Jag har ett jobb att gå till, jag vill inte sitta hemma. - Utvärdering av Traineeprojektet

Jag har ett jobb att gå till, jag vill inte sitta hemma - Utvärdering av Traineeprojektet november 2014

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund Traineeprojektet... 5 Tillvägagångssätt och avgränsningar... 6 Om socioekonomisk analys... 7 Resultat måluppfyllelse... 7 Bryta långtidsarbetslöshet och skapa arbetstillfällen för 1 000 personer under perioden 2013-2015... 7 Minska försörjningsstödsutgifterna med 50 miljoner kronor till och med år 2015... 8 Ge möjlighet till social gemenskap och förbättra barns och ungdomars uppväxtvillkor... 8 Barnperspektivet... 9 Stärka kvaliteten i välfärdstjänsterna... 10 Jämställdhetsaspekter... 12 Bidra till långsiktig kompetensförsörjning... 12 Yrkesutbildningar till traineeanställda... 12 Kompetenshöjande insats... 12 Anställningsmöjligheter i kommunen efter avslutad traineeanställning... 13 Uppföljning av utbetalt försörjningsstöd, förväntad försörjning och projektframgång... 13 Uppföljning av utbetalt försörjningsstöd... 13 Förväntad försörjning från deltagarna vid projektavslut... 13 Projektframgång... 14 Socioekonomisk analys... 14 5-års prognos utifrån vinst/aktör... 15 Jämförande scenarion efter 15 år utifrån kostnader/aktör... 16 Diskussion... 16 Sammanfattande kommentarer... 18 Referenser... 19 Arbetsgrupp för utvärderingen:... 19

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 3 (19) Sammanfattning Syftet med utvärderingen av Traineeprojektet är att följa upp projektets mål. Det har även gjorts en socioekonomisk analys och en uppföljning av utbetalt försörjningsstöd för deltagare som avslutat. En prognos för färdriktningen gällande måluppfyllelsen har gjorts utifrån följande: dålig prognos relativt god prognos god prognos Mål 1: Bryta långtidsarbetslöshet och skapa arbetstillfällen för 1 000 personer under 2013-2015 Totalt har 388 kvinnor och män deltagit och avslutat i traineeprojektet fram till 31 augusti 2014. Av dessa 388 så har 336 stycken genomfört anställning i 12 månader (87 procent). Den 31 augusti finns 304 personer i pågående anställning. Fram till 31 augusti 2014 har 388 arbetstillfällen skapats för deltagare i traineeprojektet, vilket är drygt halvvägs in i projekttiden. Därmed finns det relativt goda möjligheter att uppnå målet utifrån att det i början av ett projekt alltid tar tid med rekrytering och bygga upp rutiner. Mål 2: Minska försörjningsstödsutgifterna med 50 miljoner kronor till och med år 2015 Under 2013-2014 beräknas effekten av Traineeprojektet påverka utfallet av ekonomiskt bistånd med 48 miljoner kronor i form av minskade utbetalningar av försörjningsstöd. Målet är på god väg att uppnås. Mål 3: Ge möjlighet till social gemenskap och förbättra barns och ungdomars uppväxtvillkor Sociala effekter för deltagare i projektet kan skönjas utifrån personlig utveckling, medvetenhet och språkutveckling. Detta har lett till ökat självförtroende, att ha lärt sig nya saker, att ha fått en känsla av trygghet i arbetslivet och i sig själv. Det har dessutom gett tankar om framtida yrkeskarriär och planer på studier, samt utvecklat det svenska språket hos flera deltagare. Nöjd-kund-index (NKI) ligger på 84 (på en skala 0-100). 253 barn har haft minst en förälder som deltagit i projektet i tolv månader. Barn med föräldrar som är sjukskrivna eller arbetslösa mår generellt sämre än barn med förvärvsarbetande föräldrar. Det påverkar även förutsättningar i att delta i aktiviteter på fritiden. Målet är svårt att mäta kvantitativt men för många har det gett värden som påverkat socialt, samt gett andra förutsättningar för barnen. Avgörande för att uppnå mer bestående effekter är vad som tar vid efter avslutad traineeanställning. Det finns även negativa kommentarer och förbättringsförslag från deltagare som avslutat sin anställning som är viktiga att titta på. I det stora hela finns dock övervägande positiva kommentarer i avslutsenkäterna.

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 4 (19) Mål 4: Stärka kvaliteten i välfärdstjänsterna Det genomsnittliga värdet var 7,6 (på en 10-gradig skala) på frågan Har traineejobbet medfört att kommunkoncernens service till allmänheten har kunnat utökas eller förbättras?. Frågan ställdes i en enkät till handledare på arbetsplatserna. Nöjdheten hos handledarna över traineeperioden i sin helhet och bedömningen av hur bra traineeprojektet är som insats för deltagare att komma ut i jobb/studier visar på mycket bra värden. Det finns även viktiga jämställdhetsaspekter som traineeprojektet kan belysas utifrån, med exempel på fler män i förskolan (bryta könstraditionella yrkesval). Utifrån värdet på frågan som ställts i handläggarenkäten kan det ses som en relativt god måluppfyllelse. Mål 5: Bidra till långsiktig kompetensförsörjning 32 procent av deltagarna i Traineeprojektet har haft en registrerad kompetenshöjande insats. Deltagare som är på väg att avsluta sin traineeanställning informeras om yrkesutbildningar i form av barnskötarutbildning, vård- och omsorgsutbildning och fastighetsskötarutbildning. Fyra personer har antagits under våren 2014 till vård och omsorgsutbildning, samt 13 personer till barnskötarutbildning. Inom Barn- och utbildningsförvaltningens respektive Vuxenförvaltningens personalpooler finns det idag 10-15 respektive 21 personer som tidigare varit traineeanställda och som idag jobbar timmar genom poolerna. 32 procent med kompetenshöjande insats kan ses som ett bra resultat utifrån förutsättningarna i målgruppen. Utifrån detta och att några deltagare fortsatt i yrkesutbildning efter avslutad Traineeanställning, samt flera som finns i kommunens personalpooler, skapas ett bidrag till långsiktig kompetensförsörjning. Uppföljning av utbetalt försörjningsstöd samt projektframgång Uppföljningen av utbetalt försörjningsstöd visar att 77 procent av de tidigare deltagare som följts upp sex månader efter avslut, inte har utbetalning av försörjningsstöd 4-6 månader efter avslut. Av de som har utbetalning av försörjningsstöd är det flera som enbart har komplettering. Utifrån en försiktighetsprincip beräknas projektframgången till 77 procent. Socioekonomisk prognos Den socioekonomiska analysen visar utifrån en fem-årsprognos att även om en liten andel kvinnor och män kommer ut i arbete efter traineeprojektet så går det med samhällsekonomisk vinst redan från år ett. Kommunen och Arbetsförmedlingen som står för kostnaderna för projektet får dock inte del av den vinsten de första fem åren. På koncernnivå får kommunen del av skatteintäkter utifrån de som kommer ut i arbete. Efter 15 år har projektet samhällsekonomiskt tjänat in drygt 100 miljoner i jämförelse med om ingen av de 254 som utgör underlag för kalkylen kommer ut i arbete. Inledning Traineeprojektet Fler jobb är en arbetsmarknadssatsning i Eskilstuna kommun som startade 2012. En utvärdering har beställts av projektets styrgrupp i början av 2014.

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 5 (19) En arbetsgrupp inom Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen (AMF) har svarat för att ta fram resultat och redovisa dessa. Målen i traineeprojektets projektplan har följts upp utifrån tillgängliga data i verksamhetssystem och från genomförda enkäter. Utvärderingen innehåller även en socioekonomisk analys som kalkylerar eventuella ekonomiska och sociala vinster. Utvärderingen i denna rapport är baserad på data från projektets start i oktober 2012 fram till 31 augusti 2014. Uppföljning görs även av utbetalt försörjningsstöd gällande deltagare som deltagit i traineeprojektet tolv månader, och som avslutat senast 31 januari 2014. Uppföljningen är gjord av den sexmånaders period som följt efter deras avslut i projektet. Detta redovisas separat och kompletterar även underlagen till den socioekonomiska analysen. Ett avsnitt finns även gällande jämställdhetsaspekter på uppföljning av målet att stärka kvaliteten i välfärdstjänster. Det görs även en redovisning av antal traineedeltagare som avslutat och nu finns med i personalpooler på Barn- och utbildnings- respektive Vuxenförvaltningen. Bakgrund Traineeprojektet Traineeprojektet startade den 31 oktober 2012 och beräknas pågå fram till 31 december 2015. De kommunala anställningarna ska erbjudas i tre perioder där cirka 350 traineeanställningar per år är planerade för i första hand unga försörjningsstödstagare och barnfamiljer med långvarigt bidragsberoende. I stort sett alla arbetsplatser i kommunen förväntas anställa kvinnor och män i projektet och på så sätt bidra till att kommunens förvaltningar och bolag ökar sitt sociala ansvarstagande. Traineeanställningarna kan kombineras med kompetenshöjande insatser såsom vägledning och jobbsökaraktiviteter genom arbetsförmedlingens allmänna serviceutbud, studier genom kommunens vuxenutbildning, eller andra stödinsatser en dag i veckan (8 timmar/vecka). Detta för att insatsen ska kunna leda till varaktiga förbättringar och till egen försörjning för den enskilde. I projektplanen finns det sex målsättningar: bryta långtidsarbetslöshet skapa arbetstillfällen för 1 000 kvinnor och män under perioden 2013-2015 minska försörjningsstödsutgifterna med 50 miljoner kronor till och med år 2015 ge möjlighet till social gemenskap och förbättra barns och ungdomars uppväxtvillkor stärka kvaliteten i välfärdstjänsterna bidra till långsiktig kompetensförsörjning Målgruppen består av arbetsföra försörjningsstödstagare med minst tre månaders försörjningsstödsberoende, som är redo för att kunna ta ett jobb, och som är berättigade till anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Det har ännu inte funnits några behov av att inom den gruppen göra prioriteringar enligt vad som angavs i projektplanen.

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 6 (19) Tillvägagångssätt och avgränsningar Utvärderingen syftar till att titta på måluppfyllelse utifrån traineeprojektets målsättningar. Materialet består av: Data från befintliga verksamhetssystem omfattande de kvinnor och män som deltagit i och genomfört traineeprojektet, samt de som avbrutit sin anställning under projektets gång. Brukarenkät som ges vid avslutad traineeanställning Handledarenkät som ges vid avslutad traineeanställning Tio deltagarintervjuer utförda 2013 Analys från Landstinget Sörmlands Liv och hälsa Ung-enkätundersökning 2011med kompletterande kommentar från Folkhälsocentrum kring resultat för 2014 års enkät. Forskning gällande frågan om barnperspektivet och sociala effekter kopplat till folkhälsa och barnfattigdom. Uppföljning av utbetalt försörjningsstöd för deltagare som avslutat (minst 6 månader sedan avslut). Uppgifter om antal avslutade traineedeltagare som nu finns i Barn- och utbildningsförvaltningens respektive Vuxenförvaltningens personalpooler. Utvärderingen är avgränsad till att titta på vissa effekter av traineeprojektet. Dessa effekter har framförallt att göra med ekonomi, socioekonomi, sociala effekter samt effekter för kommunen i sitt utförande av välfärdstjänster. Utvärderingen tittar inte på innehåll eller organisering av traineeprojektet. Resultaten i utvärderingen kan därför inte kopplas till eventuella framgångsfaktorer eller utvecklingsbehov inom projektet. Uppföljningen av målet kring ökad kvalitet i välfärdstjänster har en ansats till att lyfta fram och belysa vissa jämställdhetsaspekter. Könsuppdelad redovisning finns för de datauttag där det har varit möjligt och relevant. När det gäller underlagen som är framtagna har en avgränsning gjorts för den socioekonomiska analysen, som enbart är baserat på de deltagare som deltagit i traineeprojektet i 12 månader, vilket exkluderar de deltagare som tidigare deltagit i annat arbetsmarknadsprojekt. Det finns heller ingen kontrollgrupp att ställa som jämförelse med traineeprojektet. Utvärderingen är gjord utifrån följande statistik- och enkätunderlag: 388 deltagare har deltagit i och avslutat traineeprojektet av olika anledningar. Utgör underlag för mål 1. 263 deltagare som har fyllt i avslutsenkät. Utgör underlag för mål 3. 254 deltagare har deltagit traineeprojektet i 12 månader. Utgör underlag för mål 5. 149 deltagare har avslutat traineeprojektet mer än 6 månader innan uppföljningen. Utgör underlag för uppföljning av utbetalt ekonomiskt bistånd efter 6 månader. Uppföljningen är baserad på uppgifter fram till 31 augusti 2014. Av de 336 som genomför Traineeanställning är det 263 personer som svarat på avslutsenkäten, det utgör en svarsfrekvens på 78 procent. Bortfallet utgörs framförallt av de som inte lämnat in avslutsenkäten, och ett fåtal som har varit sjuka eller som man av andra anledningar ej har fått kontakt med för att göra avslutsenkät.

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 7 (19) Om socioekonomisk analys Socioekonomisk analys är en metod som visar samhällets kostnader för kvinnor och män i utanförskap jämfört med om de är aktiva i någon verksamhet. Den socioekonomiska analys som görs för traineeprojektet har utgått från en modell som kallas SEEKAM/Idéer för livet (Socio Ekologisk Ekonomisk Kalkyl Modell) som arbetats fram av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Utifrån olika ekonomiska antaganden om vad en viss målgrupp, exempelvis arbetslösa, kvinnor och män i missbruk eller kriminella, kostar samhället i form av olika insatser, samt uteblivna inkomster i form av skatt, så kan prognoser tas fram för vad det kommer att kosta samhället på lång sikt om ingenting görs för dessa personer, respektive om man lyckas med en insats för delar av eller hela gruppen. Ju tidigare insats desto bättre prognos. Kostnaderna kan redovisas för olika samhällsaktörer utifrån kostnadsberäkningar som arbetats fram för aktuell målgrupp. Kostnaderna är baserade på förlorade produktionsvärden, det vill säga produktionsförluster samt skatteförluster utifrån att man inte arbetar försörjningskostnader, i form av försörjningsstöd, aktivitetsersättning, sjukpenning beroende på vilken målgrupp det handlar om vårdande, behandlande, utbildande och bestraffande kostnader. I kalkylen lägger man in hur stor del av målgruppen som genom insatsen kommer att lyckas med att komma ut i arbete. Man gör även beräkningar på hur dessa lyckas med att få jobb, eventuella återfall och kvarvarande kostnader utifrån att kostnader i form av välfärdstjänster. Utifrån detta kan man i kalkylen få fram vad man tjänar på en insats i form av uteblivna kostnader. Dessa uteblivna kostnader blir i kalkylen intäkter, antingen reala i form av insatskostnader och produktionsvärde i form av egen försörjning genom arbete, eller finansiella i form av försörjning och skatter. Resultatet utger sig aldrig för att vara exakt, utan det rör sig snarare om att visa vilka storleksordningar det handlar om. I beräkningarna för traineeprojektet har schablonkostnader använts om utanförskapets kostnader, i detta fall arbetslöshet. Resultat måluppfyllelse Bryta långtidsarbetslöshet och skapa arbetstillfällen för 1 000 personer under perioden 2013-2015 Totalt har 388 kvinnor och män deltagit och avslutat anställning genom Traineeprojektet fram till 31 augusti 2014. Av dessa 388 så har 336 stycken (182 kvinnor och 154 män) haft anställning i 12 månader, vilket motsvarar 87 procent. Detta inkluderar de som tidigare har ingått i ett arbetsmarknadsprojekt som integrerats i traineeprojektet när arbetsmarknadsprojekten avslutats. 52 personer (17 kvinnor och 35 män) har avbrutit sin tid i traineeprojektet. Av dessa har fyra

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 8 (19) kvinnor och sju män avbrutit för att de hade fått ett jobb. Vidare befinner sig 304 personer i en pågående anställning 31 augusti. Minska försörjningsstödsutgifterna med 50 miljoner kronor till och med år 2015 Under 2013-2014 beräknas traineeprojektet ge en effekt som påverkar utfallet av ekonomiskt bistånd med 48 miljoner kronor i form av minskade utbetalningar av försörjningsstöd (18 miljoner kronor för 2013 och 30 miljoner kronor beräknat för 2014). Beräkningen baseras på faktiska uppgifter om antalet deltagare i traineeanställning, deras genomsnittliga försörjningsstödskostnader under anställningsperioden om de skulle ha fortsatt försörjningsstöd, samt antalet anställningsmånader. I den beräkningen har dock inte hänsyn tagits till spontanrehabilitering (de deltagare som även utan traineeprojektet skulle ha kommit ut i jobb eller studier), kompletteringar (att ett visst ekonomiskt bistånd behövs som komplettering till annan försörjning), eller till inflyttning och ökningar av normen. Alla dessa faktorer minskar de ekonomiska effekterna på det totala utfallet av ekonomiskt bistånd i Eskilstuna. När hänsyn till dessa faktorer tas, beräknas effekterna av traineeprojektet för 2014 istället uppgå till 13 miljoner kronor. Skillnaden förklaras av minskad effekt med anledning av spontanrehabilitering (6 miljoner kronor), kompletteringar (4 miljoner kronor), samt inflyttningar och ökning av normen (7 miljoner kronor). Resultatet pekar därmed på att målet om 50 miljoner i minskade försörjningsstödskostnader kommer att uppnås till och med 2015. Ge möjlighet till social gemenskap och förbättra barns och ungdomars uppväxtvillkor Utifrån svar i deltagarnas avslutsenkät, projektpersonalens iakttagelser samt de tio intervjuer som tidigare gjorts med anställda inom traineeprojektet, kan flera olika sociala effekter skönjas. Särskilt fokus har lagts på personlig utveckling, medvetenhet och språkutveckling. Resultatet från deltagarnas avslutsenkäter visar på ett NKI på 84 (85 för kvinnor och 83 för män). 238 av de 263 som fyllt i avslutsenkäten har valt att ge positiva kommentarer av något slag (90 procent). Av de positiva svaren går att utläsa att när det gäller personlig utveckling har många kvinnor och män upplevt att självförtroendet har växt, att man har lärt sig nya saker och att den sociala träningen har gjort att man känner sig tryggare ute i arbetslivet. Att få känna ansvar och agera självständigt gör att man blir tryggare i sig själv. Att känna sig behövd som människa, att ha ett riktigt jobb med lön och en roll i samhället är också viktigt. Det ger möjlighet till att ta lån. Det har även gett effekter för många när det gäller fortsatt utveckling.

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 9 (19) Många har blivit medvetna om framtida yrkeskarriär och har gjort planer för det och satt upp mål. Man har referenspersoner när man söker jobb. Flera uppger att de vill studera vidare. Några har kommit in på barnskötarutbildningen och någon tänker söka in till högskolan för att bli ämneslärare i svenska och engelska. Flera har blivit rekommenderade till personalpoolen inom barnomsorgen och några uppger att de redan har fått vikariat/timanställning inom barnomsorg, skola, äldreomsorg eller administration. Övervägande delen av de som har svenska som andra språk upplever att de utvecklat svenskan. Många uppger att de har lärt sig prata bättre svenska, har blivit modigare på att uttrycka sig och upplever att traineeanställningen har varit en mycket bra språkträning. Urval av citat från deltagarnas avslutsenkät: Att känna sig behövd som människa Riktigt jobb med lön, roll i samhället Träffa arbetskamrater Bra för svenska språket Jag blev modigare att uttrycka mig Jag har insett min framtida yrkeskarriär och satt upp plan och mål Jag har jobbat bra, vill vara kvar här Projektet skulle leda till förlängning eller annat jobb efter ett år Enda önskan är en fortsättning, tack Den korta tiden som ett år räcker inte för oss Känt mig utnyttjad Mer arbetsuppgifter Skulle vilja ha samma arbetskläder som ordinarie personal Dålig info om a-kassa, många fick från början höra att man skulle få a-kassa men jag kommer inte att få det! Behövt prövotid innan man börjar 8 tim om dagen Vidare är det 113 stycken (43 procent) som har skrivit en negativ kommentar, eller något som de tycker kan utvecklas. Det är 32 stycken av dessa som gett kommentarer specifikt kring att projektet är för kort tid, att man inte får fortsätta med något efteråt och att man blir arbetslös igen. 81 kommentarer har att göra med arbetsplatsen, arbetsuppgifterna, tiderna, lönen, A-kassa, information, kontakt med Arbetsförmedlingen. Bland förbättringsområden som nämns är att informationen och planeringen innan anställningen kan bli bättre och att prövotid på arbetsplatsen vore bra. Övriga har inte haft något negativt att säga och har låtit bli att skriva något. De flesta som gett en negativ kommentar/något som kan utvecklas har även angett något som positiv kommentar. Barnperspektivet Totalt är det 253 barn som har haft en förälder som deltagit i traineeprojektet i tolv månader och avslutat. Landstinget Sörmlands enkätundersökning Liv och Hälsa ung från 2011 visar att det har väldigt stor betydelse för barnen om en eller båda föräldrarna har ett arbete.

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 10 (19) Jämförelsen mellan de elever som har båda föräldrarna sjukskrivna/arbetslösa och de elever som har båda föräldrarna i sysselsättning visar på tydliga skillnader inom flera områden. Elever som har båda föräldrarna sjukskrivna/arbetslösa mår sämre rent allmänt och under vissa perioden, vilket har påverkat skolarbetet negativt. En högre andel trivs inte i skolan, har blivit mobbade och känner sig otrygga i klassrummet och på rasterna. Bland denna grupp elever är det också betydligt högre andel som skolkar ofta och har flera icke godkända betyg. Riskbeteendet vad gäller levnadsvanor är mer utbrett bland eleverna med båda föräldrar sjukskrivna/arbetslösa. En högre andel röker dagligen, de berusar sig oftare och har i högre grad provat narkotika. De äter också mer sällan frukost och lunch. Det är färre som är medlemmar i någon förening och som har möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter de önskar. Den vanligaste orsaken till att inte kunna delta i fritidsaktiviteter bland dessa elever är att de inte har råd. Sammantaget är det en betydligt högre andel av eleverna som har båda föräldrar arbetslösa/sjukskrivna som inte trivs särskilt bra med livet och inte ser ljust på sin framtid. Liv och hälsa Ung har även genomförts 2014 men har ännu inte analyserats (utifrån jämförelse mellan barn som har föräldrar som förvärvsarbetar/ är sjukskrivna och barn som har förvärvsarbetande föräldrar). Men Landstingets Folkhälsocentrum pekar på liknande resultat. En stor skillnad är dock att andelen elever som har en eller två föräldrar som är arbetslösa eller sjukskrivna har ökat mellan 2011 och 2014, från 13,3 procent till 18,4 procent i länet. En ökning har även skett under perioden gällande elever med utländsk bakgrund, vilket är något som lyfts fram att man bör fortsätta att följa. 1 Stärka kvaliteten i välfärdstjänsterna 261 svar på handledarenkäterna har inkommit. På svaret på frågan om kommunkoncernens service utökats eller förbättrats ligger värdet på 7,6 av 10 möjliga. Det kan betraktas som ett bra resultat, och indikerar att projektet bidrar till att stärka kvaliteten i kommunens välfärdstjänster. 1 10 år med Liv och hälsa ung hur mår niondeklassare i Sörmland. Möjligheter och utmaningar. Landstinget Sörmland. 2014

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 11 (19) Har Trainee- jobbet medfört att kommunkoncernens service till allmänheten har kunnat utökas eller förbättras? Blev tiden med Trainee- jobb lika bra som ni trodde innan deltagaren började? Hur bra tycker ni att Trainee-jobb är som insats för deltagare att komma ut i jobb/studier? Hur nöjda är ni på arbetsplatsen med Trainee-perioden i sin helhet 7,6 8 8,2 8,1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nöjdheten hos handledarna över traineeperioden i sin helhet och bedömningen av hur bra traineeprojektet är som insats för deltagare att komma ut i jobb/studier visar på mycket bra värden. Förväntningarna har också uppfyllts i hög grad. Det som framgår i de kommentarer som lämnats kring vad som speciellt har varit bra med traineeprojektet är att det upplevs som en win-win -situation, där arbetsplatsen får möjlighet till avlastning för personalen och samtidigt sett utveckling hos den traineeanställde. Det har även gett mervärde för brukare i brukarnära verksamheter såsom äldreomsorg och förskola. Några exempel: Vi har kunnat sätt lite guldkant för våra pensionärer med olika aktiviteter, sällskap m.m. Att personen kommit ut och provat på arbetet. De som är bra har förkovrat sig och vi har fått avlastning i arbetet. Bra med extra händer. Utvecklande för hela arbetslaget. Förstärkt arbetslag, kunskap om andra kulturer och sätt att leva och därmed ökade möjligheter att förstå och bemöta familjer, minskat försörjningsstöd. Många har också bidragit med vad som upplevts som mindre bra eller som skulle kunna förbättras: Beror helt på den person man får! Rutiner och kontaktpersoner behöver informeras från början Att svenskan kunnat vara bättre Mycket korttidsfrånvaro Semester, möjlighet till ledighet Bättre samverkan mellan inblandade myndigheter, lite oordning i samverkan mellan samverkande myndigheter Planering efter trainee? Vad händer med kompetensutvecklingen? Det vore bra om det gick att förlänga traineejobb 92 procent av handledarna uppger att arbetsplatsen kan tänka sig att ta emot ytterligare deltagare från traineeprojektet framöver.

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 12 (19) Jämställdhetsaspekter Traineeprojektet kan belysas utifrån jämställdhetsaspekter. I Eskilstuna kommuns handlingsplan På spaning efter jämställdheten finns ett mål som handlar om jämställd arbetsmarknad; Flickor och pojkar, kvinnor och män ska uppmuntras till icke traditionella yrkes- och karriärsval. Genom traineeprojektet har 22 av de 129 män (17 procent) som fyllt i avslutsenkät arbetat ett år i förskolan. De visade sig vara mycket nöjda, med ett NKI på 86. Av dessa uppger två personer ha fått jobb och fyra personer tror sig ha lön efter traineeprojektet. Fem av deras handledare uppger att den traineeanställde har chans att få fortsatt jobb inom verksamheten. Fyra av 133 kvinnor (tre procent) har arbetat med trädgårdsarbete. Däremot har samtliga som uppgett att de arbetat med drift och underhåll inom bolag och förvaltning varit män. Traineeprojektet kan vara en viktig aktör för att arbeta för såväl en mångfald i leverensen av kommunens välfärdstjänster samt bidra till en ökad jämlikhet på arbetsmarknaden generellt. En viktig del i det blir att arbeta aktivt för att uppmuntra till att bryta traditionella könsmönster, samt aktivt arbeta med de lagstadgade diskrimineringsgrunderna med ett främjande jämlikhetsarbete. Bidra till långsiktig kompetensförsörjning Yrkesutbildningar till traineeanställda Två yrkesutbildningar har startat där traineeanställda särskilt har blivit informerade om att söka. Dessa är en barnskötarutbildning och en vård- och omsorgsutbildning. Till barnskötarutbildningen, som startade i mars, har 13 traineedeltagare (en man och tolv kvinnor) antagits. Till vård- och omsorgsutbildningen, som startade i maj, har fyra tidigare traineeanställda antagits (en man och tre kvinnor). Ett avhopp har hittills skett från respektive utbildning (två kvinnor). En tredje yrkesutbildning, fastighetsskötarutbildning, kommer eventuellt att starta under hösten. En generell orsak till att inte fler söker yrkesutbildningar är att det förutsätter att deltagaren tar studielån för att kunna försörja sig under studietiden. Inom förskolan har chefer tagit initiativ till att rekommendera avslutade traineeanställda till personalpoolen, vilket också kan ha bidragit till att en del har valt att jobba genom poolen istället för att gå utbildning. Kompetenshöjande insats En kompetenshöjande insats har erbjudits som en möjlighet för traineeanställda, och har inte ställts som krav. Utifrån den kännedom som finns hos projektpersonalen, uppges det att många i målgruppen upplever att det är ett stort steg i sig att fixa att ha ett jobb. Frågan om fortsatt utveckling har istället hos många växt fram under året i anställning, och flera har under själva anställningstiden formulerat behov och mål kring studier.

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 13 (19) Resultatet för den kompetenshöjande insatsen för de som varit traineeanställda tolv månader och avslutat sin anställning, visar att 32 procent av deltagarna deltagit i någon form av kompetenshöjande insats under sin anställning. Det kan ses som ett bra resultat utifrån förutsättningarna hos målgruppen att även ta steget in i studier. Kompetenshöjande insats Kvinnor Män Totalt Komvux 17 18 35 Körkortsteori 8 6 14 Sfi 8 4 12 Annat 7 8 15 Anställningsmöjligheter i kommunen efter avslutad traineeanställning Av 261 handledare som svarat på handledarnekäten så uppger 41 handledare/arbetsplatser (16 procent) att de kan ge möjlighet till fortsatt anställning på arbetsplatsen efter traineeperiodens slut. Åtta positiva svar har lämnats från Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen, tolv från Barn- och utbildningsförvaltningen, tolv från Vuxenförvaltningen, tre från Eskilstuna Energi och Miljö, tre från Torshälla stads förvaltning och tre från Eskilstuna kommunfastighet AB. Inom Barn- och utbildningsförvaltningens respektive Vuxenförvaltningens personalpooler finns det idag 10-15 respektive 21 personer som tidigare varit traineeanställda och som idag jobbar timmar genom poolerna. Uppföljning av utbetalt försörjningsstöd, förväntad försörjning och projektframgång Uppföljning av utbetalt försörjningsstöd En uppföljning har gjorts gällande utbetalning av försörjningsstöd till deltagare tre till sex månader efter att de har avslutat traineeprojektet. Uppföljningen visar att 114 av de 149 personer som kunnat följas upp (77 procent) hade ingen utbetalning av försörjningsstöd fyra till sex månader efter avslutad traineeanställning. Genomsnittsutbetalningen för de 35 personer som har haft utbetalning var 3 814 kronor/månad. Av dessa har tio personer haft en medelutbetalning som överstiger 5 000 kronor/månad och det är sex personer som har haft mindre än 1 000 kronor/månad i genomsnitt. En övervägande majoritet består därmed av utbetalning av kompletterande försörjningsstöd. Förväntad försörjning från deltagarna vid projektavslut Utifrån uppgifter från avslutsenkäten anges nedanstående som förväntad försörjning efter projektets avslut.

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 14 (19) Förväntad försörjning genom i huvudsak: Kvinnor Män Totalt Procent Lön 16 18 34 13 CSN 4 1 5 1,9 A-kassa 93 84 178 2 67,6 Försörjningsstöd 5 9 14 5,3 Föräldrapenning och sjukskrivning 1 1 2 0,8 Annat, vet ej, ej angett 14 16 30 11,4 En övervägande majoritet uppger A-kassa som försörjning. En viss ökning har skett sedan tidigare mätning avseende de som uppger lön. En tänkbar förklaring kan vara att flera avslutats i perioden inför sommaren och kan ha kommit ut på arbetsmarknaden i form av semestervikariat. Tabellen redovisar inte de kombinationssvar som har lämnats. Det finns kombinationssvar som visar att det fortfarande finns behov av kompletterande försörjningsstöd, vilket överensstämmer med uppföljningen som har gjorts av utbetalningar av försörjningsstöd. Projektframgång Projektframgång har definierats som självförsörjande, det vill säga den andel som inte längre har försörjningsstöd. Uppföljningen av avslutade deltagares utbetalning av försörjningsstöd ger ett resultat med en projektframgång motsvarande 77 procent. Socioekonomisk analys Den socioekonomiska analysen är beräknad på den grupp individer som har genomfört och avslutat sin traineeanställning fram till den 31 augusti 2014 och deltagit i projektet i 12 månader. Det utgör totalt 254 personer (137 kvinnor och 117 män). I den socioekonomiska kalkylen har kostnaderna för projektet lagts in, samt deltagarnas månadslön, vilket motsvarar 17 600 kronor per månad. Kostnaderna för projektet är beräknade utifrån den andel deltagare som den socioekonomiska beräkningen är gjord på. Projektframgången utgår från andel som inte längre har försörjningsstöd. Målgruppen är indelad i fyra olika schablonberäkningar som finns i kalkylmodellen, som är baserat på ålder, kön och kostnader för arbetslöshet för samhällets olika aktörer. Beräkningen är baserad på hur många som angett lön som försörjning efter traineeanställningen. Tio procent räknas ha kommit ut i arbete året efter Traineeanställningen, utifrån hur deltagarna har angivit i deltagarenkäten. Det råder en stor osäkerhet i fortsatt prognos utifrån att drygt 67 procent har angett A- kassa som försörjning. En viss andel har påbörjat yrkesutbildning, och utifrån detta grundar sig prognosen i ett antagande om att det sker en utveckling till att 30 procent kommer ut i arbete under 2-4 efter Traineeanställningen. 2 En som ej uppgett kön

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 15 (19) Redovisningen består av en 5-års prognos för samhällets vinst under perioden, samt redovisat per aktör, och en jämförelse med kostnader för samhället efter 15 år om man inte hade gjort något för målgruppen/alla hamnar i ett utanförskap. I jämförelsen efter 15 år är redovisningen avgränsad till att visa uteblivna kostnader. I en sådan redovisning tar man ej med kostnader för projektet, inte heller vad produktionsvärdet blir, utan fokus är på aktörernas kostnader för målgruppen efter 15 år om man gör insatsen jämfört med om inget görs. År 0 motsvarar Traineeprojektåret. Antaganden för kalkylen Antalet avslutade deltagare är 254. Deltagarna är med i Traineeprojektet under 1 år. Projektets kostnad är beräknad till 299 000 kronor per deltagare (plats). 3 Kostnaderna finansieras av Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen. Månadsinkomsten för deltagarna om de kommit in på arbetsmarknaden efter projektet räknas till 17 600 kronor. Framtida intäkter och kostnader diskonteras till nuvärde med 4 procent. Spontanrehabilitering räknas inte med eftersom denna grupp utgörs av de som har varit i traineeprojektet i 12 månader. Projektframgången är 77 procent. 10 procent kommer ut i arbete året efter traineeprojektet. 30 procent kommer ut i arbete 2-4 år efter traineeprojektet 5-års prognos utifrån vinst/aktör Miljontalkronor 250 200 150 100 50 0-50 -100 År 0 År 1 År År 2 År 3 År 4 Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Netto Resultat 5-års prognosen visar att projektet går med en samhällsekonomisk vinst redan från första året. Däremot visar det på ett negativt resultat för såväl Eskilstuna kommun som Arbetsförmedlingen de första fem åren. Främst utifrån att de är finansiärer och 3 Platskostnaden är beräknad på de deltagare som har genomfört traineeprojektet samt 75 procent av kostnaderna för administration utifrån att det inte inbegriper totala antalet som genomfört anställning eller de som har avbrutit.

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 16 (19) bär kostnaderna för projektet. Kommunkoncernen får dock del av skatteintänkter utifrån deltagare som kommit ut i arbete. Jämförande scenarion efter 15 år utifrån kostnader/aktör Miljontal kronor 700 600 500 400 Övriga Rättsväsende 300 Landsting 200 100 0 195 av 254 hamnar ej i utanförskap tack var Trainee projektet Alla 254 hamnar i utanförskap Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Det jämförande scenariot visar att efter 15 år har projektet tjänat in drygt 100 miljoner i samhällsekonomisk vinst jämfört med om alla i målgruppen skulle hamna i ett utanförskap. Detta är enbart baserat på de kostnader för målgruppen efter 15 år. Diskussion Att ha ett jobb att gå till på dagarna, vara en del av en arbetsplats, att vara självförsörjande och känna makt och inflytande över sitt eget liv har stora effekter på individen. Arbete är en viktig social bestämningsfaktor för en god hälsa. De förhållanden och förutsättningar som är relaterade till människors sociala ställning i samhället har generellt en stor påverkan på fördelningen av hälsa i befolkningen. De sociala effekterna av traineeprojektet har därmed en stark koppling till ett arbete för en mer jämlik hälsa. Den självupplevda hälsan varierar stort där kvinnor och män med lång utbildning och god ekonomi i mycket högre utsträckning uppger att de mår bra än de utan arbete. Den självuppskattade hälsan har också starkt samband med dödlighet. Psykisk ohälsa drabbar även i högre grad personer med ekonomiska problem. Även barnens välmående styrs i hög grad av föräldrarnas välmående och sysselsättning. Institutet för framtidsstudier konstaterar att uppväxtförhållandena påverkar en människas risk för marginalisering och utanförskap som vuxen. Det allra mest problematiska är långvarig fattigdom under barndomen, men även andra sociala problem eller ohälsa i hemmet har betydelse. Sådana faktorer påverkar hur man lyckas i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden. Dessutom leder de till ökad

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 17 (19) risk för ohälsa och förtidspensionering. 4 Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) bekräftar bilden i sin studie från 2014 där man tittat på sambandet mellan barns hälsa i förhållande till familjernas socioekonomiska bakgrund. Rapporten visar tydliga hälsoskillnader mellan de som har lägst respektive högst social status, beräknat utifrån föräldrarnas ekonomiska situation och utbildning. Barn från ekonomiskt utsatt familjer löper större risk att bli inskrivna på sjukhus och drabbas av psykisk ohälsa jämfört med barn vars familjer har det bättre ställt. Särskilt när det gäller psykisk ohälsa märks ett tydligt samband mellan att ha låg socioekonomisk bakgrund och drabbas av psykisk ohälsa. Riskerna är även högre för barn med en socioekonomiskt utsatt bakgrund att det får konsekvenser även i vuxen ålder. Rapporten pekar även på att det kan finnas ett stort mörkertal, då det finns en hypotes om att flera i de socioekonomiskt mer utsatta grupperna väljer att inte uppsöka den psykiatriska vården. 5 Utifrån detta kan en insats som traineeprojektet ge möjlighet att bryta ett utanförskap som kan komma att påverka välmående för en hel familj och öka friskfaktorerna i de berörda barnens uppväxtförhållanden. När det gäller sambandet mellan hälsa och arbetslöshet, visar forskningen att även svag arbetsmarknadsförankring har, men inte lika uttalat som arbetslöshet, negativa effekter på hälsan. 6 Det är också viktigt att påpeka att det finns mycket samhället kan göra för att stärka friskfaktorer för de barn som utifrån sin livssituation har större risk till ohälsa. Det handlar om att stärka frisk- och skyddsfaktorer inom skola, i hemmet och på fritiden, exempelvis i form av stöd att klara skolan, stöd till fritidsaktiviteter och att se till barnets hela familjesituation. Redovisningen visar att projektet hittills har brutit långtidsarbetslösheten för 336 kvinnor och män som har genomfört anställning i traineeprojektet. För dessa personer har det gett redovisade sociala effekter. 253 barn har också under tolv månader haft föräldrar som har haft ett arbete att gå till, vilket ger positiva effekter även för barnens välmående. Känslan av sammanhang, att ingå i en social gemenskap, att ha en egen försörjning och de positiva effekter det ger för en hel familj och barnen, är dock en färskvara. För mer beständiga effekter krävs att utvecklingen för deltagaren fortsätter även efter traineeanställningen. Det kräver i princip att den svaga förankringen på arbetsmarknaden bryts. På vägen dit utgör alla lyckade insatser en del i att minska riskfaktorerna för utanförskap. Traineeprojektet kan ses som en länk i en sådan kedja. Denna länk behöver också kopplas till vilka insatser som finns att erbjuda de deltagare som är i behov av annan typ av stöd innan en traineeanställning kan vara aktuell, likväl kopplat till vilka utvecklingsbehov som finns hos deltagare efter avslutad anställning. Vilka 4 Marginalisering och uppväxtvillkor. Framtider. Nr 4 2008. Institutet för framtidsstudier. Olof Bäckman, Anders Nilsson, Johan Fritzell. 5 Hellre rik och frisk-om familjebakgrund och barns hälsa. Eva Mörk, Anna Sjögren, Helena Svaleryd.SNS förlag.2014 6 Arbetslöshet och hälsa. En kunskapsöversikt. Urban Janlert. Framaget för kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. 2012.

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 18 (19) insatser som finns för dessa deltagare och hur kan man se till att det finns mer förberedande eller andra typer av kompletterande insatser för personer aktuella för en traineeanställning är av yttersta vikt. Möjligheten till kompetenshöjande insats under traineeanställningen kan leda till en grund för att bidra till en långsiktig kompetensförsörjning för kommunkoncernen. En viss utveckling har skett sedan den tidigare mätningen kring antal i kompetenshöjande insats. Projektpersonalen anger att för många är det ett stort steg att börja jobba i sig, och att det därför ses som något positivt att så stor andel även har kunnat ta sig an möjligheten till kompetenshöjande insats. Att traineeanställda erbjuds söka yrkesutbildningar är också ett tecken på att länken efter avslutad traineeanställning byggs upp. Detta behöver följas för att se vad det ger för resultat. Att det är en förhållandevis låg andel som söker sig till yrkesutbildningarna kan ha flera orsaker. För att veta mer kring orsaker behöver man använda sig av brukarexpertis och medverkan för att se vilka eventuella åtgärder som kan behövas för att öka antalet sökande. Hur kontakten ser ut mellan utbildningar och tänkbara arbetsgivare är viktig, och möjlighet till praktik som kan övergå i arbete efter avslutad utbildning är av betydelse. Den socioekonomiska analysen visar att även om bara en liten andel av deltagarna i traineeprojektet kommer ut i arbete efter avslut, så sparar man samhällsekonomiskt ganska snabbt in pengarna. För kommunen kvarstår fortsatta kostnader för Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i form av ekonomiskt bistånd samt för insatser för gruppen i övrigt. På koncernnivå ges dock relativt snabbt ett positivt resultat utifrån ökade skatteintänkter för de som kommer i arbete. Utifrån att det är så stor andel av de som avslutat traineeprojektet som uppgett A-kassa som försörjning finns det en stor osäkerhet i hur den fortsatta förflyttningen in på arbetsmarknaden kommer ser ut. Målgruppen har en svag förankring på arbetsmarknaden och det finns fortsatt stora behov av stöd och insatser för att det ska ge en bra prognos på längre sikt. Sammanfattande kommentarer För att projektet ska kunna ge några mer bestående sociala effekter för såväl deltagare och berörda barn, är det av stor vikt att en fortsatt utveckling sker som gör att tidigare deltagare fortsatt har en utveckling/förflyttning närmare arbetsmarknaden. Det är också viktigt att belysa insatser som kan göras för att stärka skydds- och friskfaktorer för barn som har risk till större ohälsa, till exempel genom stöd till att klara skola och stöd till fritidsaktiviteter. En viktig del för att de som påbörjar yrkesutbildning ska komma ut i arbete i nästa steg är att det finns kontakt med arbetsgivare och praktik som kan leda till jobb efter avslutad utbildning. För att det ekonomiska målet och antalet arbetstillfällen som ska erbjudas ska ha ett värde, mer än en insats som ger en ekonomisk effekt under ett år, är det av stor vikt vad som sker med deltagare efter avslutad traineeanställning. Det finns annars en risk att målgruppen återkommer till

Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 19 (19) Ekonomiskt bistånd, i behov av försörjningsstöd, när nivån på aktivitetsersättningen från A-kassan sänks, och när dagarna på sikt tar slut. Den socioekonomiska prognosen är osäker och beror på hur majoriteten av hur de som avslutat som har angett A-kassa som försörjning får sina fortsatta behov tillgodosedda för en förankring på arbetsmarknaden. Denna utvärdering har inte tittat på innehållet av traineeprojektet. I ett kommande implementeringsarbete av projektet rekommenderas att man tittar på framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för att lägga grunden för det fortsatta arbetet. En viktig del bör vara att belysa det, och göra en grund för ett fortsatt strukturerat arbete med brukarens behov i centrum, genom att använda sig av brukarkompetens och brukarmedverkan i olika moment för planering och genomförandet. Referenser Arbetslöshet och hälsa. En kunskapsöversikt. Urban Janlert. Framaget för kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. 2012. Guide för effektutvärdering av sociala investeringsprojekt. SKL 2014. Hellre rik och frisk-om familjebakgrund och barns hälsa. Eva Mörk, Anna Sjögren, Helena Svaleryd.SNS förlag.2014 Liv och Hälsa ung 2011. Målgruppsbeskrivningar utifrån föräldrars sysselsättning. Monica Pärus, Folkhälsocentrum, Anna Ekholm FoU-centrum, Landstinget Sörmland. Marginalisering och uppväxtvillkor. Framtider. Nr 4 2008. Institutet för framtidsstudier. Olof Bäckman, Anders Nilsson, Johan Fritzell. Projektbeskrivning Trainee. På spaning efter jämställdheten. Rapport och handlingsplan 2011-2015. Eskilstuna kommun. Utvärdering i politik och förvaltning. Vedung. 2009. 10 år med Liv och hälsa ung hur mår niondeklassare i Sörmland. Möjligheter och utmaningar. Landstinget Sörmland. 2014. Arbetsgrupp för utvärderingen: Mattias Huuva, ansvarig för utvärderingen. Sofia Eriksson, samordning, socioekonomisk analys, barnperspektiv, diskussion. Georges Yenga Muhindo, socioekonomisk analys. Jeffrey Berard, datauttag, statistik. Katarina Olsson, kvalitet. Eila Clarstedt, enkätsamordning, jämställdhetsperspektiv. Agneta Carlsson, layout, intervju-underlag deltagare. Maj-Lis Hansson och Mattias Öberg, uppgifter från projektet.