LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv

Transkript

1 LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv Michael Uljens och Rolf Sundqvist Toppkompetens 2 UBS,

2 LP2016 som utgångspunkt! Nya målsättningar (VARFÖR) Betoning av generella nyckelkompetenser (EU): - Delaktighet, demokrati, kommunikation, hållbarhet, det digitala, multiliteracitet. arbetslivsfokus, vardagskompetens (ansvar för sig själv) Ny tolkning av ämnesinnehåll (VAD) Innehållet inget självändamål också medel att utveckla generella kompetenser. Mot fenomenorienterad undervisning men ämnesbaserad evaluering. Nytt metodbegrepp (HUR) Läroplanen går in på undervisningens hur-fråga: Från individuell undervisningsmetod till kollaborativ verksamhetskultur. Skolans utvecklingsplan en väg till utvecklande verksamhetskultur?

3 Hur tänka skolutveckling, undervisning och pedagogiskt ledarskap inför Toppkompetens 2? (1) Att synliggöra det för-givet-tagna och svårfångade: det pedagogiska ledarskapet och skolans verksamhetskultur - ett elev-, lärar-, rektors- och kommunalt perspektiv. (2) Att använda data som underlag för pedagogisk dialog och utveckling (bench learning) = den forskande läraren och ledaren (3) Nätverk. Att vidareutveckla samverkan mellan skolpraktik(er), ledarskap, administration och forskning.

4 10 principer för skolutveckling 1. Utvecklingsarbetet mellan lokala behov / villkor/ intressen och nationell policy (LP2016). 2. Tillit och lojalitet. Ambition och kunnande. 3. Skol- och kommundrivet policy, forsknings- och fortbildningsunderstött. 4. Helhetssyn och systemiskt tänkande. Involvera och samverka med lokalpolitikerna, facket, Hem- och Skola. 5. Dialogorienterat nätverkande. Vertikala, horisontella och flerprofessionella. 6. Fleråriga skol- och kommunbaserade utvecklingsprojekt. 7. Multipla kunskapskällor (beprövad erfarenhet, forskningsresultat samt utvärderingsinformation) 8. Pedagogisk designforskning som stöd läraren och ledaren medforskare. 9. Utveckla och testa konkreta koncept för skolutveckling. 10. Koordinera de individuella utvecklingsplanerna (ledare, lärare) och skolutvecklingsplanen Åbo Akademi Strandgatan Vasa

5 Instrument Att utveckla den pedagogiska verksamhetskulturen SKUTT2 för läraren, rektorn och bildningsdirektören Min Mångsidiga Kompetens - Elevens självvärdering Utvecklingsplan Arbetssätt Benchmarking kommunal och regional samverkan Vill vi och kan vi vara kritiska vänner? Åbo Akademi Strandgatan Vasa

6 Erfarenheter från SKUTT Skutt har gett ett språk för dialog (rektor-skoldir.) Rektorer ser sig som ledare. Har hjälpt att identifiera utvecklingsområden. Också svåra diskussioner Skutt katalysator. Tidsläggningen kolliderade med LP. Flexibel planering med kommunen nödvändig. Kritisk punkt: från dialog och insikt till handlingsplan. Åbo Akademi Strandgatan Vasa

7 A. Kommunal nivå Design för interventionsarbetet Skoldirektörsträff Toppkompetens-seminariet i Jyväskylä B. Rektorer REKTORSTRÄFF 1 Presentation av materialet, koppling till skolans verksamhetskultur, förberedelse för bearbetning av resultaten i skolan REKTORSTRÄFF 2 Erfarenheter av bearbetningen av resultaten i skolan, rektors professionalitet, koppling till arbetshandledning, förberedelse för bearbetning av resultaten i skolan REKTORSTRÄFF 3 Skolutveckling eller valfritt tema, hur kan resultaten användas i läroplansarbetet, utvecklingssamtal osv. evaluering av processen. C. Skolnivå Rektorer/lärare SKOLTRÄFF 1 Presentation av resultaten i skolan, diskussioner och bearbetning, (möjlighet till sakkunnigstöd) Skolutvecklingsprocess med rektor och lärare, där SKUTTresultaten kan användas som en grund för arbetet. Processen utformas utgående från hur respektive skola/rektor väljer att jobba med materialet Rektorn i en lärande organisation

8 Hålligång! Tempo och momentum Åbo Akademi Strandgatan Vasa

9 SKUTT 2 nätbaserad version - Hur skall SKUTT2 se ut? - Hur kan den stöda arbetet med verksamhetskulturen? - Kan benchmarking ersätta processledare? Uppgift: Rödpennan går häften bort! Vi arbetar i 7 grupper á 3/grupp Tid: 15 minuter Åbo Akademi Strandgatan Vasa

10 SKUTT-ENKÄTENS DELOMRÅDEN 1. TOLKNING AV STYRDOKUMENT Nationella läroplanen Styrdokument analys Styrdokument mediering Koherens mellan planer och praktik 2. SAMARBETE REKTOR- SKOLDIREKTÖR Upplevt stöd från skoldirektören Bedömning av skolledningens kunnande och förväntningar Frågor som borde få mera utrymme under möten 3. REKTORS LEDARSKAP Förtroende Ställningstagande Förväntningar Närvaro Etisk medvetenhet Undervisningen Personalens välmående 4. SKOLANS SAMARBETSKULTUR Skolans samarbetskultur Organisatoriskt kunnande Delat ledarskap 7. SAMVERKAN MED OMVÄRLDEN Samverkan med samhället Samverkan med hemmet 5. SKOLANS UNDERVISNINGSKULTUR Undervisningskultur lärarna Undervisningskultur eleverna Elevcentrering Utvärdering 6. SKOLANS UTVECKLINGSKULTUR Mål och visioner Initiativ till skolutveckling Arbetsformer

11 Min Mångsidiga Kompetens - Elevens självvärdering Åbo Akademi Strandgatan Vasa

12 Fortsatt skolutvecklingsarbete? Vilka arbetsinstrument skall vi arbeta fram i Svenskfinland? På skolnivå, kommunal nivå? Åbo Akademi Strandgatan Vasa

13 Åbo Akademi Strandgatan Vasa

14 1. Pedagogiskt ledarskap på olika nivåer - Bottom-Up och Top-Down

15 2. SKUTT - förenar ledarskap och didaktik Management - Administration, ekonomi - Förstå ramfaktorer, lagar - Arbetsorganisation Leadership - Värdegrund, mål - Leda människor och grupper - Prata pedagogik dialog - Pedagogisk takt - spelöga Development - Att röra sig bortom nuet - Utvecklingsorganisation - Identifierar och skapar handlingsutrymme

16 I SKUTT är pedagogiskt ledarskap = medierande och ställningstagande praktik mellan kunskapsfält (1-7) och värdesfärer (etik och politik) för att styra, leda och utveckla skolans praktik. 1. Pedagogiskt kunnande 2. Lokal kultur och hemmen 3. Eleverna Politik Management, Leadership, Development Etik Rättvisa och omsorg 4. Organisation och utrymmen 5. Lagar 6. Läroplan - schema 7. Ekonomi

17 SKUTT Icke-affirmativ och diskursiv pedagogik Att utmana tänkandet, utveckla omdömesförmågan Relationell pedagogik A. Individuellt erfarenhetsbaserat lärande Handling Avsikt & Tradition Upplevelse Individuell reflektion B. Distribuerat och kollegialt lärande C. Kunskapsbaserat utvecklingsarbete i relation till kollegiet? Vad betyder resultaten för oss? Min erfarenhet Reflektion över mig (person), mitt handlande (profession), min roll (position). Dialog om och utveckling av verksamhetskulturen Bearbetning av resultat - vad säger de? Insamling av SKUTT Data

18 3. SKUTT - Att förena forskning, evidens och utvecklingsarbete Multipla kunskapskällor - beprövad erfarenhet, forskningsresultat och utvärderingsinformation

19 4. SKUTT Baserad på empirisk forskning om framgångsrika regioner Ålands resultatnivå i matematik PISA : Åland Normalpresterande Åland 526p, SvFi 534p, Fin 544p 2009: Åland Överpresterande Åland 536p, Fin 541p = bättre än vad som kunde väntas 2012: Åland Toppresterande Åland 534p, SvFi 530p, Fin 519p

20 Konklusioner från Åland Tillit och erkännande Information rör sig snabbt i ett litet samhälle Informella kommunikationen viktig Tillit i bägge riktningar (top-down och bottom-up) Dialogisk och utvecklingsorienterad evaluering Intern och extern evaluering används i utvecklingssyfte Läroplan, koherens och engagemang Läroplansutveckling i matematik Långsiktigt arbete över flera år! Förväntning (uppfordran) och stöd (capacity building) Klara förväntningar men inte naming and shaming styrning via kontrakt styrning genom kontakt fortbildning Medierande och inkluderande ledarskap Utvecklingsorienterat framtidsfokus

21 Right and wrong drivers! Resultaten stöder tidigare forskning (Fullan, 2008): Right: Capacity buildning, Collaborative work, Pedagogical discussions, Systemness, Non-judgmentalism. Wrong: Accountability, Individual teacher and leadership quality, technology, fragmented strategies. Name and shame Åbo Akade mi - Domk yrkoto rget 3

22 5. SKUTT Pedagogisk interventionsforskning Rolf Sundqvist och Pedersöre projektet Åbo Akademi Strandgatan Vasa

23 6. KULTURELLT OCH HISTORISKT SYNSÄTT Skolutveckling beroende av rådande policy Utvärdering Lokalt ansvar Välfärdsstat Från välfärdsstat (1-2) till marknadsstat (3-4) 1. Mål- och regelstyrning (B) 2. Decentraliserat läroplansarbete -Ökad akademisk professionalitet Läroplanen Centralt ansvar (A) Läroplanen Ökat lokalt ansvar 4. Recentralisering av målformulering men kunskapsbaserad utveckling av den pedagogiska verksamhetskulturen Utvärdering: Centraliserat 3. ansvar Resultatstyrning (NPM, accountability) - Effektivitetsorientering - Instrumentalisering av professionen - Elevresultat och indikatorer Marknadsstat

24 LP Nyckelkompetenser

25 EU OECD Learning to learn Policyforskning läroplansarbete på nationell nivå Digital competence Mathematical competence and basic competences in science and technology UBS 2014 LP2016 Thinking and learning to learn Competence in information and communication technology Sense of initiative and entrepreneurship Working life competence and entrepreneurship Cultural awareness and expression Cultural competence, interaction and selfexpression Social and civic competences Communication in the mother tongue Communication in foreign languages Participation, involvement and building a sustainable future. Taking care of oneself and others, managing daily life Multiliteracy

26 SKUTT-materialet enligt Tjänstekategori och Skoltyp (n=1195) BEFATT- LÅG- HÖG- 1-9 GRUND- GYMNA- Uppgift om stadium HELA NING/Stadium STADIUM STADIUM SKOLA SIUM saknas MATERIALET TOTALT TOTALT LÄRARE REKTOR BILDNINGSCHEF 22 TOTALT

27 SKUTT i Svenskfinland Kunnigprojekt, Finansieras av Regionförvaltningsverket, Högskolestiftelsen i Österbotten, Svenska Litteratursällskapet, Åbo Akademi Administreras av Vasa stad Ledningsgrupp: Birgitta Höglund, Vasa, Rolf Sundqvist, Pedersöre, Liliane Kjellman, Åbo, Rikard Lindström, Borgå Deltagande 16 kommuner: Karleby, Kronoby, Pedersöre, Jakobstad, Larsmo, Nykarleby, Vörå, Vasa, Malax, Korsnäs, Närpes, Åbo, Pargas, Borgå, Sibbo, Lovisa + Åland Processledare från ÅA: Siv Saarukka, Renata Svedlin, Ann-Sofie Smeds-Nylund, Michael Uljens Koordinator: Ritva Mertaniemi

28 Tre professionsgruppers syn Rektors ledarskap Personalens välmående 5,00 4,50 4,45 4,25 4,55 4,55 4,35 4,00 3,50 3,58 3,49 3,78 3,82 3,98 3,59 3,20 3,98 3,77 Lärare 3,00 2,81 Rektor 2,50 Skoldirektör 2,00 Rektor är uppmärksam på hur personalen orkar med sitt arbete *** Rektor anpassar lärarnas arbetsbelastning till individuella förutsättningar ** Rektor för regelbundet utvecklingssamtal med lärarna om deras arbetsuppgifter *** Rektor ordnar alltid så att skolans nya lärare får pedagogiska mentorer *** Rektor berömmer alltid personalen när något gjorts bra *** Åbo Akademi Strandgatan Vasa

29 Tre professionsgruppers syn Undervisningskulturen Åbo Akademi Strandgatan Vasa

30 Tre professionsgruppers syn Undervisningskultur

31 Tre professionsgruppers syn Utvecklingskultur

32 Åland och Svenskfinland - likheter och skillnader 1. SKILLNADER MELLAN LÄRARE PÅ ÅLAND OCH FASTLANDET 2. SKILLNADER MELLAN REKTORER PÅ ÅLAND OCH FASTLANDET Åbo Akademi Strandgatan Vasa

33 SKUTT Åland Lärare Lärare totalt Rektor Rektorer totalt Skoldirektör Samman lagt Kvinna Man Kvinna Man Lågstadium Högstadium Skola klasser 1-9 med Ålands gymnasium Totalt Åbo Akademi Strandgatan Vasa

34 SKILLNADER MELLAN LÄRARE PÅ ÅLAND OCH FASTLANDET SKUTT 2014 Lärare Åland Lärare fastl. Signifikans Rektor kommunicerar höga förväntningar på lärarnas arbete med 4,03 3,78 ** elevernas lärande Lärarkåren har höga förväntningar på elevernas prestationer 3,95 3,68 *** Lärarkåren har höga förväntningar på kollegornas prestationer 3,88 3,57 ** Att eleverna når skolans kunskapsmässiga mål 4,38 4,16 ** Att eleverna förbereds för att verka i ett demokratiskt samhälle 4,51 4,37 * Vi har avsatt tid för samarbeta kring undervisningen 3,88 3,58 ** Eleverna respekterar sina lärare 4,13 3,92 ** Eleverna hjälper varandra i klassen 3,98 3,81 * Vi har höga förväntningar på svagare elevers prestationer 3,46 3,26 * Lärarna ser till den enskilda elevens unika behov 4,59 4,43 ** Vi har gemensamma prov för att följa elevernas kunskapsnivå 3,91 3,56 ** Åbo Akademi Strandgatan Vasa

35 SKILLNADER MELLAN REKTORER PÅ ÅLAND OCH FASTLANDET Rektorer Åland Rektorer fastlandet Signifikans Lärarkåren har höga förväntningar på mina prestationer 4,35 3,98 * Rektor observerar regelbundet lärares undervisning i klassrummet Rektor använder medvetet budgetering för att kunna skapa resurser för utvecklingsarbete 3,18 2,39 ** 4,12 3,27 ** Att skolan förbereder för en hållbar samhällsutveckling 4,65 4,32 * Vi har höga förväntningar på svagare elevers prestationer 3,81 3,36 * Rektor har en klar bild över vad vi borde bli bättre på i vår 4,53 4,22 * skola Rektor har en hög ambitionsnivå i utvecklingsarbetet 4,76 4,27 ** Vi har ett system för att följa med lärarnas undervisning 3,00 2,25 ** Hemmen hålls regelbundet underrättade om elevernas kunskapsnivå 4,59 4,15 * Åbo Akademi Strandgatan Vasa

36 A. Kommunal nivå Design för interventionsarbetet Skoldirektörsträff Toppkompetens-seminariet i Jyväskylä B. Rektorer REKTORSTRÄFF 1 Presentation av materialet, koppling till skolans verksamhetskultur, förberedelse för bearbetning av resultaten i skolan REKTORSTRÄFF 2 Erfarenheter av bearbetningen av resultaten i skolan, rektors professionalitet, koppling till arbetshandledning, förberedelse för bearbetning av resultaten i skolan REKTORSTRÄFF 3 Skolutveckling eller valfritt tema, hur kan resultaten användas i läroplansarbetet, utvecklingssamtal osv. evaluering av processen. C. Skolnivå Rektorer/lärare SKOLTRÄFF 1 Presentation av resultaten i skolan, diskussioner och bearbetning, (möjlighet till sakkunnigstöd) Skolutvecklingsprocess med rektor och lärare, där SKUTTresultaten kan användas som en grund för arbetet. Processen utformas utgående från hur respektive skola/rektor väljer att jobba med materialet Rektorn i en lärande organisation

37 Åbo Akademi Strandgatan Vasa

38 SKUTT - Åland vs fastlandet Åländska lärare överlag mera kritiska än på fastlandet, färre skillnader mellan rektorerna på Åland och fastlandet Inga signifikanta skillnader beroende på lärarens utbildningsbakgrund (Sverige/Finland) på Åland Största skillnaderna i uppfattningarna bland lärare gäller frågor som berör rektors ledarskap De åländska rektorerna upplever mera krav från lärarna, anser sig observera undervisningen oftare och ge konkreta förslag till lärarna, nöjdare med fortbildningen och upplever sig ha mera samarbete med hemmen än sina kollegor på fastlandet.

39 Till slut Digitalisering av SKUTT SKUTT B (Dagvården) Nytt Helhetsgrepp för skolutveckling saknas i Finland Viktigt att utveckla egna modeller och instrument Åbo Akademi Strandgatan Vasa

40 Publikationer (exempel): Uljens, M. & Rajakaltio, H. (in press). National Curriculum Development in Finland as Distributed and Non-Affirmative Educational Leadership. In: M. Uljens & R. Ylimaki (co-edited volume, in press). Theory of Educational Leadership as Curriculum Work - Towards a Comparative, International Dialogue on Curriculum Theory and Leadership Research. Dordrecht: Springer. Uljens, M., Wolff, L-A. & Frontini, S. (in press). Finland NPM resistance or towards European neo-welfarism in education? In: H. M. Gunter, E. Grimaldi, D. Hall, & R. Serpieri (Eds.), New Public Management and the Reform of Education: European Lessons for Policy and Practice. London: Routledge. Uljens, M. (2016). Non-Affirmative Curriculum Theory in a Cosmopolitan Era? Revista Tempos e Espaços em Educação, Sergipe, Brasil, (Time and Space in Education), 9(18), Uljens, M., Sundqvist, R. & Smeds-Nylund, A-S. (2016). Commitment, care and coherence featuring sustained multi-level school development in Finland - A non-affirmative approach. Nordic Studies in Education, 36(2), Uljens, M. (2015). Curriculum work as educational leadership - paradoxes and theoretical foundations. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1(1), Uljens, M. & Ylimaki, R. (2015). Towards a discursive and non-affirmative framework for curriculum studies, Didaktik and educational leadership. Nordic Journal of Studies in Educational Policy 1(3). Uljens, M. & Nyman, C. (2015). En historisk rekonstruktion av pedagogiska ledarskapsdiskurser i Finland. In: M. Uljens (Red.), Pedagogiskt ledarskap - teori, forskning och skolutveckling (ss ). Reports from the Faculty of Education and Welfare Science 38. Vasa: Åbo Akademi. Uljens, M. & Nyman, C. (2013). Educational Leadership in Finland or Building a Nation with Bildung. In: L. Moos. (ed.), Transnational Influences on Values and Practices in Nordic Educational Leadership: Is there a Nordic Model? (pp ). Dordrecht: Springer. Uljens, M., Möller, J. Ärlestig, H. & Fredriksen, L. F. (2013). The Professionalization of Nordic School Leadership. In: L. Moos (ed.), Transnational Influences on Values and Practices in Nordic Educational Leadership: Is there a Nordic Model? (pp ) Dordrecht: Springer. Uljens, M. (2013). Skolutveckling som mångprofessionellt samarbete. In: G. Knubb-Manninen, H. Niemi & V. Pietiläinen (Red). Kansallinen arviointi kohti tulevaisuutta (The future of national evaluation in education), (ss ). Jyväskylä: Koulutuksen arviointineuvoston julkaisuja 63. Åbo Akademi Strandgatan Vasa

41 1a. SKILLNADER MELLAN LÄRARE PÅ ÅLAND OCH FASTLANDET SKUTT 2014 Lärare Åland Lärare fastl. Signifikans Rektor fungerar som en god rollmodell för lärarkåren 3,61 3,91 ** Skolans personal visar att de har förtroende för rektorns sätt att leda skolan 3,60 3,85 * Rektor tar alltid tag i elevernas problem 4,02 4,22 * Rektor klarar av att fatta svåra beslut 3,79 4,11 ** Rektor tar alltid tag i det lärarna framställer som utmaningar 3,57 3,77 * Rektor kommunicerar höga förväntningar på lärarnas arbete med 4,03 3,78 ** elevernas lärande Lärarkåren har höga förväntningar på elevernas prestationer 3,95 3,68 *** Lärarkåren har höga förväntningar på kollegornas prestationer 3,88 3,57 ** Rektor finns alltid tillhands för lärarna när de behöver det 3,57 3,80 * Rektor uttrycker ett tydligt ställningstagande mot orättvisa handlingar 3,92 4,17 ** Beteenden som strider mot skolans regler kräver alltid att rektor agerar 4,09 4,29 * Rektor observerar regelbundet lärares undervisning i klassrummet 2,09 2,36 * Rektor är uppmärksam på hur personalen orkar med sitt arbete 3,31 3,63 ** Rektor anpassar lärarnas arbetsbelastning till individuella förutsättningar 3,14 3,56 *** Rektor ordnar alltid så att skolans nya lärare får pedagogiska mentorer 2,53 2,87 ** I vår skola brukar lärarna observera varandras undervisning 2,08 2,38 * Jag anser att en klar ansvarsfördelning präglar vår skola 3,57 3,78 Rektor ser till att lärarna är informerade om aktuella frågor 3,84 4,10 ** Vi har en mycket välfungerande ledningsgrupp här på skolan 3,74 3,94 * Åbo Akademi Strandgatan Vasa

42 1b. SKILLNADER MELLAN LÄRARE PÅ ÅLAND OCH FASTLANDET SKUTT 2014 Lärare Åland Lärare fastlandet Signifikans Att eleverna når skolans kunskapsmässiga mål 4,38 4,16 ** Att eleverna förbereds för att verka i ett demokratiskt samhälle 4,51 4,37 * Rektor har tillräcklig frihet att göra sina egna tolkningar av styrdokumenten 3,23 3,49 ** Vi har avsatt tid för samarbeta kring undervisningen 3,88 3,58 ** Eleverna respekterar sina lärare 4,13 3,92 ** Eleverna hjälper varandra i klassen 3,98 3,81 * Vi har höga förväntningar på svagare elevers prestationer 3,46 3,26 * Lärarna ser till den enskilda elevens unika behov 4,59 4,43 ** Vi har gemensamma prov för att följa elevernas kunskapsnivå 3,91 3,56 ** Rektor har en klar bild över vad vi borde bli bättre på i vår skola 3,62 3,83 * Rektor analyserar våra egna intressen och resurser innan vi ger oss i kast med nya projekt 3,36 3,57 * Initiativet till skolutveckling kommer oftast från nationell nivå 3,02 3,40 *** Initiativet till skolutveckling kommer oftast från huvudmannanivå (kommunen) 2,76 3,35 *** Rektor söker aktivt extern finansiering för utvecklingsprojekt 2,22 3,05 *** Rektor arbetar på att skapa nätverk och samarbeta inom dem 2,96 3,32 *** Rektor driver skolans intressen i lokalsamhället 3,14 3,47 ** Vi jobbar aktivt med aktörer utanför skolan som stöder elevernas utveckling 2,91 3,34 *** Våra system för kommunikation med hemmen fungerar bra 3,93 4,12 ** Åbo Akademi Strandgatan Vasa

43 2. SKILLNADER MELLAN REKTORER PÅ ÅLAND OCH FASTLANDET Rektorer Åland Rektorer fastlandet Signifikans Lärarkåren har höga förväntningar på mina prestationer 4,35 3,98 * Rektor observerar regelbundet lärares undervisning i klassrummet 3,18 2,39 ** Rektor använder medvetet budgetering för att kunna skapa resurser för utvecklingsarbete 4,12 3,27 ** Rektor ser till att lärarna är informerade om aktuella frågor 4,12 4,44 * Att skolan förbereder för en hållbar samhällsutveckling 4,65 4,32 * Vi har höga förväntningar på svagare elevers prestationer 3,81 3,36 * Rektor har en klar bild över vad vi borde bli bättre på i vår skola 4,53 4,22 * Rektor har en hög ambitionsnivå i utvecklingsarbetet 4,76 4,27 ** Initiativet till skolutveckling kommer oftast från huvudmannanivå (kommunen) 2,06 3,30 *** Vi har ett system för att följa med lärarnas undervisning 3,00 2,25 ** Rektor söker aktivt extern finansiering för utvecklingsprojekt 2,41 3,12 * Hemmen hålls regelbundet underrättade om elevernas kunskapsnivå 4,59 4,15 * Åbo Akademi Strandgatan Vasa

44 Samverkan i Svenskfinland mellan rektor och skoldirektör/bildningschef

45

46 Samverkan mellan rektor och skoldirektör/bildningschef

47 Några resultat grundläggande utbildning 1. Styrdokument 2. Skola-kommun: Rektorer och skoldirektörer 3. Rektors ledarskap 4. Skolans samarbetskultur 5. Skolans undervisningskultur 6. Skolans utvecklingskultur 7. Samverkan hem och skola Åbo Akademi Strandgatan Vasa

48 Åland Delad, autentisk omsorg och ansvar för arbetet Explicita förväntningar och ledningens tillit Meningsskapande dialoger och läroplansarbetet viktigt Flerprofessionellt samarbete mellan nivåer Landskapet drivande Ökad fokus på samverkan med hemmen Ökad fokus på rektorernas ledarskap Aktivt arbete med utvärderingar