Underlag till Förslaget om nya hastigheter
Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter solens nedgång. 1923 höjdes hastighetsgränsen till 35 km/tim och under 30-talet togs hastighetsgränserna bort helt. 1955 återinfördes hastighetsgränser inom tätort och högsta tillåtna hastighet blev 50 km/tim. Sedan 1971 har det också funnits möjlighet att använda 30 km/tim. I maj 2007 beslutade Riksdagen om ett nytt system med hastighetsgränser i steg om 10 km/tim från 30 till 120 km/tim. Syftet med ändringen var att få hastighetsgränser som bättre stämmer överens med vägens standard. Anpassningen av hastigheter är avsedd att ge ökad trafiksäkerhet baserad på krockvåldsprincipen, en minskad miljöpåverkan samt en ökad respekt och acceptans för hastighetsgränser. De nya hastigheterna testades i ett antal kommuner under ett år och resultatet av detta kan läsas i rapporten Nya hastighetsgränser i tätort resultat av försök i några svenska kommuner. I och med beslut i Riksdagen 2008 fick också kommunerna rätt att införa 30 och 40 km/tim i hela eller delar av tätbebyggt område. Beslut om andra hastigheter än 50 km/tim får ske om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten och miljön. Idag har enligt Trafikverket 185 av Sveriges ca 290 kommuner tagit fram en hastighetsplan och några ytterligare har påbörjat arbetet. 23 kommuner har tagit beslut och skyltat om i huvudorten eller i fler tätbebyggda områden.
Beslut av tekniska nämnden Tekniska nämnden gav tekniska kontoret i uppdrag att ta fram en hastighetsplan för Skellefteå kommun. Enligt beslutet ska inriktningen med de nya hastigheterna leda till att: stärka stadens karaktär beakta biltrafiken, kollektivtrafikens och utryckningstrafikens behov av tillgänglighet öka tryggheten höja trafiksäkerheten tydliggöra kopplingen mellan gatans utformning och önskvärd hastighet Tekniska nämnden har som ett led i arbetet med den allmänna översynen av hastigheter beslutat införa 30 km/tim vid skolor. Trafiksäkerheten vid skolor är prioriterad varför omskyltning av gator kring skolor redan är genomförd. Tillvägagångssätt för att arbeta fram en hastighetsplan I och med att kommunerna fick rätt att besluta om nya hastigheter gavs handboken Rätt fart i staden - Hastighetsnivåer i en attraktiv stad ut. Den ska fungera som ett stöd för kommuner vid hantering av övergripande trafikfrågor. Följs handboken resulterar den i en hastighetsplan som bildar underlag för beslut om nya justerade hastighetsgränser, samt förslag till fysiska åtgärder inom kommunens gatunät. Arbetet med att ta fram en hastighetsplan för Skellefteå kommun har skett utifrån handboken och enligt följande: 4. Intagande av synpunkter 5. Justering efter inkomna synpunkter 6. Beslut om hastighetsplan 7. Omskyltning Fram till och med idag har arbetet varit att ta fram underlag, bearbeta detta och till sist sammanställa det till ett kartmaterial. Nästa steg är att skicka ut hastighetsplanen för intagande av synpunkter. Förslaget till hastighetsplan ska finnas tillgänglig via kommunens hemsida och kommer att ställas ut i Stadshuset. Alla synpunkter kommer att sammanställas och eventuella ändringar göras innan förslaget läggs fram till tekniska nämnden för beslut. Motivering till valda hastigheter Lokalgator/kvartersgator På gator med låga framkomlighetsanspråk i första hand lokalgator/kvartersgator medför översynen i stor utsträckning att trafiksäkerhetskraven är högst prioriterad, vilket generellt innebär 30 km/tim men på vissa lokalgator tillåts även 40 km/tim exempelvis bussgator och gator med färre utfarter/korsningar. Huvudvägnätet På huvudvägnätet för biltrafik ska det vara god framkomlighet, vilket gör att det krävs en avvägning mellan framkomlighet och trafiksäkerhet. Det innebär generellt en högre hastighet på huvudvägnätet än på lokalgator/kvartersgator. Inriktningen i och med detta har varit att dessa gator antingen får 40-, 50, och 60 km/tim. 1. Nulägesbeskrivning (inventering av livsrum, trafiknät, trafiksäkerhet, miljö, störningar etc.) 2. Analys (nulägesanalys, länkoptimering, nätanpassning, systemanpassning, tillgänglighet etc.) 3. Förslag till ny hastighetsplan (sammanställning, avvägning)
Kollektivtrafikens huvudsakliga linjenät Längs kollektivtrafikens huvudsakliga linjenät som till största delen går längs huvudvägnätet har framkomligheten också särskilt beaktats, vilket generellt har medfört att dessa gator får något högre hastighet än vad som tillåts vid lokalgator/kvartersgator. För att undvika plottrighet, och för att underlätta för trafikanterna, har också enhetliga hastigheter eftersträvats i vissa områden och på vissa sträckor. Plottrighet har även den negativa effekten att skyltningskostnader ökar. Införande av en hastighetsplan innebär generellt att hastigheterna sänks men det finns sträckor där hastigheten höjs. Detta innebär inte bara högre trafiksäkerhet/mindre krockvåld utan också renare luft på grund av mindre utsläpp från bilar. Detta kan också ses som en del i det åtgärdsprogram för renare stadsluft som kommunen arbetar med. Syftet är också att införandet av hastighetsplanen medför en anpassning till det system som Trafikverket idag använder samt att fordonsförare känner igen sig var helst i Sverige man kör bil. Konsekvenser av ändrade hastigheter Stadens karaktär Stadsmiljön påverkas inte rent fysiskt av sänkta hastigheter, men karaktären och upplevelsen kan förbättras av en lugnare och tryggare miljö. Långsiktigt kan lägre hastigheter påverka samhällsplaneringen och utformningen av stadens gator, byggnader etc så att de mer kan anpassas för människor och mindre motorfordon. Samtidig kan gator som får höjda hastigheter mer komma att upplevas som smidiga och snabba trafikleder. Trygghet Tryggheten bedöms kunna förbättras i områden med sänkta hastigheter. Många kommer att uppleva det säkrare och lugnare att röra sig ute i trafiken och staden. Boende kommer uppleva en högre trygghet i sitt närområde, särskilt för oskyddade grupper som barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.
Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten kommer sannolikt att förbättras. Detta utifrån att den skyltade hastigheten bättre anpassas till omgivningen och oskyddade trafikanters behov. Med lägre hastigheter på många av stadens gator kommer körtempot att bli lugnare och jämnare. Möjligheten att uppmärksamma och hinna agera inför ett eventuellt hinder förbättras, vilket i sin tur förbättrar trafiksäkerheten. Antalet olyckor med svåra skador bör kunna reduceras eftersom lägre hastigheter medför lindrigare och färre skador. Diagrammen visar hur stor risken är att dödas vid kollission baserat på fordonets hastighet (fotgängare och bilister). Diagrammen visar också hur lång stoppsträckan blir för en personbil vid 30 respektive 50 km/tim. Miljö Utsläppen av kväveoxid, kvävedioxid, kolväte och kolmonoxid minskar då hastigheten sänks. Produktionen av partiklar och uppvirvlingen av dem minskar också. För bl a kvävedioxid och partiklar finns idag miljökvalitetsnormer. Skellefteå klarar idag inte miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid. När det gäller partiklar ligger Skellefteå på gränsen till att inte klara gällande normer. Sänkta hastigheter är ett steg i riktning mot att minska dessa föroreningar. Undantaget är utsläppen av koldioxid där lägre hastigheter kan medföra ökad bränsleförbrukning och ökade utsläpp. Räknas accelerationer och retardationer in så är det dock inom tätbebyggda områden, som i Skellefteå stad, troligt att förbrukningen och utsläppen minskar även vid lägre hastigheter. Helt enkelt för att man kör med ett lugnare och jämnare körtempo samt att man hinner planera sin körning bättre. Med lägre hastigheter längs känsliga gator och i bostadsområden kommer bullernivåer och vibrationer där att sänkas, vilket i sin tur torde minska behovet av skyddsåtgärder. Vid gator som får högre hastigheter kommer buller och risk för vibrationer att öka, men det gäller nästan uteslutande gator som saknar nära bebyggelse. För buller innebär en generell sänkning från 50 km/tim till 40 km/tim en minskad bullernivå på 1-2 dba. Detsamma gäller en sänkning från 50 km/tim till 30 km/ tim. En ökning från 50 km/tim till 60 km/tim ger en ökning på ca 2 dba. Hälsa Forskning visar att det finns ett samband mellan trafikens påverkan och människors hälsa. Boende längs gator med mycket trafik i höga hastigheter löper högre risk att drabbas av ohälsa i form av t ex astma, allergi, hjärt- och kärlsjukdomar. Detta drabbar i synnerhet barn, äldre och särskilt känsliga personer. Med sänkta hastigheter längs gator där det bor eller vistas mycket människor minskar föroreningshalterna, vilket förbättrar deras hälsa. Kollektivtrafik Kollektivtrafikens behov av god tillgänglighet är viktig för deras konkurrenskraft. Gator som ingår i kollektivtrafiknätet har därför generellt föreslagits en högre hastighet. Observera att jämfört med nuvarande situation kan man lätt uppfatta det som att kollektivtrafiken får försämrad framkomlighet, eftersom hastigheten längs
flera bussgator sänks från 50 till 40 km/tim. Den verkliga hastigheten längs dessa gator ligger i genomsnitt runt 40 km/tim redan i dag, så omskyltningen är i första hand en anpassning till rådande förhållanden. Särskilt busstrafiken kommer sällan upp i högre än 40 km/tim p g a många inbromsningar vid olika korsningspunkter och hållplatser. Hastighetsförändringarna väntas också medföra förändrade vägval, vilket torde medföra att trafikmängderna längs vissa bussgator minskar. Följden av det bedöms bli att kollektivtrafikens framkomlighet där förbättras. Vår bedömning är därför att kollektivtrafikens framkomlighet sammantaget kommer att förändras marginellt med hjälp av nya hastigheter. Framkomlighet och tillgänglighet Framkomligheten förbättras generellt längs de större genomgående trafiklederna där hastigheten höjs. Längs bostadsgator och mer känsliga gator försämras den eventuellt något. Samtidigt visar mätningar att den verkliga hastigheten längs många av dagens 50-gator i bostadsområden ligger omkring 35 km/tim, så längs många gator kommer framkomligheten inte att förändras alls. För gående och cyklister blir tillgängligheten bättre genom att de kan röra sig på ett enklare och tryggare sätt längs de gator som får lägre hastigheter. behov bör regelefterlevnaden kunna förbättras. Den som kör ett motorfordon bör kunna förstå att när hastigheten är skyltad till 30 eller 40 km/tim så är det extra angeläget att man sänker farten. Jämlikhet Med ökad trygghet, säkerhet, tillgänglighet och hälsa för oskyddade trafikanter så följer också att hela transportsystemet blir mer jämlikt, eftersom gående, cyklister och motorfordon får en mer likvärdig prioritering. Sänkta hastigheter är därför särskilt angeläget där det rör sig många gående och cyklister. Tvärtom kan höjda hastigheter vara helt acceptabelt längs gator med nästan uteslutande motorfordonstrafik. Idag skjutsas många barn och ungdomar till skola och fritidsaktiviteter. De förbättringar som redovisas ovan är särskilt positiva för barn och ungdomar, som får större möjligheter att röra sig fritt på ett tryggt sätt. Detsamma gäller för äldre och personer med funktionsnedsättning. Transporteffektivitet Transporteffektiviteten har inte beräknats, men det är troligt att den sammantaget påverkas marginellt. Med högre hastigheter längs genomfartsleder och lägre hastigheter längs mer känsliga gator torde långväga och genomgående transporter kunna effektiviseras samtidigt som det kommer kunna gå snabbare och smidigare att ta sig fram med cykel och till fots längs lokalgator och mellan stadens olika delar. Regelefterlevnad Med hastigheter som är bättre anpassade till omgivning och olika trafikanters Illustration: Trafikverket Fotografi: Johan Ardefors