Michael Uljens. Åbo Akademi Vasa. 11. Nordiske Laererarutdannelseskonference University College Nordjylland Hjörring

Transkript

1 Lärar(de)professionalisering i i ett neoliberalt utbildningslandskap Quo vadis Europa? Michael Uljens Åbo Akademi Vasa 11. Nordiske Laererarutdannelseskonference University College Nordjylland Hjörring

2 Critical School Didaktik Theory Teaching-Studying-Learning i i (TSL)-Process Context t School Activity P1 P2 a P2 b P3 Intention Teacher & E2 E2 Student b a E3 Experience Preunderstanding Reflection E1 S1 Uljens, M. (1997). School Didactics and Learning. Hove: Psychology Press.

3 Professional Development & Research in CSD A. Practice Activity Intention Experiences Reflection Reflected experience Subjective theories B. Theory & Research Problematising intention Theory & Research Reflection of sc. theory in relation to subjective and practice Problem Data-gathering Analysis C. Theory of science Development of theory Problematising intention Interpretation Epistemology

4 Argument 1. Vår tids utmaningar i behov av nytänkande, kreativitet, aktiva medborgare, kritiskt tänkande, ansvarstagande, vidsynthet 2. Svaret som erbjuds heter: New Public Management - Den kinesiska modellen - Marknadsekonomisk k k utbildningspolicy i li på en kvasimarknad - Neoliberal syn på relationen mellan stat, utbildning och arbetsliv 3. Syftet med NPM att uppnå marknadsmässiga arbetssätt och effekter inom statligt-kollektiv verksamhet 4. Problem 1: NPM som lösning är kontraproduktiv 5. Problem 2: Risk för deprofessionalisering av lärarkåren

5 1. Vår tids utmaningar Hållbar utveckling relationen människa-natur Teknologin - välsignelse & förbannelse Avindustrialisering Hur långt kan vi leva på skuldsättning? Hur balansera samhörighet och mångfald? Vi blir äldre Offentligheten de nya sociala rummen Den multinationella staten i det transnationella och globala landskapet Vad skall Europa leva av i en global postindustriell era? Hur forma vår identitet i ett post-nationalistiskt, kosmopolitiskt perspektiv? Kan Kunskapens Träd rädda oss?

6 2. Vi hoppas på äppelträdet äd t Mera kunskap! k Lärarna skall undervisa innehåll! 80-t. Insikt om lärandet har ett innehåll (F. Marton) Pedagogical Content Knowledge (L. Schulman) Det Nya Hoppet: Ekonomi + Pedagogik - innovationsbaserad produktivitetsutveckling - kompetensbaserad konkurrenskraft - differentiering av regioner enligt kunskapsintensiva Ambivalens Specialister eller generalister? Andra gradens globalisering av ekonomi och handel Indien utbildar ingenjörer /år

7 Finanskrisen i 2008 vändpunkt? Få årtal under efterkrigstiden kan mäta sig med 1989, då 1900-t upphörde: -1948: Riktlinjer till ett nytt Europasamarbete -1968: Symbolen för jämställdhet och solidaritet -1989: Sovjet faller, Tyskland återförenas, kalla kriget slut -2008: Den globala finansmarknaden vacklar USA, Island, Grekland... Skola & universitet: t. Decentralisering: kommunala & lokala läroplaner med demokratiska motiv t. Recentralisering: evaluering & finansiering med samhällsekonomiska motiv

8 3. Neo-liberala lösningar de senaste 20 åren Vår tids neo-liberalism - tyngdpunkten från stat till marknad Från en jämlikhetsutopi till konkurrenseufori Tre grundläggande policy-teknologier i operation: - ekonomisering - privatisering - produktivitet & effektivitet Tredje republiken i Finland - den resultat-, konkurrens- eller vinstorienterade politikens republik Utvecklingen varierande i olika Europeiska länder Den liberala traditionen har en lång historia

9 4. NPM paradigmet och dess kontraproduktiva konsekvenser Utmaningen: Lösningen (NPM) är en del av problemet TES: NPM bidrar partiellt till att försvåra våra möjligheter att hantera de utmaningar vi har.

10 5. Vi måste undersöka: Nytt kulturellt ethos: Den som bäst reglerar sig själv i förhållande till föreställda förväntningar belönas Mekanismer som utnyttjas för att styra självstyrning (Michel Foucault) i syfte att öka produktivitet och effektivitet. Hur har man fått oss alla att gå med på, och med i, allt det som pågår? Trots att vi inte omfattar tidens riktning... Makt = att styra självstyrning

11 From To Industrial economy Knowledge economy The mentality and political agenda in global, post-industrial, knowledge economies and information societies has changed: II. III. I. Role of the state Ethos of knowledge, education & research Administration of schools and universities

12 I. Role of the state Doctrine of welfare state Doctrine of the competitive state The individual as citizen The individual as customer and entrepreneur State t produce services State t buys service State as responsible Individual responsible for for wellbeing of individual him/herself Based on the concept of Based on the existence of many, one nation (language) parallel nationalities Strong idea of independent d Weak idea of nation / nation / inter-nationalism Trans-nationalism - complex relations between state and transnational organisations

13 II. Administration of schools and higher education Small, regulated, units ok Large, neworkbased, flexible, units Democratic steering of HE Strategic leadership by strong policy and managers Payment according to Payment according to results/ collective agreements achievement Funding based on principles Funding based on results Universities themselves External measurement of control quality of their work quality Quality Assurance, Accountability » evidencebased Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo» applicationbased

14 Trust and commitment Quality assurance as control of commitment HE = state institutions Universities /HE private institutions State responsible Universities free for universities - to cut costs all by themselves

15 III. Ethos of knowledge, education & research Education aims at political participation & cultural identity University emerges parallel to the nation-state -workforce & national identity Mankind a task for university university! Solidarity & Equality Education for peace and democracy Learning a life-long possibility Education as liberation and emancipation Education aims at economic citizenship Role of university unclear as is the role of nation-state Local cooperation (third task) A task in the global era? Efficiency & Excellency & Competition Education for economic and cultural dominance Learning as a life-sentence that nobody can escape

16 High. Ed. state institutions High. Ed. as corporations Knowledge as a universal right Commodification of knowledge Culture created and upheld help of education Education constitutes a part of with the the market (WTO) Knowledge is free, Knowledge is private, can be owned accessible for all and sold - education as support - export of education Drop-out a social/moral problem School drop-out an economic issue Few private schools Education - a strong discipline Number of private schools increases (e.g Home schooling in the US) Learning occurs everywhere - erosion of the discipline

17 Sammanfattning av mekanismer: 1. Privatisering eller beställar-utförar modell Agency-teoretiskt tänkesätt Diskrepansen mellan uppdragsgivare och utförare kontrolleras (prestationsbaserad lön, kvalitetssäkring). Utföraren har inte samma moraliska förbindelse till ett gott utförande. Evalueringsteknikerna frammanar känsla om att vara kontrollerad,vilket leder till utvecklad självkontroll. Kontrollen enligt externa kriterier skall utföras av organisationen själv självvärdering = Självanpassning.

18 2. Från kvalitet till kvantitet en metod att bryta ner traditionell kontroll över kvalitet Avancerat kvantitativt datainsamlingssystem byggs upp kring skolans verksamhet mätning av effektiva beteenden - back to the 70 s Evidensbaserad verksamhet best practice indikatorer på effektiv undervisning. Nu mäts antalet examina, studiepoäng Kvaliteten är kopplad till akademisk ambition och heder den håller akademikerna reda på själva.

19 3. Finansiering på basen av prestationer och ansökningar Extern finansiering = nytt fördelningssystem av skattepengar konkurrensutsatta k tt En hård utslagningstävling väntar Publish or perish

20 4. Rädslans pedagogik Utbildningsvärldens största börsnotering PISA - Ranking skapar känsla av otillräcklighet - Utnyttjar behovet att erkännas (A. Honneth) - Att bli erkänd kräver självanpassning Krigets filosofi - enbart genom att vinna den andra kan jag garantera min överlevnad

21 5. Rangordna utan förklaringar - Tvingar media, politiker och administration att lära sig av varandra sk. PISA-turism - Tvingar konkurrenter till samarbete bara för att konkurrera ut varandra i nästa andetag. - Konkurrensorienterat samarbete är modellen

22 6. Relationen mellan planering och evaluering vänds upp och ner Förr evaluerade vi det som vi hade planerat,, nu planerar vi utgående från det som kommer att evalueras. Förr skrev staten läroplan och läraren evaluerade. Nu skriver läraren läroplan och staten evaluerar. Konsekvens: - Läraren skriver frivilligt en ny läroplan utifrån evalueringsresultat och har därmed anpassat sig - Utbildningsplanering blir manageriellt anpassningsorienterat - Betydelsen av läroplansarbete på nationell nivå minskar. = den nationella politiken spelar mindre roll

23 7. Teaching for testing Vi satsar på det säkra - resten lämnas? Fokus på examination, ato inte på innehåll. Säkra forskningsprojekt gp väljs framom osäkra, konventionella problem framom riskfyllda.

24 8. Den indirekta styrningen Rörelsen mellan nationell och transnationell nivå komplex Hur t.ex. OECD och ministerierna i i och departementen samarbetar blir viktigt. Traditionell läroplansteori omarbetas för att svara mot den nya situationen. Inflytandet blir svår att förstå mot vem skall man reagera?

25 9. Konflikt mellan extern och intern kontroll av arbetet introducerats Expertorganisationer - inifrån styrda - commitment - personligt ansvar typiskt - privat och professionell identitet hänger samman - att växa i sitt arbete hänger organiskt samman med utövande av eget omdöme - ett vad-gör gör-jag och varför-gör-jag tänkande centralt Nu ny-fordism och neo-taylorism - extern kontroll (kvalitetssäkring) förnedrande - Accountability - förutsätter att scoutaktig redovisning inför externa evaluerare erare - individen behandlas som icke-ansvarstagande & omyndig - demoraliserande

26 Produktivitetspressen Teknologin ger oss instrument att vara mera effektiva än förr. Extern styrning och hbi brist på åtillit riskerar döda den kreativitet och den självständighet som är den kreativa klassens och kunskapsekonomins viktigaste förutsättning. Kontraproduktivt t att piska en trött åsna - den riskerar att lägga sig ner och inte göra något alls.

27 Anders Chydenius, 1765, Den Nationnale Winsten, 20: Arbetsamhet och flit fordra et muntert mod och en ständig täflan, om de ej snart skola slakna af. De gifwas aldrig under oket; men när de af frihet, snäll afsättning och egen winst uplifwas, blifwer den naturliga trögheten öfwerwunnen, som med hugg och slag aldrig i längden kan fördrifwas.

28 Implikationer för lärarskap och lärarutbildning Scenarium 1: Deprofessionalisering? - Skolan styrs starkare policy & utvärderingar lärarens handlingsutrymme minskar -redovisningsskyldighet accentueras - Kunskapsutvecklingen sker inte i relation till pedagogik - andra discipliner övertar skolforskningen vilket direkt hotar professionsbasen - Generell lärarbehörighet gynnar mobilitet 60 sp - Leder till fokus på ämnesövergripande metodik - Lärarutbildningen fokuserar praxisrelevant utvecklingsarbete - Aktionsforskning

29 Deprofessionaliseringshot? - För stark ämnesfokuseringen leder till konservativ pedagogik pedagogik som metodik eller undervisningslära. - Personlighetsfostran faller i bakgrunden. - Lärarfortbildningen är fokuserad på effektivitet och evaluering. - Lärarutdanningens placering och autonomi inom universitet hela universitetets sak på samma villkor? - Differentiering av skolor enligt religion, pedagogisk g idé eller socialgrupp - friskolorna - Konkurrensen om forskningsfinansiering.

30 Scenarium 2: En starkare vetenskapligt pg baserad professionalitet? - Lärarutbildningens vetenskapliga grund stärks och pedagogisk-didaktisk didaktisk teori utvecklas - Forskningsresurserna ökar - Lärarkåren blir mera ansvariga för den vetenskapliga kunskapsutvecklingen - Kommunerna med i forskningsbaserat skolutvecklingsarbete i samråd med högskolorna - Enhetsskola med demokratiska k medborgarideal PISA blev paradoxalt vår räddning rätt resultat med fel skolsystem och lärarutbildning

31 Till slut Pedagogiken g har inte fått tillstånd att retirera - pedagogiken ÄR lärarnas professionsdisciplin. 2. Fostrans politiska och moraliska dimensioner måste betonas. 3. Blivande lärare måste ha metaperspektiv på intentionerna bakom pågående reformarbetet. 4. Den kritiska pedagogiken kommer att ånyo behövas! 5. Aktionsforskning får inte bli en skolutvecklingslära. 6. Pedagogerna får ej överge den kvantitative forskningen. 7. Hur griper pågående utbildningspolicy in i lärarutbildningen på indirekta sätt? 8. Varenda dansk lärarutbildare måste läsa v Oettingens bok om Den pedagogiska paradoxen.

32 Vår värld behöver lärare och människor med handlingskraft, a mod, nytänkande, omdömesförmåga... Skolan får inte bli en bastion som kontraproduktivt hindrar en sådan utveckling.