SKUTT 2014 Ett koncept för kunskapsbaserat ledarskap av verksamhetskulturen. Michael Uljens Åbo Akademi

Relevanta dokument
LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv

Välkomna till Pedersöre

Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap

SKUTT ett skolutvecklingsverktyg för att hitta samstämmighet i organisationen

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv

Toppkompetens genom professionellt samarbete

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Ålands gymnasium Utvärdering för utveckling. Sanna Roos

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

GHs - lärare och personal 2014 (copy) Created at :43

Gruppmentorskap. för rektorer. Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram. Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Leda digitalisering 24 november Ale

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

REKTORSPROGRAMMET. För ett professionellt skolledarskap

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Skola Ansvarig Rektor:

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet

Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

TALIS länder/regioner lärare och 511 rektorer i Sverige Studien har genomförts 2008, 2013 och 2018 av OECD. Skolverket.

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsförvaltningen. Bildningsstaden Borås

Kommunikation både speglar och påverkar verksamheten i skolan och bidrar på så sätt till skolans resultat. I Helene Ärlestigs avhandling analyseras

Pedagogiskt ledarskap

MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE

Bilaga 1: La rar- och rektorsenka t

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Sammanträdesdatum

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Studie- och yrkesvägledning

Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare Komvux Malmö Södervärn

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Syfte & forskningsfrågor. En delstudie i projektet. Världens bästa regionala utbildningssystem - ett forsknings- och skolutvecklingsprojekt

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

1. Miljöfostran in Ingå

Systematiskt kvalitetsarbete

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Utvecklas genom lärande samtal

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Samarbetet med föräldrar. HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare

Ledarskapsstrukturens betydelse för lärandet

Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak. Kohur Sonja Andersson

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Systematiskt kvalitetsarbete

Ett välskött skolsystem

Visioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens

Välkomna till Pedersöre

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Att organisera för skolframgång

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Vad är viktigt för det som är viktigt om skolans ledning

Vi har inte satt ord på det

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Transkript:

SKUTT 2014 Ett koncept för kunskapsbaserat ledarskap av verksamhetskulturen Michael Uljens Åbo Akademi

SKUTT 2014 Kunskapsbaserat ledarskap av den pedagogiska verksamhetskulturen SKUTT? = SKOLUTVECKLINGSINSTRUMENTET SYFTE: 1) Att synliggöra det pedagogiska ledarskapet och skolans verksamhetskultur ur lärar-, rektors- och skoldirektörsperspektiv. 2) Att använda SKUTT som underlag för pedagogisk dialog och utveckling.

Den pedagogiska ledarskaps- och verksamhetskulturen är ett viktigt utvecklingsobjekt i sig! Ledarskapet kan vara: Styrdokuments-, erfarenhets-, resultat- och resursbaserat. Men kan fördjupas av: Kunskapsunderlag och utvecklingsorienterad forskning. = SKUTT information.

Vad är pedagogiskt ledarskap? En medierande och positionerande praktik mellan kunskapsfält (1-6) och värdesfärer (etik och politik) för att leda och utveckla skolans pedagogik. 1. Pedagogik 2. Lokal kultur 3. Hemmen Politik Pedagogiskt ledarskap och administration Etik Rättvisa och omsorg 4. Organisation 5. Lagar 6. Läroplan 7. Ekonomi

Element i pedagogiskt ledarskap I Finland är vi bra på att undervisa, men inte på att uppmärksamma skolans kollegiala, pedagogiska arbetskultur: Hur är vårt gemensamma arbete som pedagogiskt kollegium organiserat? När, var och hur arbetar vi med att reflektera över och ta sats för vårt fortsatta arbete? Hur gör vi då?

Vem arbetar med pedagogiskt ledarskap?

SKUTT- En modell för erfarenhets- och kunskapsbaserad utveckling av skolan A. Individuellt erfarenhetsbaserat lärande i arbetet B. Jag och Vi: Gemensamt erfarenhetsbaserat lärande C. Systematiskt utvecklingsarbete Handling Avsikt & Tradition Varför fungerar (inte) detta? Vad betyder resultaten för oss? Min erfarenhet Upplevelse Bearbetning av resultat - vad säger de? Individuell reflektion Dialog om vår erfarenhet = Verksamhetskultur (utvecklingsplan etc) Reflektion över mig (person), mitt handlande (profession), min roll (position) som rektor och som lärare. SKUTT som stöd

Utvärdering Lokalt ansvar Välfärdsstat Projektets kontext Från välfärdsstat (1-2) till marknadsstat (3-4) (1972-2012) 1. Regel- och paragrafstyrning (B) 2. Decentraliserad styrning -Akademisk professionalitet Läroplanen Centralt ansvar (A) 19 89 Läroplanen Ökat lokalt ansvar 4. Policystyrning, recentralisering och kunskapsbaserat utvecklingsarbete Utvärdering: Centraliserat 3. ansvar Resultatstyrning (NPM, accountability) - Effektivitetsorientering Marknadsstat Se närmare sid 143ff i: www.edev.fi/img/portal/1207/kan_julkaisu_63_verkkoon_2.pdf?cs=1385018928citerar

Pedagogiskt utvecklingsarbete både Arizonas öken och... 9

... i de finlandssvenska bygderna? Både och!

PF vid University of Arizona 11

Utkast till nytt forskningsprogram: Läroplansarbete som pedagogiskt ledarskap i komparativt perspektiv mellan USA och Europa. Utvecklat den 10.12.2013 vid University of Arizona av Michael och Rose. 12

Sahuarita heter en kommun utanför Tucson, AZ, där Rose et co arbeta med skolutveckling.

Hur kan man riktigt använda sig av ett utvecklingsinstrument, undrar Manny Valenzuala (t.v.), skoldirektör för Sahuarita kommun samt Rose och Lynnette (och Michael bakom kameran)? Med oss hade vid Jeff Bennett vid träffen på skolan.

Rektorer och föreståndare i Pedersöre jobbar med att utveckla SKUTT 12.3.2014

SKUTT 2014 Var står vi nu? 1. Rektors-, lärar- och skoldirektörsenkäterna färdiga koordinerat med ISSPP (USA, England, Sverige och Norge) 2. Insamling (lärare och rektorer) 1.10-15.12.2014 3. Regionalförvaltningsverket (RFV, AVI) positivt 2015-2016 allfinlandssvenskt projekt under planering 4. Analys 2015 och första resultat till fältet 5. Stöd för det praktiska arbetet besök och portal.

Skolutvecklingsinstrumentet - SKUTT 2014 A. Att synliggöra den pedagogiska verksamhetskulturen det osynliga är svårt att bearbeta. B. Att stöda skolorna i arbetet med resultaten. C. Även SKUTT är ett pedagogiskt experiment!

SKUTT enkäterna Teman som SKUTT fångar upp: 1. Rektors ledarskap 2. Skolans kultur 3. Styrdokument 4. Skolans undervisningspraxis 5. Skolutveckling 6. Samarabetet rektor-skoldirektör 7. Samarbetet med hem och lokalsamhället 8. Personupplysningar 9. Uppgifter om skolan Teman besvaras ur de lärares, rektorers och skoldirektörens perspektiv. Dock besvarar inte lärarna frågan om samarbetet mellan rektor och skoldirektör (6). Uppgifter om skolan (9) ges av rektor.

1. Rektors ledarskap A. Förtroende B. Initiativ C. Förväntningar D. Närvaro E. Framtidsorientering F. Värderingar G. Undervisningen H. Personalens välmående

2. Skolans kultur A. Skolans samarbetskultur? B. Organisatoriska frågor C. Hur fördelar sig ledarskapet?

3. Styrdokument A. Nationella läroplanen B. Analys av styrdokument C. Koherens mellan praktik och planer

4. Skolans undervisningspraxis A. Undervisningsplanering B. Undervisningskultur C. Skolans utvärderingspraxis

5. Skolutveckling A. Mål och visioner B. Initiativ C. Arbetsformer

6. Samarbetet rektor-skoldirektör A. Hur rektor upplever stöd från skoldirektören? B. Vilken kompetens förväntar rektor att skoldirektören har? C. Hur rektor upplever skoldirektörens förväntningar?

7. Samarbetet med hem och lokalsamhälle A. Samarbetet med hemmen B. Samarbetet med lokalsamhället

8. Personupplysningar 9. Uppgifter om skolan Tilläggskommentarer

SKUTT 2014 Hur kan resultaten utnyttjas?

Exempel från FD Lars Svedbergs forskning, Uppsala universitet:

SKUTT 2014 resultaten kan utnyttjas: 1. Som stöd för det pedagogiska arbetet inom skolorna (processer, arbetsfördelning, satsningar, fortbildningsbehov, förhöjd professionalitet, utvärdering, ledarskap). 2. Utveckla samarbetet mellan skolorna (lärare, rektorer). 3. Utveckla samarbetet mellan kommun och skola samt mångprofessionellt arbete. 4. Som grund för kommunens policy för skolornas kvalitetsarbete. 5. För att utarbeta utvecklingsplaner och läroplaner. 6. För dialog med skolnämnden, fullmäktige och kommunens ledning. 7. För dialog med hemmen och vårdnadshavare. 8. För uppföljning av verksamhetskulturen över tid. 2014, 2017, 2020...

SKUTT 2014 En grupp på fyra skoldirektörer utarbetar ansökan till Regionförvaltningsverket om Kunnig medel för SKUTT 2015-2016. Birgitta Höglund, Vasa Liliane Kjellman, Åbo Rikard Lindström, Borgå Rolf Sundqvist, Pedersöre Uppgör plan för hur skolorna och kommunerna kan stödas i nyttjande av material. Alla kommuner inbjuds Ifyllandet av enkäten förbinder inte till att delta i SKUTT-Kunnig 2015-2016. Men ifyllandet är till stöd för alla som vill!