! förskleprgram m kemi
Innehållsförteckning Praktisk infrmatin s. 3 Förslag på förarbete s. 5 Upplägg av museibesök med prgram med museipedagg i 45 minuter s. 9 Förslag på efterarbete s. 10 Fördjupning för försklelärare, s. 13 Litteraturtips s. 16 Utvärdering s. 17 2
Praktisk infrmatin Prgrammet Röra m ch skapa nytt riktar sig till förskleklasser. Tillsammans upptäcker vi vad kemi kan handla m. Vi ser att mycket runt mkring ss är blandningar av lika saker. Snart märker man att det finns kemi nästan överallt. Vi kmmer framförallt att arbeta kring lika material. Vad är saker gjrda av? Finns alla material i naturen eller måste man göra vissa av dem? Avslutningsvis får barnen själva smälta plast ch frma egna figurer. Kstnad: 300:- Antal barn: 9 st barn i en grupp Ålder: prgrammet passar barn mellan 4-6 år Tid: ca 50 minuter. 3
Nbelmuseets besöksadress: Börshuset, Strtrget 2, Gamla Stan, Stckhlm. Åka kmmunalt: T-bana: Statin Gamla Stan Buss: 43, 2, 55 ch 76 (Hållplats Slttsbacken) Buss: 3 ch 53 (Hållplats Riddarhustrget) Pstadress ch telefnnummer: Bx 2245, 103 16 Stckhlm Telefn: 08-534 818 00 Fax: 08-23 25 07 Bkning: 08-53 48 18 18 eller bkning@nbel.se För mer infrmatin: 08-534 818 05 eller barnverksamhet@nbel.se Hemsida: nbelmuseum.se 4
Vid museibesöket behövs ingen förkunskap. Men för de sm vill finns det många sätt att förbereda sig på. Varför heter det Nbelmuseet ch vem var den där Alfred? Förslag på förarbete i försklan kring museibesöket Vad är ett museum? Vad gör man där? Har någn varit på ett museum tidigare? Varför heter det Nbelmuseet? Förslag på förarbete i försklan kring Alfred Nbel Berätta m Alfred Nbel (visa gärna bilden på nästa sida). Vem var Alfred Nbel? Vad jbbade han sm? Vad gör en uppfinnare? Nämn några uppfinningar. Vad är ett testamente? Förslag på förarbete i försklan kring Nbelpriset Prata m medaljer (visa gärna bilden i materialet eller ta med en medalj sm barnen får känna på). Vad är en medalj? Varför får man en medalj? (sprtinsatser t ex) Vad kan en medalj vara gjrd av? (Nbelmedaljen är gjrd av guld). Förslag på förarbete i försklan kring kemi: Berätta att Alfred var kemist. Han blandade lika saker med varandra. När han blandade en viss srts sand med en viss srts lja blev det dynamit. Prata allmänt m att när man blandar saker kan det bli någt nytt. Exemplifiera vanstående genm att baka tillsammans. Kemi i köket kan belysas genm att samla barnens favritrecept i en bk. Gör trlldeg (sm ckså är exempel på en kemisk reaktin). 5
Förslag på hur man kan prata kring kemi i försklan Kemi kan handla m att röra m ch skapa nytt. Har du blandat lika ingredienser i köket någn gång? Blev det någt nytt av det du rörde ihp? För när man blandar ch rör ihp lika ämnen kan det bli någt helt annat. Sm när man gör en kaka. Då blandar man mjöl, bakpulver, scker, ägg ch smör. När man rört allt ch gräddat smeten i ugnen har det blivit en kaka av röran. Rör man istället ihp en viss srts sand med en speciell srts lja blir det någt helt annat. Då blir det dynamit. Det sm Alfred Nbel hittade på! Kemi kan ckså handla m vilka ämnen sm finns i saker runt mkring ss ch m hur magen tar hand m maten sm vi ätit. Det handlar även m hur växter gör syre sm människr ch djur sen andas in. Mer m kemi: Kemiska ämnen är antingen grundämnen eller kemiska föreningar. Ett grundämne (till exempel järn eller syre) består av endast en srts atmer, medan kemiska föreningar består av lika srters atmer. Kldixid är ett exempel på en kemisk förening. Kldixid består av två lika grundämnen, kl ch syre. Dess kemiska frmel CO2 visar att föreningen består av en klatm ch två syreatmer. En kemisk reaktin är när lika ämnen reagerar med varandra ch bildar nya ämnen. När till exempel grundämnena väte ch syre reagerar med varandra bildas vatten. 6
7
Nbelstiftelsen Nbelstiftelsen 8
Röra m ch skapa nytt Upplägg av besöket på Nbelmuseet 1. Ta med kamera så ni kan dkumentera besöket! 2. En museipedagg tar emt gruppen vid museets entré. Barnen hänger av sig kläderna i garderben ch vi samlas i museet. 3. Vi berättar m vem Alfred Nbel var. Med ss har vi Alfreds väska ur vilken vi plckar fram föremål. 4. Vi berättar m Nbelpriset ch särskilt m Nbelpriset i kemi. 5. Vi pratar m vad kemi är för någt. 6. Vi tittar på lika material ch barnen få srtera. 7. Tillsammans smälter vi plast ch gör plastsmycken. 8. Prgrammet avslutas ch försklan får själva utfrska museets barnrum. 9
Efter ert besök på Nbelmuseet finns det mycket man kan frtsätta med på försklan sm berör Nbelprisen. Här kmmer några förslag: Dkumentatin av museibesöket Dkumentera museibesöket tillsammans! Gör ett kllage, rita, klipp ut bilder ch berätta kring besöket. Samla eventuella ftgrafier. Berätta vad sm var rligast med besöket i ett brev ch skicka det till Nbelmuseet. Museet kan se lägga ut brevet på hemsidan. Mer m Alfred Nbel ch Nbelprisen: Gör en Nbelfest! Dela ut medaljer eller diplm till alla barn för någt de har uppfunnit eller för att de varit bra kmpisar. Prata vidare m uppfinningar. Se er m i rummet ch hitta sådant sm någn uppfunnit. Fundera ut vad du skulle vilja uppfinna. Gör en utställning med barnens egna uppfinningar. Rita av Alfred Nbel. Hur trr barnen han såg ut sm barn? Kalkera en medalj eller en peng. Prata m hur Alfred Nbel reste i en tid då det inte fanns flygplan. Prata m färdmedel ch fundera över hur vi kmmer att färdas i framtiden. Mer m kemi: Kemi handlar ckså m hur växter mvandlar kldixid Plantera fruktkärnr ch se hur kemiska prcesser gör att fröet grr! Allt runt mkring ss ch vi själva är gjrda av lika saker. Se er mkring ch fundera på vad saker är gjrda av. Be barnen hitta saker på dagis sm är gjrda av: Trä Plast Tyg Metall Glas Prslin 10
Experimentera, testa ch försök! Det finns många rliga ch lätta experiment att göra. Här kmmer några förslag: Experiment med kanel ch diskmedel: 1. Häll upp vatten i en djup tallrik. 2. Pudra kanel över vattnet. 3. Släpp en drppe diskmedel i vattnet. Se vad sm händer! (Detta är ett exempel på ytspänning. När man drppar diskmedel i vattnet så åker kanelen iväg. Kanelkrnen ligger sm små båtar på vattnets elastiska hinna. Det är på samma sätt sm när insekter går på vattnet. Ytspänningskrafter sprider diskmedlet över ytan ch föser med sig flingrna.) Experiment med isbit på tråd: 1. Häll vatten i en skål. 2. Lägg i en isbit. 3. Försök plcka upp isbiten ch känn hur hal den är. 4. Lägg tillbaka den i vattnet. 5. Lägg en bit bmullstråd över isbiten ch strö över en nypa salt. 6. Vänta 1-2 minuter. 7. Försök sen lyfta isbiten med hjälp av tråden. (Detta kan ckså göras sm ett trlleri. Lägg en bit bmullstråd på isbiten när barnen inte ser det. Tråden fäster man i tröjärmen. Säg trlleriramsan samtidigt sm du strör över salt. När tråden frusit fast kan man lyfta isbiten utan att använda händerna). 11
Ta brt äggskal med syra: 1. Visa först hur ett ägg ser ut med skal, membran, äggula ch äggvita. Berätta att vi ska få brt skalet men behålla membranet, hinnan. 2. Placera ett kkt ch skalat ägg i en 250 ml str genmskinlig bägare. 3. Fyll bägaren med ättika eller vinäger. 4. Täck över bägaren med plastflie sm du sticker hål i på några ställen. 5. Vänta i två dygn. 6. Häll nu försiktigt brt lösningen ch undersök ägget. Vad har hänt? (Vi har tagit brt skalet på kemisk väg med hjälp av syra). Blöjr: 1. Klipp itu en blöja ch undersök hur den fungerar. 2. Lägg pulvret inne i blöjan i blöt ch se vad sm händer. (Experimentet handlar m superabsrbenter, det material sm finns i blöjr sm kan suga upp mycket vätska, ca 30 gånger mer än sin egen vikt i urin). Flytande ptatis: 1. Lägg en liten bit ptatis i en genmskinlig skål med ljummet vatten (ca 1/5 liter). 2. Tillsätt en matsked salt ch blanda runt. 3. Flyter ptatisen? Om inte, tillsätt mer salt ch blanda rdentligt med vattnet. (Om ptatisen flyter eller inte har att göra med dess ch vattnets densitet. Ptatisen har först högre densitet än vattnet ch sjunker därför till btten. När saltet blandas i vattnet får det högre densitet än ptatisen ch ptatisen flyter.) 12
Infrmatin till förskleläraren m Alfred Nbel ch Nbelsystemet Nbelmuseet m idéer sm förändrat världen Nbelmuseet öppnade 2001. Museet handlar m Alfred Nbel, Nbelpriset ch Nbelpristagarna. Kreativitet, idérikedm, md ch envishet är nyckelrd i museets utställningar, barn- ch sklprgram. Det är rd sm förenar pristagarna avsett mråde de belönats inm. Det är ckså rd sm karakteriserar Alfred Nbel. Vem var Alfred Nbel? Alfred Nbel föddes 1833 i Stckhlm. Hans pappa, Immanuel, var uppfinnare med en karriär sm gick ömsm upp ch ömsm ner. Familjen Nbel fick därför uppleva både välstånd ch fattigdm. När Alfred var runt ni år flyttade familjen till S:t Petersburg i Ryssland där pappan skulle arbeta. Alfred lärde sig ryska ch studerade. Tidigt väcktes intresset för både kemi ch litteratur men det var sm uppfinnare han km att bli känd. De allra flesta av Alfred Nbels uppfinningar har att göra med utveckling av sprängämnen. Men han intresserade sig ckså för knstsilke, varmluftsmtrer, gasmätare, knstgjrt läder, aluminiumbåtar etc. Han fick över 300 patent gdkända. De allra flesta av hans uppfinningar gav ingen eknmisk vinning, men framför allt dynamiten gjrde hnm rik. I Industrialismens 1800-tal, med järnvägs- ch tunnelbyggen, blev dynamiten en succé. Dynamiten var ett långt mer effektivt ch säkert sprängämne än de sm fanns innan. Alfred Nbel förblev gift ch barnlös. 1895, när han var i 60-årsåldern skrev han sitt testamente. Den största delen av förmögenheten skulle förvaltas ch räntan skulle användas för att belöna ch stödja människr med gda idéer. I testamentet skriver han inm vilka ämnen man skall kunna tilldelas priset: fysik, kemi, medicin, litteratur ch fred. 13
Nbelsystemet Den 10 december 1896 dg Alfred Nbel i San Rem. Den 30 december samma år öppnades hans testamente i Stckhlm. Den grundläggande innebörden var klar. Den största delen av den enrma förmögenheten skulle avsättas i en fnd så att priser inm fem mråden varje år kunde delas ut. Testamentet var ganska krtfattat ch gav inga detaljerade anvisningar m hur Nbels tanke skulle realiseras. Efter några år av diskussiner ch utredningar var man framme vid en lösning. Resultatet blev ett system av institutiner, kmmittéer ch regler för hur förmögenheten skall förvaltas ch pristagare utses ch belönas. I sitt testamente angav Alfred Nbel vilka institutiner sm skulle utse pristagarna: för prisen i fysik ch kemi Kungliga Vetenskapsakademien, för priset i fysilgi eller medicin Karlinska Institutet, för litteraturpriset Svenska Akademien, samt för fredspriset en särskild kmmitté bestående av fem persner sm skulle utses av nrska Strtinget. Sverige ch Nrge var i unin med varandra vid den aktuella tiden. 14
Prissumman ch prisutdelningen Nbelprisets strlek berr på hur väl Nbelstiftelsen varje år lyckats förvalta sitt kapital. Förmögenhetens strlek ch avkastning har varierat under årens lpp. Alfred Nbels testamente sade att förmögenheten skulle placeras i»säkra värdepapper«. Detta ledde till att avkastningen länge var tämligen låg. Under den eknmiskt turbulenta periden mellan de två världskrigen höll förmögenheten på att urhlkas. Under 1950-talet ändrades stadgarna så att placering i aktier tilläts. Till en början var Nbelstiftelsen ckså tämligen hårt beskattad, men sedan 1946 är stiftelsen skattebefriad. Det är dck först under 1990-talet sm nbelprisets reella värde åter har nått upp till de nivåer det hade de första åren. 2009 delades ungefär 10 miljner krnr ut inm varje prismråde. I Alfred Nbels testamente sägs inget m frmerna för hur priserna skulle delas ut. Det bestämdes att Alfred Nbels dödsdag den 10 december varje år skulle vara den dag då nbelpristagarna får ta emt sina pris. Bevisen för utmärkelsen är en medalj ch ett diplm. Utdelningen av fredspriset sker i Osl ch övriga priser delas ut i Stckhlm. Vid prisutdelningsceremnin i Stckhlm delas priset ut av den svenske kungen. Efter prisutdelningsceremnin i Stckhlms knserthus följer en bankett i Stckhlms stadshus. Nbelpristagarens besök i Stckhlm innebär ckså fler arrangemang än själva prisutdelningen. Bland annat håller nbelpristagaren en föreläsning ch pristagarna besöker ckså Nbelmuseet. Den 10 december delas även ett eknmipris ut. År 1968 instiftades Sveriges Riksbanks pris i eknmisk vetenskap till Alfred Nbels minne, ch det är det enda nya pris sm förekmmer i nbelsammanhang. Pengarna till det priset kmmer från Sveriges Riksbank. 15
Till försklepedaggen litteraturpris I Nbelmuseets butik kan man hitta det mesta av det sm rekmmenderas. Sm försklelärare får du dessutm 10 % rabatt på museets utställningskatalg. Litteraturtips för vuxna: På Nbelstiftelsens hemsida finns infrmatin m Alfred Nbel, Nbelsystemet ch alla pristagare: www.nbelprize.rg. Här finns ckså spel, intervjuer, dkumentärer ch mycket mer. Nbelmuseets utställningskatalg: Nbelmuseets utställningskatalg: Människr, miljöer ch kreativitet: Nbelpriset 100 år / Ulf Larssn (red.). Om Alfred Nbel: Alfred Nbel: Nätverk ch innvatiner / Ulf Larssn. Litteraturtips för barn: Om Alfred Nbel: Från fattiglapp till Nbelpris /Dag Sebastian Ahlander ; illustratiner av Fibben Hald Bamse värdens starkaste björn, Bamse ch Alfred Nbel, Serietidning 2006. Experimentbk: Bertas experimentbk, Anna Gunnarssn ch Karin Södergren. Till den finns även en vuxenhandledning. Beställ bk ch handledning från Plast- ch kemiföretagens hemsida: www.plastkemifretagen.se/skla Se även deras sida m Berta ch kemi: www.draknet.se 16
Utvärdering Vi hppas att ert besök på Nbelmuseet var stimulerande ch väckte tankar ch frågr. Finns det någt sm du sm pedagg tycker vi kan bli bättre på? Maila gärna kmmentarer till ss - såväl persnalens sm barnens: barnverksamhet@nbel.se 17