Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Jändelsklan 7-9 i Karlskrna kmmun
1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Jändelsklan 7-9 Resultat Metd ch material Inledning Sklinspektinen genmför en kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier under hösten 2015 ch våren 2016. Granskningen vid Jändelsklan 7-9 i Karlskrna kmmun ingår i detta prjekt. Jändelsklan 7-9 besöktes den 13 till 15 ktber 2015 Ansvariga inspektörer har utredare Kerstin Martinssn ch utredare Jsefine Esbjörnssn varit. I denna rapprt redvisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser ch bedömningar. Förutm en redgörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en krt beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar ch genmförande. Kvalitetsgranskningen av sklans arbete för att säkerställa studier genmförs i ytterligare 19 kmmunala sklr ch 10 fristående sklr. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redvisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapprt. För de sklr sm ingått i granskningen ger rapprten en referensram ch en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra sklr. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund ch syfte Sklinspektinens egna erfarenheter ch flertalet natinella undersökningar visar på prblem med studier i den svenska sklan 1. Enligt Sklenkäten 2014 (Sklinspektinen 2014b) upplever mkring varannan elev att andra elever stör rdningen i klassrummet ch att de blir störda av hög ljudnivå under lektinerna. Vidare upplever var tredje elev att de inte har studier på lektinerna. Många elever anser därtill att lärarna inte ser till att det råder studier. Störst är prblemen i grundsklans senare årskurser. Även lärarna upplever att en str 1 Se exempelvis Sklinspektinen 2014a, Sklverket 2013a ch SCB 2012.
2 (14) del av deras undervisningstid går åt till att hålla rdning i klassrummet (Lärarnas riksförbund 2014). Lärarna upplever dck inte lika stra brister i studiern sm eleverna. Bilden av bristande studier ch rdningsprblem bekräftas i internatinella mätningar såsm PISA, TIMMS ch TALIS. Studier handlar både m elevernas arbetsmiljö ch m deras möjligheter att nå målen för utbildningen. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska m sklan har ett tillfredsställande arbete för att främja ch upprätthålla studier för eleverna i undervisningen. Granskningen ska besvara den övergripande frågan m eleverna får studier i undervisningen. Särskild vikt läggs vid själva undervisningssituatinen, men sklans arbete ch rektrs ansvar i strt berörs delvis ckså. I varje skla sm besöks, undersök m läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier ch m rektr genm sin styrning tar ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bakgrundsuppgifter m Jändelsklan 7 9 Jändelsklan 7-9 är belägen i Karlskrna kmmun ch mfattar årskurserna 7 till 9. Sklan har ttalt 270 elever ch klasserna är rganiserade i ett arbetslag. Sklan leds av en rektrer ch en biträdande rektr. Sklinspektinen genmförde år 2010 tillsyn av Jändelsklan ch i beslutet knstaterades att sklan inte ger alla elever förutsättningar att nå målen i kursplanerna, att rektr inte i tillräcklig grad tar tillvara på ch analyserar resultaten av sin uppföljning ch utvärdering på ett sådant sätt att dessa kan msättas i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen samt att rektrn inte säkerställer att lärarna arbetar tillräckligt aktivt för att öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utfrmning utifrån stigande ålder ch mgnad. Karlskrna kmmun granskades våren 2015 men det gjrdes inget tillsynsbesök på Jändelsklan 7-9. Av Sklverkets statistik för år 2015 framgår att 78 prcent av eleverna uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen ch att det genmsnittliga meritvärdet var 214 päng. Det genmsnittliga meritvärdet har förbättrats med drygt 10 päng de senaste två åren, medan andelen elever sm uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen har minskat någt sedan 2014 ch ligger på samma nivå sm 2013.
3 (14) Av den elevenkät sm Sklinspektinen inför granskningen genmfört med sklans samtliga elever i årskurserna 7 till 9 framgår att drygt 70 prcent av eleverna anser att de har studier ch fyra av fem elever anser att lärarna ser till att det är studier på lektinerna. Lika många elever uppger att de lär sig mycket på lektinerna. 43 prcent svarar att eleverna är med ch bestämmer vilka rdningsregler sklan ska ha. Resultat 1. Får eleverna studier i undervisningen? 1.1 Läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Bedömningen utgår från lärarnas förmåga att skapa ch upprätthålla en gd lärandemiljö samtidigt sm eleverna ges möjlighet att följa undervisningen ch engagera sig i ett meningsfullt lärande. Undervisningens kvalitet i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. 1.1.1 Lärandemiljö Lärandemiljön är uppmuntrande ch stödjande. Eleverna bemöts respektfullt. De lektinsbservatiner sm Sklinspektinen genmfört visar att samtliga lärare bemöter eleverna med värme ch respekt. Samtliga lärare hälsar på eleverna ch hälsar dem välkmna när lektinen börjar. Vid flera tillfällen syns exempel på lärare sm inleder lektinen med att prata m någt sm rör elevers hela sklsituatin eller att småprata med enskilda elever m hur de mår. Vid samtliga lektiner sm bserverats bjuds eleverna in att delta i klassrumssamtalet främst genm att besvara frågr. I några fall mbeds de även att dra slutsatser, uttrycka åsikter eller presentera lösningar på prblem. Vid ett par tillfällen ger läraren utrymme för frågr ch prat sm eleverna visar mer intresse för. Vid dessa tillfällen är fler elever aktiva i samtalet. Då eleverna arbetar enskilt eller i grupp rör sig samtliga lärare runt i klassrummet ch går företrädesvis till de elever sm räcker upp handen. Det förekmmer att vissa av klassens elever inte tilltalas alls av läraren på en hel lektin. I de fall lärarna tilltalar eleverna med anledning av att de är uppmärksamma, pratar eller sysselsätter sig
4 (14) med annat sker detta fta med ett hyssjande ch i vissa fall med att eleven tilltalas med namn. Vid flera tillfällen flyttar sig läraren närmare eleven ch tilltalar denne tyst. Observatinerna visar även exempel på att lärare pratar med enskild elev i syfte att mtivera eleven att rka frtsätta lyssna. I de elevenkäter sm genmfördes i anslutning till de bserverade lektinerna framgår att eleverna med några få undantag anser att lärarna behandlar dem med respekt ch att lärarna bryr sig m hur det går för dem. I intervjuer bekräftar de flesta eleverna detta med tillägget att det finns skillnader mellan hur lärarna bemöter eleverna. De ger exempel på lärare sm de upplever visar str respekt för eleverna ch på enstaka lärare sm ibland upplevs sm rättvisa. På frågan m det är kej att säga vad man tycker svarar de intervjuade eleverna att det berr på vilket ämne det är. De ger sm exempel att i tyska ch de samhällsrienterande ämnena uppskattar lärarna att eleverna har synpunkter ch att detta leder till ett resnemang mellan elever ch lärare. Några intervjuade elever säger att när lärare frågar m alla förstått vågar de inte säga till, för att det är pinsamt att erkänna det inför klassen. Då kan det, enligt eleverna, kännas sm att läraren tycker att man är dålig sm inte förstår. Av lärarintervjuer framgår att lärarna anser att det är en gd studier på sklan. Alla lärare betnar värdet av att skapa gda relatiner till eleverna ch är överens m att gda relatiner skapar bättre studier. Enligt lärarna handlar det m strategier sm att prata med eleverna utanför klassrummet, lägga märke till vad eleverna är intresserade av ch att prata m annat än sklarbetet. Sklans mfattande prgram med läger ch temadagar bidrar ckså till att skapa relatiner mellan lärare ch elever, menar de intervjuade lärarna. De betnar även att det är viktigt att våga vara persnlig, att bjuda på sig själv, ha en psitiv framtning ch använda humr. De menar visare att det är viktigt att ha höga förväntningar på eleverna, men samtidigt stödja eleverna när de frågar ch visa att det inte finns några dumma frågr. Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att 90 prcent av de elever sm besvarat enkäten anser att lärarna behandlar eleverna med respekt ch 86 prcent uppger att lärarna bryr sig m hur det går för dem. Drygt 25 prcent uppger dck att påståendet Jag vågar säga vad jag tycker stämmer ganska dåligt eller inte alls. 1.1.2 Lärarens ledarskap ch undervisningens struktur Läraren har ett tydligt ledarskap. Lektinen är välplanerad ch välstrukturerad.
5 (14) Övergångar mellan lika aktiviteter genmförs utan att rdningen störs. Läraren ingriper vid störande inslag på ett sätt sm främjar elevernas hörsamhet. De bserverade lärarna tar ett tydligt ansvar för det arbete sm ska utföras i klassrummet. Detta visar sig exempelvis i att lärarna presenterar de mment sm lektinen kmmer att innehålla, skriftligt på tavlan eller muntligt. Vid de flesta bserverade lektiner kpplar läraren den aktuella lektinens innehåll till innehållet i föregående lektiner ch arbetsmrådet i sin helhet ch i några fall förklarar läraren syftet med lektinen. De bserverade lektinerna skiljer sig åt gällande genmförande. Ett par lektiner innehåller en genmtänkt struktur där arbetssätt varieras, på övriga lektiner dminerar ett arbetssätt. På samtliga de bserverade lektinerna kan läraren genmföra den planering sm anges i början av lektinen. Övergångar mellan lika mment sker till övervägande del utan att arbetet störs. Vid ett par lektiner uppstår viss r då elever inte förstår instruktiner ch då ställer frågr rakt ut eller pratar med en klasskamrat. På ett par av lektinerna upptar det lärarledda klassrumssamtalet större delen av lektinen, på två lektiner arbetar eleverna helt enskilt hela lektinen ch på ett par av lektinerna varvas genmgångar, med grupparbete eller enskilt arbete. Vid enstaka tillfällen förekmmer icke undervisningsrelaterat prat eller att elever sysselsätter sig med annat än sklarbetet. På så gtt sm samtliga lektiner ingriper läraren mt störande inslag genm att hyssja, tilltala eleven, flytta sig närmare eleven eller prata enskilt med eleven. Vid ett par tillfällen uppmanar läraren en elev att byta plats. Vid båda tillfällena vägrar eleven ch läraren framhärdar inte. I någt fall beslagtar läraren en mbiltelefn. Sena ankmster förekmmer på flera av de bserverade lektinerna, ch de elever sm kmmer försent uppmärksammas på lika sätt av lärarna. I ett fall påpekar läraren den sena ankmsten högt, i någt fall kmmenterar läraren inte de sena ankmsterna alls ch i någt fall uppmärksammas eleven genm att läraren hälsar. Elevernas beteende leder inte till att rdningsreglerna tas upp ch diskuteras. Drygt 90 prcent av eleverna uppger i enkäter sm genmfördes i anslutning till bserverade lektiner att läraren ser till att eleverna förstår vad de ska göra ch 87 prcent anser att läraren ser till att de får arbeta på lika sätt under lektinerna. Nästan samtliga elever har svarat att lärarna är tydliga med vilka regler sm gäller ch cirka 90 prcent anser att lärarna ser till att reglerna följs ch att det är studier på lektinerna. I elevintervjuer bekräftar eleverna att de i de
6 (14) flesta ämnen vet vad de ska lära sig. De uppger att lärarna gör pedaggiska planeringar, att dessa gås igenm vid terminsstart ch sedan finns tillgängliga på den gemensamma lärplattfrmen. De anser dck att det varierar mellan ämnena hur fta ch i vilken frm lärarna återkmmer till planeringarna. Eleverna anser även att det skiftar mellan lärare ch ämne hur varierad undervisningen är. De nämner ämnen där de får tydliga planeringar ch instruktiner kring vad de ska lära sig i varje arbetsmråde ch där undervisningen är varierad, exempelvis samhällsrienterande ämnen ch naturrienterande ämnen. Eleverna ger ckså exempel på ämnen där syfte ch mål upplevs sm tydligare ch undervisningen sm förutsägbar. Av elevintervjuerna framkmmer även att de tycker att en del undervisning inte går att variera eftersm de anser att det ligger i ämnets karaktär att man arbetar på ett visst sätt. Eleverna uttrycker dck att de uppfattar det sm att lärarna i allmänhet arbetar för att undervisningen ska bli mer varierad. De anser även att lärarna i det stra hela lyssnar på vad de vill ch tycker, men att finns skillnader mellan lärarna. De uttrycker att det finns begränsningar i vad de kan ha inflytande över. De exempel eleverna ger på mråden de kan påverka är exempelvis m de ska arbeta i grupp eller m de ska ha prv samt m de ska göra studiebesök. De intervjuade eleverna anser att de, med enstaka undantag, har gd studier på sina lektiner. Samtidigt ger de exempel på ämnen där de upplever att lärare inte ingriper när elever sysselsätter sig med annat, exempelvis mbil eller spel på Ipad. De uppger vidare att lärarna gör på lika sätt för att skapa rdning ch reda i klassrummet. Det vanligaste ingripandet är enligt de intervjuade eleverna att läraren säger till elever, genm att hyssja eller att säga elevens namn eller uppmanar en elev att byta plats. Vid enstaka tillfällen beslagtas mbil eller Ipad av läraren ch någn gång har en elev utvisats ut klassrummet. Eleverna menar att de lärare sm säger ifrån direkt ch sätter gränser redan första dagen, får respekt av eleverna vilket skapar gda förutsättningar för studier. Lärare sm intervjuats anser att en viktig del i att skapa struktur är att ha en tydlig lektinsstart där man markerar att arbetet ska börja ch där man även presenterar det kmmande lektinsinnehållet. Någn lärare nämner att även mål för lektinen eller arbetsmrådet tas upp i den inledande genmgången. Andra sätt att skapa rdning på lektinerna är, enligt de intervjuade lärarna, att man sm lärare är tydlig ch knsekvent, samt att man skapar gda relatiner till eleverna. Det är viktigt att markera direkt m det uppstår störande inslag, först med en allmän tillsägelse ch sedan med en riktad då man säger elevens namn. En av de intervjuade lärarna betnar att det är viktigt att vara tydlig i sina instruktiner. Andra viktiga faktrer, enligt de intervjuade lärarna är att ha
7 (14) en tydlig struktur på lektinerna, att starta ch avsluta lektinerna lugnt, samt att vara flexibel ch anpassa undervisningen efter situatinen. De intervjuade lärarna menar vidare att de fasta placeringar sm eleverna har i årskurs sju bidrar till studiern, då lektinerna kmmer igång snabbare när alla vet var de ska sätta sig. Flera lärare anger även att var eleverna arbetar spelar rll. De använder sig av möjligheten att låta elever arbeta i separata klassrum eller byta grupp m de inte kan fkusera i den grupp de befinner sig. Flera intervjuade lärare uppger att samtal med eleverna, både i grupp ch enskilt, är en strategi de använder för att skapa studier. De menar att eleverna fta kan bidra med gda förslag på hur studiern kan förbättras. Ett par av lärarna berättar att de har sm strategi att visa att de blir sura, genm att sätta sig ner ch sluta prata, ch att eleverna då uppmärksammar detta ch ändrar beteende. En lärare menar att ett sätt att behålla elevernas mtivatin ch därigenm studiern är att variera lektinsinnehållet så att eleverna får arbeta med lika mment ch på lika sätt. De intervjuade lärarna anser att eleverna vet målen ch vad sm förväntas av dem. Lärarna gör pedaggiska planeringar sm gås igenm med eleverna vid varje terminsstart, samt i viss mån löpande under terminen. Ett par av de intervjuade lärarna uppger att de använder sig av exempel ur elevernas vardag för att skapa förståelse för varför eleverna ska lära sig lika saker. När det gäller elevers inflytande över undervisningen uppger flera av de intervjuade lärarna att de inleder terminerna med att prata med eleverna m förväntningar ch önskemål inför terminen. En lärare menar att det är viktigt att man sm lärare bryter ner arbetsmrådet i delar ch presenterar alternativ för eleverna att välja mellan, t ex vilket engelskspråkigt land de vill arbeta med. Samtliga intervjuade lärare ger exempel på hur eleverna ges inflytande över undervisningen ch nämner sm exempel att eleverna får välja redvisningsfrm, välja texter inm ett mråde, designa egna plagg, välja egna rätter att tillaga. En lärare berättar m ett arbetsmråde där eleverna fått planera innehållet själva utifrån givna mål. En av de intervjuade lärarna anser att eleverna är mgna att utöva inflytande först i årskurs åtta ch att de i årskurs sju ska presenteras för ett antal lika arbetsfrmer sm läraren planerar ch bestämmer. De intervjuade lärarna är överens m att de behöver arbeta med att medvetandegöra eleverna m vad elevinflytande innebär. De disciplinära åtgärder sm används är i första hand beslagtagande av Ipads ch mbiltelefner. Sklans knsekvenstrappa används, men det är vanligt att det går så långt sm till sista steget så att de mer kraftfulla åtgärderna behöver användas. Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att 87 prcent av de elever sm besvarat enkäten anser att de förstår vad det är de ska lära sig på lektin-
8 (14) erna. 83 prcent uppger att de får arbeta på lika sätt på lektinerna ch ungefär hälften av de tillfrågade eleverna menar att de får kmma med synpunkter på vad de ska göra på lektinerna. 1.1.3 Stimulans ch anpassning Undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna. Undervisningen anpassas efter elevernas behv ch efter situatinen. Läraren ger eleverna den hjälp ch det stöd sm de behöver för att klara arbetsuppgifterna. Det finns i de lektiner sm bserverats en variatin vad gäller elevers synliga engagemang för innehållet i undervisningen. Det bristande engagemanget tar sig främst uttryck i att elever inte deltar i klassrumssamtalet eller gruppdiskussinen ch i vissa fall att de inte tar sig an de arbetsuppgifter sm ges. I några fall bserveras att elever småpratar med varandra, sysselsätter sig med mbil eller Ipad eller sitter helt verksamma. Antalet elever med van beskrivna beteenden varierar från lektin till lektin men återfinns i så gtt sm samtliga bserverade lektiner. På en av de bserverade lektinerna leder elevernas synbara brist på engagemang till att de stör andra elever. Lärarens agerande när det gäller elever sm inte tycks följa undervisningen varierar. Samtliga lärare rör sig runt i klassrummet medan eleverna arbetar enskilt eller i grupp ch stannar företrädesvis hs de elever ch grupper sm signalerar att de behöver hjälp, samt vänder sig i samtalen till de elever sm är aktiva i gruppsamtalet. Inga frågr ställs till de elever sm inte är aktiva i gruppsamtalen. Den enskilda hjälp sm bserveras innebär att läraren visar hur eleven ska lösa uppgiften. På samtliga lektiner bserveras att elever sällan får fördjupande frågr eller mbeds förklara sina tankegångar. Lärarna ställer frågr ch ber elever redvisa svar på prblemlösning ch de elever sm vill svarar. Det är ett fåtal elever sm är aktiva i klassrumssamtalen ch gruppdiskussiner. De elever sm inte tar initiativ, genm att räcka upp handen eller prata rakt ut i klassrummet, får inget synbart stöd av läraren för att delta mer aktivt. Det finns ingen synlig strategi för att aktivera alla elever i klassrumssamtalen. På någn av de bserverade lektinerna syns flera exempel på hur läraren använder lika strategier för att mtivera eleverna att frtsätta lektinsarbetet. Någn förändring i innehåll eller arbetssätt görs inte. Det syns exempel på att lärare rör sig närmare en passiv elev, pratar tyst med enskild elev eller påkallar enskild elevs uppmärksamhet genm att rpa elevens namn. På enstaka av de bserverad lektin rör sig läraren mellan alla elever, ställer frågr ch följer upp att de förstått vad de ska göra ch hur de ska gå vidare. I samtliga bserverade lektiner arbetar alla elever med identiska uppgifter ch det syns inte m några elever har någn frm av anpassade uppgifter.
9 (14) Av de elevenkäter sm genmfördes i anslutning till de bserverade lektinerna svarar drygt 90 prcent av eleverna att de lär sig mycket på lektinerna i dessa ämnen. Av elevintervjuer framgår att eleverna upplever att undervisningens svårighetsgrad berr på ämne ch elev. Eleverna berättar att alla elever i en årskurs delas in i grupper i matematik ch de naturrienterande ämnena, sm arbetar på lika svårighetsnivå, ch eleverna menar att denna rganisatin leder till att de får möjlighet att arbeta på lagm svår nivå. När en elev varit frånvarande eller inte hänger med får eleven gå fram till läraren ch säga till, enligt de intervjuade eleverna. De kan då byta till en annan grupp ch det finns extra lärare i alla teretiska ämnen, förutm i de samhällsrienterande ämnena, sm kan ge stöd åt de elever sm har det svårt. Eleverna säger att de trr att de kan få lättare texter m de behöver det samt att de kan få extrauppgifter m de ber m det i de flesta ämnen. De betnar att det är elevens ansvar att säga till m detta. Intervjuade lärare har str tilltr till vid den rganisatin de har i matematik ch naturrienterande ämnen, med grupperingar sm arbetar med lika svårighetsgrad ch menar att denna gör att eleverna kan få undervisning på den nivå de behöver i varje aktuellt arbetsmråde. Även i svenska ch engelska menar lärarna att rganisatinen är viktig. I dessa ämnen finns en extra resurslärare i varje årskurs, vilket gör att små grupper kan bildas. Båda lärargrupperna betnar att grupperna inte är statiska utan skapas ch förändras utifrån elevernas behv. De intervjuade lärarna ger exempel på hur de arbetar med att anpassa undervisningen utifrån elevernas behv till exempel med hjälp av lärböcker med lika svårighetsnivåer inm samma arbetsmråde, examinatinsfrm, inlästa lärmedel, lektinsanteckningar från läraren, lättare eller svårare texter i svenska, prgram på Ipad, förstrad text samt möjlighet att välja recept ch designuppgifter på lika nivå. Ett par av de intervjuade lärarna uttrycker att det är svårt att utmana alla elever varje lektin, ch att detta är någt sm kllegiet behöver hjälpas åt att utveckla. Lärarna uppger att det är svårt att dels anpassa undervisningen till elever med större stödbehv, ch dels utmana ch stimulera alla elever på den nivå de befinner sig på. En lärare uttrycker att det är svårt att planera genmgångar då det är möjligt att lägga dem på en nivå sm är lagm för alla elever i gruppen. De intervjuade lärarna uppger att de inte har någn pedaggisk strategi för hur passiva ch tysta elever ska aktiveras, men att de försöker mtivera dem genm individuella samtal, genm att knyta an undervisningen till elevernas intressen ch genm att variera undervisningen. Å ena sidan menar de att det är viktigt att alla elever får möjlighet att utvecklas, men å andra sidan upplever de att det är svårt att pressa elever
10 (14) sm inte vill prata i klassrummet. De intervjuade lärarna menar att de detta är någt de har behv att hjälpas åt med att utveckla. Sm tidigare redvisats anser 83 prcent av de elever sm besvarat Sklinspektinens enkät inför granskningen att de lär sig mycket på lektinerna. Tre fjärdedelar av eleverna uppger ckså att de kan få svårare uppgifter m de vill, medan en elev av fyra anser att de får för lite utmanande uppgifter. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att lärarna i str utsträckning genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Utredningen visar att lärandemiljön är stödjande ch präglas av ett respektfullt bemötande mellan elever ch lärare vilket gör att eleverna upplever att deras lärare bryr sig m dem. Lärarna arbetar målinriktat med att skapa gda relatiner sm en grund för studier. Utredningen visar vidare att eleverna i hög utsträckning ges möjlighet att följa undervisningen genm att deras lärare agerar ch ingriper när det blir rligt i klassrummet. Trts detta visar utredningen att det finns många elever på sklan sm inte anser att de har studier på lektinerna. Sklinspektinen kan ckså knstatera att det finns elever sm är verksamma ch utredningen visar att det saknas ett systematiskt arbete bland lärarna kring utveckling av arbetssätt ch arbetsfrmer sm syftar till att aktivera ch utmana samtliga elever. 1.2 Rektrn tar genm sin styrning ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bedömningen utgår från rektrs övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö. Rektrns arbete i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. Rektrn för en dialg med lärarna kring de gemensamma värden sm ska gälla ch säkerställer att lärarna agerar i enlighet med dessa. Rektrn ser till att rdningsregler utarbetas i samråd med eleverna. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder används på ett sätt sm främjar sklsituatinen för den elev sm är föremål för åtgärden ch för övriga elever.
11 (14) Rektrn för en dialg med lärarna kring undervisningens genmförande i syfte att säkerställa att undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna samt anpassas efter deras behv. Rektrn ser till att studier i undervisningen följs upp ch analyseras utifrån enskilda lärares förmåga att skapa förutsättningar för studier i undervisningen. Vid behv vidtar rektrn åtgärder sm syftar till förbättringar på klassrumsnivå. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder riktade mt elever följs upp med mer långsiktiga åtgärder ch med fkus på eventuella brister på systemch verksamhetsnivå. Sklans förebyggande arbete Rektr upplever att sklan överlag har gd studiemiljö, men uppger att det finns en variatin i hur lärarna lyckas i arbetet med att skapa studier. I de dkument rektr lämnat in inför granskningen, samt i intervju med rektr framkmmer att rektr initierat ett utvecklingsarbete gällande trygghet ch studier sm kmmer att löpa över flera år. Första delen i detta arbete mfattade att utöka rdningsreglerna med en knsekvenstrappa, att tydliggöra reglerna för all persnal ch alla elever ch vårdnadshavare samt se till att rutinerna för hantering av incidenter ch incidentrapprtering är kända ch används av alla lärare. Vidare har arbetet innefattat att rektr, för alla medarbetare, klargjrt vilket ansvar lärarna har i sin rll sm mentrer. Rektr uppger att sklans rutiner gällande mentrs ansvar är väl implementerade hs samtliga lärare ch att de nu tar ansvar för alla delar i sitt uppdrag. Rektr anser även att hennes grundsyn, att studier grundar sig i gda relatiner mellan lärare ch elever, delas av alla lärare, ch att lärarna arbetar aktivt för att bygga relatiner med sina elever. Under ledning av sklans förstelärare har sklan ckså påbörjat ett utvecklingsarbete, kallat Öppna dörrar, där lärarna auskulterar på varandras lektiner. Förstelärarna auskulterar hs alla lärare sm ingår i deras arbetslag samt planerar för vilka frågeställningar sm ska lyftas. Rektr uppger att sklan ännu inte kmmit så långt sm till att arbeta med att förbättra elevinflytandet, men att detta är nästa steg i utvecklingsarbetet. I intervju beskriver rektrn att hn får infrmatin m undervisningens kvalitet ch planerar utvecklingsarbetet i de möten hn har med förstelärare/arbetslagsledare, specialpedaggisk samrdnare ch utvecklingsledare. Rektrn uppger vidare att hn använder arbetsplatsträffarna för att prata m utvecklingsarbetet, tydliggöra vad sm
12 (14) är aktuellt ch betna förstelärarnas mandat i arbetet. Infrmella samtal med både elever ch lärare är en annan viktig källa till kunskap m verksamheten, enligt rektrn. Vidare uppger rektrn att hn gör lektinsbservatiner, men inte i den mfattning hn hade önskat ch företrädesvis i klasser sm hn via förstelärarna, elever ch mentrer fått signaler m att hn behöver besöka. Rektrn anser vidare att medarbetarsamtalen är ett annat viktigt frum för att följa upp varje medarbetares uppdrag ch del i utvecklingsarbetet. Medarbetarsamtalen kmpletteras med ytterligare individuella samtal vid behv. De intervjuade lärarna beskriver att sklans rdningsregler tagits fram genm diskussiner i klassråd, elevråd ch persnalgruppen. Lärarna uppger vidare att de har uppfattningen att rektr vet vad sm händer på sklan eftersm lärarna snabbt får besked m vilka åtgärder de ska arbeta med då incidenter skett. De intervjuade lärarna anser att ledningsgruppen är viktig för att förse rektr med infrmatin, ch framhåller vidare att de upplever att de åtnjuter ett strt förtrende från rektrn att såväl utföra sm vidareutveckla undervisningen. I elevintervjuer framkmmer att eleverna i viss mån känner till rdningsreglerna. De vet att de finns ch att de fått dem hemskickade men inte varför de finns. De vet inte heller vem sm gjrt reglerna. Eleverna uppger att enskilda regler lyfts när någt inträffat, men att de inte brukar prata m dem däremellan. Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att 43 prcent av eleverna anser att de är med ch bestämmer vilka rdningsregler sklan ska ha. Sklans agerande för att upprätthålla studier Rektr uppger i intervju att sklan har sm rutin att disciplinära åtgärder ska dkumenteras på avsedd blankett. Detta läsår har detta inte skett någn gång ch rektr trr att det berr på att lärarna hanterar rdningsfrågr på ett sätt sm gör att disciplinära åtgärder inte behöver tillgripas. Av intervju ch dkument framgår att såväl enskilda elevers sm gruppers utveckling följs upp löpande, ch behv kntaktas elevhälsteamet sm planerat ch beslutar m åtgärder. Åtgärderna kan mfatta såväl särskilt stöd sm insatser för att främja studiern. I slutet av varje läsår analyserar lärarna tillsammans elevernas resultat, med uppdrag att skapa åtgärder för att utveckla sklans arbetssätt ch lärarnas undervisning. Rektr följer upp frågr m lärares undervisning ch ledarskap både löpande ch i medarbetarsamtal. I de fall rektr, i samtal med elever eller lärare, får signaler m att en enskild lärare behöver mer stöd i sitt ledarskap än arbetslaget har till sitt förfgande, gör rektr en handlingsplan tillsammans med berörd lärare. Stödet har exempelvis inneburit att lärare fått stöd
13 (14) av specialpedaggisk samrdnare eller att lärare tillförts en resurs i sina undervisningsgrupper. Rektr uppger att hn är medveten m att kvalitén på undervisningen varierar mellan lärarna, men att hn för närvarande inte fått signaler m att det finns någn i persnalgruppen sm inte klarar sitt uppdrag. Intervjuade lärare uppger att rektr har arbetat mycket för att skapa förutsättningar för studier, genm att implementera rutinerna kring disciplinära åtgärder, knsekvenstrappa ch incidentrapprter. Samtliga intervjuade lärare uppger att de är väl förtrgna med dessa rutiner samt att detta arbete har lett till ökad tydlighet ch en ökad känsla av trygghet hs persnalen. Lärarna uppger att rektr följer upp hur lärarna arbetar med sklans aktuella utvecklingsmråden på medarbetarsamtalen. Intervjuade lärare anser att rektr är mycket tydlig, att det sm diskuterats följs upp samt att det finns en gd struktur för arbetet med studier på sklan. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att rektrn i str utsträckning tar ett övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö i strt ch för studiern i klassrummet. Det framkmmer av utredningen att rektrn arbetar målinriktat för att skapa ch förbättra prcesser i syfte att uppnå en gd lärmiljö ch en ökad måluppfyllelse. Detta visar sig i den långsiktiga planering för utvecklingsarbetet på sklan sm rektrn gjrt, ch sm sätts igång stegvis. Det framkmmer vidare att rektr följer upp såväl enskilda elevers sm klassers kunskapsutveckling ch lärmiljö. Sklinspektinen bedömer dck att rektr behöver utveckla arbetet med framtagandet av sklans rdningsregler så att elevernas inflytande ch delaktighet i denna prcess förbättras. Metd ch material Granskningen av sklans arbete för att säkerställa studier utgår från sklbesök där empiri samlas in genm att inspektörerna bserverar undervisning ch genmför intervjuer. Inför sklbesöken studeras de dkument sm begärs in från sklan, tillsammans med resultat från sklenkäten. I Sklinspektinens mdell för granskning av undervisning ingår lika datainsamlingsmetder: statistik, dkumentstudier, bservatiner, intervjuer ch enkäter. Dkumentstudier ch elevenkäter utgör underlag för de intervjuer sm genmförs med elever, lärare ch rektr ch syftar till att dels ge en bild av sklans arbete för att säkerställa studier dels till att planera genmförandet av sklbesöken.
14 (14) Syftet med lektinsbservatinerna är att inspektörerna ska inhämta förstahandsinfrmatin m hur de bserverade lärarna genmför undervisningen avseende granskningens frågeställningar. Två lika elevenkäter används i denna granskning. Samtliga sklans elever i de årskurser sm granskningen mfattar besvarar en inledande enkät sm belyser elevernas upplevelse av studier i undervisningen ch lärarnas ch sklans arbete med att främja ch upprätthålla studier. Vidare genmförs en uppföljande elevenkätmed elever i de två klasser vars lektiner bserverats. Tabellen visar andel elever i årskurserna 7 till 9 sm besvarat den inledande elevenkäten, antalet intervjuade elever, antal lektinsbservatiner, antalet elever sm besvarat den uppföljande elevenkäten samt antalet intervjuade lärare. Jändelsklan sklan Antal Inledande elevenkät 83 % (224 elever) Intervjuade elever 12 Lektinsbservatiner 7 Uppföljande elevenkät 114 Intervjuade lärare 13