INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN... 44 REVISIONSNÄMNDEN... 45 SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel)... 48 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK... 50 UTBILDNINGSTJÄNSTER... 54 BILDNINGSNÄMNDEN... 55 TEKNISKA TJÄNSTER... 107 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN... 108 TEKNISKA NÄMNDEN... 119 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER... 150 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN... 151 AVFALLSNÄMNDEN... 241 AFFÄRSVERK... 246 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN... 247 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN... 258 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK... 266 INVESTERINGAR... 274 1

INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom 2, som trädde i kraft den 1.1.2001, skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planeperioden. (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den finländska samhällsekonomin växte snabbt i början av 2011. Under den första fjärdedelen var tillväxten nästan 5 procent och också under den andra fjärdedelen ungefär 3 procent. Efter sommaren har utsikterna för världsekonomin försvagats betydligt. Till följd av detta har också utsikterna för den finländska exporten blivit dystrare jämfört med den optimistiska stämningen i våras. Utsikterna varierar visserligen efter verksamhetsområde, men den totala exporten av varor och tjänster kan i år komma att ligga på samma nivå som i fjol. Osäkerheten som präglar den världsekonomiska utvecklingen har redan länge varit ett dominerande drag. Den offentliga sektorns växande budgetunderskott i en del euroländer och de snabbt växande skulderna har ytterligare ökat osäkerheten. Man borde snarast hitta lösningar för att hantera skuldkriserna, vilket i förlängningen skulle lugna finansieringsmarknaden. Den inhemska efterfrågan har ökat kraftigt på grund av en livlig investeringsverksamhet. År 2011 ökar den privata konsumtionen sannolikt med ungefär 3 procent. Under 2012 uppskattas konsumtionen sakta av. Investeringarna förutses kvarstå på årets nivå eller i bästa fall öka något. Uppskattningarna om Finlands hela produktionsutveckling för 2011 var fortfarande mycket optimistiska i våras. Prognosinstitutens uppskattningar rörde sig då kring 3-4 procent. I de prognoser som gjorts upp i augusti-september bedöms rätt allmänt att produktionstillväxten kommer att mattas av 2012. Det finns också risk för en recession om världsekonomin fortsätter att vara osäker och detta återspeglas i exportefterfrågan samtidigt som den inhemska efterfrågan är fortsatt svag. År 2011 beräknas konsumentprisindexet stiga med 3,3 procent i snitt. Den ekonomiska tillväxten i euroländerna är nu så bräcklig att den har inneburit återhållsam het i fråga om räntehöjningar. I Finland uppskattas konsumentpriserna stiga långsammare år 2012. 1

Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av 2008. Kring årsskiftet 2008 2009 försämrades sysselsättningsläget drastiskt. Arbetslöshetsgraden steg med ett par procent så att den 2009 var i genomsnitt 8,2 procent. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. I år sjunker arbetslöshetsgraden till ungefär 8 procent. Antalet arbetslösa uppgår i år alltså till något över 200 000 i snitt. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Enligt prognoserna kommer sysselsättningsgraden att stiga snabbt till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Efterfrågan på arbetskraft ökar både i år och nästa år, om produktionstillväxten i sin helhet hålls inom finansministeriets tillväxtsiffror. Enligt finansministeriets uppskattning kommer den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2012 att vara ungefär 7,5 procent. Kommunernas ekonomiska läge Enligt Statistikcentralens preliminära bokslutsuppgifter för 2010 blev verksamhetsutgifternas tillväxt långsammare, dvs. 4 procent. Löneutgifterna, dvs. lönerna och andra personalutgifter, ökade med 2,8 procent. Köpen av varor och tjänster fortsatte att öka snabbt, och ökningen blev omkring 7 procent. I år väntas verksamhetsutgifterna växa en aning snabbare, med drygt 4 procent. Nästa år blir ökningen antagligen av samma storleksklass, men om kostnadsnivån stiger snabbare än väntat kan det leda till att också verksamhetsutgifterna ökar snabbare. Det är nu viktigt att sätta in åtgärder för att få kostnadsutvecklingen under kontroll. Den nuvarande avtalsperioden för kommunsektorn går ut i slutet av året. De centrala arbetsmarknadsorganisationerna nådde i oktober förhandlingsresultat om ett ramavtal som ska trygga Finlands konkurrenskraft och sysselsättningen i landet. Förhandlingsresultatet kräver ytterligare branschvisa lösningar för kollektivavtalen. Om avtalsuppgörelsen är täckande, förbinder sig parterna till de utvecklingskoncept för arbetslivet som överenskommits i anslutning till förhandlingarna om ramavtalet. De branschvisa förhandlingarna om kollektivavtalen ska slutföras före den 24 november. De centrala arbetsmarknadsorganisationerna bedömer hur täckande ramavtalet är den 25 november och efter det meddelar de statsrådet sin bedömning. Förhandlingarna om nya kommunala kollektivavtal förs enligt denna tidsplan. Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads ekonomiska läge är fortfarande ytterst besvärligt vilket leder till att skuldbördan fortsättningsvis ökar. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden 2012-2014. Målsättningar Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden 2012-2014 2

Stadens kostnader för tjänster producerade av social- och hälsovårdsverket bör ligga på en nivå som är 1 milj. euro lägre, d.v.s. totalt 47,5 milj. euro, än de som social- och hälsovårdsnämnden beslutit om för år 2012. Denna minskning av kostnaderna skall uppnås genom en effektivering av all verksamhet. Beslutet om att de åldersstandardiserade kostnaderna skall ner till en nivå som högst motsvarar landets medelnivå kvartstår. Denna målsättning skall vara uppnådd senast år 2015. För att uppnå detta, bör arbete med strategiprocessen fortsätta för att skapa underlag för den förändring av verksamheten som behövs för att uppnå målet. Under 2012 bör speciell vikt läggas vid effektiveringen av de interna stödtjänsterna samt en effektivering av arbetsprocesserna vid den kommunaltekniska avdelningen. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 1,5 milj. euro intagits för åren 2013 och 2014. Detta sker bl.a. genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. För att underlätta detta arbete bör en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntra de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal. Effekten av den naturliga avgången accelereras genom den interna arbetsmarknaden. Ett incentivsystem för den interna arbetsmarknaden utarbetas under år 2012. Utnyttjandet av den naturliga avgången bör ytterligare intensifieras. Under år 2012 färdigställs en servicestrategi. I servicestrategin anges principerna och premisserna för stadens serviceproduktion. Under år 2012 inleds ett systematiskt kvalitetsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar. Kvalitetsarbetet förväntas ge effekter från år 2013 och framåt. Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft Sysselsättning Under 2010 var arbetslösheten under första halvan av året hög som en följd av den ekonomiska krisen för att fr.o.m. augusti månad börja minska. Under år 2011 har den fortsatta att minska så att arbetslösheten i Jakobstad i september var 7,9 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2010 låg på 9,2 % och i regionen 5,1 % när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 6,2 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2011 på 704 st. (2010 844 st) och av dem var 88 st.( sept. 2010 112) under 25 år och 230 st (sept. 2010 230) långtidsarbetslösa. Tyvärr har antalet samarbetsförhandlingar och antalet varsel åter stigit under hösten. Staden ser allvarligt på den strukturella 3

arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats dryga 0,8 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2012 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrade sysselsättningsläge. 14,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 12,0 2011 2003 2004 10,0 8,0 2005 2006 2007 2008 2009 6,0 2010 4,0 2,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Befolkningsutveckling Jakobstads befolkning per den 31.12.2010 uppgick till 19.656 personer, vilket innebar en befolkningsökning under år 2010 på 32 personer. Ökningen vilar främst på ett ökat internationellt flyttningsnetto. Under lågkonjunkturåret 2009 minskade befolkningen däremot med 40 personer främst till följd av ett stort underskott i det nationella flyttningsnettot. Födelseöverskottet år 2010 låg på +28 personer (+44 år 2009). Stadens totala flyttningsnetto, både gällande den nationella och internationella flyttningen, var år 2010 +4 personer (-84 år 2009). Det internationella flyttningsnettot steg från +59 personer år 2009 till +130 personer år 2010, medan underskottet i det nationella flyttningsnettot minskade från -143 personer år 2009 till 126 personer 2010. Fram till och med augusti 2011 visar den preliminära befolkningsutvecklingen i Jakobstad en minskning med 10 personer (+ 36 personer under motsvarande tid år 2010) medan hela Jakobstadsregionen per augusti 2011 visar en ökning med + 140 personer. 4

1000 800 600 400 200 0-200 -400 1985 1986 1987 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa 1985-2010 BUDGET- OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Skatteintäkter 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. De förändringar i som regeringen föreslår i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med 263 milj. euro. Detta bortfall kompenseras dock fullt ut genom höjning av statsandelarna. Efter några år av ganska svag utveckling på skattesidan ser framförallt kommunalskatten men även samfundsskatten att öka år 2011 jämfört med 2010. Prognosen idag visar på en ökning med 3,4 milj. euro jämfört med de totala skatteinkomsterna i bokslutet 2010. År 2012 ser vi återigen ut att få en minskning av kommunalskatten beroende på ändringar i skattegrunderna som regeringen förslår. Gällande samfundsskatten kommer den kommunala andelen att sjunka från 32 % år 2011 till 27 % år 2012. Dessutom sänks samfundsskattesatsen med en procentenhet från 26 % till 25%. Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på höjda fastighetsskattesatser år 2012. Den allmänna fastighetsskattesatsen skulle bli 1,05 % (tidigare 1%), skattesatsen för stadigvarande boende skulle bli 0,45 % (tidigare 0,37 %) och skattesatsen för annan bostad 1,05 % (tidigare 0,97 %). Övriga fastighetsskattesatser skulle bli oförändrade. Höjningen innebär ökade skatteinkomster på 0,4 milj. euro. Förslaget bygger även på en höjning av inkomstskattesatsen med en procentenhet till 21,25 % år 2013. Detta innebär ökade skatteintäkter med ca 3 milj. Euro. 5

1000 euro BS 2008 BS 2009 BS 2010 Progn 2011 BU 2012 EP 2013 EP 2014 Kommunalskatt 55 917 56 067 57 298 60 181 59 782 64 368 65 801 Samfundsskatt 5 439 4 166 4 145 4 533 4 179 4 187 3 737 Fastighetsskatt 3 256 3 450 4 173 4 257 4 701 4 838 4 838 Totalt 64 612 63 683 65 615 68 971 68 663 73 393 74 377 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 BS 2008 BS 2009 BS 2010 Progn 2011 BU 2012 EP 2013 EP 2014 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Statsandelar Statsandelarna för kommunal basservice påverkas av regeringsprogrammet 2012. Största betydelsen har nedskärningen på 631 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice och uteslutningen av fastighetsskatten i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. För de enskilda kommunerna är effekten av statsandelsnedskärningen -118 euro/invånare vilket för Jakobstads del betyder en minskning med 2,3 milj. euro. Uteslutningen av fastighetsskatten i statsandelsutjämningen har olika verkningar på olika kommuner. För Jakobstads del betyder detta en minskning med 0,1 millj. euro. Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna få full kompensation för ändringarna i skattegrunderna via statsandelssystemet vilket för Jakobstad betyder en ökning med 0,8 milj. euro. Granskningen av kostnadsfördelningen och indexjusteringen av statsandelarna betyder för Jakobstad en höjning med ca 3 milj. euro. År 2012 är statsandelsprocenten för kommunal basservice 31,42 % (år 2011 var den 34,11%) progn 1000 euro BS 2008 BS 2009 BS 2010 2011 BU 2012 EP 2013 EP 2014 Statsandelar 28 683 32 314 33 518 35 687 37 037 38 334 39 675 6

Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusiva affärsverken) ökar år 2012 med 8,8 % jämfört med budgeten 2011. Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken) ökar år 2012 med 6,6 %. Verksamhetsnetto ökar med 5 %. Antaganden för budget 2012 och ekonomiplan 2012-2014 Försäljningsintäkterna ökar med 2 % årligen 2013 och 2014 Personalkostnaderna ökar med 2,5 % år 2012 och 1,9 % år 2013 och 2,5 % år 2014 Köptjänsterna förväntas öka med 2 % år 2013 och 2,5 % år 2014 Materialkostnaderna förväntas öka med 2 % årligen 2013 och 2014 Åren 2013 har ett sparmål på 1,5 milj. euro intagits och år 2014 ytterligare 1,5 milj. vilket innebär att i jämförelse med budgeten för år 2012 skall nettokostnaderna minskas med 3 milj. till år 2014. Skatteintäkterna har prognostiserats enligt kommunförbundets prognos dock med den avvikelsen att tillväxten för löneinkomsterna minskas med 0,5 % - enheter jämfört med prognosen. Skattesatserna för fastighetsskatten höjs 2012 vilket ökar skatteintäkterna med 0,4 milj. euro Skattesatsen för kommunalskatten höjs 2013 med 1 procentenhet till 21,25 % vilket innebär ca 3 milj. euro i ökade skatteintäkter Statsandelarna indexjusteras med 3,5 % åren 2013 och 2014 Räntekostnaderna har beräknats utgående från en medelränta på 3 % åren 2012 och 2013 och 3,5 % år 2014. Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptaget under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den socialoch hälsovård som staden köper internt av social och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från socialoch hälsovårdsverket ökar med 2,3 milj.euro (4,75 %) jämfört med budgeten 2011 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag. I stadsdirektörens förslag har dessa minskats med 1 milj. euro. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 1,2 milj. euro (11,76 %) jämfört med budgeten 2011. Intäkter från staten för flyktingverksamheten ökar med 0,35 milj. euro. Kostnaderna för Mellersta Österbottens och Jakobstadsnejdens räddningsverk ökar med 0,2 milj. euro jämfört med budgeten 2011. Orsaken till detta är den ökade interna hyran som en följd av den nya brandstationen. Bildningsnämndens nettokostnader ökar med ca 1 milj. euro (2,7%) jämfört med budgeten 2011. Elevantalet inom grundskolan minskar med 30 elever. I budgetförslaget har man utgått från att svenska gymnasiet kommer att ha 300 studerande (Bu 2011 346) och finska gymnasiet 125 studerande ( Bu 2011 145) Förutom avtalsenliga löneökningar ökar kostnaderna p.g.a. att antalet barn i dagvård har ökat med 50 st. Sveden daghem renoveras och under renoveringstiden år barnen utspridda på flera ställen vilket föranleder ökade kostnader för bl.a. personal och hyror. Dessutom har en ny grupp inom språkbadet startats. I bildningsnämndens budgetförslag har dessutom intagits ett anslag på 10.000 euro för anordnande av svenska arbetarinstitutets jubileumsfest. 7

Tekniska nämnden förbättrar nettointäkten med 0,2 milj. euro i jämförelse med budgeten för år 2011 i enlighet med rambeslutet. För centralen för interna stödtjänster ökar antalet kvadratmeter som skall administreras med ca 3.400 genom att nya brandstationen tas i bruk och fastigheten i Staffansnäs anskaffats. Interna hyran för gamla brandstationen har överförts på stadsstyrelsen. Inom kosthållet har livsmedelsanslaget för skolelever höjts till 90 cent/portion. Arbetet med att förverkliga köksstrategin fortsätter. Centralen för interna stödtjänster ökar sina nettointäkter med ca 0,2 milj. i jämförelse med budgeten för år 2011. Centralen för tekniska tjänster nettoutgifter ligger i stort sätt på samma nivå som i budgeten 2011 eftersom en minskning av nettokostnaderna (0,287 milj.) som skall uppnås genom effektivering av verksamheten ingår här. Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med Lagen om en kommun- och servicesstrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbets-avtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari 2010. Staden Jakobstad är administrativ värdkommun för social- och hälsovårdsverket. Socialoch hälsovårdsnämnden med 16 medlemmar inledde sitt arbete i januari. Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Social och hälsovårdsnämnden har av alla samarbetskommuner ålagts ett sparkrav för år 2012 Affärsverken Till kommunallagen har fogats ett nytt kapitel 10 a, som gäller kommunala affärsverk. Enligt ändringarna utgör affärsverkets budget och ekonomiplan en separat del av kommunens. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige eller också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna. 8

I det föreliggande budgetförslaget ligger avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn på 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkaital Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. Resultaträkningen exklusive affärsverken visar ett underskott på 6,9 milj. euro och inklusive affärsverken ett underskott på 2,2 milj. euro år 2012. Detta visar att staden på allvar måste gå in i strukturerna för att ha en möjlighet att uppnå en balanserad ekonomi. En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. Enligt strategin är en balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Ett steg mot en balanserad ekonomi är det effektiveringskrav på 1,5 milj. euro som ingår i budgetförslagen för år 2013 och 2014 Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att åtminstone få ner investeringsnivån till samma nivå som avskrivningarna. Detta har dock inte lyckats. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 15,2 milj. euro. år 2012 då avskrivningarna uppgår till 9,5 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 6,4 milj. euro (avskrivningarna 5,3 milj). Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 8,1 milj. år 2012. För social- och hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,7 milj. euro reserverats. Eftersom avskrivningarna mer än halverades då fastigheten blev kvar i Malmska fastigheters samkommun kommer staden att finansiera mellanskillnaden (0,38 milj. euro) med ett lån för vilket social- och hälsovårdsverket betalar ränta. Under år 2013 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 14,9 milj. euro och år 2014 till 12,8 milj. euro. Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2010 legat på 91 milj. euro eller 4.633 euro/inv. till 112,8 milj. euro eller 5.743 euro/inv. år 2014. 1000 euro Bs-2006 Bs-2007 Bs-2008 BS 2009 Bs-2010 Bu-2011 Bu 2012 Ep 2013 Ep 2014 Årsbidrag 8 626 6 102 6 242 3 756 11 100 5 331 7 242 11 301 11 550 Avskrivningar 5 997 6 306 6 600 6 885 9 309 7 810 9 475 9 645 9 818 Nettoinvesteringar 12 961 14 520 14 618 12 515 9 085 14 050 15 196 14 908 12 806 Skuldbörda/inv 2 757 3 228 3 816 4 347 4 633 4 949 5 489 5 676 5 743 9

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10

RESULTATRÄKNING 11

12

FINANSIERINGSKALKYL 13

JAKOBSTAD EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD Staden Jakobstads strategi STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. Staden Jakobstads vision för år 2020 JAKOBSTAD 2020 EIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD JAKOBSTAD är den attraktiva industri och trädgårdsstaden vid havet med högklassig service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska är den dynamiska och företagarvänliga staden I Österbotten är barnens och ungdomens framtidsstad är den livskraftiga motorn I en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 14

Strategiska mål Staden Jakobstads vision för år 2020 konkretiseras i följande strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga 5. Jakobstads ekonomi är i balans 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare, som har en motiverad och kunnig personal. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar. Utgående från de här målen kan man noggrannare beskriva Jakobstad år 2020: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt och effektivt. Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden producerar sin service i enlighet med servicestrategin. I servicestrategin bestäms på vilket sätt servicen ska produceras, servicenätet och målen för kvaliteten. Då man gör en nationell jämförelse av utbudet på service och hur nöjda invånarna är med den kommunala servicen, visar det sig att Jakobstad hör till den bästa fjärdedelen i landet. I serviceproduktionen betonas jämlikheten mellan språkgrupperna. 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos Jakobstadsborna. Staden Jakobstad skapar aktivt mötesplatser för stadens svensk och finskspråkiga befolkning. Staden Jakobstad vill främja invandrarnas integrering i staden. Stadsmiljön är en viktig del av Jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 15

3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljön och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Utbildningsmöjligheterna för de finskspråkiga ungdomarna ägnas speciell uppmärksamhet. Det finns ett rikt utbud på kultur och idrott för alla åldersgrupper i Jakobstad. Kulturutbudet återspeglar stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat utbud på kultur och idrott, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 16

6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I staden Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar Näringslivscentralen Concordia handhar i huvudsak kommunernas näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. Båt, plast och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora företag och bidrar till att utveckla dessa. 17

STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer definition De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: kunden och kommuninvånaren, personalen, ordnande av service och produktionssätten samt resurser och ekonomi. Innehållet i de olika infallsvinklarna kan definieras på följande sätt: Kunden och kommuninvånaren (Effekt, medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) Kundens och kommuninvånarens synvinkel innebär de resultat man åstadkommer som främjar stadens grundläggande syften/ mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt inflytande dessa prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. Personalen (arbetsgemenskapens och personalens synvinkel) Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. Ordnande av service och produktionssätten (Processer och strukturer, organisationens prestationsförmåga och funktionsduglighet) En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och arrangemang som ger den största effektiviteten? Resurser och ekonomi (resursanvändningens och ekonomins synvinkel) Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 18

19

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Stadsdirektör Mikael Jakobsson Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik - stadsutveckling 20

STADSSTYRELSEN Stadssekreterare: Niklas Talling VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliet fungerar som koncernförvaltningens administrativa och juridiska enhet. Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter, handhar bildningsverkets och tekniska verkets ärendehantering samt handhar dokumentförvaltningen. Stadskansliet bistår stadsdirektören och koordinerar verksamheten i stadens förvaltning samt ansvarar även för stadens juridiska tjänster, översättnings- och tolkningstjänster, allmänna informations- och telefoniverksamhet och tryckningstjänster. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN I den av stadsstyrelsen år 2011 godkända verksamhetsstadgan för stadens koncernförvaltning har stadskansliets uppgifter i viss mån preciserats. Arbetet med att samordna stadens och Malmskas telefonväxlar samt den anropsbaserade kollektivtrafiken "Vippare" fortsätter. 21

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Stadskansliets målsättning är att Inkommet ärende registreras och handha en ärendehantering av vidarebefodras på den 1:a dagen, hög kvalitet, som är snabb, bereds och förs till behandling innovativ och kostnadseffektiv inom en månad (utlåtanden inom begärd tidsfrist) samt beslut fattas i ärendet i stadsfullmäktige inom ett år. Stadssekreteraren Kansliets juridiska tjänster borgar för att staden i sin tjänsteservice agerar lagenligt för invånarnas bästa Inga felaktigheter i besluten som föranleder rättelseyrkanden eller besvär Stadsjuristen Telefonväxeln är stadens ansikte utåt. Servicen skall därför vara tillgänglig, kunnig, kundvänlig och tvåspråkig Inga klagomål om väntetider eller dålig betjäning Stadssekreteraren 22

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Arbetsplatsmöten hålls Arbetsplatsmöten hålls minst åtta regelbundet och gånger per år och utvecklingssamtal med varje utvecklingssamtal en gång per år arbetstagare Aktiv och välmående personal Genom delaktighet i Samtliga arbetstagare deltar arbetsgemenskapen - möjlighet att påverka det egna arbetet, genom medverkan i Tyhy, Tyky, friluftseftermiddagar, mm Stadssekreteraren Uppföljning av förslag /beslut på arbetsplatsmöten och i utvecklingssamtal Stadssekreteraren 23

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -08-09 -10-11 -12-13 -14 Årsverken 13,4 13,4 12,9 17,7 19,5 17,7 17.7 Motiveringar Antalet årsverken ökar på grund av att Vippare-trafikförmedlingens två årsverken överförts till stadskansliet/telefonväxeln. Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman: VERKSAMHETSOMRÅDE: Aila Kronqvist Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomi- och skuldrådgivningen svarar Konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring. Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen. Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen. Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. 24

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ekonomi- och skuldrådgivningen och socialombudsmannaverksamheten har sedan maj 2010 haft sina verksamhetsutrymmen i anslutning till stadskansliet. Den kombinerade tjänsten som ekonomi- och skuldrådgivare samt socialombudsman innehas av ekon.mag. Aila Kronqvist. En besvärsprocess om valet till tjänsten är på gång i förvaltningsdomstolen, och Kronqvist sköter tjänsten som visstidsanställd tills stadsstyrelsens beslut har vunnit laga kraft. Antalet klienter inom skuldrådgivningen har ökat. Antalet nya klienter år 2011 var redan i april lika stort som under hela år 2010. Socialombudsmannens tjänster används fortsättningsvis ganska lite. En överföring av ekonomi- och skuldrådgivningen från kommunerna till staten, att skötas antingen av rättshjälpsbyråerna eller exekutionsverken, har planerats och förutsetts redan länge. Den arbetsgrupp som tillsatts för att bereda en revidering av skuldsaneringslagen föreslår i sitt slutbetänkande att det ska stiftas en helt ny lag om skuldsanering, som skulle medföra betydande förändringar i det nuvarande systemet. Till betänkandet, som nu är på utlåtanderunda, har fogats fem avvikande åsikter. Betänkandet har väckt en livlig diskussion och blivit föremål för tungt vägande kritik. Av regeringsprogrammet för den nuvarande regeringen torde man kunna dra den slutsatsen att en skrotning av det nuvarande systemet inte är att vänta av den nuvarande regeringen utan snarare vissa specifika förändringar, något som man ursprungligen eftersträvade när arbetsgruppen tillsattes. 25

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Personer som är skuldsatta, Ekonomi- och riskerar att bli skuldsatta eller skuldrådgivningsservice som som vill ha råd för att få sin sköts professionellt, omsorgsfullt ekonomi under kontroll kan få och kundcentrerat. ekonomi- och skuldrådgivningsservice i Jakobstad. En heltidstjänst som ekonomioch skuldrådgivare Stadsstyrelsen God tillgång på service: - telefonrådgivning och tidsbeställning - e-post - klientbesök - internetsidor God kvalitet på servicen - telefonrådgivning och tidsbeställning dagligen - e-post besvaras min inom en vecka max samma dag - väntetid för klientbesöken min 60 dygn, real 14 dygn, max 7 dygn - rådgivningens internetsidor färdigt utvecklade Att få klienternas ekonomi i balans med hjälp av skuldsanering och ekonomirådgivning Ekonomi- och skuldrådgivaren Färdigställandet av ett utvecklingsprojekt i anslutning till utbildning av läroavtalstyp (Helsingfors universitet, Palmeniaenheten) Att ge klienten råd, stöd, hjälp och överföra ansvaret för skötseln av klientens ärenden på honom/henne själv 26

Förbättrad regional konkurrenskraft Staden Jakobstad sköter om att Det ska finnas tillgång till ekonomi- och skuldrådgivningsservice ekonomi- och skulrådgiv- tillhandahålls, även om ningsservice som sköts Regionförvaltningsverket i Västra professionellt, omsorgsfullt och Finland har haft som mål att Vasa kundcentrerat i stadshuset i skulle ansvara för ordnandet av Jakobstad. ekonomi- och skuldrådgivningen i hela Österbotten. En heltidstjänst som ekonomioch skuldrådgivare Den del av budgeten som överskrider den ersättning som staten betalar åt staden för ordnandet av servicen täcks med kommunal finansiering. Stadsstyrelsen PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Att leda verksamheten på ett Vidareutveckling och målinriktat sätt dokumentation av god arbetspraxis Att utveckla ett processchema för klientarbetet Ekonomi- och skuldrådgivaren Utvecklingssamtal med förmannen 27

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -08 Bokslut -09 Bokslut -10 Ekonomi- och skuldrådgivning Nya klienter 32 Klientbesök 108 Telefonrådgivning 91 Rådgivning via e-post 12 Budget -11 Budget -12 Socialombudsmannakontakter 12 Årsverken 1 1 1 1 1 EP -13 EP -14 Personaldirektör: Rune Wiik VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Personalbyrån och i synnerhet löneavdelningen präglas fortsättningsvis av förändringen i samband med införandet av värdkommunmodellen från 2010. I samband med ihopslagningen av löneuträkningsfunktionen strävas med stor kraft mot effektiva lösningar. Ett särskilt utredningsprojekt för ändamålet kommer att slutföras under vintern 2012 och därefter kommer sannolikt utvecklingen av funktionen att fortsätta. Under år 2012 godkänns en personalutbildningsstrategi. Den pågående förmansutbildningen fortsätter och samordnade lokala och regionala utbildningar arrangeras. Utbildning ordnas över verksamhetsgränser. Social- och hälsovårdssektorns personalsektion och personalchef fungerar i gott samarbete med stadsstyrelsens personalsektion och personaldirektören. Inom sysselsättningsverksamheten kommer i större utsträckning energi och resurser att koncentreras på långtidsarbetslösa. 28

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Aktiv och välmående personal En positiv harmonisering av En slutlig harmonisering är personalpolitiken i samråd med genomförd vid utgången av år personalorganisationerna. 2012 Diskussioner och förhandlingar med huvudförtoendemännen SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2012 Löneuträkningsfunktionen är Utvecklingsarbetet inom konkurrenskraftig i jämförelse löneavdelningen fortgår under med övriga motsvarande 2012 och slutförs under 2013 kommunala arbetsgivare En stödgrupp för utvecklingsarbetet ansvarar 29

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -08 Bokslut -09 Bokslut -10 Budget -11 Budget -12 Arbetslöshetsgrad 527 779 889 702 antal, maj/juni Långtidsarbetslösa 173 123 177 223 antal, maj/juni Ungdomsarbetslösa 38 29 101 80 under 25 år, antal maj/juni. Årsverken 16,7 16,0 21,6 22 22 EP -13 EP -14 Arbetarskyddschef: Birgitta Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Arbetarskydd och tyhy VERKSAMHETSIDÉ Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam och trivsam arbetsmiljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inga större förändringar planerade för 2012 - men förändringen 2010 när antalet anställda fördubblades påverkar arbetet hela tiden. I enlighet med Verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet 2011-2014, strävar vi efter att utveckla arbetarskyddsverksamheten i praktiken. 30

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Aktiv och välmående personal Minska belastningen och samtidigt Sjukfrånvaron minskar från 2010 sjukfrånvaron bland personal inom års nivå med åldringsvården/boenden 5 % - 10 % - 20 % Aktiv och välmående personal Arbetsplatsernas alla anställda kan Kartläggning med hjälp av delta i riskkartläggningen genom att webropol har utförts på webropol-programmet börjar 20-30 - 40 arbetsplatser användas, på försök TYHY-projekt för personal inom boenden, hösten 2011-2012 (främst förflyttningsteknik) B.B, H.O, företagshälsovården, förmän B.B, L.K, arbetsplatsernas förmän 31

NYCKELTAL Prestationer Sjukfrånvaro kalenderdagar/anställ d Olycksfall, antal ersättningsdagar* Olycksfallsfrekvens, antal olycksfall/1 miljon arbetstimmar J:stad/kommuner** Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -08-09 -10-11 -12-13 -14 13,5 14,2 14,9 13,3 14,5 14,0 13,8 644 353 309 1000 800 800 800 12/31 10/29 17/ej klar 12 15 15 15 Årsverken 1,6 1,6 1,6 2,8 2,8 2,8 Motiveringar * självrisk, sjukfrånvaro 1-3 dagar ersätts inte av försäkringsbolaget ** med jämförelsekommuner avses arbetsplatser som enligt statistikcentralens bedömning är jämförbara med staden Jakobstad. I olycksfall ingår olycksfall under arbete och arbetsfärd samt yrkessjukdomar. Stadskamrer: Marlene Byggmästar VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetet med att samordna de båda ekonomiförvaltningarna (dk:s och MHSO:s ekonomiförvaltning ) fortsätter. I slutet av år 2011 kommer all personal att fysiskt finnas på samma ställe vilket är en förutsättning för att på ett effektivt sätt sköta ekonomiförvaltningen. 32

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Årliga utvecklingssamtal med 70 %/90 %/100 % Stadskamrerenpersonalen Redovisningschefen SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2012 Arbetet med att effektivera Effektiviteten har förbättrats med arbetsprocesserna fortsätter. 3% - 5 % - 7 % RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2012 Mottagnings av elektroniska Av inkomna fakturor till staden fakturor i Finnvoice format vilket kommer i Finnvoiceformat 45 %- effektiverar verksamheten 50 % -55% Stadskamreren Sätt att förverkliga Ansvarig Stadskamreren 33

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -08-09 -10-11 -12-13 -14 Årsverken 12,89 11,39 19 19 19 19 19 Utvecklingskoordinator: Christina Lind-Kangas VERKSAMHETSOMRÅDE: Utveckling, anskaffning och kollektivtrafik VERKSAMHETSIDÉ Utvecklingsavdelningen har det administrativa ansvaret för följande områden i stadens organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten: VERKSAMHETSMÅL Kollektivtrafik Vipparetrafiken skapar möjligheter för alla att utnyttja serviceinriktad beställd kollektivtrafik i stadens centrala delar. På sikt skall trafiken utvidgas tidsmässigt och göras resursstarkare så att också allt flera arbetsresor kan göras med hjälp av Vippare-bussarna. Matartrafiken till Karleby-Jakobstad flygplats fortsätter. Syftet med trafiken är att bidra till rörligheten och att främja företagslivets intressen. Matartrafiken till Bennäs upprätthålls i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralen. Visavi de statliga myndigheterna bevakar staden kontinuerligt lagstiftnings-, ekonomiskaoch övriga aktuella frågor som gäller kollektivtrafik och logistik som helhet. Den övergripande målsättningen för trafikens del är att säkerställa väl fungerande, täckande, mångsidiga och ekonomiskt försvarbara lösningar gällande logistiken för staden Jakobstad. Upphandling Enheten fungerar enligt verksamhetsstadgan som stadens upphandlingsenhet. Målet är att bistå stadens förvaltningsenheter i upphandlingar. Genom rationaliseringar och förändringar i upphandlingsstrukturen strävar avdelningen till att hushålla med stadens resurser och behandla leverantörerna jämlikt och på så sätt minska driftskostnaderna. I upphandlingsverksamheten skall staden aktivt bevaka möjligheterna till samarbete med andra aktörer och söka medfinansiering från andra källor. Projekthantering Svara för stadens deltagande i projekt som beslutats av stadsstyrelsen eller stadsdirektören. Att inkomma till stadsdirektören med förslag om nya projekt där staden kunde delta. Externt imageskapande Att förbättra stadens image genom deltagande i mässor, konferenser, kongresser och andra sådana tillfällen där staden på ett synbart sätt kan framträda. Genom att skapa nätverk inom olika områden strävar staden till att bli medlem i sammanslutningar inom olika områden både för eventuellt deltagande i EU-projekt och i andra former av samarbete. 34

Att bevaka olika projekt och kampanjer för stadens fördel. Förvaltningsutveckling Enligt av stadsstyrelsen och stadsdirektören givna direktiv utveckla och effektivera förvaltningen och de administrativa verktygen. Utgående från egna initiativ i samarbete med stadens verk och inrättningar sträva till att förenkla rutinerna och att göra processen snabb, rättssäker och tydlig. Staden skall få en förvaltningsstruktur där beredningar och verkställigheter tjänar kommuninvånarna och näringslivet snabbt och effektivt med en demokratisk genomskinlighet. Målsättningen är att den effektiva förvaltningen skall ge serviceproduktionen en större andel av den totalekonomiska kakan. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En stor del av verksamheten ägnas åt centralisering och intensifiering av upphandlingarna. I synnerhet Social- och hälsovårdsverksamheten kräver en genomgång i upphandlingsärenden. Upphandlingsdirektiven är föremål för uppdatering och de förnyade direktiven kommer att påverka verksamheten så att den blir snabbare, enhetligare, tydligare och följaktligen effektivare. Informationsverksamheten i upphandlingsfrågor måste intensifieras bl.a. via den av staden ordnade förmannautbildningen men också genom arbetsplatsbesök. Utveckling, centralisering och rationalisering av stadens kopieringssystem och telefontrafik är också ett led i strävandena att minska på kostnaderna. Också här medför den nya värdkommunen intressanta utmaningar och möjligheter. 35

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Deltagande i stadens projekt. 40% / 50% / 60% Enligt direktiv. Utvecklingskoordinatorn Kollektivtrafik Matartrafik till alla reguljära tågoch flygförbindelser från Bennäs och Karleby-Jakobstad flygplats 37 000 passagerare med Vipparetrafiken 2012. Staden med i regionbiljettsystemet Utvecklingskoordinatorn Upphandling Fungerar som stadens upphandlingsenhet i samtliga upphandlingar Utvecklingskoordinatorn och utveclkingsassistenten Effektivering av telefoni och kopieringssystem Enhetliga system för hela staden. Utvecklingsassistenten 36

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Kunnig och motiverad personal 2-5 - 10 dagar Fortbildning genom kursdagar och kurser via internet Målinriktat och bra ledarskap Välmående personal 1-2 - 3 dagar Stadens Tyky-verksamhet, friluftsdagar och utvecklingssamtal. 37

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -08 Bokslut -09 Bokslut -10 Budget -11 Budget -12 EP -13 EP -14 Kollektivtrafik, antal 45000 46000 47000 45000 47000 passagerare Årsverken 3 3 3 3 3 3 3 Motiveringar Under år 2012 förtydligas och strömlinjeformas utvecklingsenhetens organisation och uppdrag. Utvecklingsenheten förstärks genom rekrytering av en utvecklingschef. 38