PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1
PROBLEM SOM KAN UPPSTÅ Invandring och anpassning i familjer som kommer från patriarkala samhällen med tonvikt på dess inverkan på barn Emigrerade ungdomar möter mer komplexa problem än de genomsnittliga etniskt svenska ungdomarna. Vilka är männens respektive kvinnornas roller? De uppfostras mycket olika De bor i segregerade miljöer De har olika rättigheter och ansvarsområden 2
FAMILJESTRUKTUR I HEMLANDET TYDLIGT DEFINIERADE KÖNSROLLER Man /Far Kvinna / Mamma Barn Barn MÄNNEN Familjens överhuvud. Ansvariga för försörjning av familjen. Ansvariga för sociala kontakter och finansiella handlingar. Beslutsfattaren i nästan alla viktiga frågor, så som sälja / köpa, framtida investeringar mm. 3
KVINNAN Ansvarig för familjen Ansvarig för hushållet Ansvarig för barnuppfostran BARNEN Respekt Lyda föräldrarna Följa familjens framtidsplaner Att vara en del av pusslet och vara lojal 4
I DET NYA SAMHÄLLET Ekonomiskt och socialt jämställda Individuella ansvarsområden I DET NYA LANDET Individuella ansvarsområden Far Mor Barn 5
MÄNNEN Förlorar sin position och sin roll som familjehuvud Förlorar sin makt och kontroll över ekonomin Förlorar sin nyckelroll" för sociala kontakter och frågor Kan inte språket, vet inte hur det nya samhället fungerar, känner inte till nya regler, föreskrifter och de sociala koder i det nya samhället. MÄNNEN Behöver justera / anpassa sig helt för att återfå sin status Många män förlorar mycket viktiga faktorer i sina liv Mycket svårt att få jobb Psykologisk press påverkar deras språkinlärning, så de småningom blir beroende av sina barn. 6
KVINNORNA De måste bli socialt aktiva De måste gå i skolan De måste delta i det sociala livets aktiviteter såsom skola, möten osv. Tar sina barn för hälsokontroller KVINNORNA De blir oberoende av sina män, både ekonomiskt och socialt Kvinnorna är ofta vinnare i denna process De hittar många nya möjligheter och de klarar att uppfylla sina drömmar 7
BARNEN De lär sig språket ganska snabbt De lär sig hur samhället fungerar och de normer/koder som råder De blir medvetna om sina rättigheter BARNEN De inser att de behandlas som individer Småningom tar de ansvar för familjens kontakter med samhället Barnets position i familjen förändras 8
SOCIALISERINGSPROCESSEN Vid vilken ålder barnet emigrerar är en viktig faktor: - Det är lättare för yngre barn än tonåringar - Det är mycket svårare för äldre barn; det sociala livet spelar en viktig roll för en tonåring, förlust av vänner, klasskamrater, släktingar, etc. Samhället SOCIALISERINGSPROCESSEN Familj Den primära anknytningen Skolkamrater, böcker, TV, förskola Föräldrar Media, data, fritidsgård, vänner Media, data, fritidsaktiviteter, vänner, hobbys Familj 0 3 År 4 6 År 7 12 År 13 - År 9
SPRÅKET Inlärningstiden av ett nytt språk efter ankomst till ett nytt land: Ankomstålder 5-6 år 8-11 år 12-15 år Genomsnittlig tidsåtgång 3-8 år 2-5 år. 6-8 år. FRITIDSAKTIVITETER FÖR UNGDOMAR I SVERIGE Att vara med vänner Ha fester Lyssna på musik Gå ut Flickor och pojkar umgås fritt Sexuella relationer accepteras från 15 års ålder 10
PROBLEM Om de unga är religiösa, blir det svårare för dem att tillhöra den ungdomliga gemenskapen. Många av dem dricker inte alkohol. Blandning med det motsatta könet är inte tillåtet. Många blir isolerade. De hittar varandra och bildar olika grupper. De blir åtskilda från majoritetsbefolkningen och kan utveckla en negativ inställning till det svenska samhället. PROBLEM Traditionella familjer begränsar sina barn: - Begränsar deras sociala liv, ingen pojkvän / flickvän - Ungdomar med huvudbonad såsom slöja kan sticka ut i ett icke religiöst samhälle. -Ungdomarna faller i konflikt med både föräldrar och samhället 11
TRAUMATISK KRIS Hot Oro REORIENTERING Självkänsla Utveckling Mognad 12
LYCKADE OCH MISSLYCKADE FALL 13