MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8



Relevanta dokument
WHO = World Health Organization

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Läsa och förstå text på förpackningar

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Kemiska ämnen som vi behöver

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Näringslära En måltid

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Diabetesutbildning del 2 Maten

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Tio steg till goda matvanor

Goda kostvanor - Näringslära

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Vad räknas till frukt och grönt?

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Vad påverkar vår hälsa?

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Maria Svensson Kost för prestation

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Alla delar är lika viktiga!

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Råd för en god hälsa

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Grönsaker och rotfrukter

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Hälsoverkstaden, Folkhälsan

Att läsa på. matförpackningar...

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

o m m at och m otion?

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Grönsaker och rotfrukter

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Aktuella kostrekommendationer för barn

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Ämnesutbildning: Mat

Bra mat för hela familjen

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 2. Vår mat och dryck

Kost för idrottare Träningslära 1

Mat och dryck för dig som har diabetes

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kosten A och O. Page 1 of 5. Äta bör man annars dör man. Fett

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

OCH~ ~ FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Årets Pt 2010 Tel

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Transkript:

MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8

Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som används och veta varför mängden energi som man behöver varierar. Kunna beskriva faktorer som bidrar till god hälsa Veta hur de energigivande näringsämnena är uppbyggda, vilken funktion de har i kroppen och i vilka livsmedel de finns i. Känna till vilka vitaminer som finns och veta om de är fett- eller vattenlösliga samt mer ingående kunna beskriva en vitamin. Kunna beskriva matcirkelns sju delar och göra kopplingar till dagens måltider. Kunna utföra en enkel prisberäkning.

HÄLSA Vad är hälsa? - Välbefinnande; fysiskt, psykiskt och socialt Faktorer som bidrar till god hälsa: Motion Sömn Stress Undvika tobak och alkohol Äta rätt - matcirkeln (varierat) - lite socker och salt - lagom fett, bra fett - lite tillsatser och skräpmat - mycket frukt och grönt

NÄRINGSÄMNEN Mat som vi äter innehåller samma saker som kroppen är uppbyggd av: Kolhydrater Fett Protein Vatten Mineralämnen Vitaminer För att vi ska kunna leva och må bra krävs det att vi får i oss lagom mängd av dessa ämnen.

ENERGI Vi får energi av näringsämnena fett, kolhydrater och protein. Energi behövs bl.a. till att hålla rätt kroppstemperatur, hålla igång hjärta och andning och för att vi ska kunna hålla igång och utföra arbete. För de flesta människor går hälften av energin åt till olika processer i kroppen och resten till arbete, lek och motion. Mängden energi som en människa behöver beror på: - ålder - kön - kroppsstorlek - arbete och motionsvanor Olika livsmedel innehåller olika mycket energi. Fett är det ämne som ger kroppen mest energi. Som mått på energi används enheterna kilojoule (kj) eller kilokalori (kcal)

KOLHYDRATER Kolhydrater är den viktigaste källan till energi. Brist på kolhydrater i maten kan ge brist på energi. Kolhydrater finns främst i livsmedel från växtriket. De finns i olika former: - Sockerarter: Enkla och sammansatta. Enkla kan tas upp i blodet direkt och ge energi medan sammansatta måste brytas ner. De som bryts ner varar längre. Snabba sockerarter finns i ex. saft, läsk och kakor. - Stärkelser: Finns i mjöl, gryn, ris, pasta och potatis - Kostfibrer: Bryts inte ner vid matsmältningen och ger därför ingen energi. Fiberrika livsmedel ger större mättnadskänsla. Finns mycket i grönsaker, frukt, mjöl och potatis.

FETT Fett är uppbyggt av mättade och omättade fettsyror. De omättade delas in i enkelomättade och fleromättade. Kroppen kan själv tillverka de flesta fettsyrorna, men inte alla. De som kroppen inte kan tillverka måste vi få i oss genom maten. Dessa är livsnödvändiga. Vi behöver fett för att - få energi - för att kroppen ska få de livsnödvändiga fettsyrorna - föra att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna. Hårt fett innehåller mycket mättade fettsyror (ex. smör, margarin, griskött) Mjukt fett innehåller mycket omättade fettsyror (ex. matoljor, fet fisk och fågel) Hårt fett= dåligt Mjukt fett= bra fett

FETT Transfett är en speciell form av omättade fettsyror, fast de likna mättade fettsyror. Det är alltså inte bra. Transfett finns mycket av i färdigköpta kakor, bakelser, chips, pommes och färdigmat. Transfetter har satts i samband med hjärt- kärlsjukdomar. Kolesterol är ett ämne som samspelar med fettet i kroppen. Det brukar delas in i det onda och det goda. Mättade fettsyror ökar halten av det onda och omättade fettsyror ökar halten av det goda. Omega 3 och omega 6 är exempel på fleromättade fettsyror. De finns i ex. fet fisk och rapsolja. Dessa hjälper immunförsvaret och de behövs för minne och inlärning. De minskar risken för hjärt- kärlsjukdomar.

PROTEIN Protein är uppbyggt av 20 aminosyror. 8 av dessa kan kroppen inte själv tillverka utan de måste vi få i oss med maten. Dessa är livsnödvändiga. Livsmedel från djurriket (animaliska) innehåller alla 8 livsnödvändiga aminosyror. Protein finns i de flesta livsmedel. Mest finns i kött, fisk, ägg och ost. Vegetabiliska livsmedel med mycket protein är baljväxter (ärtor, böner och linser) Protein behövs bl.a. för att ge energi och bygga upp kroppen.

VATTEN Ca 60 procent av kroppen består av vatten. Varje dag försvinner ca 2 liter vatten ut ur kroppen (svett, urin, utandning) Vatten behövs till det mesta i kroppen.

MINERALÄMNEN Exempel på mineralämnen: Mineralämnen Behövs för Finns i Kalcium Bilda skelett och tänder Andra mineralämnen är Fosfor, jod, selen och zink Mjölk, ost Järn Syreupptagning Lever, blodpudding Natrium Vattenbalansen charkvaror Fluor Stärka tänderna dricksvatten

VITAMINER Det finns 13 vitaminer som är livsnödvändiga. Alla behövs för att vi ska kunna växa och utvecklas. A, D, E och K-vitamin är fettlösliga. B och C är vattenlösliga. Vitamin C finns i paprika, jordgubbar, nypon, apelsin. Stärker immunförsvaret. Vitamin D finns i lax, margarin. Behövs för skelett och tänder.

MATCIRKELN Frukt och bär Grönsaker Rotfrukter och potatis Bröd, mjöl och gryn Smör, margarin, olja Mjölkprodukter Kött, fisk och ägg

TALLRIKSMODELLEN Visar hur man komponerar en bra lunch eller middag. Potatis, gryn, pasta kolhydrater Rotfrukter, grönsaker, frukt fibrer, vitaminer, mineraler Kött, fisk, ägg, baljväxter Olika mycket beroende på energinivå