Pedagogiska akademier i en stuprörsorganisation

Transkript

1 Pedagogiska akademier i en stuprörsorganisation Elin.Bommenel@ced.lu.se Centre for Educational Development, Lunds universitet

2 Pedagogiska akademier spelar roll Därför är det svårt! Ilska och frustration! Studenters inflytande? Att bedöma kollegor

3 Studenternas sätt att närma sig studierna På de av de 48 kurserna där lärare upplevde transformativt ledarskap och Forskning kollegialt stöd för fokus på studenters lärande rapporterade studenterna en signifikant starkare och Studenter mer positiv upplevelse av Excellens Djupet i de förvärvade kunskaperna Undervisningens kvalitet Fördelningen av arbetsbördan Examination som mätte förståelse snarare än memoreringsförmåga Stuprörsorganisationer: Vad kan mätas och belönas? Egenansvar i studierna Vad behöver den som är beroende av organisationen? Ramsden, Prossner, Gulati, R. Trigwell (2007) & Martin Silo busting. (2007); University How to execute teachers experiences on the promise of academic of leadership and their approaches to teaching, i Learning and Instruction 2007:17 customer focus. Harvard Business Review, 85. (5), s

4 Forskningens trovärdighet Teorier hjälper oss kommunicera inom och mellan praktikgemenskaper om den verklighet vi försöker ordna och förstå. Vi kommer överens om vilka teorier som har förklaringsvärde. Theory Research question Forskningsfrågor handlar om vilka problem som är värdiga vår uppmärksamhet och hur passande svar och lösningar kan se ut. De avgränsas av vilka resurser vi har för att besvara dem. Method Material Metoder är trovärdighetens kärna: kunskap måste ha vunnits genom genomskinligt användande av accepterade metoder för att vi ska erkänna den. Tillgången till material avgör vilka forskningsfrågor som kan ställas, vilka teorier som behövs för att förklara och vilka metoder som är applicerbara. Bommenel (2012). Credibility and legitimacy i Liljefors et al. (red.) The Atomized Body

5 Pedagogisk excellens Studenters lärande UNDERVISNINGS- SKICKLIGHET Praktik Med hänsyn till begränsande och möjliggörande ramfaktorer Planering Observation Perspektiv på undervisning och lärande Teori/ förståelse Informerad pedagogisk diskussion i ljuset av pedagogisk teoribildning PEDAGOGISK SKICKLIGHET Efter Apelgren m.fl. (red), 2010

6 QAA HSV: Hur studenter beskriver lärda nyckelkompetenser i efterhand Sue Drew frågade år brittiska studenter i år 1-5 från 14 kurser om vad de tyckte de hade lärt sig på kurserna. Svaren blev: Sue Drew. Student perceptions of what helps them learn and develop on higher education i Teaching in Higher Education.2001:6 organizing self dealing with people communication skills self confidence awareness of surroundings / current issues learning/study skills self awareness/development information technology/using computers changed attitudes knowledge thinking skills solving problems practical skills creativity understanding/using statistics

7 När hon frågade vad som hjälpte dem uppnå lärandemålen blev detta svaren Studentorienterade faktorer: Vi behöver leda oss själva och ta ansvar: self management Vi behöver motivation och få individuella behov uppfyllda Vi behöver förstå sammanhang, göra reflektion och tillbakablick Vi behöver stöd för våra individuella situationer Lärsituationsorienterade faktorer: Kursorganisation och lärresurser måste fungera Examination måste vara ändamålsenlig Läraktiviteter och undervisning måste motivera kunskapsinhämtning

8 Lärarnas ledarskap Pengabrist är den tyngsta Studentorienterade oron faktorer: Undervisning om Vi behöver leda oss själva tidsplanering och ta ansvar: self management Undervisning om Vi behöver motivation och få individuella behov uppfyllda Vi behöver gruppdynamik förstå sammanhang, göra reflektion och tillbakablick Ta ansvar: schema i förväg Vi behöver stöd för våra individuella situationer Stress är den näst tyngsta oron Lärsituationsorienterade faktorer: Kursorganisation och lärresurser måste fungera Vi känner Examination måste vara ändamålsenlig av lärarnas stress Hantera deadlines: schema i förväg Återkoppling behöver bygga självförtroende Lärarnas organisation är en förebild Läraktiviteter Jobbigt när och undervisning måste motivera kunskapsinhämtning stödfunktioner inte har tid Opopulära lärare är otydliga om förväntningar Uppskattade lärare möter studenterna med respekt och uppmuntran Undervisning om studieteknik Koppling till arbetslivet motiverar Lärarna måste berätta hur kurserna hänger ihop Tydlighet kring kraven

9 Studenters önskan om ledarskap? 1. Förbered mig för att bli ledare i yrkeslivet! 2. Hjälp mig i samarbeten med andra kursare! 3. Var en god (tydlig, rättvis, bekräftande och motiverande) ledare för mig! Bommenel & Irhammar, (red.) (2008). Osynligt och självklart. En antologi med exempel på ledarskap i undervisning och lärande i högre utbildning.

10 Tidsfaktorn och studenternas egenansvar Första årets kaos Tredje årets insikter 1. Förstår inte varför jag behöver kursinnehållet. 2. Tidsplanering är svårt och lärarnas uppgift. 3. Vill inte reflektera eller se svagheter. 1. Är ledsna för att de inte har grunderna. 2. Säger att tidsplanering är eget ansvar. 3. Uppskattar reflektion med har inte sökt hjälp. Clegg & Bufton. Student support through personal development planning: retrospection and time, i Research Papers in Education. 2008:23.

11 Lärarnas ledarskap mot egenansvar Första årets kaos Lärarnas ledarskap Tredje årets insikter 1. Förstår inte varför jag behöver kursinnehållet. 2. Tidsplanering är svårt och lärarnas uppgift. 3. Vill inte reflektera eller se svagheter. 1. Motivation och meningsskapande. 2. Stöd i tidsplanering. 3. Tvinga till reflektion. 1. Är ledsna för att de inte har grunderna. 2. Säger att tidsplanering är eget ansvar. 3. Uppskattar reflektion med har inte sökt hjälp. Bommenel E. & Westrup U. (2014, under publ.). Understanding self-management as a generic skill in a management and leadership program.

12 Vad händer med din meritering när pedagogisk excellens belönas?

13 Upplevelsen av stöd för studenters lärande Är ett fokus på studenters lärande ett beteende som belönas av dekan eller prefekt? Är det knutet till gemensamma visioner som lever i fikarummet? Upplever läraren ett kollegialt stöd för att sätta studenters lärande i fokus? Finns en kultur där samtal förs och hjälp ges utan att studierektor, prefekt och dekan behöver vara inblandade?

14 Att vara beroende av sin lärmiljö. ledning samtal Lärares upplevelse av undervisningens styrning och ledning. Lärares upplevelse av kollegialt stöd för fokus på studenters lärande. miljö lärande Lärares upplevelse av lärmiljön. Studenters sätt att närma sig studierna. Ramsden et al. (2007) University teachers' experiences of academic leadership and their approaches to teaching. i Learning and Instruction 2007:17.

15 Lärarens upplevelse av lärmiljön 1. Upplevs gruppstorleken som lagom stor för att kunna fokusera studenterna snarare än läraren? 2. Upplever jag att jag har kontroll över vad jag ska undervisa om? 3. Ger institutionen mig det stöd jag behöver för att kunna undervisa? 4. Är min arbetsbörda rimlig? 5. Har studenterna de förkunskaper som gör att jag kan undervisa effektivt?

16 Vad händer med din meritering när pedagogisk excellens belönas? Pedagogisk excellens förutsätter en hängränneorganisation. Excellens kan bli omöjlig utan lärmiljöns stöd och hängränneorganisation. Karriärvägen som pedagog kan stängas för eldsjälar som inte verkar inom sådana. Ilska och fickor av lokalt motstånd kan skapas i miljöer som omöjliggör belöningar. Bommenel & Westrup (2013) (under publ.) Att undervisa, utveckla pedagogiken och meritera sig genom ledarskap, i Eldén & Jonsson, Efterfesten.

17 Pedagogiska akademier spelar roll Därför är det svårt! Ilska och frustration! Studenters inflytande? Att bedöma kollegor

18 Studenternas sätt att närma sig studierna På de av de 48 kurserna där lärare upplevde transformativt ledarskap och Forskning kollegialt stöd för fokus på studenters lärande rapporterade studenterna en signifikant starkare och Studenter mer positiv upplevelse av Excellens Djupet i de förvärvade kunskaperna Undervisningens kvalitet Fördelningen av arbetsbördan Examination som mätte förståelse snarare än memoreringsförmåga Egenansvar i studierna Ramsden, Prossner, Trigwell & Martin (2007); University teachers experiences of academic leadership and their approaches to teaching, i Learning and Instruction 2007:17