Building a bridge from Hell towards an unknown future... Norges skoleledare - nationens hopp!

Transkript

1 Building a bridge from Hell towards an unknown future... Norges skoleledare - nationens hopp! Michael Uljens Åbo Akademi Vasa, Finland Skolelederkonferensen Ledelse og kvalitet i skolen Trondheim

2 Körplan 1. Den neoliberala stormen och Finlands svar 2. Hur blev det så här? Litet historia 3. Hur skall man för klara den STORA variationen INOM Finland? 4. Kan vi lära oss något?

3 Inledande observation PISA blev en Sputnik-shock (jfr USA 1957). Kursändring av skolan kräver starka moment. Har Finland drabbats av en Sputnik shock?

4 Också detta stämmer: Skillnaderna ökar mellan skolorna i Finland. PISA nivån sjunker i läsning. Stora skillnader mellan flickors och pojkars prestationer. Betydande skillnader mellan landets två språkgrupper. Motivationsproblem: intresset för inlärning svagt. Stor avbrott på efter grundskolan, ca 14% avbryter. Samarbetet mellan olika myndigheter behöver utvecklas. Juridifiering: Utbildningsmedvetna föräldrar ställer nya krav på skolan.

5 Rekontextualisering A. Den liberala nationalstaten etableras under 1800-t och fortsätter B. Välfärdsstaten styrd av samhällsideal ( ) 1948: Riktlinjer till ett nytt Europasamarbete (Kol & stål) Demokratifostran viktig efter II VKR 1968: Symbol för jämställdhet och solidaritet C. Marknadsstaten styrd av samtidskrav ( ) 1989: Sovjet faller, Tyskland återförenas, kalla kriget slut, perestroika och glasnost nationalstatsprojektet omdefinieras i Europa (EU) 2008: Den globala finansmarknaden & tron på marknadsekonomin vacklar. USA, Island, Grekland, Irland, Portugal D. Post-nationella, hållbara staten styrs av balanstänkande Ett socialt, kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart utvecklingsarbete Åbo Akademi

6 Från välfärdsstat till marknadsstat - skolan blev redovisningsskyldig men inte i Finland. Finlands framgång I PISA etc. visar på att den nordiska modellen är strukturellt sund.

7 Kunskapens träd vattnas bäst med marknadens logik 1. Skolan Konkurrens är kvalitetshöjande! Hur skapa konkurens? Öka valfrihet! Hur öka valfrihet? Decentralisera, avreglera. Hur förverkliga valfrihet? Mät och rangordna så att informerade beslut kan tas. En individ som är fri att besluta är själv ansvarig för följderna. 2. Arbetslivet En kunskapsbaserad ekonomi - innovationsbaserad produktivitetsutveckling - kompetensbaserad konkurrenskraft

8 Planering och evaluering under fyra decennier ( ) Utvärdering: Lokalt ansvar 1. Regel- och läroplansstyrd skola givna mål, Läraren utvärderar (B) 2. Ökat lokalt inflytande över mål, innehåll, metod. Professionalisering. Läroplanen Centralt ansvar (A) Läroplanen Ökat lokalt ansvar 4. Forskningsbaserad skolutveckling och utvecklingsorienterad forskning? = Reprofessionalisering? Utvärdering: Centraliserat 3. ansvar Resultatorienterad och effektiv skola (NPM, accountability) Deprofessionalisering? Se närmare:

9 Fält nr 3: Pedagogiskt paradigmskifte & nya styrteknologier Från en jämlikhetsutopi till konkurrenseufori Den resultat-, konkurrens- eller vinstorienterade staten som, syvende och sist, instrumentaliserar individen. Tre grundläggande policyteknologier i operation: - ekonomisering - privatisering - produktivitet & effektivitet Utvecklingen varierar stort i olika Europeiska länder Åbo Akademi Vasa

10 1. Principal-agency modell (staten är upphandlare, inte upprätthållare) P = Upphandlare (stat &hem) A = Aktör (skola)

11 Överenstämmelsen mellan uppdragsgivarens (kundens) önskemål och aktörens prestation övervakas av granskning av prestationens kvalitét (elevernas resultat). Framgångsrikt koncept? Finns det evidens på att elevernas kunskapsnivå med denna policy stigit - någonstans i världen? Åbo Akademi Academill - Vasa

12 2. Den nya policystyrningen (planekonomi?) Centralt Policyn ger målen och riktningen Utvärderingen mäter resultaten Lokalt Skolan uppgift: effektiv måluppfyllelse. Ledarskapet ansvarar för ekonomiskt effektiva arbetsmetoder. Läraren har pedagogisk s.k. metodfrihet.

13 3. Kausalistisk syn på relationen undervisning och inlärning Undervisningsteori Forsknings- och vetenskapligt baserad - Teaching-Studying- Learning Evidens- och policybaserad Teaching-Learning Man kan inte mäta undervisningens kvalitet med inlärningsresultat utan noggranna analyser som tar hänsyn till många mellanliggande och omkringliggande faktorer.

14 4. Rädslans pedagogik PISA = Soft Governance: - Offentlig rangordning skapar och upprätthåller känsla av otillräcklighet (jfr. elevbetyg) - Utnyttjar behovet att erkännas (A. Honneth) - Att bli erkänd och sedd kräver nu självanpassning

15 5. Internkontrollerade professioner kontrolleras externt Expertorganisationer: - inifrån styrda - commitment - personligt ansvar - privat och professionell identitet hänger samman Jag bär ansvar för mina resultat och korrigerar brister hederssak att göra gott jobb Hur långt, hur länge bär sig den kontrollbaserade filosofin.? Och vart bär den...?

16 6. Att rangordna utan förklaringar Styrningsmekanism inom EU - Open Method of Coordination (OMC) = Styrning utan sanktioner: Policy formuleras Indikatorer utarbetas Evaluering genomförs = Självsanering sätter in Peer pressure = ingen vill vara sämst i klassen Skamvråns pedagogik = naming and shaming Best practice/better practices benchmarking = att jämföra sig med hur de bästa gör saker för att själv bestämma hur man skall bli bättre (t.ex. snabbare, bättre, billigare)

17 7. Två former av pedagogisk redovisningsskyldighet Forsknings- och vetenskapligt baserad Evidens- och policybaserad Redovisningsskyldighet Utvärderingslogik Handlandets avsikter, grunder och mening - Utvärdering baserad på tilltro Hur metod leder till resultat Utvärdering baserad på misstro Rekommendation Utveckling Korrektion

18 Utvärdering i Finland Konstruktivt tonläge mellan utbildningsmyndigheter, universiteten och kommunal skolpraxis. Inga rankinglistor publiceras. NB! Över 100-årig nationell studentexamen som gemensam referenspunkt upplevs oproblematisk i sig. Nationella test genomförs men ingen testkultur. Skolorna kan beställa analyser av UBS. Vitsord ges av läraren på alla nivåer och i alla skolformer - Grundskola ocg gymnasium 4-10, Studentexamen 1-7, Yrkesutb. 1-3, Universitet 1-5, Magisteruppsats 1-7

19 8. Teaching for testing Förr evaluerade vi det som vi hade planerat, nu planerar vi utgående från det som kommer att evalueras. Pedagogik riskerar göras till metodisk effektivitet att nå givna mål som i sig inte diskuteras. Pedagogik utan framtidsbilder? Är det pedagogik?

20 Produktivitetspressen Bl.a. teknologin ger oss effektiva instrument att monitorera arbetsprocessen och dess resultat. Kanske en ensidig, kontrollorienterad översyn riskerar döda den kreativitet som är kunskapsekonomins viktigaste förutsättning? NPM = K o n t r a p ro d u k t i v a konsekvenser

21 Tre modeller för skola-samhälle Två normativa modeller 1. Socialisatorisk modell (John Locke) 2. Samhällstransformerande modell (J.J. Rousseau) Samhälle Skola Skola Samhälle Skolan förbereder för rådande ordning Skolan underordnad politik och ekonomi Det reala är normerande. Skolan utnyttjas i politiska syften - spjutspets Utbildningspolitiken ändrar samhället med skolan som instrument Det ideala är normerande Åbo Akademi

22 3. Icke-affirmativ pedagogik (J.V.Snellman, Z. Cleve) Skola Samhälle 1. Skolans relativa frirum (hem, samhälle) garanteras - frirum för eleven. 2. Skolan skall förbereda för det rådande - på ett ifrågasättande sätt. 3. Demokratiskt bildningsideal förbereder för öppen framtid. 4. Skolan leder fram till frågorna som existerande kunskap är svar på. 5. Skolans skall bilda omdömesförmågan sanning & rättvisa. 6. Uppfordran till självverksamhet erkänner människans frihet Åbo Akademi

23 Finlands PISA shock Det geo-politiska och kulturhistoriska perspektivet A. Sverige Finland (-1809) B. Finland som Storfurstendöme ( ) Nation Språk Bildning! C. Finland självständigt 1917 D. II VKR...

24 B. Finland som Storfurstendöme ( ) 1. Helsingfors huvudstad 1812, akademin brinner och flyttas till Helsingfors 1828 och blir Kejserl. Alexanders universitetet (Alexander I,1809) 2. Kamp mellan ryska inklusionssträvanden, västlig Åbo-romantik och finsk-nationell rörelse: Svenskar äro vi inte längre, ryssar vilja vi icke bli, låt oss vara finnar 2 Nationalromantiken. Lönnroth: Kalevala, 1835 Finska litteratursällskapet, Första professuren 1852 i pedagogik och didaktik (svensk), lärarutbildningen till Kejserliga Alexanders universitetet. Från Vasarektorn Lars Stenbäcks pietism till Snellmans och Cleves hegelianism ( ) 4. Strategi i autonomisträvanden autonom kyrka, skola, mynt (1862) Utbildningsstyrelsen och studentexamen grundas 1860-t. 5. Kejs. Nikolaj II: grundlagsrättigheterna upphävs, Förryskningsperiod, Sibelius komponerar Finlandia, uruppförs 1898 Eugen Schauman skjuter generalguvernör Bobrikov 1904 Storstrejk 1905, Riksdag och allmänna val 1906, allmän rösträtt 6. Första finska professuren (M. Soininen, f. Johansson) Nation Språk Bildning!

25 Implikationer för ledarskap och lärarskap Scenarium 1: Universal managment (UM) Deprofessionalisering. 1. Fokus på effektiv styrning gällande mål-, resultat- och kvalitetssäkring. Behövs pedagoger för sådant ledarskap? Vem får blir rektor? - Generell ledarbehörighet? - Neo-managerialism? 2. Kunskapsutvecklingen sker inte i relation till pedagogik - andra discipliner övertar skolforskningen vilket direkt hotar professionsbasen. 3. Extern kontroll minskar betydelsen av lokalt pedagogiskt målformuleringsarbete.

26 Deprofessionaliseringshot? 4. Då målen är givna kvarstår metodisk effektivitet för lärare och ledare en mera begränsad professionskonception. 5. Växande ansvar för ekonomi och resultat på skolnivå driver fram ett managerialistiskt ledarskap. 6. Finns empirisk evidens för att extern kvalitetskontroll är gynnsam? Gynnsamt för vad? 7. Ifrågasätter det nya ledarskapsparadigmet etablerad lärarprofessionalitet? Känner sig flera lockade till läraryrket genom uppmärksamheten i media? 8. Kvantitativa resultat för uppföljning på systemnivå - av begränsat värde på aktörsnivå.

27 Scenarium 2: Reprofessionalisering mot ett kunskapsbaserat skolutvecklingsarbete? 1. Evaluering: från kontrollinstrument till utvecklingsinstrument! 2. Kommun, stat, skolor och universitet samverkar kring forskningsbaserat skolutvecklingsarbete - genererar forskning och praxisutveckling parallellt. 3. Regionala utvecklingscentra knutna till akademiska miljöer koordinering av resurser. 4. Rektorsutbildningens pedagogikvetenskapliga grund stärks och ny teori utvecklas och mycket är helt oforskat! 5. Hur ser praxisutvecklande vetenskapligt arbete ut i lärarutbildningen? Vad är ett vetenskapligt slutarbete?

28 Skolan är allas ansvar a)skolvärlden bör ha stor autonomi och tillåtas fungera långsiktigt. b)skolan tar sitt ansvar. c)skolan inte politisk tummelplats. d)skolkulturen organisk del av övriga samhället. e)får skolan ställa krav på eleverna? f) Hemmets stöd för skolan viktigt! g)tillit, ambition och ansvar.