Modell för beräkning av marknadsmässig ersättning

DATUM VÅR REFERENS 16 april 2004 03-15622 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Ann Ekstrand Rättsavdelningen 08-678 57 72 ann.ekstrand@pts.se Modell för beräkning av marknadsmässig ersättning Bakgrund m.m. Av 32 andra stycket telelagen (1993:597) framgår att för samtrafik avseende telefonitjänst till mobil nätanslutningspunkt som bedrivs av någon som inte har betydande inflytande på marknaden för samtrafik, s.k. SMP-status får marknadsmässiga villkor bestämmas. Bestämmelsen äger fortfarande tillämpning, jfr 15 lagen (2003:390) om införande av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Begreppet marknadsmässiga villkor eller marknadsmässig ersättning återfinns även i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, EkomL. I 4 kap. 3 EkomL anges exempelvis att den som kontrollerar tillträde till slutanvändare får förpliktas att mot marknadsmässig ersättning bedriva samtrafik eller vidta annan åtgärd som krävs för att säkerställa att slutanvändare kan nå varandra (jfr även 4 kap. 14 EkomL). Varken telelagen eller EkomL innehåller någon närmare definition av begreppet marknadsmässiga villkor eller marknadsmässigt pris. De direktiv som ligger till grund för dessa lagar saknar en detaljerad beskrivning av vad som avses med detta begrepp. Begreppet är inte heller närmare preciserat i den ekonomiska teorin. Ett marknadsmässigt pris är således ett juridiskt begrepp där tolkning av lagstiftarens avsikt med begreppet får sökas i lagens förarbeten. Ett marknadsmässigt pris är inte synonymt med marknadspris. Ett marknadspris kännetecknas enligt vedertagen ekonomisk teori av att övervinster konkurreras bort så att priset drivs mot operatörernas kostnader i anslutning till erforderliga marginella resursinsatser för att möta efterfrågan; dvs. marginalkostnaderna hos verksamma operatörer. I förarbetena till den ursprungliga bestämmelsen om marknadsmässiga villkor för samtrafik i dåvarande 20 telelagen (prop. 1992/93:200 s. 142) anges bl.a. att det förhållandet att marknadsmässiga villkor bör tillämpas inte innebär en möjlighet till överprissättning, s.k. monopolvinst, av den som har en dominerande ställning på marknaden. Redan det förhållandet att ersättningen för samtrafik framstår som POSTADRESS Box 5398, 102 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON 08-678 55 00 FAX 08-678 55 05 E-POST pts@pts.se WEBBADRESS www.pts.se

2 (10) överdrivet hög vid en jämförelse med motsvarande villkor i liknande fall får anses utgöra en avvikelse från vad som bör godtas. Ersättningen får inte vara oskäligt hög i förhållande till vad den är avsedd för. Den skall således inte påtagligt avvika från värdet av den samtrafik som upprättas. Det bör inte heller krävas att de villkor som ställs upp har någon påvisbar effekt på konkurrensen för att de skall bedömas som oskäliga. Vidare framgår att vid tillämpning av telelagen skall en strävan vara att skapa utrymme för och upprätthålla en effektiv konkurrens inom alla delar av telekommunikationsområdet för att därigenom uppnå de grundläggande målen (s. 80). Av förarbetena till EkomL framgår beträffande bestämmelserna i 4 kap. 3 och 14 att ledning för vad som är marknadsmässigt i första hand får sökas i vad som fastställts av marknadens aktörer samt att tillsynsmyndigheten kan förhindra krav på ersättning som ter sig oskäliga från marknadsmässiga utgångspunkter (prop. 2002/03:110 s. 196). Lagstiftaren har vidare gett uttryck för den uppfattningen att myndigheten, när en fungerande marknad saknas, skall söka ledning antingen i en tänkt marknad där priset uppskattas efter skälighet eller från förhållanden på andra marknadsområden, där en fungerande marknad finns (s. 382). Beträffande bestämmande av marknadsmässigt pris anförde Kammarrätten i Stockholm i den s.k. kaskaddomen (mål nr 2319-02, 2320-02, dom den 26 juni 2003) följande. Vid tidpunkten för PTS: s beslut var Telia den enda av de i målen aktuella operatörerna med s.k. SMP-status. Som operatör med sådan status var Telias prissättning föremål för särskild reglering. Enligt kammarrättens mening skall en marknadsmässig ersättning bestämmas utifrån hur telemarknaden ser (sett) ut och det är den faktiska marknadssituationen som skall ligga till grund för bedömningen. På denna marknad är emellertid Telia förhindrad att fritt utnyttja sin marknadsställning. Man kan därför inte, såsom Telia gör gällande, ta till intäkt att den ersättning Telia Mobile AB har rätt att ta ut av Tele2 utgör marknadsmässig ersättning vad gäller terminering i Tele2: s nät. Kammarrätten gör vidare samma bedömning som länsrätten att inte heller priset på s.k. studsad trafik skall beaktas vid bedömningen. Med hänsyn till att varje nätägare har monopol på terminering i sitt eget nät och att förutsättningarna vid ingående av avtal mellan olika operatörer på telemarknaden skiljer sig åt betydligt och även med beaktande av att det synes vara näst intill omöjligt för PTS att få ett tillräckligt och statistiskt säkerställt underlag om aktuella prisvillkor på marknaden, finner kammarrätten att till PTS redovisade avtalsvillkor mellan olika operatörer i allmänhet inte bör utgöra den enda grunden vid bestämmande av vad som skall anses utgöra ett marknadsmässigt pris. Den av PTS valda metoden, dvs. att utgångspunkten för bedömningen tas i Telia Mobile AB:s kostnader med tillägg för ett skäligt påslag avseende avkastning är en metod av flera som kan användas vid fastställandet av ett marknadsmässigt pris.

3 (10) Sammanfattningsvis anser kammarrätten att det kan finnas flera metoder, däribland jämförande prisuppgifter och olika slag av avkastningsberäkningar, som tillsammans kan användas för att beräkna inom vilket intervall en marknadsmässig ersättning bör kunna bestämmas. Det ligger därvid i sakens natur att det av PTS beslutade prisvillkoret kommer att behöva beräknas något schabloniserat. Beräkningsmodell Eftersom en väl fungerande marknad saknas åligger det således myndigheten att bestämma så gott det låter sig göras vad som skall anses utgöra ett marknadsmässigt pris. Som kammarrätten angivit kan det finnas flera metoder som tillsammans kan användas för att bestämma marknadsmässig ersättning. Att det därmed kan komma att ske en något schabloniserad beräkning ligger i sakens natur. PTS har därför, med beaktande av kammarrättens uttalanden och relevanta förarbetsuttalanden tagit fram en teoretisk modell för beräkning av marknadsmässig ersättning för terminering av samtal i mobila nät. I modellen beräknas ett pris med beaktande av kostnaderna i någon mening (kostnadsorienterat pris med skälig vinst) och med beaktande av priserna på marknaden (benchmarkingpris), vilka sedan vägs samman varefter ett genomsnittligt pris beräknas, vilket får utgöra en rimlig marknadsmässig prisnivå i ett konkret fall. Denna modell och skälen för dess utformning beskrivs närmare nedan. 1 Marknadsmässigt pris 1.1 Avtalade priser På en marknad som karakteriseras av konkurrens tenderar priserna att utvecklas mot den effektiva kostnaden för att tillfredställa efterfrågan. Om skalekonomi och samdriftsfördelar 1 är viktiga (vilket är fallet för terminering i mobilnät) så kommer generellt den största spelaren på marknaden att uppnå de största ekonomiska fördelarna och dess pris bestämmer marknadspriset. Nya företag på marknaden kommer att sätta sina priser på samma nivå eller lägre. Termineringsmarknaderna är marknader med en enkel och homogen tjänst där det är rimligt att anta att priserna under hypotetisk konkurrens/substituerbarhet skulle sättas till det lägsta priset som existerar på dessa marknader. Om en operatör sätter ett pris högre än konkurrenternas skulle den rationella kunden inte ha några incitament att 1 Economics of Scope

4 (10) köpa tjänsten hos denna operatör då en likvärdig (samma) tjänst billigare kan erhållas från operatörens konkurrenter. Mot denna bakgrund är det rimligt att anta att det är det frivilligt lägst avtalade priset (B Lägsta ) som kommer närmast ett konkurrensutsatt pris av de avtal som existerar mellan operatörer. Det är dock ett pris som är avtalat på en monopolmarknad och därmed är priset troligen högre än ett marknadspris på en väl fungerande marknad. I en beräkningsmodell för marknadsmässigt pris kan således det lägsta avtalade kunna tjäna som benchmark. En invändning mot att använda det lägsta avtalade priset som benchmark är risken för att priset i framtiden manipuleras. Det skulle kunna vara möjligt för operatörer att avtala om låga termineringspriser i syfte att påverka modellens viktade pris nedåt, vilket skulle kunna leda till margin squeeze eller risk för dumpning av priser, kartellbildningar och underinvesteringar (om utbyggnad av ny kapacitet ter sig för dyr på marginalen pga. för låga priser). För att komma till rätta med denna manipulationsrisk kan olika metoder användas. En metod är att välja ett mer robust benchmark, t.ex. ett medelvärde eller median. Ett medelvärde är dock fortfarande känsligt för extremvärden, och därmed manipulation, då ett mycket högt eller lågt pris får oproportionerligt stor inverkan på medelvärdet jämfört med priser som ligger nära det vanligaste priset. Om i stället medianen av de avtalade priserna (som beaktas inom modellen) väljs som benchmark blir modellen mer robust, eftersom medianen inte påverkas av extremfall eller rörelser i avtalade priser så länge dessa priser inte byter sida om medianen. En annan metod för att förhindra manipulation är att sätta en nedre gräns för det lägsta benchmarkingpriset, vilket förhindrar möjligheter till dumpning av priser och risk för underinvesteringar. En sådan gräns skulle kunna vara den ersättning som SMP-operatören har rätt att ta ut i ersättning för terminering i sitt nät, dvs. denne operatörs kostnadsorienterade ersättning. Det är också rimligt att anta att ett marknadsmässigt pris inte bör understiga det kostnadsorienterade pris som en SMP-operatör är ålagd att erbjuda. Ett pris enligt den senast redovisade metoden torde ligga närmare den nivå där ett marknadspris skulle ligga på en termineringsmarknad under konkurrens än ett pris som sätts utifrån medianen. I en modell för marknadsmässigt pris bör således benchmarkingpriset bestämmas som det högsta värdet av antingen det lägsta avtalade priset (B Lägsta ) eller SMP-operatörens (f.n. Telia Mobiles) ersättning för terminering (K SMP ). Den relevanta marknaden definieras som terminering i den enskilda operatörens mobila nät. I strikt bemärkelse skulle ett benchmark på den faktiska marknaden begränsas till enbart den aktuella operatörens avtalade priser. Även avtal från andra termineringsmarknader bör emellertid beaktas i benchmarkingen. Dessa marknader är genom sin definition att karakterisera som monopol. Definitionen

5 (10) har sin grund i tekniska begränsningar där en termineringstjänst hos en viss operatör inte har några närliggande substitut. I begreppet marknadsmässig ersättning ligger det att approximera ett pris som skulle sättas om marknaden vore mer välfungerande (konkurrensutsatt). På en sådan marknad skulle en operatör kunna välja mellan de olika operatörerna för att köpa terminering. Ett steg på denna väg är att se på priser på jämförbara marknader, dvs. alla övriga mobila termineringsmarknader i Sverige. Genom att välja ett benchmark på alla termineringsmarknaderna kommer detta att bättre representera ett marknadsmässigt pris. I enlighet med kammarrättens dom skall ersättning för studsad trafik inte ingå i underlaget. Avtalade priser som fastställts i tvistlösning bör ingå i underlaget eftersom beslutet träder i stället för avtalsvillkor. Ett tvistlösningsförfarande förutsätter dessutom till skillnad mot tillsyn att åtminstone en av parterna har ansökt hos PTS om tvistlösning. Härtill kommer att det statistiska underlaget utökas om även avtal som beslutats i tvistlösningsförfarande inkluderas. 1.2 Kostnadsorienterat pris (K) + påslag Kostnadsorienterat pris Ett marknadspris under perfekt konkurrens, enligt ekonomisk teori, kännetecknas av att övervinster konkurreras bort så att priset drivs mot operatörernas kostnader i anslutning till erforderliga marginella resursinsatser för att möta efterfrågan, dvs. marginalkostnaderna hos verksamma operatörer. Endast då uppnås ett effektivt resursutnyttjande av marknadens aktörer. Observera att marginalkostnaden är en alternativkostnad, varför den i en del fall (högbelastningstid) kan komma att spegla en bristkostnad ("kapacitetskostnad") i form av det jämviktspris som leder till att tillgänglig kapacitet är tillräcklig för att möta efterfrågan. Ett sådant jämviktspris ger operatören incitament för att expandera kapaciteten i de fall ny kapacitet kan tillföras till en lägre kostnad. I praktiken föreligger dock en risk för underinvestering, som kan motverka ekonomiskt sett motiverade utbyggnader. Denna risk bör beaktas vid prissättningen av samtrafik. Marginalkostnaden innehåller inte täckning för fasta kostnader eller avkastning på gjorda investeringar. Ett pris satt till genomsnittlig total kostnad innebär att monopolisten får täckning för alla sina fasta kostnader och undanröjer risken för underinvestering, men genererar samtidigt en välfärdsförlust. Ett kostnadsorienterat pris innebär en sådan ersättning då det överstiger marginalkostnaden genom två ytterligare komponenter: Dels ges ersättning för relevanta fasta och gemensamma kostnader, dels ges ersättning för en skälig avkastning på gjorda investeringar genom att kapitalbasen multipliceras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnadsränta, s.k. WACC 2. Denna kalkylränta innebär en 2 Weighted Average Cost of Capital

6 (10) skälig vinst för operatören för terminering som är lika stor som den avkastning som förväntas av investerare på en marknad där det råder en hög grad av konkurrens. Redan ett kostnadsorienterat pris ger med andra ord en generös tolkning av de förhållanden som skulle råda på en välfungerande marknad. Påslag En operatör som inte har SMP-status är inte skyldig att ta ut en kostnadsorienterad ersättning, dvs. det tillåts en större flexibilitet än vad som är fallet under krav om kostnadsorientering. Mot bakgrund av detta bör avkastningen på investerat kapital tillåtas vara högre för en icke SMP-operatör än för en operatör med SMP-status, dvs. ett påslag för högre vinst. Avkastning på investerat kapital innehåller operatörens vinst, närmare bestämt en så stor vinst som skulle vara marknadsmässig på en marknad där det råder en hög grad av konkurrens. Ett sätt att ge utrymme för en högre avkastning är genom ett påslag på operatörens totala kostnader för terminering, vilket resulterar i ett implicit påslag på den kalkylmässiga räntan (WACC) som används i beräkningen av det kostnadsorienterade priset. För en skälighetsbedömning av påslaget är det detta implicita påslag på WACCen som är avgörande eftersom det är operatörernas lönsamhet som står i fokus. Det implicita påslaget för den enskilda operatören beror på förhållandet mellan operatörens investerade kapital och det kostnadsorienterade priset, dvs. det implicita påslaget på WACCen varierar mellan olika operatörer. Desto större andel investerat kapital desto mindre påslag på WACCen. K Operatör Påslag *(1 + Påslag%) = Driftkost + Avskrivn. + Invest. kap.*( Påslag Im plicit Driftkost. Avskrivn. = Påslag%* WACC Invest. kap. Im plicit + WACC) Anledningen att inte göra ett direkt påslag på WACCen är delvis av beräkningstekniska skäl då ett sådant påslag kräver att PTS har tillgång till operatörens relevanta investerade kapital. Det ger även en mer transparent modell för operatörerna. Dessutom skulle andelen investerat kapital hos en operatör lättare kunna härledas om påslaget gjordes direkt på WACCen, vilket är uppgifter som är omgärdade av kommersiell sekretess. Mot denna avvägning står att alla operatörer skall behandlas lika. Genom beräkningsmodellen får två operatörer med samma kostnadsorienterade pris samma ersättning men det innebär olika vinstmarginaler om operatörernas andel investerade kapital skiljer sig åt större andel investeringar medför mindre vinst. Kammarrätten har i Kaskaddomen angivit att en metod som utgår från operatörens kostnader med tillägg för ett skäligt påslag (här 10 procent) är en av flera som kan användas vid fastställandet av ett marknadsmässigt pris. Utgångspunkten är att det skäliga påslaget görs på den enskilda operatörens kostnader. Då sådan information inte finns tillgänglig för myndigheten får kostnaderna uppskattas.

7 (10) 1.3 Genomsnitt av olika metoder för marknadsmässig ersättning Att använda ett genomsnitt av olika metoder för beräkning av en marknadsmässig ersättning innebär att enskilda uppskattningar och bedömningsmoment i respektive metod inte får lika stort genomslag. Ett genomsnitt av de två framtagna priserna bör således användas för att uppnå ett mindre godtyckligt resultat. 1.4 Gränser för det marknadsmässiga priset Marknadsmässigt pris får inte överstiga det lägsta avtalade priset Ett marknadsmässigt pris, dvs. ett pris satt på en marknad under konkurrens, innebär inte med automatik ett pris över operatörens kostnadsorienterade pris. En övre gräns för ett pris på en välfungerande marknad torde ligga i nivå med eller under det lägsta pris som observeras på termineringsmarknaderna (under eftersom priserna är satta på monopolmarknader) med samma argument som för att det lägsta priset används som benchmark i modellen. För att undvika att priset manipuleras har en nedre gräns satts till det kostnadsorienterade pris som en SMP-operatör har att tillämpa. Modellen kan emellertid medföra en risk att en operatör kan tvingas att ta ut en ersättning som understiger vad som skulle kunna betraktas som operatörens kortsiktiga kostnadsorienterade pris för terminering. Detta är fallet om operatörens kostnadsorienterade pris väsentligt överstiger det lägsta avtalade priset. Enligt 4 kap. 11 EkomL får operatörer med SMP-status förpliktas att iaktta kostnadsorientering eller annan prissättning. Vidare skall enligt 4 kap. 12 samma lag hänsyn tas till den investering som gjorts av operatören och operatören skall få rimlig avkastning på kapitalinvesteringen. I dessa formuleringar bör man beakta ordet rimlig och se det i ljuset av vad som anges i tillträdesdirektivet samt i prop. 2002/03:110 s. 196-198. I nämnda förarbetsuttalande talar lagstiftaren om att det skall vara en effektiv operatör för vilken kostnader skall beräknas utan effektivitetsförluster i form av t.ex. överkapacitet, övertalig personal och outnyttjade lokaler. I artikel 13.1 i tillträdesdirektivet anges att hänsyn skall tas till den investering som gjorts och att en rimlig avkastning av den adekvata kapitalinvesteringen skall medges. Allt detta talar för att det inte nödvändigtvis är den enskilde operatörens föreliggande kostnader och investeringar som skall utgöra grund för ett kostnadsorienterat pris utan det kostnadsorienterade priset bör ses på längre sikt, utifrån resonemang om kostnadstäckning på lång sikt och i beaktande av prognoser för kommande efterfrågan. Stor vikt skall läggas vid effektivitet och rätt investeringssignaler. I artikel 13.2 i tillträdesdirektivet anges att det system för kostnadstäckning eller prissättning som föreskrivs skall bidra till att främja effektivitet och hållbar konkurrens samt ge största möjliga nytta åt konsumenterna. Om respektive operatörs befintliga kostnader och volymer alltid

8 (10) läggs till grund för termineringspriset finns en risk att ineffektivitet och en alltför stor kostym finansieras av andra operatörer och att incitament för kostnadsreduktion saknas. Detta leder i slutänden till högre priser för konsumenterna. Resonemanget är tillämpligt även för icke SMP-operatörer. Att en operatör åläggs att ta ut en marknadsmässig ersättning som understiger vad som skulle kunna betraktas som operatörens kostnadsorienterade pris vid en beräkning enligt en kortsiktig modell (eller enligt en modell baserad på historiska kostnader) behöver således inte innebära att ett kostnadsorienterat pris för operatören understigs. Om en operatörs kostnadsorienterade pris, beräknat enligt en kortsiktig modell, överstiger det lägsta avtalade priset som idag tillämpas för terminering i mobila nät för icke SMP operatörer kan det inte vara fråga om en effektiv operatör som endast får ersättning för adekvata kapitalinvesteringar. Då är det i egentlig mening inte heller ett kostnadsorienterat pris. Ett villkor i beräkningsmodellen som innebär att en operatör högst får ta ut en ersättning som motsvaras av det lägsta priset för terminering innebär således inte att något kostnadsorienterat pris understigs. Först när en operatörs långsiktiga kostnader för terminering understigs kan en operatör anses vara hindrad från att ta ut ett kostnadsorienterat pris. Som ovan nämnts kan dock en effektiv operatör knappast ha långsiktiga kostnader för terminering som överstiger vad som motsvaras av det lägsta avtalade priset som förekommer idag. Marknadsmässigt pris får inte understiga en SMP-operatörs kostnadsbaserade ersättning Avsikten med att införa ett krav på kostnadsorientering är att neutralisera en operatörs möjligheter att ta ut för höga priser eller utöva prispress eller på annat sätt motverka att en effektiv konkurrens uppkommer på den aktuella marknaden (jfr prop. 2002/03:110 s. 196). Motsvarande argument gör sig inte gällande när det gäller ett marknadsmässigt pris. Fastställandet av ett marknadsmässigt pris bör således inte innebära att en icke SMP-operatör blir utsatt för en hårdare reglering än vad som är fallet för en SMP-operatör. En icke SMP-operatör bör ha rätt att ta ut en ersättning som i vart fall inte understiger en SMP-operatörs kostnadsorienterade priser. 2 Modellen I detta kapitel redogörs för modellen mot bakgrund av vad som anförts i kapitel 1. 2.1 Genomsnitt av benchmark och kostnadsorienterat pris Det marknadsmässiga priset (P M ) för en enskild operatör beräknas genom ett genomsnitt av två olika beräkningsmetoder för ett marknadsmässigt pris. Följande två metoder används i modellen:

9 (10) 1. ett benchmarkingpris (B Lägsta ) som bestäms till det lägsta avtalade priset för terminering i mobila nät hos operatörer 3 i Sverige eller som lägst en SMPoperatörs kostnadsorienterade pris, f.n. Telia Mobile (K SMP ). 2. operatörens kostnadsorienterade pris (K) + 10% för terminering i sitt mobila nät baserat på historiska kostnader (eller en approximation därav). Det marknadsmässiga priset för den enskilda operatören ges av följande formel: BLägsta + KOperatör *(1 + 10%) PM = därblägsta K SMP 2 2.2 Gränserna för priset Det marknadsmässiga priset (P M ) tillåts inte överstiga det lägsta priset (B Lägsta ) av rådande avtalade priser (P Mmax = B Lägsta ) eller understiga en SMP-operatörs kostnadsorienterade pris (K SMP ). Om det beräknade marknadsmässiga priset däremot understiger den kostnadsbaserade ersättning som en SMP-operatör (Telia Mobile) är skyldig att tillämpa för terminering i sitt mobila nät (K SMP ) bestäms det marknadsmässiga priset till samma ersättning som den som SMP-operatören har rätt att få P Mmin = K SMP. Inom ramen för ett marknadsmässigt pris kan operatören fortfarande differentiera sina taxor, mellan t.ex. peak och off-peak 4, så länge operatörens genomsnittspriset inte överstigs: P = ( n i= 1 P V ) i i n i= 1 där V i är den fakturerade trafikvolymen för taxan P i. Avtalade priser Urvalet som ligger till grund för att fastställa benchmarkingpriserna utgörs av de priser som vid varje tillfälle har avtalats i gällande avtalsförhållandena. Tidigare avtal som blivit obsoleta då de ersatts med nya villkor eller av andra skäl inte gäller exkluderas från benchmarkingen. Även avtal som kommit till stånd genom tvistlösning bör ingå i underlaget, dock inte avtal vars villkor är resultatet av V i 3 Innefattar fastnätsoperatörer, mobilnätsoperatörer, service providers verksamma i Sverige och där terminering sker i Sverige 4 Dvs. termineringspriser vid högtaxeperiod respektive lågtaxeperiod under t.ex. del av dygn eller veckodag.

10 (10) skyldighet att tillämpa kostnadsbaserade priser. Likaså exkluderas avtal avseende studsad trafik i enlighet med kammarrättens dom. Att ett avtal beaktas i modellen innebär inte att PTS har tagit ställning till om avtalet är att betrakta som skäligt, icke skäligt eller oskäligt. I modellen kan benchmark komma att estimeras genom antaganden baserat på de avtal och andra uppgifter som PTS har tillgång till. En operatör kan frivilligt välja att komplettera det underlag som PTS har tillgång till, vilket kan leda till en ny bedömning av benchmarket. Operatörens kostnadsorienterade pris Det kostnadsorienterade priset för Telia Mobile AB beräknas för närvarande utifrån bokförda relevanta historiska kostnader enligt en Fully Distributed Cost modell (FDC). Dessa består av (1) driftskostnader (2) avskrivningar på erforderliga anläggningar, samt (3) förräntning av kapital som är investerat (dvs. ännu inte avskrivet) i anläggningarna. Förräntningen baseras på den s.k. Weighted Average Cost of Capital (WACC) för marknaden. Samtliga dessa tre komponenter normeras (fördelas) till att avse per inkommande trafikminut. I modellen kan operatörens kostnadsorienterade pris uppskattas genom olika metoder beroende på vilka uppgifter PTS har tillgång till, se vidare nedan. T.ex. kan en operatörs kostnader uppskattas med hjälp av Telia Mobiles kostnader (som är kända) som justeras med de största kostnadsdrivarna som antalet basstationer och trafikvolym eller antal abonnenter. En operatör kan frivilligt lämna uppgifter om sina kostnader om denna anser att PTS uppskattning inte är rättvisande. För närvarande pågår ett arbete inom PTS med att ta fram en s.k. LRIC-modell som avses att utnyttjas vid beräkningen av ett kostnadsorienterat pris. Modellen är avsedd att ersätta den nu använda FDC-modellen. 2.3 Tillämpning av modellen Beräkningsmodellen är avsedd att användas i varje enskilt fall där ett marknadsmässigt pris skall bestämmas avseende terminering i mobila nät och med beaktande de då rådande förhållandena.