Ledarskapsstrukturens betydelse för lärandet

Transkript

1 Ledarskapsstrukturens betydelse för lärandet Michael Uljens Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Seminariet Språk och kultur G18, Helsingfors

2 Frågor 1. På vilka premisser arbetar vi med att utveckla pedagogiskt ledarskap och bildningsmiljöer? - Vilka är våra antaganden, föreställningar? - Vilken samhällelig verklighet och rådande policy? 2. Genomgår det pedagogiska ledarskapet och lärarskapet ett de- eller reprofessionaliserande skede? - Hur ändras lärarskapet hur ändras ledarskapet? 3. Utgångspunkter för hur gå vidare - Verklighet Variation mellan skolorna ökar. Hur tänker rektorer och skoldirektörer? - Teori Vilka teorier/modeller kan ligga till grund för vårt arbete? - Nya läroplansgrunder klara 2014, nya skolvisa planer 2016!

3 Ledarskapsstrukturens betydelse, Del 1: Tre modeller för relationen skola-samhälle Socialisatorisk modell á la John Locke Revolutionär modell á la J.J. Rousseau Samhälle Samhälle Skola Verkligheten styr. Skolan skall förbereda för det existerande och kända krav. Skolan underordnad samhället. Skola Idealen styr (ex. hållbar utv.,, jämställdh.) Skolan skall forma den nya människan för att ändra samhället. Skolan är överordnad samhället. Problem: Hur förena? Bägge både bra och dåliga! SE:

4 Icke-affirmativ (deliberativ) pedagogik Samhälle Skola Skolan förbereder för det rådande men på ett ifrågasättande sätt. Skolan siktar på okänd framtid: att leda fram till de frågor (problem) som vår kunskap är svar på. Paradox: Att behandla den lärande som om den kunde det som den kan komma att kunna. Skolans relativa frirum bevaras detta garanterar frirum för lärare och elev. Demokrati och aktivt medborgarskap! Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

5 Vändpunkter A. Nationalstatsparadigm B. Välfärdsstaten ( ) 1948: Riktlinjer till ett nytt Europasamarbete (Kol & stål) 1968: Symbol för jämställdhet och solidaritet 1989: Sovjet faller, Tyskland återförenas, kalla kriget slut, perestroika och glasnost nationalstatsprojektet omdefinieras i Europa (EU) C. Marknadsstaten ( ) 2008: Den globala finansmarknaden (marknadsekonomin) vacklar, USA, Island, Grekland, Irland, Portugal... D. Den hållbara staten? Ett socialt, kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart utvecklingsarbete? Hur undvika att vårt samhälle krackelerar? Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

6 Tre positioner i finländsk utbildningspolicy Läroplanen centralt ledd (A) 1. Regelstyrd skola? Lokalt ansvar för utvärdering (B) 2. Professionell skola 3. Resultatorienterad och effektiv skola Centraliserat ansvar för utvärdering Läroplanen lokalt ledd Se närmare:

7 Det neoliberala utbildningsparadigmet Skolan redovisningsskyldig

8 1. Privatisering eller beställar-utförar modell Diskrepansen mellan uppdragsgivare (staten) och utförare (skolan) kontrolleras genom mätning av resultat. Internkontrollerade professioner kontrolleras allt mera externt. 2. Relationen mellan planering och evaluering vänds upp och ner Förr evaluerade vi det som vi hade planerat, nu planerar vi utgående från det som kommer att evalueras. Förr skrev staten läroplan och läraren evaluerade. Nu skriver läraren läroplan och staten evaluerar. Förr satte skolan vitsord på eleven, nu sätter eleven vitsord på skolan Åbo Akademi Academill - Vasa

9 3. Evidensbaserad undervisning och utbildning Evidence based utvärderar för att aktören skall redovisa eller legitimera duglighet Research based utvärderar för att stöda aktören genom att skapa begreppsligt trovärdig och användbar kunskap. T.ex.: Hur nyttja utvärderingsresultat konstruktivt? 4. Rädslans pedagogik Ranking skapar känsla av otillräcklighet ofta på basen av obetydliga skillnader (ex. Gymnasierna, minsta differens duger för att rangordna). Utnyttjar behovet att erkännas (A. Honneth) Att bli erkänd och sedd kräver nu självanpassning Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

10 II. Implikationer för ledarskap och lärarskap Scenarium 1: Deprofessionalisering? Managerialistisk och evidensbaserad resultatstyrning - då målen är givna fokuseras metodernas effektivitet. minskar rektors/skolans handlingsutrymme? - redovisningsskyldighet accentueras - skolinspektion återinförd i Sverige - Rektorerna och lärarna görs ansvariga för skolans framgång - Added value mätningar skolan bör utvecklas! - Fortbildningen inriktas på här och nu problem hands on, - långsiktig utveckling försvinner i dimman. - Andra discipliner övertar skolforskningen vilket direkt hotar professionsbasen Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

11 Scenarium 2 Finlands modell: Reprofessionalisering mot ett forskningsbaserat utvecklingsarbete? - Rektors- och lärarutbildningens vetenskapliga grund förnyas idén om pedagogen som autonom praktiker bevaras - Rektors- och lärarkåren blir mera delaktig i praxisrelevant kunskapsutveckling. Den skol- och undervisningsutvecklande praktikern? - Kommun och stat mera involverade i forskningsbaserat skolutvecklingsarbete i samråd med universitet. - Enhetsskola med demokratiska medborgarideal visar sig som det mångkulturella samhällets framgångskoncept. - Resurser för ledarskapsforskning kombineras med skolutveckling och skolbaserad fortbildning. PISA blev paradoxalt vår räddning! Rätt resultat med fel skolsystem Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

12 3. Hur gå vidare? Utgångspunkt 1: a) Variationen mellan skolorna stor. Lösningarna bör vara skolvisa. b) Hur tänker och handlar skoldirektörer, rektorer, lärare? c) Kommunreformen ger oss tid. Utgångspunkt 2: Teori om lärande, ledarskap och professionell utveckling. Syntes: a) Utvecklingsprojekt baserade på utgångspunkt 1 och 2 ( ) b) Läroplansarbete Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

13 Utgångspunkt 1: Hur ser det skolverkligheten ut? a) Variationen mellan skolor ökar oroande. Skillnader finns mellan: flickor och pojkar finsk- och svenskspråkiga (27p) finlandssvenska regioner (28p) finlandssvenska skolor = 145p ( p) finska skolor = 270 p (dock mkt lika sv. Sk.) Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

14 Variation mellan finlandssvenska skolor (effekten av hem/secs kontrollerad)

15 b) Finlandsvenska rektorer framstår aktivare än finska rektorer: Utvärderingsbaserad skolutveckling Pedagogisk samverkan med lärarna Klassrumsbesök Målorienterad Inriktade på lärarnas kompetens och kunnande Uppmärksammar problem och oro Hoppar in där det behövs Koppling mellan aktivt rektorskap och kunskapsresultat otydligt. _Paradox_of_lowerperforming_Swedsih_speaking_finns,_NERA_2012% %20PDFA.pdf

16 c) Vad säger skoldirektörerna VT 2012? Framtidens skola hur bör ser den ut? Diskuterar gärna värdegrunder och bildningssyn som grund för verksamhet. Utvärdering Hur ta del av forskning? Hur tolka utvärderingsresultat och hur omsätta dem i praktiken? Yrkes- och arbetsbilden ledaridentitet och -roll Uppgifter och tidsanvändning ideal och verklighet (lite tid går åt till skolan Pedagogiskt ledarskap: Vad är det? Tur att jag har en jurist som hjälper. Ledningsgruppernas funktion hur är arbetet uppbyggt, hur utveckla? Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

17 Samarbetet med rektorerna skolorna. - Hur arbetar skoldirektören med rektorerna? Rekrytering och induktion Lärar- och rektorsrekryteringsprocesser har förnyats. Skolnämnden och fullmäktigearbetet Samverkan med skolnämnden (politik) Administration Strukturer och procedurer i det inom kommunens administration vilka stödfunktioner finns, hur ser vardagen ut. Hur verka framgångsrikt inom tvåspråkiga kommuner? Kommunens skola och hemmen De utbildningsmedvetna föräldrarna Juridifieringen av skolfrågor Den mångkulturella skolans ledarskap Önskemål om ny form av lärarkompetens socialpedagogik! Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

18 Budgetering och ekonomi Hur argumentera för resurser till skolan då vården slukar allt mera? Små kommuner små skolor - kämpar med samma stora helheter Stora kommuner tillåter specialisering på delfrågor Större och längre utvecklingsprojekt Tvåspråkiga kommuner arbetar ofta med stort stöd men försöker flagga finlandssvenskt och göra sin röst hörd Övriga intressenter/aktörer omvärldssamverkan Den kommunexterna institutionella samverkan (UBS, Kommunförbundet, Regionförvaltningsverket, m.fl) Lärarfacket Läroplansarbetet! Läroplansarbete är faktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete! Hur koppla läroplansarbete till kommunens övriga strategi? Specialpedagogik eller socialpedagogik? Dagvårdsadministrationen i kommunerna Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

19 d) Kommunreformen bör också medtänka hur skolas ledarskap (planering, genomförande och utvärdering) och utveckling skall organiseras (inte enbart VÅRDEN) på - en- och tvåspråkiga orter, - inom små och stora kommuner, - i små och stora skolor Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

20 Dynamik mellan pedagogisk praktik, kollegial dialog och forskning A. Pedagogisk praktik Handling Avsikt & Tradition Upplevelse Reflektion Personlig erfarenhet, teori, läroplan B. Dialog Jag och Vi Problematisering Att individuellt reflektera erfarenh. mot kollegial reflektion, teori och forskningsresultat Kollegial reflektion (ex. teori, läroplan) C. Forskning Utveckling Att reflektera resultat mot kollektiv erfarenhet Att gemensamt problematisera förhållningssätt och praxis Forskning och utvecklingsarbete

21 Reflexiv skoldidaktisk teori _A_theory_and_its_features,_1.11_2009%20.pdf

22 TY Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

23 3 förslag från : 1. Konstruktivt arbete med evaluering för utveckling Ett demokratiskt skolideal en skola för alla har varit vårt framgångskoncept och som nu erövrar världen. Bevara det idealet! Bevara den respekt för lärarens professionalitet som präglat den finländska traditionen. Offentlig rangordning blir lätt kontraproduktivt skampedagogik bör undvikas. 2. Lärar- och ledarprofessionaliteten bör utvecklas En ny syn på lärar- och ledarprofessionalitet som inkluderar skolutvecklingsarbete. Förena pedagogisk forskning, skolutveckling och lärar- och ledarskapsfortbildning. Rektorsutbildningen och fortbildningen genomgås. Lärarutbildningen ökar praktik och forskning minskar på annan ledd undervisning. Former för stöd / samverkan med skoldirektörer söks Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

24 3. Mot ett forskningsbaserat och utvecklingsorienterat ledarskap och lärarskap. I samarbete: UKM Utbildningsstyrelsen Utbildningsanordnare (kommun, kommunförbund) Skolorna (rektorer, lärare) Lärarförbundet Universiteten och deras fortbildningscentraler Pedagogiska fakultetens råd för pedagogisk forskning och skolutveckling Regionförvaltningscentralen (RFV) Hem och Skola Hemmen Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

25 Anders Chydenius, 1765, Den Nationnale Winsten, 20: Arbetsamhet och flit fordra et muntert mod och en ständig täflan, om de ej snart skola slakna af. De gifwas aldrig under oket; men när de af frihet, snäll afsättning och egen winst uplifwas, blifwer den naturliga trögheten öfwerwunnen, som med hugg och slag aldrig i längden kan fördrifwas Åbo Akademi - Vasa