-gapet varit negativt och tillväxten i ekonomin har understigit vad som är potentiellt möjligt om resurserna används normalt. Enligt de flesta bedömare blir BNP-gapet positivt under 2016 och 2017. Det innebär att den faktiska tillväxten i stället är högre än den potentiella tillväxten och att ekonomin riskerar att bli överhettad. En viktig anledning till att den faktiska tillväxten överstiger den potentiella är flyktingströmmarna. När befolkningen växer snabbt så ökar efterfrågan, genom en 3 Se Konjunkturinstitutet (2015), Konjunkturläget, december 2015. 4 Se Konjunkturinstitutet (2015), Konjunkturbarometern, december 2015. 8 5 Se Silf och Swedbanks inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn i december.
ökning av både offentlig och privat konsumtion, vilket ökar den faktiska tillväxten. På längre sikt kan också den potentiella tillväxten påverkas genom att arbetsutbudet förändras, men på kort sikt växer faktisk BNP snabbare än den potentiella. Figur 1. BNP-gap och arbetsmarknadsgap 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 BNP-gap Arbetsmarknadsgap 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anmärkning: Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar Källa: Konjunkturinstitutet Budgetunderskott trots högkonjunktur I högkonjunktur ska finans- och penningpolitiken enligt skolboken göras mindre expansiv. Flyktingmottagandet leder dock till ökad offentlig konsumtion och en mer expansiv finanspolitik än vad som annars skulle vara fallet, samtidigt som penningpolitiken är expansiv. Enligt Ekonominstyrningsverkets (ESV) prognos klaras inte överskottmålet då det finansiella sparandet blir fortsatt negativt fram till och med år 2019. 6 Trots de stora påfrestningarna tror ESV att utgiftstaken klaras, om än med en väldigt liten marginal under år 2016. Fastän budgetunderskotten är betydande och leder till en växande nominell skuld så sjunker ändå statsskulden som andel av BNP då tillväxten ökar snabbare än skulden. Lånefinansieringen har inneburit att regeringen övergivit den så kallade krona-för-krona-principen. Lånefinansieringen har dock sin begränsning. Utgiftstaken är bindande vilket innebär att ytterligare ökade utgifter kan tvinga regeringen till besparingar eller omprioriteringar som skulle kunna påverka myndigheternas verksamhet. Arbetsmarknad Stark utveckling på arbetsmarknaden Den starka svenska ekonomin återspeglas också på arbetsmarknaden. Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning 7 ökar både den säsongsrensade arbetskraften och sysselsättningen på årsbasis samtidigt som arbetslösheten i november 2015 sjunkit till 7,0 procent. På samma gång visar Arbetsförmedlingens statistik att inflödet av nyanmälda lediga platser är högt och att antalet varsel är lågt. 8 När det gäller ökningen i arbetskraft och sysselsättning har utrikes födda stått för en stor del. Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen minskar bland inrikes födda, mest bland ungdomar, medan antalet ökar bland utrikes födda. När arbetskraften får ett snabbt inflöde av nyanlända så ökar både antalet sysselsatta och arbetslösa i denna grupp. 6 Ekonomistyrningsverket (2015), Prognos Statens budget och de offentliga finanserna, december 2015. 9 7 Se SCB (2015), Arbetskraftsundersökningarna, november 2015. 8 Se Arbetsförmedlingen (2015), Arbetsförmedlingens verksam hetsstatistik november 2015, november 2015.
Prognos visar på en fortsatt god utveckling av sysselsättning och arbetslöshet Även fortsättningsvis kan vi förvänta oss en stark utveckling av sysselsättning och arbetslöshet. Arbetsförmedlingens prognos fram till år 2017 visar att arbetskraften väntas öka med 102 000 personer, sysselsättningen ökar med 140 000 och att arbetslösheten sjunker till cirka 6,5 procent. 9 Enligt prognosen kommer jobben främst inom privat och offentlig tjänstesektor medan industrisysselsättningen blir fortsatt svag. Det är framför allt hushållens konsumtion som driver fram nya jobb inom till exempel handel, hotell och restaurang medan behoven inom kommuner och landsting gör att mycket personal efterfrågas inom skola, vård och omsorg. Fortsatt polarisering på arbetsmarknaden Samtidigt som sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar finns det stora utmaningar på arbetsmarknaden. En sådan utmaning är att den grupp av de arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden och som är svåra att matcha mot jobb blir allt större. Enligt Arbetsförmedlingen är det framför allt förgymnasialt utbildade, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda samt personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som är särskilt utsatta. Prognosen visar att denna grupp får det allt svårare på arbetsmarknaden. Medan arbetslösheten minskar bland de som har en stark ställning på arbetsmarknaden så fortsätter arbetslösheten att öka för de som har en utsatt ställning. De utsatta väntas år 2017 vara 75 procent av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen. Låg utbild- Figur 2. Brist på arbetskraft 70 60 50 40 30 20 10 ning gör det särskilt problematiskt eftersom lönesänkningar eller subventioneringar inte kan göras i tillräcklig omfattning för att få denna grupp i arbete. Många behöver istället kraftiga kompetensutvecklingsinsatser. Bristen på arbetskraft ökar framför allt inom offentlig sektor Enligt Konjunkturinstitutets prognos blir resursutnyttjandet på arbetsmarknaden mätt som arbetsmarknadsgapet 10 allt högre (se figur 1). Enligt prognosen väntas arbetsmarknadsgapet bli positivt under år 2016 och på sikt är resursutnyttjandet högre än vad som är långsiktigt hållbart. Ytterligare en utmaning på arbetsmarknaden blir därför att klara av den växande brist på arbetskraft som en högkonjunktur medför. Enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarenkät blir bristen stor inom offentlig sektor och särskilt stor inom skola, vård och omsorg. Inom vård och omsorg finns dock en relativt sett stor undersysselsättning då många jobbar deltid. En del bedömare tror därför att det är möjligt att öka antalet arbetade timmar utan att nyanställa. För närvarande är dock bristen stor. Näringslivet Offentlig sektor Genomsnitt 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Anmärkning: Andel arbetsställen med rekryteringsproblem, halvårsvärden. Källa: SCB 9 Se Arbetsförmedlingen (2015), Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015- prognos för arbetsmarknaden 2015-2017. 10 10 Arbetsmarknadsgapet definieras som faktiska arbetade timmars procentuella avvikelse från potentiellt arbetade timmar.
Även inom det privata näringslivet ökar rekryteringsproblemen under de kommande åren. Enligt Almegas tjänsteindikator utnyttjas resurserna inom tjänsteföretagen till max och andelen företag som rapporterar brist på arbetskraft ökar, framför allt inom de kunskapsintensiva branscherna. 11 Inom till exempel IT-branschen är det vanligt att företag lägger ut uppdrag på företag i andra länder. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarenkät är det uppemot 30 procent av företagen inom näringslivet som säger sig ha brist vid rekrytering. Det är inte en lika skarp uppgång som i offentlig sektor, men samtidigt börjar man nå de bristtal som näringslivet hade år 2007 innan finanskrisen då också löneökningarna pressades upp mot 4-5 procent. Att uppgången inte är lika skarp kan till exempel bero på att ett snabbt växande område som hushållsnära tjänster inte har höga utbildningskrav och där jobben främst finns i storstäderna där tillgången på arbetskraft är större. Enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning kommer dock bristen på arbetskraft att öka inom det privata näringslivet. Lönebildning Löneökningarna växlade ned under år 2015 Enligt Medlingsinstitutets (MI) konjunkturlönestatistik uppgick löneökningarna i Sverige år 2014 i genomsnitt till 2,8 procent. 12 Löneökningarna var lite högre i näringslivet än i offentlig sektor, men löneökningarna inom industrin var lägre än inom de flesta sektorer. Den senaste statistiken från MI visar att löneökningarna i genomsnitt var 2,4 procent för perioden januari till och med oktober 2015 vilket är 0,5 procentenheter högre än för motsvarande period år 2014. Det ser ut som om de totala löneökningarna växlat ned under år 2015 och de ligger dessutom i nivå med industrins löneökningar. 11 Se Almega (2015), Tjänsteindikator Q4 2015, december 2015. 12 Se Medlingsinstitutet (2015), Förtjänstutvecklingen sektorsvis, juni 2015. 11 Avtalsrörelsen och industrins normerande roll Den stora avtalsrörelsen under år 2016 rör cirka 3 miljoner anställda. Nästan 500 av de 685 kollektivavtal om löner och anställningsvillkor som finns på den svenska arbetsmarknaden ska omförhandlas. Till det kommer cirka 150 tillsvidareavtal för ungefär 300 000 anställda som kan sägas upp under året. Industrin är först ut med att förhandla när deras avtal löper ut i mars. Traditionellt sätter parterna inom ramen för industriavtalet en norm för arbetskostnadsökningarna som resten av arbetsmarknaden följer. Denna koordinering av lönebildningen har genom åren stabiliserat arbetskraftskostnaderna för företagen samtidigt som den gett löntagarna stora reallöneökningar. Modellen har med åren blivit allt mer ifrågasatt när också tjänstesektorn blivit mer internationellt konkurrensutsatt och fått en allt större betydelse för svensk ekonomi. Inför årets avtalsrörelse har kritiken mot modellen blivit än större. Den låga inflationen har gett upphov till en debatt där bland annat arbetsgivarna inom industrin hävdat att inflationsmålet som ankare i avtalsrörelsen inneburit för stora reala kostnadsökningar. Vidare har en del fackförbund menat att modellen hindrar förändringar i relativlöner mellan olika yrkesgrupper. Frånvaron av LO-samordningen gör att industrins normerande roll kan få svårt att överleva. Efter att facken inom industrin krävt löneökningar på 2,8 procent har LO-facken som till exempel Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko och Kommunal begärt högre löneökningar. Skilda världar olika förutsättningar för exportindustrin och övriga sektorer Det finns fler omständigheter som gör att industrins normerande roll kommer att sättas under press den närmaste tiden. Den kanske svåraste omständigheten är att den internationellt konkurrensutsatta industrin och övriga delar av ekonomin tycks leva i helt skilda världar. Medan den internationella konjunkturen och världshandeln är relativt
De allra flesta prognosmakare tror därför att löneökningarna blir högre de kommande åren. Enligt Konjunkturinstitutets prognos bedöms de slutliga löneökningarna hamna på 3,1 procent under år 2016 och 3,4 procent under år 2017. Många bedömare menar dock att prognoserna är osäkra, inte minst eftersom avtalsperiodens längd kan bli kortare än normalt. Eftersom arbetsgivaravgifterna för ungdomar höjs och den särskilda löneskatten för persosvag så är den inhemska efterfrågan stark. Den svenska exportindustrin möter sedan finanskrisen en svag efterfrågan från omvärlden. Under den 10-årsperiod som föregick finanskrisen var arbetskraftskostnaderna högre i svensk industri än i konkurrentländerna. Samtidigt var produktivitetstillväxten högre och ännu mer förmånlig än i de europeiska konkurrentländerna. Så till den grad att den så kallade relativa enhetsarbetskostnaden sjönk gentemot Europa. I USA var produktivitetstillväxten densamma vilket gjorde att den relativa enhetskostnaden ökade gentemot USA. Till skillnad från konkurrentländerna var Figur 3. Relativ enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Sverige tidigt ute med IT-investeringar. Effekterna av dessa investeringar avtog dock snabbt strax före finanskrisen. Av den anledningen ökade produktivitetstillväxten snabbare i konkurrentländerna än i Sverige. Enhetskostnaderna försämrades men fortsatte att falla gentemot konkurrentländerna eftersom kronan snabbt försämrades och konkurrenskraften på så sätt upprätthölls. Mellan år 2010 och 2012 stärktes åter kronan och relativa enhetsarbetskostnaden steg jämfört med konkurrentländerna. Trots en dålig produktivitetsutveckling de senaste åren har dämpade löneökningar och en kronförsämring gjort att den relativa enhetsarbetskostnaden förbättrats något gentemot konkurrentländerna. Prognoserna antyder att producentpriserna och produktivitetstillväxten i svensk industri fortsätter att utvecklas 2007 2008 Anmärkning: Omräknat till gemensam valuta, index år 2000=100 Källa: Conference Board, OECD och Eurostat 2009 2010 2011 2012 2013 2014 12 svagt samtidigt som högre arbetsgivaravgifter gör att svensk industri får en högre enhetsarbetskostnad och en sämre konkurrenskraft. I många andra sektorer som drivs av inhemsk efterfrågan är verkligheten en annan. Inom tjänstesektorn, bygg- och anläggning samt detaljhandeln är aktiviteten hög och behoven inom kommunerna och landstingen gör att efterfrågan på arbetskraft är mycket hög. Som tidigare beskrivits har bristtalen ökat på många områden utanför industrin och kommer pressa lönerna uppåt i dessa sektorer. Det är fullt möjligt att industrins normerande roll består prövningarna i avtalsrörelsen, men det finns stora risker att löneglidningen i slutändan gör att de totala arbetskostnadsökningarna blir högre än inom den internationellt konkurrentutsatta industrin. EU10 Löneökningarna växlar upp de kommande åren Det finns mycket som talar för högre löneökningar än under år 2015. Svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur som sannolikt kommer att förstärkas ytterligare av de flyktingströmmar som spär på efterfrågan. De flesta bedömare är också överens om att högkonjunkturen ökar resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och leder till en ökad brist på arbetskraft. De höga bristtalen väntas i sin tur påverka både avtalsmässiga löneökningar och löneglidning. Att vissa fackföreningar vill ha relativlöneförbättringar, en avsaknad av LO-samordning och politiska satsningar på lärarlöner är andra faktorer som sannolikt pressar upp lönerna. USA Tyskland
För närvarande är det svårt att veta om RB kommer sänka mer. På det senaste mötet beslutade RB istället att förbereda eventuella valutainterventioner, det vill säga sälja kronor i syfte att försvaga den svenska kronan. En åtgärd som för ett land med rörlig växelkurs får anses kontroversiellt eftersom det påverkar andra länder negativt. Om nu ekonomiska basfakta talar för en starkare krona så kommer RB få arbeta mot marknaden och bör därför räkna med stora valutaförluster. Det mesta talar dock för att RB är i händerna på andra cenner över 65 år återinförts så väntas de totala arbetskraftskostnaderna öka. Under år 2016 och år 2017 väntas produktivitetstillväxten avta vilket gör att enhetsarbetskostnaderna ökar de kommande två åren. Inflation och räntor Svag inflation under år 2015 Inflationen har varit fallande under såväl år 2013 som år 2014. Inflationstakten, det vill säga förändringen av priserna (KPI) under de senaste 12 månaderna, var 0,1 procent i december. 13 Under år 2015 har inflationen med andra ord legat runt noll. Förutom en svag utveckling av världsmarknadspriserna och importpriser så har naturligtvis Riksbankens egna räntesänkningar bidragit till en svag kostnadsutveckling. Inflationstakten rensad för effekten av ränteförändringar (KPIF) var i december 0,9 procent. De globala råvarupriserna blir allt när de stora importörerna som Kina saktat in. Samtidigt har utbudet av till exempel olja ökat. Dels har inte OPEC lyckats hålla nere sitt utbud som tidigare men framförallt har produktionen av amerikansk skifferolja blivit mer produktiv vilket ökat utbudet. I framtiden leder sannolikt de borttagna sanktionerna mot Iran till en ökad produktion. Ett lågt oljepris kan också leda till fler konkurser och ett minskat utbud. Vad som händer med oljepriset och andra energipriser är svårbedömt. Ett mer stabilt mått är därför KPIF exklusive energiprisförändringar (se figur 4) som i mitten av år 2015 närmade sig inflationsmålet på 2 procent för att senare under året minska. Riksbanken gör allt för att försvaga kronan Den största anledningen till att samtliga mått på inflationen ökade under större delen av år 2015 är den kronförsvagning som innebar att Sverige importerade inflation via högre importpriser. Under senhösten förstärktes kronan något och inflationen vände återigen ner. Figur 4. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi 4 3 2 1 0-1 -2-3 2009 viktigare 2010 2011 2012 En annan förklaring till den svaga inflationen är utvecklingen av el- och oljepriserna som föll kraftigt under år 2015. Inför årsskiftet är oljepriset nere på den lägsta nivån på över ett decennium. Efterfrågan har minskat 2013 KPI KPIF KPIF exklusive energi Anmärkning: KPIF är KPI rensad för effekten av räntesatsförändringar. Källa: SCB och Riksbanken 2014 2015 I januari 2015 sänkte Riksbanken (RB) styrräntan från 0,0 till -0,35 procent och har dessutom köpt statsobligationer för att stimulera inflationen. Framför allt har RB varit mån om att kronan försvagats mot andra valutor för att på så sätt importera inflation via höjda importpriser och dessutom stimulera exportindustrin inför den stundande avtalsrörelsen. 13 Se SCB (2016), Konsumentprisindex (KPI) i december 2015, januari 2016 13
tralbanker. När amerikanska centralbanken nu börjat föra en mer restriktiv penningpolitik med höjda räntor väntas också kronan försvagas automatiskt gentemot dollarn vilket ökar importpriserna. Möjligen kan kronan på sikt stärkas mot euron eftersom arbetslösheten är högre inom euroområdet. Eftersom arbetslösheten är hög i euroområdet tar det dock sannolikt längre tid för den Europeiska centralbanken att höja sin styrränta. Sannolikt höjer RB tidigare vilket väntas stärka kronan mot euron. En ökad inflationstakt är allt mer sannolikt De flesta bedömare tror att inflationen stiger något de kommande åren. En starkare konjunktur och efterfrågan gör lättare för företagen att föra över sina kostnadsökningar i form av prisökningar på sina konsumenter. Från och med årsskiftet väntas höjda energiskatter och reducerade skattesubventioner också få en inflationshöjande effekt. När till exempel skatten på drivmedel höjs samtidigt som effekten av tidigare energiprisfall klingar av i statistiken så får vi en inflationsökning. Sannolikt kommer också en stark arbetsmarknad på sikt leda till högre löneinflation. Enligt RB:s inflationsprognos för i år så hamnar KPI och KPIF som årsgenomsnitt på 1,3 respektive 1,7 procent för att sedan år 2017 nå inflationsmålet då KPI blir 2,5 procent och KPIF 2,2 procent. Myndigheternas pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkning för år 2016 Enligt budgetpropositionen blir 2016 års löneomräkningstal 2,35 procent. Till följd av en svag prisutveckling blev omräkningstalet för lokaler -0,08 procent medan omräkningstalet för övriga förvaltningskostnader blev 0,03 procent. Det gör att den totala pris- och löneomräkningen för en myndighet med en genomsnittlig resursmix (se tabell 2) blir 1,47 procent för anslagsår 2016. Enligt pris- och löneomräkningen för år 2016 skulle därmed anslagen öka med cirka tre miljarder kronor i förhållande till år 2015. Regeringen har dock gjort inskränkningar i modellen som gör att uppräkningen av anslagen enligt pris- och löneomräkningen minskas med cirka 25 procent år 2016. Tabell 2. Pris- och löneuppräkning för anslagsår 2016 Resursmix* Indexförändring Löner 62,5% 2,35** Lokaler 9,8% -0,08*** Övriga förvaltningskostnader Genomsnittlig PLO 27,7% 0,03 100% 1,47 Anmärkning: * Resursmixen visar hur resursförbrukningen ser ut på en genomsnittlig myndighet. Vilken total anslagsuppräkning en myndighet får beror på vilken resursmix respektive myndighet har. **Förändring i AKI(ram)=3,11 och Produktivitetsavdraget=0,76. ***Gäller de myndigheter som ej omförhandlar lokalhyror år 2016. Pris- och löneomräkningen Pris- och löneomräkningen (PLO) är ett system för att skriva upp myndigheters anslag i takt med omvärldens priser och löner. PLO består av tre delar: lokaler, löner samt övriga förvaltningskostnader. Dessa vägs samman utifrån den resursmix som gäller för myndigheten. Lokaler: Kostnaderna skrivs upp med 70 procent av årstakten i konsumentprisindex (KPI), mätt två år före anslagsåret. Löner: Här räknar SCB fram en löneomräkningstal, som består av AKI-ram minskat med produktivitetsavdraget. AKI-ram (arbetskostnadsindex för ramanslag) baseras på löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin två år före anslagsåret. Produktivitetsavdraget mäts som ett tioårigt glidande medelvärde av årlig produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor. Övriga förvaltningskostnader: Justeras med ett index som fastställs genom en sammanvägning av flera SCB-index avseende utgifter som är vanliga vid myndighetsutövning, mätt två år före anslagsåret. 14
Pris- och löneomräkning för år 2017 Arbetsgivarverket gör kontinuerligt en prognos för hur löneomräkningstalet kommer att utvecklas. 14 Enligt vår prognos väntas löneomräkningstalet för år 2017 bli marginellt lägre än för år 2016. För tjänstemännen inom industrin väntas löneökningstakten bli något lägre under år 2015 samtidigt som de kollektivavtalade avgifterna för tjänstemän inom industrin väntas öka marginellt år 2015 jämfört med år 2014. 15 Det gör att de totala arbetskraftskostnaderna för tjänstemän i tillverkningsindustrin mätt enligt AKI-ram för anslagsår 2017 blir något lägre än de för anslagsår 2016. Enligt vår prognos blir AKIram 2,8 för anslagsår 2017. Figur 5. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Arbetsgivarverket 2008 4,43 0,49 0,92 Även produktivitetsavdraget för anslagsår 2017 blir något mindre än för anslagsår 2016. Visserligen väntas produktivitetstillväxten i tjänstesektorn bli något högre år 2015 än år 2014, men eftersom produktivitetsavdraget är konstruerat som ett glidande 10-årigt medelvärde så får även tidigare år stor betydelse. Då år 2007 års produktivitetstillväxt var negativ påverkar medelvärdets tidiga år så mycket att produktivitetsavdraget blir mindre anslagsår 2017 jämfört med anslagsår 2016. I Arbetsgivarverkets prognos för år 2017 blir produktivitetsavdraget 0,7 procent, 2009 2010 2011 2012 2013 0 3,9 2014 1 2015 2,35 2016 2,1 2017 vilket resulterar i ett prognostiserat löneomräkningstal på 2,2 procent för år 2017. 16 Till skillnad från 2016 års lokalindex som var negativt väntas lokalindex för år 2017 bli positivt. Eftersom lokalindex beräknas som 70 procent av KPI i oktober som blev 0,08 får vi ett lokalindex på 0,055. Index för de övriga förvaltningskostnaderna blir enligt vår prognos 0,1. Om vi antar att resursmixen blir densamma som för år 2016 så skulle det ge en genomsnittlig pris- och löneuppräkning för anslagsår 2017 i nivå med omräkningen för anslagsår 2016. Barometerresultat Tolkning av rapportens figurer Frågorna är av så kallad barometertyp, vilket innebär att medlemmarna svarar på frågor om en variabel väntas öka, minska eller förbli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen medlemmar som angett att variabeln blir oförändrad eftersom de tre alternativa svaren tillsammans bör summera till 100 procent. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen medlemmar som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom medlemmarna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur 14 Beräkningarna bygger bland annat på Konjunkturinstitutets prognoser över löne- och produktivitetsutvecklingen. 15 För kollektiva avtalade avgifter se Svenskt Näringsliv (2015), Fakta om löner och arbetstider 2015. 15 16 För en mer genomgripande analys av löneomräkningen, se Arbetsgivarverket (2011), Löneomräkningen i det statliga ramanslagssystemet Framtida utveckling och behov av för ändringar?, Rapportserie 2011:2.
stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. Figur 6. Anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren 1997-2014 och prognos för år 2015 och 2016) Andel myndigheter viktat efter antal anställda 80 60 40 20 Anslagskrediter Anslagssparande Nettotal I höstens barometerundersökning svarade 0-20 medlemmarna på hur de -40 tror att år 2016 kommer att se ut i jämförelse -60 med år 2015. Detta svar -80 är en prognos (se figurernas staplar för år 2016), liksom svaren för 2015. Dessutom redovisade medlemmarna utfallet för föregående år jämfört med året innan. Dessa utfall redovisas för åren 1997-2014. Ekonomi Budgetomslutningen väntas öka bland annat till följd av satsningar på försvar, infrastruktur, forskning och utveckling samt ett ökat flyktingmottagande. Samtidigt är uppskrivningen av ramanslagen för löner, lokaler och övriga förvaltningskostnader låga. Regeringen har dessutom gjort inskränkningar i modellen som ytterligare minskar uppskrivningen av ramanslagen vilket sannolikt påverkar medlemmarnas anslagssparande och utnyttjande av anslagskredit. Anslag och verksamhetens resultat Medlemmarnas resultat mätt som intäkter minus kostnader är bättre hos 22 procent av medlemmarna under kalenderåret 2015 jämfört med år 2014. Hos 45 procent av medlemmarna är resultatet oförändrat och hos 33 procent är det sämre. År 2015 anslagssparade 51 procent av de statliga myndigheterna. I 23 procent av myndigheterna var anslagen i balans och i 26 procent av myndigheterna utnyttjades anslagskrediten år 2015. Nettotalet minskade år 2015 jämfört med år 2014, med något färre medlem- 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Anmärkning: Balans karaktäriseras av varken anslagssparande eller utnyttjande av anslagskredit. 16 mar som anslagssparar och fler som utnyttjar anslagskrediten än tidigare. Trenderna i anslagssparandet och utnyttjandet av anslagskrediten brukar följa pris- och löneomräkningen. När det totala omräkningstalet ökar från ett år till ett annat, som det till exempel gjorde år 2014, så ökar också nettotalet. År 2015 blev omräkningstalet i stället lägre vilket resulterade i ett lägre nettotal. Dessutom gjorde regeringen inskränkningar i pris- och löneomräkningen när uppräkningen minskades med 225 miljoner kronor år 2015. Enligt prognosen för år 2016 väntas verksamhetens resultat bli bättre hos 10 procent, oförändrat hos 44 procent och sämre hos 46 procent av medlemmarna jämfört med år 2015. Prognosen för år 2016 visar att resultatet väntas ge upphov till anslagssparande i åtta procent av myndigheterna, anslagsbalans i en majoritet på 62 procent av myndigheterna och utnyttjande av anslagskredit i 30 procent av myndigheterna. Återigen blev uppräkningen av anslagen svag och regeringen drar dessutom in 876 miljoner kronor av uppskrivningen år 2016. Nettotalet minskar således ytterligare under år 2016, med allt fler medlemmar som väntas utnyttja sin anslagskredit och en större andel med anslagen i balans. Det är vanligt förekommande i prognosen att myndigheterna inte tror på ett framtida sparande utan istället tror att man tvingas låna så småningom. Det är också möjligt att de stora flyktingströmmarna har
gjort att många myndigheter förväntas få mer att göra under året. Det i sin tur gör att myndigheterna tror på ett större resursutnyttjande och mindre anslagssparande. Budgetomslutning Budgetomslutningen var år 2015 större hos 46 procent av medlemmarna jämfört med år 2014. Hos 52 procent var omslutningen oförändrad och hos två procent var omslutningen mindre år 2015 än under år 2014. Andelen intäkter från uppdrag och avgifter var under år 2015 oförändrad hos hela 84 procent av medlemmarna jämfört med år 2014. Hos 12 procent var andelen större och hos fyra procent av medlemmarna mindre år 2015 jämfört med år 2014. Figur 7. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2014 och prognos för år 2015 och 2016) -10-30 -50-70 Andel medlemmar viktat efter antal anställda 70 50 30 10 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 I prognosen för år 2016 tror hela 60 procent av medlemmarna på en större budgetomslutning jämfört med år 2015. Drygt en tredjedel av medlemmarna tror att budgetomslutningen blir oförändrad medan fem procent tror att budgetomslutningen blir mindre jämfört med år 2015. Den sammanlagda statliga konsumtionsökningen var lägre 2015 än 2014 (se tabell 1). Nedgången i nettotalet i figuren ovan kan möjligen vara ett uttryck för detta. Flyk- 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Mindre Större Nettotal 2014 17 2015 tingströmmarna har gjort att den offentliga konsumtionen väntas öka i år. Prognoserna för den statliga konsumtionen visar att även den ökar kraftigt under år 2016 jämfört med år 2015. Prognosen för 2016 i undersökningen visar också på ett högre nettotal i år. En majoritet på 85 procent tror att andelen intäkter från uppdrag och avgifter blir oförändrade år 2016 jämfört med år 2015. Hos 10 procent av medlemmarna väntas andelen intäkter från uppdrag och avgifter öka och hos fem procent av medlemmarna väntas andelen intäkter från uppdrag och avgifter minska jämfört med år 2015. Kompetensförsörjning Resursutnyttjandet på den svenska arbetsmarknaden är högt. Framför allt har bristen på högutbildad arbetskraft ökat. Med 2016 COFOG tanke på att staten har en kunskapsintensiv verksamhet och en mycket hög andel högutbildade så är de inte särskilt konstigt att höstens konjunkturbarometer visar att bristen på lämpliga sökanden bland våra medlemmar ökat och nu är hög. Störst brist finner inom IT. Andelen medlemmar vars verksamhet tycks ha påverkats i större utsträckning har ökat. Traditionellt påverkar också en stramare arbetsmarknad arbetsgivarens syn på uppsägning och övertalighet. Andelen medlemmar som sagt upp personal och som tror på övertalighet är nu låg. Trots den stramare arbetsmarknaden visar resultaten att svårigheten att behålla personal har minskat.vidare visar svaren att chefsförsörjningen bland medlemmarna är god. Verksamhetsinriktning klassas enligt COFOG (Classification of Functions of Government). COFOG är ett system som används för att beskriva den offentliga sektorns utgiftsområden. Denna är en funktionell indelning som är framtagen av Förenta Nationerna. Med anledning av att antalet anställda inom de olika verksamhetsinriktningarna är så olika, har de tio grupperna i COFOG blivit hopslagna till sju i Arbetsgivarverkets statistik. I bilaga 2 redovisas hur medlemmarna i undersökningen är uppdelade på de olika verksamhetsinriktningarna.