KRYSSNINGSTRAFIK I BOHUSLÄN

1 Förstudierapprt KRYSSNINGSTRAFIK I BOHUSLÄN ETT GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT MELLAN LEADEROMRÅDENA RANRIKE OCH TERRA ET MARE GENOMFÖRD I SAMVERKAN MELLAN LYSEKILS KOMMUN OCH VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET

2 Innehållsförteckning Förstudie kryssning Definitin av en kryssning sidan 3 Bakgrund sidan 3 Beskrivning av uppdraget sidan 4 Genmförande sidan 5 1. Kartläggning av viktiga nyckelfaktrer sidan 5 1.1 Marknadens aktörer ch struktur sidan 5 1.2 Målgrupper sidan 9 1.3 Inventering av hamnar/kajer sidan 10 1.4 Säsnger sidan 10 1.5 Infrastruktur sidan 11 1.6 Fartygsstrlekar sidan 11 2. Sitevisit sidan 12 3. Piltstudie Lysekil sidan 13 Seminarium 10 september 2012 sidan 15 Slutsatser ch förslag på frtsatt arbetsinriktning sidan 16 Bilagr: 1. Genmförda studiebesök ch möten med nyckelaktörer 2. Inventering av förtöjningsplatser i Bhuslän 3. Rapprt från Visningsresa för TR Shipping 4. Prgram för visningsresa/lysekil 5. Dkumentatin från seminarium 10 september 2012 Förstudie Kryssningstrafik i Bhuslän

3 Definitin av en kryssning En kryssning är en resa på åtminstne 60 timmar med en sjögående farkst, huvudsakligen för nöjes skull. Inga varutransprter finns mbrd, endast passagerare med biljett sm inkluderar både bende ch alla måltider. Resan måste inkludera minst två besökshamnar förutm utgångs- ch sluthamn. Bakgrund 2007 hade Lysekils hamn fyra anlöp under periden juni - augusti av kryssningsfartyget Seaburn Pride, ett kryssningsfartyg i mellanklassen (134 meter, 208 passagerare), någt sm blev mycket uppmärksammat av lkalbeflkning ch press. De ansvariga på Lysekils hamn började fundera kring möjligheterna att marknadsföra sig gentemt kryssningsbranschen. Seaburn Pride På en av näringslivsträffarna, sm Lysekils kmmun årligen anrdnar, framfördes från företagarhåll idén m att försöka lcka fler kryssningsfartyg till Lysekil sm ett sätt att stärka ch utveckla besöksnäringen ch samtidigt få fler intäkter till hamnen. En grv första analys visade att kryssningstrafiken är en växande marknad sm idag mfattar ca 18 miljner passagerare, varav drygt 400 000 kmmer till svenska destinatiner. År 2020 räknar man med att passagerarantalet skall öka till 25 miljner passagerare. Frågan sm väcktes var m Lysekil kunde bli en del av denna växande marknad. Näringslivsenheten i Lysekils kmmun började tillsammans med Lysekils hamn titta på möjligheterna att börja marknadsföra sig gentemt kryssningsbranschen. Ganska snart std det klart att det behövde göras en rdentlig studie över hur branschen är rganiserad ch hur man skall arbeta för att bygga upp en kryssningsdestinatin, samt vilken ptential Lysekil kan ha i detta perspektiv. Man insåg ckså att en sådan destinatin måste innefatta mer än bara Lysekil, ch Bhuslän blev den naturliga avgränsningen. Liknande funderingar fanns hs flera kmmuner längs Bhuskusten. I södra Bhuslän har t.ex. Marstrand nästan varje år tagit emt mindre kryssningsfartyg utan någn sm helst egen bearbetning. Även Strömstad har till ch från haft anlöp av mindre kryssningsfartyg. Andra kmmuner har dessutm nterat fler ch fler besök av mega yachter, sm är ett annat segment inm kryssningsbranschen. Tillsammans med representanter för besöksnäringen i övriga Bhuslän ch Västsvenska turistrådet skissade man därför på en förstudie m ptentialen för Bhuslän att bli en destinatin för kryssningstrafiken.

4 Prjektansökningar lämnades in till Leader Ranrike Nrra Bhuslän ch Leader Terra et Mare, vilka beviljade medel för att genmföra en förstudie. Frmellt är det Lysekils kmmun sm är prjektägare till prjektet i Leader Ranrike, där även Fyrbdals kmmunalförbund bidragit med medel till detta prjekt. Västsvenska Turistrådet är ägare för prjektet i Leader Terra et Mare. Förstudien har dck genmförts i samarbete mellan Lysekils kmmun ch Västsvenska Turistrådet för att få en enhetlig genmlysning av hela Bhuslän. Beskrivning av uppdraget Syfte/mål Att i en förstudie ta fram ch beskriva förutsättningar för att ta emt kryssningsfartyg till Bhuslän Gegrafisk avgränsning Förstudien mfattar gegrafiskt kmmunerna längs Bhuskusten från Öckerö till Strömstad, d.v.s. Öckerö, Tjörn, Orust, Stenungsund, Kungälv, Uddevalla, Lysekil, Stenäs, Tanum ch Strömstad. Prjektperid 1 juni 2011 30 ktber 2012 Prjektrganisatin Prjektledare för Förstudien i Leader Ranrike; Kristina vn Schenck, Näringslivsenheten, Lysekils kmmun. Prjektledare för förstudien i Leader Terra et Mare; Anna-Karin Öjerskg, Västsvenska Turistrådet under periden 1 juni 2011 31 december 2011. Fr..m. 1 januari 2012 Anders Svedberg. Referensgrupp/dialgmöten; Turismnätverket för Bhuslän Prjektbeskrivning Förstudien innehåller tre huvuddelar: 1. Kartläggning av viktiga nyckelfaktrer Marknadens aktörer ch struktur Målgrupper Möjliga hamnar Aktiviteter/Utbud Säsnger Infrastruktur(rganisatinsstruktur för landaktiviteter)

5 Fartygsstrlekar 2. Site Visit Visa upp Bhuslän sm destinatin för nyckelaktörer på marknaden. 3. Piltstudie Lysekil Genm att vid ett anlöp till Lysekil fånga upp relevanta frågeställningar såsm krav ch önskemål på hamnen, aktiviteter samt hur en mttagarrganisatin bör vara utfrmad för att kunna möta dessa krav. Genmförande 1. Kartläggning av viktiga nyckelfaktrer Arbetet med att kartlägga viktiga nyckelfaktrer har genmförts genm studiebesök ch möten med rganisatiner ch persner med lång erfarenhet inm branschen, ch genm kartläggning av tillgängliga hamnar längs Bhuskusten. Infrmatinssökning på internet har gett kmpletterande kunskap m rederier, fartygsstrlekar, nuvarande destinatiner, kundgrupper sv. I bilaga 1 finns en redgörelse för studiebesöken. 1.1 Marknadens aktörer ch struktur För att få en så bred bild sm möjligt av branschen så identifierades ett antal utvalda nyckelaktörer sm vi sedan besökt ch intervjuat. De aktörer sm kntaktades var tre kryssningsdestinatiner ch deras lkala samrdningsrganisatiner Götebrg & C, Bthnia Cruise Prts ch Helsingbrg Business Regin samt skeppsmäklaren TR Shipping ch turperatören Sea Scape Turs. Någt förenklat handlar det m en utvecklad samverkan mellan fyra lika aktörer kryssningsrederi, skeppsmäklare, turperatör ch destinatinens kryssningsnätverk. Rederiet är naturligtvis den viktigaste parten sm tar de slutliga besluten m eventuella anlöp ch sm ckså tar de största eknmiska riskerna. Destinatinens uppgift är att säkerställa ch kvalitetssäkra de lkala leveranserna. Skeppsmäklaren är rederiets förlängda arm mt hamnar ch myndigheter kring allt sm rör fartyget typ bkning av kajplats, ltsning, bunkring m.m. Turperatören är den aktör sm rganiserar allt för passagerarna under hamnbesöken typ utflyktsprgram, guideturer, shpping m.m. Den bild av kryssningsbranschen sm sakta växer fram är att det är en erhört tuff bransch att ge sig in i men inte helt möjlig m den destinatin man företräder har rätt läge, bra utbud, satsar långsiktigt, är välrganiserad ch är duktig på att bygga persnliga relatiner. Läget

6 Sverige tillhör det sm kryssningsbranschen benämner sm Baltic Sea ch mfattar städer ch destinatiner i Sverige, Nrge, Danmark, Tyskland, Plen, Finland, Estland, Lettland, ch Ryssland. Den enskild viktigaste destinatinen sm varit helt avgörande för att Baltic Sea kmmit med på kryssningskartan är S:t Petersburg. På 1930-talet var trafiken i första hand ceangående med två destinatiner på långt avstånd från varandra. Det mderna sättet att kryssa med flera stpp växte fram under 1970-talet. Utvecklingen gick mt större båtar med fler passagerare. Efter att Svjetuninen kllapsade ch St Petersburg öppnades för besök växte kryssningstrafiken i Östersjön. En ny era inföll efter terrristattentaten i USA 2001. När amerikaner, sm dminerat marknaden, inte längre ville resa på samma sätt sm tidigare, flyttade rederierna över ännu fler delar av sin verksamhet till Eurpa ch satsade på att nå ett större segment med lägre priser. Det innebar ckså att man utvecklade nya destinatiner, vilket bland annat innebar att Östersjöns uppsving frtsatte. En fördel sm den baltiska reginen har är att det finns flera huvudstäder där det går att kmma ända in i stadskärnan med fartyg. Här finns ckså ett rikt kulturliv sm gör att passagerare gärna återkmmer för att se ch uppleva mer. St Petersburg är sm sagt den stra attraktinen, följt av Köpenhamn ch Stckhlm. Från rederiernas sida är det en avgörande faktr att fartyget ger maximal utdelning på minsta möjliga tillryggalagda distans. Framförallt amerikanerna är dessutm väldigt intresserade av att samla städer/länder i sina resedagböcker. Den rutten sm ger flest sådana på krtast tid i Baltic Sea är Osl, Köpenhamn, Stckhlm, Helsingfrs, Tallinn, St. Petersburg ch Warnemünde. Åtminstne de stra rederiaktörerna är svåra att övertyga m avvikelser från den rutten. Götebrg är dck en destinatin sm sakta men säkert brutit sig in på denna marknad. En bidragande rsak att Götebrg lyckats är naturligtvis läget. Alla rederier måste ju ändå passera här på väg in till Östersjön ch framförallt m Osl ckså ingår i ruttplaneringen. Samtliga intervjuade aktörer trr att Bhuslän av samma skäl kan vara intressant för flera av rederierna med mindre kryssningsfartyg ch framförallt för stra megayachter. Utbud Avgörande för val av destinatin är det utbud av aktiviteter, sevärdheter ch unikiteter sm destinatinen kan erbjuda. Huvudstäder har per autmatik en str fördel med ftast rikt kulturutbud ch hög kännedm hs passagerarna. För Bhusläns del så är det den unika skärgårdsmiljön sm ska lyftas fram sm det starkaste skälet till anlöp. Det talar ckså för att målgruppen bör vara rederier med mindre kryssningsfartyg sm kan avvika från de stra farlederna ch därmed göra själva inseglingen till hamn till en viktig del av upplevelsen. Utbudet av landaktiviteter är mycket bra i strts sett hela Bhuslän. Kultur, sevärdheter, riksintressen, maritima aktiviteter ch upplevelser ch framförallt levande pittreska kustsamhällen ligger sm ett pärlband mellan Götebrg ch Strömstad. Enligt de kryssningsaktörer sm deltagit i

7 förstudien så bedöms den unika natur- ch kulturmiljön ch världsarvsmrådet sm starkast för att lcka den internatinella kryssningspassageraren. Utbudet av shpping, mat ch caféer bidrar i hög grad till det eknmiska utfallet för destinatinen. Landaktiviteterna måste vara välrganiserade ch paketerade i förväg. Med paketerad menas att den ska vara kvalitetssäkrad, prissatt, översatt ch anpassad för målgruppen. Landaktiviteterna ska vara bkningsbara mbrd i förväg ch är en viktig inkmstkälla för rederierna. Ett vanligt anlöp varar inte så länge ch alla aktörer sm levererar landaktiviteter måste vara på tårna när väl kryssningsfartyget lägger till. Anlöp till t.ex. Götebrg innebär att fartyget ligger inne i hamnen i en dag, d.v.s. att resenärerna har 6-8 timmar på sig att utfrska destinatinen. Kryssningspassagerarna ställer höga krav på persnligt mttagande ch flerspråkiga guider. Tillgången på guider är självklart viktigt ch i det sammanhanget så står sig Bhuslän bra i knkurrens med andra destinatiner. Det krävs dck att enskilda guider ch guideföreningar inkluderas tidigt i planeringen. Ett bra exempel är guideföreningen i Strömstad sm inför ett flertal aviserade kryssningsanlöp under 2012 satte sig på sklbänken för språkutbildning ch målgruppsanpassning av sina guideprdukter. Ttalt spenderar resenärerna mycket pengar på varje destinatin m utbud finns. Enligt Götebrg & C så spenderar kryssningsgäster närmare 40 miljner krnr i Gbg. De sm väljer att åka på rundturer (37 %) spenderar ca 980 kr per persn medan de sm tar sig runt själva spenderar ca 480 kr per persn. Resenärerna lägger mest pengar på mat ch dryck samt shpping (kläder, lkalt hantverk ch suvenirer). När det gäller kryssningspassagerarna måste man ha perspektivet vad den internatinella kunden vill ha för aktiviteter/utbud. Det är ckså viktigt att skapa lkala nätverk på de lika rterna för att få ett bra utbud av aktiviteter ch för att få lgistiken att fungera smidigt. Långsiktighet ch relatinsbyggande Kryssningsbranschen är väldigt knservativ ch svårflörtade ch det krävs långsiktighet ch uthållighet när man sm destinatin bestämmer sig för att satsa på kryssning sm en del av sin prduktprtfölj. Dessutm är det bara persnliga kntakter ch gda relatiner sm ger resultat ch de aktörer sm förstudien tittat på menar att det tar minimum 3 år att arbeta upp rätt kntakter. Det är i sammanhanget enbart persnlig införsäljning till nyckelpersner på rederierna sm gäller ch det räcker ftast inte med en persn. Beslut m nya destinatiner tas efter en samlad bedömning från flera lika avdelningar inm rederierna. Hs de stra rederierna finns nyckelpersnerna i tppen på avdelningarna för Itinerary planning, Prt peratins, Tur peratins ch Marknadsavdelningen. På mindre rederier, sm trligen är målgruppen för Bhuslän, så är rganisatinen mer platt ch mindre kmplicerad att nå fram till. Införsäljning sker endast genm att man upparbetar persnliga kntakter med dessa nyckelpersner på de stra mässrna, där mässan i Miami är den största. Det är ett långsiktigt arbete sm kräver en grundlig genmlysning av dessa nyckelaktörer, långsiktighet, tålamd ch stra resurser. Enligt de

8 aktörer sm förstudien studerat så är bedömning att det är de små ch medelstra fartygen sm brde vara intressanta för Bhuslän att sikta in sig på samt den växande ch intressanta mega yacht branschen. Organisatin ch samverkan Det framgår väldigt klart att det måste finnas ett fungerande lkalt kryssningsnätverk ch en tydlig destinatin. Oavsett m besökare kmmer med bil, buss, flyg eller båt, så måste det vara en tydlig destinatin ch ett välljat system för att ta emt dessa gäster. När väl detta är på plats måste man besluta sig för ett långsiktigt arbete med att sälja in destinatinen. Destinatinen i detta sammanhang är inte alltid lika med kmmun. Tvärtm krävs samarbete över kmmungränser för att lyckas. Vad är ett då ett kryssningsnätverk? De befintliga lkala kryssningsnätverken i Östersjöreginen varierar från frmella juridiska persner till infrmella samarbeten sm invlverar lkala tjänsteleverantörer ch deltagare. De håller regelbundna reginala möten för att diskutera planeringen av gemensamma budgetar, prduktutveckling, samrdning av tjänster ch affärer samt utvärderingar. Flera hamnar ch destinatiner i den baltiska reginen har haft lkala kryssningsnätverk under en lång tid, medan andra har börjat först nyligen ch ytterligare är i planeringsstadiet. Lkala kryssningsnätverk har fta ett gemensamt sekretariat sm representerar hela nätverket med mandat ch eknmi att agera kraftfullt. Det faktum att företag sm är verksamma inm den lkala kryssningsbranschen har gått samman gör det lättare för kryssningsrederier ch peratörer samt resebyråer, att kmmunicera med destinatiner. Vissa kryssningsnätverk har ckså inrättat webbplatser sm ger infrmatin specifikt för kryssningsbranschen. Genm att kntakta dessa Lcal Cruise Netwrk på en destinatin har kryssningsperatören tillgång till allmän ch specifik infrmatin m destinatinen. På samma sätt har peratören möjlighet att kmmunicera direkt med Cruise Netwrk m eventuella frågr ch prblem, sm sedan kan behandlas snabbt ch effektivt av det lkala nätverket ch dess medlemmar. Lkala kryssningsnätverk är nödvändiga för destinatiner ch aktörer för att samla sina strategiska insatser ch arbeta mt gemensamma mål. Genm samverkan ch en öppen dialg kan de frtsätta att förbättra kryssningsprdukten, se till att de nuvarande ch framtida behv rederier ch passagerare är alltid i fkus. Med anledning av den förväntade fkuseringen på Bhuslän sm en av Sveriges framtida exprtmgna destinatiner så bör ckså Bhuslän var den givna destinatinen även i bearbetningen av kryssningsbranschen. Det kräver såväl lkal sm reginal samverkan. Samverkan måste ckså ske natinellt ch inm den i kryssningssammanhang vedertagna ch etablerade destinatinen Baltic Sea. Götebrg, liksm övriga svenska kryssningsdestinatiner, ingår i samarbetsrganisatinen Cruise Baltic. Organisatinen samlar städer ch destinatiner i Sverige, Nrge, Danmark, Tyskland, Plen, Finland, Estland, Lettland ch framförallt St. Petersburg i

9 Ryssland sm är den stra dragaren för hela Baltic Sea sm kryssningsdestinatin. De stra destinatinerna är Köpenhamn, St. Petersburg, Tallinn, Stckhlm ch Helsingfrs. Götebrg är en i sammanganget liten destinatin. Det finns i dagsläget 70 fartyg sm pererar i reginen, 39 rederier ch 162 rutter. Länderna i Östersjöreginen har gått samman för att skapa ett internatinellt knkurrenskraftigt kryssningsalternativ integrerade mellan hamnar ch städer. Östersjön erbjuder ett brett utbud av destinatiner, sevärdheter ch äventyr för alla ch med reginens spännande histria, rika traditiner ch spektakulära natur så erbjuder Cruise Baltic kryssningsupplevelser utöver det vanliga där man kan besöka 10 länder på väldigt krt tid ch krta avstånd. 1.2. Målgrupper 53 % av all kryssning sker i Nrd- ch Sydamerika, 37 % i Eurpa ch Afrika, ch 10 % i Asien ch Australien. Eurpa sm destinatin växer starkt i förhållande till den amerikanska marknaden. Det finns 3 stra aktörer på marknaden sm äger de stra kryssningsblagen: Carnival, Ryal Caribean Cruise Line Int ch Star Cruises. I Götebrg så gjrdes 2011 anlöp av 52 fartyg med 65 000 kryssningsresenärer jämfört med 3 fartyg ch 3 600 resenärer år 2002. Enligt Gbg & C ch hamnen berr detta på ett målmedvetet samarbete. Resenärerna till Gbg kmmer från Tyskland, England, Amerika ch Spanien, men även mexikaner, kanadensare, kineser, japaner ch andra natinaliteter finns med bland besökarna. 57 % har aldrig varit i Sverige ch 77 % är i Gbg för första gången. 4 av 5 resenärer är under 65 år, medelåldern är 51 år. Asiater sm kryssar till Gbg är betydligt yngre här är medelåldern 37 år. Barnfamiljer ch sydeurpéer är växande målgrupper för Götebrg sm destinatin. Gbg & C undersökningar visar på en hög mköpsgrad på kryssningar, upp mt 70 % sm varit på kryssning gör m det. Förfrågan på nyheter växer hela tiden ch det är unikitet sm säljer. Då det mesta pekar på att det är kryssningsfartyg i den mindre strleksklassen sm Bhuslän skall sikta in sig på, ger detta till viss del vilken målgrupp det handlar m. I denna strlekskategri av kryssningsfartyg hittar vi övervägande s.k. WHOP s (Wealthy Healthy Older Peple). Dessa ställer höga krav på kvalitét, unikitet ch service, men spenderar å andra sidan mer än andra målgrupper. En annan målgrupp inm denna strleksklass på båtar är passagerare med lika specialintressen, d.v.s. passagerare på lika frmer av temaresr. Passagerarna mbrd på mega yachterna är ftast de mest krävande kunderna, inte minst vad gäller kvalitét ch unikitet på landaktiviteter. Eftersm det ftast är privata grupper ch inte i förväg uppbkade rutter eller aktiviteter, måste landrganisatinen kunna mbilisera service ch aktiviteter med krt varsel.

10 1.3. Inventering av hamnar/kajer ch ankringsplatser längs Bhuskusten I prjektet har en inventering av tillgängliga kajer ch ankringsmråden längs Bhuskusten genmförts, ch en presentatin av dessa finns i bilaga 2. Sammanfattningsvis kan sägas att det längs kusten finns gtt m kajplatser för båtar upp till 100 meter. Några klarar till ch med fartyg större än 100 m. Kajerna är i många fall belägna mitt inne i de pittreska kustsamhällena, vilket är en abslut fördel för angöringspunktens attraktivitet. För de riktigt stra kryssningsfartygen är det bara Lysekil ch Uddevalla sm är aktuella. Båda är industrihamnar. Längs kusten finns det gtt m bra ankringplatser nära attraktiva besöksmål längs hela kusten. 1.4 Säsnger Den traditinella kryssningssäsngen för Baltic Sea är april till ch med ktber. Tematiska specialkryssningar kan förekmma året runt. Ett sådant rederi är Lindblad Expeditin sm med sitt fartyg m/s Natinal Gegraphic Explrer utfrskar extiska platser året runt. Faktum är att de redan besökt Bhuslän ch Grebbestad sm en del av en kryssningsexpeditin i Skandinavien för några år sedan. Säsngen för Mega Yachter är i strt sett samma sm för den traditinella båtsäsngen det vill säga maj september. Rådet från de aktörer vi varit i kntakt med under förstudien är att börja med att bygga upp förtrendet för destinatinen under högsäsng, ch sedan bygga vidare med att erbjuda unika upplevelser sm t.ex. hummersafari utanför högsäsng, sm steg två i marknadsföringen. Inm segmentet mindre kryssningsfartyg finns ckså ett antal aktörer sm arbetar med tematiska kryssningar. Ett exempel är Lindblad Expeditin sm med sin Natinal Gegraphic Explrer genmför kryssningar utanför den traditinella kryssningssäsngen. Rederiet har tidigare besökt Bhuslän ch bör bearbetas.

11 1.5. Infrastruktur (rganisatinsstruktur för landaktiviteter) I strt sett alla landaktiviteter när det gäller kryssningstrafiken går via rederiernas turperatörer. Detta innebär dels att den sm ansvarar för att sälja in en destinatin inte bara kan jbba mt rederierna, utan måste även sälja in destinatinen gentemt turperatörerna. På destinatinen måste det finnas en välljad utförarrganisatin, sm turperatören i sin tur kan kmmunicera med. Eftersm destinatinen är Bhuslän, behöver det finnas en samtalspart för turperatören, sm hjälper denna att anrdna alla landaktiviteter längs Bhuskusten. Detta innebär att det måste finnas en samrdning mellan aktörerna i Bhuslän, en mttagarrgansiatin. Det finns redan idag ett fungerande turistnätverk för Bhuslän, sm brde vara den naturliga utgångspunkten att bygga vidare på. Det nödvändiga fundamentet för att jbba med Bhuslän sm en exprtmgen destinatin är givetvis att det finns en fungerande lkal mttagarrganisatin på varje rt/samhälle. 1.6. Fartygsstrlekar Naturligtvis finns det kryssningsfartyg i alla strlek även m man generellt tänker på de riktigt stra när man pratar m kryssning. Det största idag är Allure f the Seas sm är 362 meter lång ch tar 6300 passagerare. Det största fartyg sm besökt Götebrg är RMS Queen Mary 2 sm är 345 m. Det är dck vanligt med så stra fartyg på besök i Baltic Sea. För Bhusläns del så bör traditinella kryssningsfartyg i strlek från 100 160 m var mer lämpliga. Sm nämnts i inledningen så har bl.a. Seaburn Pride på 134 m besökt Lysekil ett antal gånger. Även Marstrand har haft anlöp av kryssningsfartyg på drygt 100 m när tyska Sea Dream Yacht Club legat ankrad utanför Marstrand ett flertal gångar. De sistnämnda fartygen har mellan 150 ch 200 passagerare. Segelkryssare ch mega yachter med chartergäster är ytterligare två nischer sm kmmit till Sverige de senaste åren. Både Marstrand, Lysekil ch framförallt Strömstad har haft anlöp av den 160 m långa segelkryssaren Windstar Surf. Mega yachter har fördelen att de kan gå inmskärs ch besöka de mindre fiskesamhällena. m/y Skat har t.ex. besökt flera mindre kustsamhällen. m/s Allure f the Seas s/y Windstar Surf m/y Skat

12 Man kan grvt dela in kryssningsfartygen i tre klasser: 1. Super Yacht segmentet med båtar i spannet 40-160 meter, vanligen mellan 50-80 meter 2. Små- ch medelstra kryssningsfartyg mellan 100 160 meter 3. Stra kryssningsfartyg (den klassen sm växer mest) med båtar över 160 2. Sitevisit I april 2012 arrangerade prjektledningen en visningsresa för TR Shipping i syfte att visa upp hela kusten under 2 dagar ch få en knstruktiv feedback direkt från en av de viktigaste nyckelaktörerna inm kryssningsbranschen. Utöver visning av skärgården ch hamnar så rdnades möten med företrädare för de två största hamnarna Lysekil ch Uddevalla. Visningsresans genmförande beskrivs i bilaga 3. TR Shippings summering av Bhuslän Sammanfattningsvis trr TR Shipping mycket på Bhuslän sm de ser sm en slipad diamant. De vill väldigt gärna börja jbba med Bhuslän för att därmed kunna erbjuda två helt unika kuster/skärgårdar i Stckhlm ch Bhuslän för sina internatinella kunder. Bhuslän kanske inte har förutsättningar att ta emt de allra största fartygen sm besöker Skandinavien men det finns många rederier sm har mindre fartyg sm definitivt skulle kunna bli intresserade. Det finns ckså i Eurpa ett antal äldre kryssningsfartyg sm är mellan 100 160 m ch TR Shipping ser flera hamnar sm har kapacitet att klara angöring av dessa. Finns det inte tillräckliga kajer så finns det ftast utrymme för ankring. Super yacht segmentet är en speciell målgrupp där man måste tänka utanför lådan. Variatinen på önskemål ch behv är strt så frågan blir alltid Vad finns för möjligheter? Nöjen, matupplevelser, aktiviteter ch kultur efterfrågas speciellt. Yachterna har ftast 10-15 persner mbrd ch kan upplevas sm väldigt krävande men ckså med str betalningsförmåga. Bhuslän har en str variatin på sitt utbud av hamnar ch upplevelser sm skulle passa detta segment, nästan sm ett smörgåsbrd. Bland det sm brde intressera är t.ex. de unika maritima måltidsupplevelser sm destinatinen kan erbjuda. Skaldjurssafaris ch hummerfiske där man får vara med m allt från att ta upp kräftr, strn, musslr ch hummer till tillagning ch måltid i genuina sjöbdsmiljöer. Dykning, kajaking, ribturer, matchraceseglingar, shpping, knst ch kultur är andra bra prdukter sm kan attrahera både super yacht segmentet sm kryssningsgäster. TR Shipping bedömer att Bhuslän har stra förutsättningar att inte bara bli en transfereringssträcka mellan Osl Götebrg. Yachternas beslutsprcesser är relativt krta ch dessa kan kmma snabbt med rätt bearbetning. Traditinella kryssningar kan ta 2-4 år. Först ska marknadsavdelningarna göra sina studier av destinatinens ptential. Rederiernas marina experter bedömer sedan m det är möjligt utifrån sina marina kriterier. Ledningen fattar sedan de slutliga besluten. Rederierna ligger långt fram i planering.

13 2013 är redan klar ch 2014 är trligen redan grvplanerad. Det kan vara krtare startsträcka för Eurpeiska rederier i jämförelse med t.ex. de amerikanska. Bhuslän har flertal destinatiner längs kuststräckan ch TR Shippings bedömning är att man inte ska sälja in enskilda destinatiner sm t.ex. Lysekil utan sälja Bhuslän ch dess skärgård sm destinatinen. Om man sedan väljer angöringen i Lysekil, Strömstad eller Uddevalla i införsäljningen kan vara av underrdnad betydelse. Förslag till frtsättning TR Shipping anser att nästa steg bör vara att ta kntakt med en turperatörer/agenter sm har andra infallsvinklar. Deras beslutsprcess har i princip 2 huvuddelar 1. Är det ur ett rent marint perspektiv genmförbart? Finns det kaj, tillräckligt djup, ankringsmöjlighet m.m.? 2. Går det att sälja till slutkund? Har destinatinen tillräckligt attraktinskraft ch innehåll? Båda dessa kriterier anser TR Shipping är uppfyllda för Bhuslän sm avser undersöka möjligheten att efter smmaren försöka bjuda in någn av deras agentkntakter för en site inspectin på plats. Beträffande landservice ch aktiviteter sm riktar sig till passagerarna så måste detta utvecklas väl. Rederiet vill sälja många turer ch landaktiviteter till sina passagerare. Köpa turpaket mbrd ger självklart intäkter. Så ju mer sm paketeras lkalt ju bättre för rederiet. Leverantörerna av upplevelser ch tjänster på destinatinen måste dck räkna med ett utrymme i sina priser för prvisiner till turagenter ch till rederiet själva. En del kunder är kreativa ch hittar sina egna upplevelser på resp. destinatin så det bör finnas beredskap för lite spntana aktiviteter. TR Shipping vill frtsätta samverkan med Lysekil ch Västsvenska Turistrådet ch kmmer under våren ch smmaren att testa införsäljning mt en del av deras nära kunder. De är mycket intresserade av att bli en aktiv aktör m förstudien leder till en medveten ch marknadsinriktad satsning på kryssningstrafik ch megayachter från destinatiner i Bhuslän. 3. Piltstudie Lysekil Lysekils hamn ch näringslivsenheten i Lysekils kmmun hade redan 2010 kntakter med Maersk Brker Agency angående kryssningstrafik till Lysekil. Maersk Brker Agency är en av de större hamnagenterna i Sverige sedan de 2010 köpte Brström Ship Agency Netwrk, med företagen AB August Leffler & Sn, Unér Shipping, Edström Shipping. Sm en av sex kärnverksamheter har de identifierat kryssningstrafiken, där de har ca 75 % av marknadsandelen i Danmark, ch man jbbar på att bygga upp verksamhet i Stckhlm ch Tallinn. Deras kunder är kryssningsfartyg ch peratörer. Maersk har under flera år byggt upp en Kryssningsguide för sina kunder, ch denna har Lysekils hamn valt att medverka, för att expneras för Maersk s kunder inm kryssningssegmentet.

14 På ett möte med Maersk Brker Agency i Köpenhamn den 18 maj 2010, presenterade Näringslivsenheten ch Lysekils hamn vad Lysekil kan erbjuda kryssningsblagen i frm av hamnservice ch upplevelser iland för passagerarna. Mötet skulle följas upp med ett besök från Maersk i Lysekil, där vi skulle genmföra en 1 dagars visningsresa i Lysekil med mnejd, för att på plats visa vad Lysekil har att erbjuda (se bilaga 4). Med en veckas varsel ställde dck Maersk in sin resa p.g.a. tidsbrist, ch det har inte varit möjligt att rdna ett nytt besöksdatum inm ramen för prjektet. Istället fick Lysekil hamn med två dagars varsel en förfrågan m ett anlöp av Star Flyer, ett av världens största seglande kryssningsfartyg, ch detta fick bli pilten i prjektet. Det 110 meter långa skeppet angjrde Gullmarskajen på söndagen den 27 maj 2012. En febril aktivitet sattes igång för att kunna ta emt detta stjärnbesök där prjektledaren för kryssningsprjektet samrdnade alla landaktiviteter tillsammans med VD för Lysekils hamn. Med drygt en dags varsel rdnades allt praktiskt vid kaj, hamnvärdar sm kunde hjälpa till med infrmatin till besättningen ch passagerarna, en turistvärdinna från turistbyrån mbrd på båten, skyltning in till staden. Staden bjöd på tur med Tuff-tuff tåget (guidad tur i staden med shpping stpp) ch en rad aktiviteter för passagerarna att välja mellan (dykning, kajaking, cykling, guidad tur m.m.). När båten anlände var röda mattan utrullad ch blmsterarrangemang prydde kajen. Flera av butikerna i centrum höll extra öppet med anledning av det fina besöket. Dagen efter besöket km ett meddelande från Patrick Walchshfer, Cruise Directr, SPV Star Flyer, där han tackade så mycket för det fina mttagandet i Lysekil, ch hälsade att alla gäster var mycket nöjda med besöket. VD för Lysekils hamn var mycket nöjd med hur effektiv ch flexibel den lkala rganisatinen var i Lysekil, sm med en drygt en dags varsel lyckades åstadkmma ett bra ch uppskattat mttagande. Hans förhppning är nu att detta kan leda till att rederiet väljer att gästa Lysekil fler gånger, helst inlagt sm en av hamnarna i deras rdinarie rutt i Nrra Eurpa. Besöket visade att det finns stra möjligheter att utveckla en bra mttagarrganisatin för denna typ av besök, men att det krävs en samrdningsansvarig för landaktiviteterna, ch att dessa måste kmmuniceras genm deras turperatör. Eftersm detta anlöp var planerat, hade inte turperatören någt uppdrag att anrdna någn landaktivitet, ch de ansvariga mbrd kan inte själva fatta beslut m rganiserade landaktiviteter. För att ytterligare stärka Lysekils prfil sm en hamn med många anlöp från kryssningsfartyg, både stra ch små, beslutade näringslivsenheten att även inkludera västkustens många kulturskepp i denna kategri. Skutrna drivs fta av ideella föreningar sm har fkus på lika frmer av utbildningsverksamhet för ungdmar. För att finansiera det kstsamma underhållet av det kulturarv de förvaltar, har de behv av att även använda fartygen i mer kmmersiella sammanhang, d.v.s. lika typer av kryssningar med betalande passagerare. Den 6-7 ktber 2012 anlöpte ca 15 segelfartyg från Sverige, Nrge ch Danmark Lysekils hamn, ch under deras vistelse i Lysekil anrdnades öppet skepp för intresserade besökare. Kmmunen ställde upp med lkal för deras gemensamma aktiviteter, samt med hamnservice för båtarna.

15 Fakta m Star Flyer Båten sm satte segel 1991 har sin hemmahamn i Málaga ch är 110 meter lång, den har fyra master med ttalt 16 segel. Båten kan ta 170 passagerare ch har 70 besättningsmän mbrd. Båten ägs av det svenskägda företaget Star Clippers. Bakm företaget står den svenske entreprenören Mikael Krafft, sm grundade företaget 1989. Star Flyer har ett systerfartyg Star Clipper, ch år 2000 sjösattes Ryal Clipper, världens största femmastade segelfartyg, sm tar 227 passagerare. Star Flyers ankmst till Lysekil den 28 maj 2012 Seminarie ch wrkshp 10 september Sm en del av förstudien arrangerades den 10 september 2012 ett seminarium med inbjudna föreläsare ch nyckelaktörer. Seminariet var ett tillfälle att diskutera möjligheter ch utmaningar ch bygga gemensamma strategier ch nätverk. 40 persner sm representerade turistrganisatiner ch företag inm besöksnäringen, deltg på seminariet. Prjektledarna presenterade resultatet av förstudien, ch en representant från T.R. Shipping, Peter Kjellin, delgav åhörarna sina tankar kring Bhuslän sm kryssningsdestinatin. Eftermiddagen ägnades åt wrkshp i grupper kring lika scenarier. Sammanfattning ch slutsatser från seminariet ch wrkshp: Bhuslän har många leder ch platser där man kan kmma nära naturen ch även kmma in till kaj. Utnyttja detta i erbjudandet! Det är de små ch medelstra kryssningsfartygen sm är vår möjlighet.

16 Vi har alla aktörer sm behövs. Nu behöver vi kppla ihp dessa ch samla vår kraft. En rbust struktur ch rganisatin måste skapas både i säljledet ch vid mttagandet. Persnliga relatiner, det gda värdskapet ch duktiga guider centrala aspekter. Försök att se Bhuslän utifrån vad har vi sm en besökare tycker är unikt? Utmaning att skapa förståelse för vad unika Bhuslän kan erbjuda. Måste finnas bra presentatinsmaterial! Vi måste vara långsiktiga. 3-5 år är det krtaste perspektivet. Tänk Bhuslän! I bilaga 5 finns en skriftlig dkumentatin från dagen. Alla presentatiner ch dkumentering finns på Leader Ranrikes hemsida http://www.tillvaxtbhuslan.se/page/3007/frstudiekryssningstrafik.htm Slutsatser ch förslag på frtsatt arbetsinriktning Förstudien visar att Bhuslän har förutsättningar att etablera sig sm en kryssningsdestinatin för små ch medelstra kryssningsrederier ch för Superyachts. Den unika Bhuslänska skärgården är den stra dragaren. Hamnar med ett tillräckligt starkt utbud av landaktiviteter ch upplevelser finns ckså. En viktig förutsättning är att Bhuslän håller ihp sm EN destinatin. Det kräver i sin tur att aktörerna samverkar i ett starkt nätverk. Satsningen ska vara långsiktig ch uthållig då det tar lång tid att etablera sig sm en kryssningsdestinatin. Prcessen med att skapa ett kryssningsnätverk för Bhuslän kan struktureras enligt följande: 1: Frmulera skälen till att vilja skapa ett lkalt kryssnings nätverk 2: Planering fas. Det är abslut nödvändigt att hamnen ch de lkala turistrganisatinerna inleder prcessen tillsammans. 3: Engagera lkala aktörer. Bjud in lkala aktörer till en prjektpresentatin 4: Starta nätverket. Bestäm rganisatinsstruktur ch finansiellt åtagande (alla medlemmar ska bidra eknmiskt på någt sätt, ch skapa en detaljerad verksamhetsplan ch budget). 5: Köra nätet. Det är viktigt att nätverket utvecklas ch går i en jämn takt för att behålla medlemmarnas entusiasm ch säkerställa prjektets framgång. Håll medlemmar fullt infrmerade, t.ex. genm regelbundna möten där de kan uttrycka sina åsikter m nätverkets verksamhet ch framtida åtgärder.

17 Bhuslän sm destinatin har mycket att vinna på att köpa in sig i befintliga kntaktnät ch snabbt kmma in i branschen. Götebrg är redan är en etablerad destinatin sm dessutm är med i de nätverk sm finns sm t.ex. Cruise Baltic, ch det vre en fördel m det gick att samarbeta med Götebrg & C ch deras kryssningsavdelning m internatinell samverkan kring kryssningsbearbetning. Ett förslag på frtsatt arbete är att Turismnätverket i Bhuslän i samarbete med Västsvenska Turistrådet bygger upp en struktur med ett lkalt kryssningsnätverk för Bhuslän ch skriver avtal med Götebrg & C m marknadsföringen av destinatin Bhuslän gentemt rederier, turperatörer ch andra nyckelaktörer inm branschen. Bhuslän december 2012 Slutrapprten är författad av prjektledarna för nrra respektive södra Bhuslän Kristina vn Schenck Lysekils Kmmun/Leader Ranrike Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet/ Leader Terra et Mare