CDIO SOM METOD OCH INSPIRATION

Transkript

1 CDIO SOM METOD OCH INSPIRATION Mikael Harlén och Jessica Lindblom Sida 1

2 Syfte CDIO som stöd för kvalitetssäkring gällande progression av kunskaper och förmågor i utbildningsprogram Applicerbart utanför ingenjörskontext Sida 2

3 Agenda CDIO-initiativet i korthet Black box-övning för programutveckling Syllabus som ramverk för programutveckling Reflektioner Sida 3

4 CDIO-INITIATIVET I KORTHET Sida 4

5 CDIO- initiativet i korthet CDIO-initiativet startades ca 2000 av fyra universitet: KTH, Chalmers, Linköping och MIT Fokus på ingenjörsutbildningar Utarbetad syllabus (4 st) och standarder (12 st) Utbilda för arbetslivet - med riktiga problem Integrera kunskaper och färdigheter Kontextualiserad undervisning Sida 5

6 Från: Kristina Edström, KTH Learning Lab Den röda fläcken [Steve Hall, MIT] Sida 6

7 Från: Kristina Edström, KTH Learning Lab Utbildningens dubbla natur Färdigheter är kontextberoende och bör undervisas och examineras i deras ämnesmässiga kontext Integrerat lärande kunskap & färdigheter som skänker varandra mening Utveckling av kunskap och förståelse Utveckling av färdigheter och förhållningssätt Sida 7

8 Progression inom programmet - när fokuserar man på vad gällande färdigheter och förmågor? Var studenterna ligger vid programstart och vad vi kräver av dem vid examen? Vad kan studenterna när de börjar och vad tror vi att de kan? Edström, K., Klasén, I., Hanson, M. Karlsson, S. & Malmström Jonsson, E. (2009) Strategi fo r utveckling av samtliga KTHs ingenjo rsutbildningar anpassning och uppdatering av CDIO-modellen. Den 2:a Utvecklingskonferensen fo r Sveriges ingenjörsutbildningar. LTH 2-3 december Sida 8

9 Source: Kristina Edström, KTH Learning Lab Lärarens uppgift och studentens ansvar Lärarens fundamentala uppgift är att engagera studenterna i läraktiviteter som leder till att de når de avsedda lärandemålen på ett någorlunda effektivt sätt. Kom ihåg att vad studenten gör är viktigare än vad läraren gör. Thomas J. Shuell 1986 Sida 9

10 Från: Kristina Edström, KTH Learning Lab Relationen mellan lärandemål, läraktiviteter och examination Integrering av färdigheter i mål, aktiviteter och examination Vår syn på studenternas förmåga att plugga på egen hand? Strukturerade eller ostrukturerade kurser? Biggs, J. (1996) Enhancing Teaching through Constructive Alignment. Higher Education, 32, Sida 10

11 Från: Kristina Edström, KTH Learning Lab SO-taxonomin som redskap för gemensam begreppsapparat Sida 11

12 BLACK BOX-ÖVNING FÖR PROGRAMUTVECKLING Sida 12

13 Pedagogiskt utvecklingsarbete vid institutionen och lärosätet Pedagogiskt utvecklingsarbete i CDIO ( ) Tydligare fokus på informationsteknologi Tillvarata och vidareutveckla vår kunskap och kompetens inom kognitionsvetenskap Attraktivt för studenten och företag/organisationer (avnämare) Tydligare näringslivskoppling och väg ut i arbetslivet Bättre genomströmning Tre faser Fas 1 Black box-analys av KVP Fas 2 Ny UXD-profil - kravspecifikation Fas 3 Proaktiv black box-analys av UXD Pedagogiska konsulter: Kristina Edström och Jacob Kuttenkeuler (KTH) Sida 13

14 Black box hur går det till Output: lärandemålen Input: kunskap och färdigheter Kurs x Output: Input till senare kurser Baserad på Crawley, Malmqvist, Ostlund, Brodeur (2007) Crawley, E., Malmqvist, J., Östlund, S. (2007) Rethinking Engineering Education: The CDIO Approach. Springer. Sida 14

15 Black box analys av existerande Fas 1 Sida 15

16 Ny UXD-profil Fas 2 Vad ska en UXD-student kunna efter utbildningen? - Alumni-enkät - Avnämare (InUse) - Referensgrupp konceptuellt innehåll och kurskoncept - Ämneslärarinternat kravprofil - Kill your darlings - Styrkor och identifierade behov "Interaktionsdesign" KV/MDI "IT" "Tänkande teknologier Sida 16

17 Proaktiv black box nytt program Fas 3 Sida 17

18 Black box programutveckling Vad gjorde black box -övningen Redskap fo r att få med allt som vi vill att studenterna ska ha med sig Utgör en arena för diskussion om kursernas innehåll Hjälper till att skapa gemensam syn på programmets innehåll och mål Konkret för programmet UXD Teori och praktik hur kan de gå hand i hand Kognitionsvetenskapliga teorier hur återfinns de i programmet Nya kompetenser som design och utveckling vilka och var Samsyn om hur vi ska möta nya studenters kunskaper och färdigheter Hur utvecklas deras metodkunskaper samt deras akademiska färdigheter Sida 18

19 SYLLABUS SOM RAMVERK FÖR PROGRAMUTVECKLING Sida 19

20 HÖGSKOLEINGENJÖR Yrkesexamen och generell examen Tre olika utbildningar Designingenjör Maskiningenjör - inriktning mot konstruktion Produktionsingenjör Ett gemensamt första år Produktutvecklingsprocessen Design Konstruktion Produktion Sida 20

21 UTBILDNINGENS STRUKTUR Examensmål Förkunskaper Sida 21

22 Syllabus CONCEIVING, DESIGNING, IMPLEMENTING AND OPERATING SYSTEMS IN THE ENTERPRISE, SOCIETAL AND ENVIRONMENTAL CONTEXT THE INNOVATION PROCESS DISCIPLINARY KNOWLEDGE AND REASONING PERSONAL AND PROFESSIONAL SKILLS AND ATTRIBUTES INTERPERSONAL SKILLS: TEAMWORK AND COMMUNICATION Kopplingar mellan syllabus och nationella examensmål Disciplinärt Intrapersonellt Interpersonellt CDIO Sida 22

23 1 DISCIPLINARY KNOWLEDGE AND REASONING 1 1 KNOWLEDGE OF UNDERLYING MATHEMATICS AND SCIENCES 1 2 CORE ENGINEERING FUNDAMENTAL KNOWLEDGE 1 3 ADVANCED ENGINEERING FUNDAMENTAL KNOWLEDGE, METHODS AND TOOLS 2 PERSONAL AND PROFESSIONAL SKILLS AND ATTRIBUTES 2 1 ANALYTIC REASONING AND PROBLEM SOLVING 2 2 EXPERIMENTATION, INVESTIGATION AND KNOWLEDGE DISCOVERY 2 3 SYSTEM THINKING 2 4 ATTITUDES, THOUGHT AND LEARNING 2 5 ETHICS, EQUITY AND OTHER RESPONSIBILITIES 3 INTERPERSONAL SKILLS: TEAMWORK AND COMMUNICATION 3 1 TEAMWORK 3 2 COMMUNICATIONS 3 3 COMMUNICATIONS IN FOREIGN LANGUAGES 4 CONCEIVING, DESIGNING, IMPLEMENTING AND OPERATING SYSTEMS IN THE ENTERPRISE, SOCIETAL AND ENVIRONMENTAL CONTEXT THE INNOVATION 4 1 EXTERNAL, SOCIETAL AND ENVIRONMENTAL CONTEXT 4 2 ENTERPRISE AND BUSINESS CONTEXT 4 3 CONCEIVING, SYSTEM ENGINEERING AND MANAGEMENT 4 4 DESIGNING 4 5 IMPLEMENTING (verifiering, industralisering) 4 6 OPERATING (drift,användning, feedback) 4 7 Extension: Engineering Leadership and Entrepreneurship 4 7 LEADING ENGINEERING ENDEAVORS 4 8 ENGINEERING ENTREPRENEURSHIP Sida 23

24 LEARNING OUTCOME PROGRESSION tid Sida 24

25 REFLEKTIONER Sida 25

26 Avslutande reflektioner CDIO kan användas på många olika sätt CDIO positivt utanför ingenjörsvetenskap CDIO:s standarder och syllabus kopplar till de nationella examensmålen Kvalitetssystem Excellent lärmiljö: kvalitetsarbete och pedagogisk utveckling Digitala systemstöd skulle underlätta lärarnas kvalitetsarbete Sida 26

27 INGENJÖRA VETA GÖRA SAMARBETA Sida 27

28 VÅRDA VETA GÖRA SAMARBETA Sida 28

29 UTBILDA VETA GÖRA SAMARBETA Sida 29

30 DESIGNA VETA GÖRA SAMARBETA Sida 30

31 Tack för visat intresse Sida 31