ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I ÅK 7-9

Institutionen för bildpedagogik (BI) ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I ÅK 7-9 KURSBESKRIVNING för kursen UVK - Forskningsmetoder och didaktik kurskod: BIUFMD HT/2016 Kursperiod: v 35-39 Version 160731

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 KURSENS GENOMFÖRANDE... 3 Individuell pedagogisk dokumentation... 3 textseminarier 3/9 samt 10/9... 3 Föreläsningar 7/9, 11/9 samt 17/9... 4 Didaktisk konkretisering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Etnografisk undersökning och visuell dokumentation... Fel! Bokmärket är inte definierat. Paper... 5 Eventuell frånvaro... 6 KURS- OCH GRUPPSAJTER... 6 LÄRARE... 7 KURSADMINISTRATION... 7 SCHEMA... 7 FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT OCH BETYGSKRITERIER... 7 KURSLITTERATUR... 8 BILAGOR Bilaga 1: Kursplan Bilaga 2: Detaljschema

ALLMÄNT Välkommen till kursen UVK Forskningsmetoder och didaktik. I denna kursbeskrivning finns information om kursens upplägg och genomförande. Du hittar också information om undervisande lärare, förväntade studieresultat, betygskriterier, examinationsformer samt kurslitteratur. Eventuella utförligare anvisningar till seminarierna etc. får du av undervisande lärare. Som bilagor till denna kursbeskrivning får du även detaljschema och kursplan. KURSENS GENOMFÖRANDE Här beskrivs kursens arbetsformer: INDIVIDUELL PEDAGOGISK DOKUMENTATION En individuell, skriftlig och även gärna visuell dokumentationsprocess syftar till att underlätta arbetet med att ta till sig kursens litteratur och innehåll. Den är även en grund för den individuella text som utgör en av examinationsformerna. Dokumentationen är din egen på så sätt att den inte kommer att samlas in för läsning av oss lärare. Den behöver alltså inte lämna din hand, däremot ska den tas med och kunna visas upp översiktligt för att vi lärare ska kunna skapa oss en bild av hur ditt arbete fortlöper. Mallen är enkel: Ett papper/en sida delas i två spalter. I den ena noterar du vad du läser, ser eller hör. Här ska du även notera varifrån detta är hämtat (sida ur bok eller situation; var, när, vilka deltog). I den andra noterar du dina tankar om detta. I denna dokumentation kan du förutom ord även arbeta med (referenser till) andra uttrycksformer; egna/andras skisser, gestaltningar, foton, film, dikt, musik, tidningsartiklar, rörelseuttryck osv. Alternativt kan du istället för två spalter, placera de olika textarterna efter varandra. Dokumentationen kan göras på papper eller digitalt. Förutom att berika de gemensamma samtalen och grupparbetet är syftet att komma vidare i det egna skriv-, reflektions- och gestaltningsarbetet. Notera gärna därför: Vad är det som är svårt, upprörande och angeläget i kursinnehållet? Vilka citat, begrepp och resonemang ser du som viktiga eller svåra? Vilka erfarenheter, upplevelser och uttryck vill du referera till och arbeta vidare med? Vad vill du diskutera med studiekamraterna om? Vad vill du att lärarna berättar mer om? Vad vill du resonera kring i din egen text (ditt paper)? TEXTSEMINARIER 2/9 SAMT 9/9 Vid två seminarier sker bearbetning och reflektion kring litteraturen. Under läsningen gör du kontinuerligt en individuell pedagogisk dokumentation och inför seminarierna väljer du något från denna dokumentation. Inför Textseminarium 1 formulerar du en avgränsad forskningsfråga samt föreslår en undersökningsmetod som du tror kan ge svar på forskningsfrågan. Detta lägger du ut på kursens nätforum; pbworks. Inför Textseminarium 2 ska du göra en visuell kommentar till vald del av litteraturen. Du ska med andra ord inte lämna in text till seminarium 2. Inför

seminariet läser du igenom de andras texter och bilder. Notera då gärna tankar, bilder och annat som du får fatt i (i din egen pedagogiska dokumentation). FÖRELÄSNINGAR 30/8, 6/9 SAMT 29/10 Den 30/8 föreläser Annika Hellman om vetenskapsteori och forskningsmetodik som framförallt baseras på Sohlberg & Sohlbergs bok Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. Dessutom blir det en kortare föreläsning om att använda visuella metoder i forskning. Föreläsningarna följs av en workshop som ligger till grund för arbetet med Visuell undersökning vecka 37-38. Det betyder att ni redan nu delas in i grupper, diskuterar gemensamma undersökningsfrågor och metoder, samt kontaktar era vfu-skolor. Den 6/9 ger Camilla Gåfvels en föreläsning om Undervisningspraktik och forskningsmetoder. Den 29/10 föreläser Frida Hollender, konstnär och doktorand på Konstfack, om sitt forskningsprojekt Whose Hand is Making? About a Question Based Craft concerning Class, Whiteness and Feminism, samt om konstnärlig forskning och metod generellt. (datumet är klart, men inte det exakta innehållet). (Vi arbetar med att ta in fler föreläsare inom konstnärlig forskning) DIDAKTISK MINI-UNDERSÖKNING MED VISUELLA FORSKNINGSMETODER Under vecka 37 och 38 arbetar ni med att genomföra en mindre studie, samt konkretiserar och fördjupar era kunskaper om vetenskapsteori och visuella forskningsmetoder. Syftet är att förbereda för Självständigt arbete som ni genomför i den sista årskursen. Vidare syftar uppgiften till att jämföra och tillämpa metoder och begrepp i en utbildningsvetenskaplig undersökning. Arbetet sker i grupper om tre. Utgångspunkten för studien ska vara skolan. Ta kontakt med era vfu-skolor för att få tillgång till att genomföra en mindre undersökning där, 2-3 dagar. Baserat på kursens schema gör ni en gemensam tidsplan samt utformar ett gruppkontrakt (se separat fil). Börja med att avgränsa ett område ni vill undersöka, det kan handla om interaktion mellan lärare och elever, lektioners innehåll, styrdokument, bedömning, skol- eller klassrumsmiljön, elever eller lärares perspektiv, värdegrundsfrågor, genus/klass/etnicitet (identitet), visuell kultur i skolan och så vidare. Formulera därefter en eller två konkreta forskningsfrågor som är undersökningsbara, det vill säga som inte går att besvara med ja, eller nej, men som är möjliga att besvara och diskutera i relation till undersökningens begränsning i tid och omfattning. I Skolverkets nationella utvärdering av Bild och Slöjd i grundskolan 2015 finns mängder av förslag på forskningsområden där det i nuläget saknas vetenskapligt baserad kunskap. Rapporten innehåller även relevant statistik som ni kan använda. Välj gärna ett ämnesområde från rapporten som ni hittar här: http://www.skolverket.se/statistik-ochutvardering/utvarderingar/amneskunskaper/nationell-amnesutvardering-av-bild-musik-ochslojd-1.180526

Alla grupper genomför en kortare etnografisk visuell studie som blir en beskrivning och presentation av skolan. Därefter är det valfria metoder som fördjupar studien, men där någon visuell metod ska ingå. Förslag på metoder är: o Fördjupad/utökad etnografi med ett riktat fokus (observationer, fältanteckningar, dokumentation) o Intervjuer o Fokusgruppsamtal o Enkäter o Befintligt visuellt material (elevers bilder, visuell kultur på skolan osv) o Elev- eller lärarproducerat material, genom en aktivitet/workshop/iscensättning ni planerar och genomför på skolan (kräver planering och framförhållning) o Gestaltningsarbete o Fotografiska metoder o Videoupptagningar o Med mera! Se gärna litteraturen. När ni har samlat in ert empiriska material på skolan är det dags att bearbeta det. Intervjuer ska transkriberas (renskrivas), bildmaterial ska eventuellt redigeras och bearbetas. Gör ett urval av ert material (texter & bilder), sätt ihop detta till en presentation som belyser era frågeställningar. Eventuellt behöver ni revidera era frågeställningar något. I en analysworkshop diskuterar vi möjliga teoretiska begrepp, samt hur materialet skulle kunna analyseras. Planera en muntlig och visuell redovisning av projektet i sin helhet, från början till slut. Vilka ställningstaganden har ni gjort? Vilka svårigheter har ni mött? Denna undersökning ligger till grund för erat paper, som avslutar kursen. Undersökningen redovisas den 22/9. PAPER: FORSKNINGS-SKISS Vid slutet av kursen, fredag 30/9 lämnar du in ett paper. Papret ska ha formen av en forskningsskiss, eller ett förslag till undersökning som du skulle vilja genomföra i Självständigt arbete, senare i utbildningen. Forskningsskissen kan gärna innehålla visuellt material, och ta sin utgångspunkt i den didaktiska mini-undersökningen ni genomfört i kursen. Det går också bra att utforma helt nya idéer. Texten (bilder borträknade) ska vara 4-5 sidor i typsnittet Times New Roman, 12 punkter och 1,5 radavstånd. Forskningsskissen ska innehålla följande rubriker: Introduktion (ca 1/2 sida). Beskriv det problemområde som du är intresserad av. Berätta hur det kommer sig att du vill undersöka just detta. Här kan du gärna skriva mer personligt. Skapa intresse för att läsa vidare.

Bakgrund (ca 1/2 sida). Teckna en bakgrund eller kontext till din tänkta studie. Varför är det motiverat att undersöka just detta? Ta upp några referenser, använd kursens litteratur. Syfte och frågeställning (maximalt 1/2 sida, gärna kortare). Presentera kort det övergripande syftet med studien. Konkretisera syftet genom att ställa 2-3 fördjupande forskningsfrågor i punktform. Metod och tillvägagångssätt (ca 1 sida). Beskriv hur du skulle genomföra studien: upplägg och urval. Till exempel väljer du intervjuer som metod; precisera i detalj hur och var intervjuerna skulle genomföras, vilken typ av frågor du skulle ställa och så vidare. Skriv om valet av skola eller plats för undersökningen, samt vilka informanter du skulle vilja involvera i studien. Beskriv hur och varför du använder visuella/gestaltande metoder. (Se till att metoderna gör det möjligt att svara på dina frågor. Teori (ca 1/2 sida). Vilka teorier vill du använda för att belysa dina frågeställningar? (Vilken syn på människan och lärande innebär det teoretiska perspektivet?) Beskriv det teoretiska perspektivet (använd exempelvis Sohlberg & Sohlberg). Ge eventuellt förslag på några begrepp du tror kan vara användbara för att analysera och perspektivera din studie. Slutreflektion (ca 1-2 sidor). Motivera dina val av teoretiska perspektiv och forskningsmetoder. Reflektera över vilka styrkor och svagheter din tänkta studie kan ha. (Vad synliggörs genom det valda teoretiska perspektivet. Ge eventuellt exempel på vad (inom ditt valda forskningsintresse) som inte synliggörs genom vald metod och teori. Vilka alternativa teorier och metoder hade man kunnat tänka sig att använda? Referenslista Kontrollera att du skrivit referenser på rätt sätt, enligt BI:s anvisningar. Bilagor eventuellt. Kontrollera följande innan du lämnar in: Svarar forskningsfrågorna mot syftet? Möjliggör den valda metoden att svara på forskningsfrågorna? Gå igenom användningen av referenser i texten och kontrollera att referenslistan är korrekt skriven. Fråga om du är osäker! Maila texten till, camilla.gafvels@konstfack.se? och annika.hellman@konstfack.se senast söndag den 2/10. Den 27/9 har du möjlighet att få handledning av ditt paper av Camilla Gåfvels och Annika Hellman. Kortare frågor går bra att maila under skrivandets gång. EVENTUELL FRÅNVARO Anmäl frånvaro till undervisande lärare och kursledare i ett mail och se till att få del av information och eventuellt material. KURS- OCH GRUPPSAJTER Under kursen används en pbworks som digital anlagstavla. Av kursdeltagare krävs att man regelbundet loggar in och tar del av den information som läggs ut på kurs- och gruppsajterna.

Användarnamnet är (www.pbworks.com).pbworks.com. Får du problem med inloggning, ta kontakt med kursansvarig lärare. LÄRARE Kursansvarig lärare Annika Hellman, annika.hellman(at)konstfack.se Undervisande lärare Annika Hellman, annika.hellman(at)konstfack.se Cecilia Andersson, cecilia.andersson(at)konstfack.se Staffan Selander, staffan.selander(at)konstfack.se Anette Göthlund, anette.gothlund(at)konstfack.se KURSADMINISTRATION Behöver du hjälp på kursen med frågor av administrativt slag, vänd dig till kursansvarig alternativt till studieadministratör Gabriella Rizzo, 08 540 41 51, gabriella.rizzo(at)konstfack.se. SCHEMA Detaljschema finns som bilaga till denna studiehandledning. FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT OCH BETYGSKRITERIER De förväntade studieresultaten hämtas från kursplanen. I nedanstående tabell finns en översikt över de förväntade studieresultaten och de betygskriterier som är kopplade därtill. För godkänt resultat på kursen ska studenten ha förmåga att: Orientera sig i och förhålla sig till centrala vetenskapsteoretiska riktningar Godkänt betyg erhåller student som: Redogör översiktligt kring centrala vetenskapsteoretiska riktningar. Väl Godkänt betyg erhåller student som: Redogör utförligt och nyanserat kring centrala vetenskapsteoretiska riktningar. Diskutera och jämföra förhållandet mellan teori och metod inom konstnärlig och vetenskaplig forskning Godkänt betyg erhåller student som: På ett översiktligt sätt diskuterar och jämför förhållandet mellan teori och metod inom

konstnärlig och vetenskaplig forskning. Väl Godkänt betyg erhåller student som: På ett utförligt och nyanserat sätt diskuterar och jämför förhållandet mellan teori och metod inom konstnärlig och vetenskaplig forskning. Konkretisera undervisningsprocessers mål och innehåll Godkänt betyg erhåller student som: På ett översiktligt sätt konkretiserar undervisningsprocessers mål och innehåll. Väl Godkänt betyg erhåller student som: På ett utförligt och nyanserat sätt konkretiserar undervisningsprocessers mål och innehåll. Jämföra och tillämpa metoder och begrepp inom samtida utbildningsvetenskaplig forskning Godkänt betyg erhåller student som: På ett översiktligt sätt jämför och tillämpar metoder och begrepp inom samtida utbildningsvetenskaplig forskning. Väl Godkänt betyg erhåller student som: På ett utförligt och nyanserat sätt jämför och tillämpar metoder och begrepp inom samtida utbildningsvetenskaplig forskning Kursbetyget ges enligt betygsskalan U-VG och examineras utifrån följande underlag: Textseminarier, Didaktisk mini-undersökning med visuella metoder, samt Paper i form av en forskningsskiss. Betyg meddelas av examinator (Annika Hellman) via mail senast tre veckor efter avslutad kurs. Skulle en student få betyget U meddelas studenten om detta så att motiveringen för underkännandet framgår. KURSLITTERATUR Seminarium 1 med Annika: Burr, Vivien (2003) Social Constructionism, London: Routledge. (Kap 8, s 149 177, kap 9 s 178 200 samt Ordlista, s 201 205). Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2000) Kulturanalyser, Malmö: Gleerups (kap 8, s 145 170). Fors, Vaike & Bäckström, Åsa (2015). Visuella metoder, Lund: Studentlitteratur (i urval). de los Reyes, Paulina (2008) Om makten att vara okunnig, i Tidskrift för genusvetenskap nr 1/2008.

Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt Marie (2002) Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod, Stockholm: Liber. Thomson, Pat (2008) Doing Visual Research with Children and Young People, London: Routledge (i urval). Seminarium 2, gestaltande seminarium med Camilla Bruner, Jerome (2002) Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning, Göteborg: Daidalos. (s 30 62). Gemzöe Lena, (2002) Feminism, Stockholm: Bilda förlag. ( Kapitlet Kunskap att vidga det mänskliga, s 118 130). Josefson, Ingela (2005) Forskning av denna världen II om teorins roll i praxisnära forskning, Vetenskapsrådets rapportserie. 2005:4. (Kapitlet Vetenskap och beprövad erfarenhet, s 30 37). Kindstrand, Victoria (2009) Åke och Roland i Bäckhult, Fem konstnärliga utvecklingsarbeten på interdisciplinär grund, INTER, Katji Lindberg (red.), s. 48 67 (Film om ca 30 minuter tillkommer). Lind, Torbjörn (red.) (2008) Autonomi och egenart konstnärlig forskning söker identitet, i Vetenskapsrådet, Årsbok KFoU 2008 ( i urval). Mäkelä, Esko (2011) Slöjd som berättelse. Om skolungdom och estetiska perspektiv, Umeå: Umeå universitet (i urval). Läroplaner och kursplaner. Didaktisk mini-undersökning med visuella metoder Ahlskog Björkman, Eva & Koch, Marie (2011) Etnografi som metod för att förstå något om lärande och identitet en tvärvetenskaplig syn på slöjd, i Techne Series: Research in Sloyd Education and Craft Science 18 1/2011. Thomson, Pat (2008) Doing Visual Research with Children and Young People. London: Routledge (i urval). Skolverket (2015) Bild i grundskolan. En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9, Stockholm: Skolverket. Skolverket (2015) Slöjd i grundskolan. En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9, Stockholm: Skolverket.