Att stötta barns första- och andraspråksutveckling En fallstudie av två förskolor

Att stötta barns första- och andraspråksutveckling En fallstudie av två förskolor Examensarbete 15 hp GO1173 Erika Pettersson och Anette Ringnér Handledare: Birgitta Waters Examinator: Sofia Ask

Sammandrag Att stötta barns första- och andraspråksinlärning. En fallstudie av två förskolor. Språkmiljöer, olika arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöks hur två förskolor arbetar för att stötta både första- och andraspråksutveckling. Syftet med denna studie är att utifrån förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa två förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andraspråkutveckling och därmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för språket. I studien undersöks också om pedagogerna och specialpedagogerna på de båda förskolorna utgår från Vygotskijs teorier att barns språkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna. Studien består av kvalitativa intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Studien visar att arbetet med barns första- och andraspråksutveckling sker på ungefär samma sätt på de båda förskolorna och att de båda förskolorna inte utgår från något speciellt utformat arbetssätt för att främja barnens första- och andraspråksutveckling.

Innehåll 1 Inledning... 1 2 Syfte... 1 2.1 Frågeställningar... 2 3 Metod... 2 3.1 Beskrivning av förskolorna... 2 3.2 Undersökningsgrupp... 2 3.3 Etiska överväganden... 2 3.4 Genomförande av intervjuerna samt inspelningsutrustning... 3 3.5 Bearbetning av materialet... 4 4 Bakgrund... 4 4.1 Språkmiljön i förskolan... 4 4.2 Metoder... 6 4.3 Verktyg... 7 4.4 Material... 7 4.5 Vygotskijs teorier om barns språkutveckling... 7 5 Resultat och analys... 8 5.1 Resultat förskolan Sälen metoder, arbetssätt och språkliga miljöer... 8 5.1.1 Specialpedagogens tankar om språkutvecklande metoder, arbetssätt och språkliga miljöer... 9 5.1.2 Vygotskijs teorier... 10 5.1.3 Analys förskolan Sälen... 10 5.2 Resultat förskolan Skansen- metoder, arbetsätt och språkliga miljöer... 11 5.2.1 Specialpedagogens tankar om metoder, arbetssätt och språkliga miljöer... 12 5.2.2 Vygotskijs teorier... 14 5.2.3 Analys förskolan Skansen... 14 6 Diskussion... 14 Referenslista... 17

1 Inledning Dagens mångkulturella förskola och barnen i den ställer krav på pedagogerna. Bland annat ställs krav på ett professionellt förhållningssätt där pedagogen arbetar utifrån ett mångfaldsperspektiv (Benckert 2008 s.59). Enligt Skolverkets risknivårapport finns det 18,7% barn med annat modersmål än svenska i den kommunala och den enskilda verksamheten. Från år 2000 till år 2010 har det skett en ökning av dessa barn med 6,2 % (Skolverket 2011 s.40). Med så många barn som har ett annat modersmål än svenska är det intressant att undersöka om detta påverkar pedagogernas arbetssätt. I Lpfö98/10 poängteras det hur viktigt det är att förskolan stödjer barn med annat modersmål och att pedagogerna ska planera, genomföra, utvärdera och utveckla en verksamhet för barns språkutveckling. Förskolans styrdokument Lpfö98/10 menar att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (Lpfö 98/10 s. 11). Vidare poängteras följande: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (Lpfö 98/10 s.7) Enligt skollagen ska alltså förskolan lägga stor vikt vid att medverka till barns första- och andraspråksutveckling därför är vi intresserade av att ta del av hur de två förskolorna i studien stimulerar barns språkutveckling. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader vad gäller arbetsätt, metoder och om pedagogerna i förskolorna utgår ifrån läroplanen och Vygotskijs teorier i sitt arbete och hur de i så fall konkret arbetar för att stimulera barns språkutveckling. 2 Syfte Syftet med studien är att utifrån förskolans styrdokument Lpfö98/10 och undersöka hur pedagoger i förskolan stimulerar och stöttar barns första- och andraspråksutveckling och därmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för språket. Vidare undersöks vilka likheter och skillnader som finns på de två förskolorna vad gäller metoder, arbetssätt, språkliga miljöer och om pedagogerna och specialpedagogerna utgår från Vygotskijs teorier. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer utförda på två förskolor. 1

2.1 Frågeställningar Intervjuerna utgick ifrån två frågeställningar som baseras på förskolans styrdokument Lpfö 98/10: Vilka metoder och vilket material använder pedagogerna och specialpedagogerna sig av i förskolan för att stimulera och stötta barns första- och andraspråksutveckling och därmed utveckla deras nyfikenhet och intresse för språket? På vilket sätt utgår pedagogerna och specialpedagogerna från Vygotskijs teorier om att barns språkutveckling sker i samspelet, i leken samt i dialogen med andra barn och vuxna? 3 Metod I följande kapitel ges först en beskrivning av förskolorna som här kallas förskolan Sälen och förskolan Skansen och pedagoger som ingick i studien. Sedan beskrivs hur de kvalitativa intervjuerna utformades, vilka frågor som ingick i intervjuerna och hur sammanställningen av underlaget gjordes. 3.1 Beskrivning av förskolorna Förskolan Sälen ligger i ett mångkulturellt område där det i dagsläget finns cirka 50 % barn med annat modersmål än svenska. Förskolan ligger centralt och med närhet till kommunala faciliteter och naturområden. Förskolan Skansen ligger i ett icke mångkulturellt område och har cirka 10 % barn med annat modersmål än svenska. Förskolan befinner sig i en lantlig miljö med närhet till havet. 3.2 Undersökningsgrupp Vi har utfört kvalitativa intervjuer på två olika förskolor i två olika kommuner. Förfrågan gjordes till respektive förskola och vårt syfte med undersökningen redovisades. Totalt svarade fyra förskollärare, två barnskötare och två specialpedagoger på förfrågan. På förskolan Sälen intervjuades två förskollärare, en barnskötare samt en specialpedagog. I studien intervjuades specialpedagoger eftersom vår tanke var att de skulle ha kunskaper om språkutveckling på förskolorna. På förskolan Skansen intervjuades tre förskollärare och en specialpedagog. Barnskötaren på förskolan Skansen blev sjuk och därför intervjuades enbart tre förskollärare. 3.3 Etiska överväganden Forskare ska informera informanter om en studies syfte och deras roll i studien och att de kommer att vara anonyma. De ska informeras om att deras svar kommer att behandlas 2

konfidentiellt. Informanterna i denna studie har även informerats om att studien enbart kommer att användas till denna uppsats och om den kommer att användas i annat syfte ska de delges information om detta. De har även informerats om att de kommer att få ta del av denna studie. I studien har vi således tagit hänsyn till de forskningsetiska principer som finns inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2002). 3.4 Genomförande av intervjuerna samt inspelningsutrustning Vi utförde kvalitativa intervjuer på respektive förskola. Enligt Patel (2003) ger kvalitativa intervjuer en djupare och mer rättvis beskrivning av informanternas uppfattning om sitt arbete. Båda två var närvarande under intervjuerna dels för att vi lättare skulle kunna observera eventuella faktorer som kunde påverka samtalet och dels för att hjälpas åt med att utveckla samtalet för att bättre [...] bygga upp ett meningsfullt sammanhängande resonemang om det studerade fenomenet (Patel 2003 s.78). Informanterna kontaktades några veckor före intervjuerna. Några kontaktades via e-post och några via personliga möten för att bestämma plats och tidpunkt för intervjuerna. I samband med detta fick informanterna ta del av våra två frågeställningar. Våra förhoppningar med att lämna ut frågorna i förväg var att detta skulle kunna ge en ökad reflektion och skapa innehållsrikare svar beträffande deras arbetssätt med barns första- och andraspråksutveckling. Denscombe (2000 s.143) poängterar vikten av att samtliga parter är förberedda inför intervjun. Inspelningsutrustningen som användes under intervjuerna var en diktafon och för säkerhets skull två telefoner. Enligt Denscombe (2000 s.145) är inspelade intervjuer ett bra sätt att få det som sägs permanent dokumenterat. Anteckningar gjordes också under intervjuerna. Enligt Denscombe (2000 s.145) kan anteckningar komplettera intervjun med betydelsefull information som kan missas vid en ljudupptagning. Viktig information om exempelvis hur klimatet och atmosfären var under intervjun och om det kan ha påverkat den intervjuade. Under intervjuerna hade en huvudansvaret för intervjuerna och en antecknade och lade vid behov till frågor. Nackdelarna med att göra inspelningarna på arbetsplatserna är att det kan bli svårt att sitta ostört och att intervjuerna därmed kan bli svåra att transkribera på grund av störande ljud. Fördelarna med att utföra intervjuerna på arbetsplatserna är att pedagogerna känner sig trygga i en känd miljö och att en lättsam stämning förhoppningsvis uppstår under intervjuerna (Denscombe 2000 s.143). Det var viktigt för oss att intervjuerna skulle kännas personliga och inte upplevas som en kvalitetskontroll av deras arbete. 3

3.5 Bearbetning av materialet Efter intervjuerna gjordes en grovtranskription av frågorna och svaren. Enligt Norrby (2004 s.90) är en bastranskription ett sätt att spara tid, eftersom man inte lägger ner för mycket tid till exempel på detaljuttal. Därigenom är det möjligt att transkribera en större mängd data. Under själva transkriptionen av intervjuerna gjordes anteckningar om de reflektioner samt analyser som kom av intervjuerna (Patel & Davidson 2003 s.119). Denna metod av bearbetning av de kvalitativa intervjuerna möjliggjorde att det blev lättare att fokusera på frågeställningarna (Denscombe 2000 s.155). I detta kapitel kommer vi att presentera forskningsresultat om vikten av ett professionellt förhållningssätt hos pedagoger. Likaså presenteras vikten av en rik språkmiljö i förskolan samt en beskrivning av de metoder, material och verktyg som förskolorna kan använda sig av. Vidare följer en beskrivning av Vygotskijs syn på barns språkutveckling. 4 Bakgrund I detta kapitel kommer vi att presentera forskningsresultat om vikten av ett professionellt förhållningssätt hos pedagoger. Likaså presenteras vikten av en rik språkmiljö i förskolan samt en beskrivning av de metoder, material och verktyg som förskolorna kan använda sig av. Vidare följer en beskrivning av Vygotskijs syn på barns språkutveckling. 4.1 Språkmiljön i förskolan I en förskola med flerspråkiga barn behövs enligt Benckert m.fl. (2008 s.59) andra kunskaper än vad som behövs i en förskola där alla barn har svenska som modersmål. Benckert m.fl. (2008 s.59) menar att ett professionellt förhållningssätt är när pedagoger belyser värdegrundsfrågorna [...] ur ett mångfaldsperspektiv (Benckert m.fl. 2008 s.59). Benckert m.fl. (2008 s.59) förklarar begreppet mångfaldsperspektiv med att pedagoger bör ta reda på fakta om barns flerspråkighet, ha lika höga förväntningar på alla barn oavsett om barnen behärskar ett eller flera språk och göra barnens språk och kultur till något legitimt. Vidare förklarar Benckert m.fl. (2008): Att inta ett interkulturellt förhållningssätt är en del av det pedagogiska förhållningssättet när man arbetar med flerspråkiga barn och är en process som i grunden handlar om vår värdegrund. Barnen lever sin barndom NU och det är härifrån, idag, som vi bidrar med att ge barnen upplevelser av sin barndom. Det är nu barnen formar sin självbild och identitet, detta är tiden då barnen minns tillbaka till sin barndom. Förskolan kan bidra med att göra barndomen så positiv som möjligt inom ramen för förskolans verksamhet. (Benckert m.fl. 2008 s.62) Genom att ge barnen de begrepp de dagligen möter i olika situationer och i alla sammanhang ger pedagogerna barnen mer språklig stimulans som är, enligt Benckert m.fl. (2008 s.97 och 99), berikande både för det svenska språket och för modersmålet. Förskolan har därmed ett 4

ansvar att planera och organisera den språkutvecklande miljön (2008 s.97). Grunderna för barns språkutveckling är att barnen får höra språket och får utrymme att använda det och därmed utmanas. Vidare menar författarna att språkinlärning ska ske på ett lustfyllt sätt och inte ska ligga på en för hög språklig nivå jämfört med den nivå barnet befinner sig på (Benckert m.fl. 2008 s.97). Vidare poängterar förskolans styrdokument att i lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation [...] (Lpfö 98/10 s.6). Förskolan ska inventera det material som finns tillgängligt och identifiera den språkutvecklande miljön och se till att språkutvecklande material finns så som exempelvis spel finns. I spel övar barn sin sociala förmåga samt använder sig av ord som är aktuella för spelet (Benckert m.fl. 2008 s.27 och 99). Vidare poängterar författarna att [...] i samband med rollekar övas ord som har med byte av identiteter att göra som föreställande ord, materialord, vad man önskar sig att vara (Benckert m.fl. 2008 s.27). Författarna menar att leken utgör en viktig del i den dagliga verksamheten på förskolorna och är grunden till barns lärande. Samspelet i leken ger barnen möjligheter att utvecklas och att samtalet skapar nyfikenhet till språket och ökar dialoger med andra barn (Benckert m.fl. 2008 s.104). Barn lär av varandra, i dialogen med andra och då de lyssnar till vuxna och äldre barn. Men mycket av utvecklingen sker i samspel med andra barn. Samspelet stärks när den vuxne läser och berättar sagor för barnen och för en vardaglig dialog med barnen i olika sammanhang (Ladberg 2003 s.146). I barns rollekar ges utrymme till språkutveckling. Vidare menar Benckert m.fl. (2008 s.104) att på detta sätt kan barnen leka med barn som har kommit längre i sin språkutveckling och på detta sätt får barnen språkliga förebilder. Barnen får därmed möjligheter att använda språket i många sammanhang. I leken är det viktigt att det finns vuxna till hands som kan hjälpa barnen och stärka deras roll i rollekarna genom att vara aktiva deltagare i leken, hjälpa och stimulera barnen (Benckert m.fl. 2008 s.104). Ett material som är bra enligt Benckert m.fl. (2008 s.27) är bilder. Med hjälp av bilder kan barn samtala med andra barn eller pedagoger om vad bilden föreställer. Calderon (2004 s.27) hävdar att det är viktigt att pedagogerna är medvetna om hur talutrymmet fördelas. Att talutrymmet fördelas olika kan resultera i att barnen kan känna sig otrygga just för att de inte blir sedda och förstådda. I värsta fall kan det bidra till en negativ påverkan på barnens språkutveckling för både det svenska språket och barnens modersmål (2004 s.29). Calderon (2004) poängterar att: 5

Personalens ansvar för att barnen utvecklar goda färdigheter i svenska måste ses i relation till deras ansvar att ge alla barn en trygg miljö och möjlighet att utveckla hela sin språkliga kompetens. Det är därför väsentligt att barnen ges stora möjligheter att utveckla sitt modersmål redan i tidig ålder, särskilt om de tillbringar det mesta av sin vakna tid i förskolan. (Calderon 2004 s.29) Vidare menar Calderon (2004 s.27) att personalen sällan ger de flerspråkiga barnen talutrymme när de exempelvis ska återberätta en saga. I en undersökning av Nauclér (2004) framgick det att svenska barn gavs mer språkutrymme i samband med sagoläsningen i förskolan. Nauclér (2004 s.450) menar att en orsak till detta kan vara att pedagogerna har lägre förväntningar på barn med annat modersmål och att deras delaktighet exempelvis under sagoläsningen därmed inte blir likvärdig de barn med svenska som modersmål. Det finns två olika läranden i förskolan dels det naturliga lärandet och dels det styrda lärandet (Skans 2011 s.33). Det naturliga lärandet sker utan någon speciell undervisning och språkinlärningstillfällena sker under de dagliga rutinerna. Det Skans (2011 s.33) anser vara viktigt för barn med annat modersmål i sin språkinlärning är tillfällen och aktiviteter som oftast sker naturligt i förskolans verksamhet som exempelvis musik, sång och sagoläsning. Genom att ge alla barn i förskolan stöd under de olika aktiviteterna med hjälp av bilder och föremål blir det lättare för barnen att förstå innebörden av ett särskilt ord. Att arbeta med språk i leken på ett varierat sätt skapar en utveckling i barnens ordförråd. Det styrda lärandet sker i förutbestämda språkinlärningstillfällen där barnen tränar sitt språk (Skans 2011 s.33). 4.2 Metoder TAKK är en förkortning av Tecken som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation och är ett hjälpmedel [...] för hörande personer med försenad eller avvikande språkutveckling (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2012). TAKK är ett sätt att förstärka språket genom att ge en visuell bild av det pedagogen säger genom att pedagogerna gör ett tecken. TAKK är en enklare variant av teckenspråk. Barnet ser ett tecken, förstår betydelsen och på detta sätt förstärks ordet och kan underlätta för barnet som kan ha svårt för att uttrycka sig. TAKK kan användas på många olika sätt men en målgrupp är barn med tal- och språksvårigheter och barn med annat modersmål (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2012). Bornholmsmodellen är en arbetsmetod inom förskolan och skolan som innebär att man använder sig av språklekar, rim och ramsor, sång, lekskrivning och ordsammansättningar (Bornholmsmodellen 2012). 6

4.3 Verktyg IKT stöd är användandet av till exempel ipad, dator och digitalkamera i undervisningen. Detta är ett komplement i arbetet med att stimulera barns språkutveckling. Av läroplanen (Lpfö 98/10 s.11) framgår det att ett av förskolans uppdrag är att tillämpa ny teknik och att den kan användas i olika sammanhang för att utmana barns nyfikenhet och för att barnen ska få en ökad förståelse för språket. 4.4 Material MIO står för Matematiken Individen Omgivningen och är ett redskap för kartläggning av matematikens utveckling i förskolan. Det är ett sätt att observera hur det pedagogiska utbudet har fallit ut i barngruppen [...] hos barn 2 5 år gamla, för att tidigt fånga vilka barn som är i behov av stöd (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2012). TRAS är en förkortning av Tidig Registrering Av Språkutveckling och är ett material som kartlägger barns kommunikation och språkutveckling. TRAS är ett arbetsmaterial för pedagogen som ger en bild av hur det enskilda barnet och barngruppens språkliga utveckling sker och vad man som pedagog kan lägga fokus på (Nyponförlaget 2012). 4.5 Vygotskijs teorier om barns språkutveckling Ju mer ett barn får uppleva, höra, se och erfara i verkligheten, desto större blir dess fantasi som i sin tur ligger till grund för barnets utveckling och mognad (Vygotskij 1995 s.19). Vygotskij gör en liknelse mellan erfarenhet och material. Ju rikare en människas erfarenheter är, desto mer material förfogar hennes fantasi över. Ett barns fantasi är fattigare än en vuxen människas, eftersom dess erfarenhet är mindre rika (Vygotskij 1995 s.19). Fantasin utgör en viktig del i människans utveckling och beteende (1995 s.22). Vygotskij menar att fantasin hjälper människan att skapa förståelse för saker som hon inte upplevt men hört från sagor eller från andra människor som delar med sig av sina erfarenheter (1995 s.22). Vygotskij (2001 s.11) anser att barnet föds socialt och att språket, genom dialogen fyller en social funktion. Genom olika föremål i barnets omgivning sker en begreppsutveckling som handlar om att ordet får en betydelse för barnet (2001 s.12). Vygotskij menar att ett ord utan betydelse är inte ett ord, utan ett tomt ljud. Ett ord som saknar betydelse tillhör inte längre språkets rike (2001 s.37). Calderon (2004) kopplar till Vygotskij och menar att barn i förskolan ska få möjlighet att utveckla både sin sociala och tankemässiga förmåga eftersom barnets identitet hänger samman med modersmålet (2004 s.11 och 12). Utifrån det egna 7

språket lär sig barnen normer, värden och regler. Barn som fått lära sig det egna språket och skapat trygghet i dess kultur har lättare att ta till sig och utveckla det nya språket genom att lyssna, öva och pröva på det under lekfulla sammanhang i förskolan. Förskolan spelar en viktig roll för dessa barns språkutveckling (2004 s.18). Då olika kulturer möts i det svenska samhället ställs det, enligt Lpfö98/10, höga krav på människors förmåga att förstå och skapa insikt i begreppet kulturell mångfald. Då förskolan i dag bildar en [...] social och kulturell mötesplats [...] bör den [...] förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle (Lpfö98/10 s.6). 5 Resultat och analys I följande kapitel ges en beskrivning av det resultat och den analys som framkommit av de intervjuer som gjordes på de två förskolorna. Först beskrivs vilka metoder, arbetsätt och språkliga miljöer som finns, samt om förskolorna utgår ifrån Vygotskijs teorier i verksamheten för att stimulera och stötta barns första- och andraspråksutveckling. 5.1 Resultat förskolan Sälen metoder, arbetssätt och språkliga miljöer På förskolan Sälen har hälften av barnen ett annat modersmål än svenska. Hos pedagogerna på förskolan fanns en förståelse samt en medvetenhet för att stötta barns första- och andraspråksutveckling. Under intervjuerna med pedagogerna på förskolan Sälen framkom det att de arbetar utifrån ett avdelningslöst arbetssätt där medvetenheten om hur de andra arbetar, enligt förskolans pedagoger, automatiskt blir större. En av pedagogerna sa: Jag ser fördelar för alla känner alla och att det är en blandning på äldre och yngre. De lär av varandra, de träffar olika barn i olika åldrar. Utifrån detta arbetssätt upplevde pedagogerna att barnen får fler språkliga utmaningar samt en större möjlighet att utmanas i de olika lärmiljöerna vilket resulterade i ett bredare perspektiv på leken. Utmaningen enligt pedagogerna består av att barnen får välja lekkamrater i en större barngrupp, att barnen får större möjlighet att välja en pedagog att skapa en närmare relation till samt att leken berikas ju fler möjligheter till lekkamrater som finns. Samtliga pedagoger på förskolan Sälen var överens om att lärandet sker i dialogen och i de vardagliga situationerna som exempelvis vid måltider. En av pedagogerna sa i intervjun: Vid matsituationer samspelar barnen mycket, vi delar upp dem i små grupper, de som inte kan så mycket lär utav de som kan. Pedagogerna berättade att de delade in barnen i grupper när de hade sagoläsning. Detta för att alla barn skulle kunna tillgodogöra sig sagan utefter sin individuella språkliga utveckling. 8

Ett material som pedagogerna använde sig av var bilder för att stötta barns första- och andraspråksutveckling. Det kunde vara bilder som visade konkreta saker som barnen stötte på under dagen. En av pedagogerna berättade om att de hade satt ihop en bok där bilder på bland annat kläder, leksaker och aktiviteter fanns. Barnen kunde på detta sätt peka och visa pedagogerna och risk för missförstånd mellan barn och pedagoger minskade på detta sätt. En metod pedagogerna använde sig av var TAKK 1. I en intervju berättade en pedagog: Ja, vi har gått TAKK kurs, så det använder vi, så mycket som möjligt. Det är enklare tecken som användes för att hjälpa barnen i deras vardag och visa vad som hände. En pedagog berättade i intervjun att det vid fruktstunden var ett bra sätt för att förstärka och ge barnen en möjlighet att själv visa vilken frukt barnet ville ha genom att använda tecknet för till exempelvis en banan. Böcker skrivna på barns modersmål lånades in till förskolan Sälen. Dessa kunde föräldrarna låna med sig hem för att läsa med barnen. Pedagogernas tanke med det var att barnen och föräldrarna lättare skulle få förståelse för och känna till de böcker som lästes på förskolan. Samma böcker fanns på olika språk. Pedagogerna berättar att de i enstaka fall tog hjälp av tolk men detta gjordes alldeles för sällan. Pedagogerna förklarade att en tolk hjälper till så att konflikterna minskar och att pedagogerna kan få hjälp att förstå vad det är barnet vill och på detta sätt skapas det en trygghet för barnen. 5.1.1 Specialpedagogens tankar om språkutvecklande metoder, arbetssätt och språkliga miljöer Specialpedagogen på förskolan Sälen anser att IKT 2 utgör ett viktigt verktyg för arbetet med barns första- och andraspråksutveckling eftersom det lockar till samspel mellan barn men också mellan barn och vuxna. Likaså menar hon att konkreta material är bra. Ett exempel på hur man kan stötta barnens begreppsutveckling är att arbeta utifrån bilder. Hon menar också att pedagoger inte ska vara rädda för att använda sig av ett och samma material utan menar att upprepning är gynnsamt för barnens språkutveckling. Vidare berättar specialpedagogen på förskolan Sälen hur kroppsspråket blir en viktig del i barnens kommunikation samt i leken när det talade språket inte räcker till. Utifrån barnens intressen skapas rum som utmanar barnen i leken. Vidare berättar hon att hon förespråkar lekgrupper där pedagogerna kan hjälpa barnen till stimulans och samspel i leken. Hon menar att barn som har svårt för att leka kan få hjälp av barn som är duktiga på att leka. 1 TAKK, tecken som alternativt och/eller kompletterande kommunikation 2 IKT, information och kommunikationsteknik. 9

Specialpedagogen på förskolan Sälen anser att arbetet med att stötta barns första- och andraspråksutveckling ska ske i de vardagliga situationerna som på ett enkelt och naturligt sätt används med rim, ramsor och språklekar och genom en aktiv dialog. Specialpedagogen berättar att hon handleder personalen utifrån de observationer som görs av barnen på förskolan. TAKK förtydligar språket med hjälp av både bilder och tecken. Dessa bilder kan också användas till att skapa scheman för vad som ska ske under dagen, vilket ökar tryggheten hos barnet så att det kan fokusera på leken med kompisar på förskolan. Specialpedagogen har även talträning med barnen och vid behov får barnen hjälp av en logoped. Talträningen sker med bilder där hon tillsammans med barnen upprepar vad som finns på bilderna. Vidare berättar specialpedagogen att de i kommunen har ett kartläggningsschema där alla barn kartläggs och inte enbart barn med annat modersmål, där man börjar i förskolan med TRAS 3 och MIO 4. Här kan specialpedagogen gå in och ge vägledning och handleda pedagogerna. Både specialpedagogen och pedagogerna uppmanar också föräldrarna att prata sitt modersmål hemma. 5.1.2 Vygotskijs teorier Specialpedagogen på förskolan Sälen säger att hon visste en del om Vygotskij och att hon i sitt tankesätt försöker att arbeta utifrån hans teorier. På frågan om pedagogerna på förskolan Sälen i sitt arbete utgick ifrån Vygotskijs teorier fick vi lite blandade svar från de intervjuade. Vygotskij var inte känd av samtliga. Men ett gemensamt svar från pedagogerna var att de i verksamheten arbetade med leken som fokus och på detta sätt hänvisade pedagogerna till Vygotskij och hans teorier om samspel och att lärandet sker i dialog med andra. De var överens om att barnen utvecklades mycket genom lek och samspel när de kommunicerade med varandra. Så här sa en pedagog: Just att barnen är närma en och i dialog, [...] är extra viktigt för de tvåspråkiga barnen, för vi har ju olika kulturer där. Barnen är inte vana med sätten vi arbetar på och är i Sverige. Börjar man när de är små så tror jag att det blir lite lättare när de blir äldre 5.1.3 Analys förskolan Sälen På förskolan Sälen fanns en förståelse samt en medvetenhet hos förskolans pedagoger vad det gäller barns första- och andraspråksutveckling. Pedagogerna ansåg att de på förskolan Sälen inte utgick ifrån särskilda arbetsmetoder. Specialpedagogen var positiv till den fria leken men att pedagogerna skulle finnas tillhands för att hjälpa de barn som har ett annat modersmål än 3 TRAS, tidig registrering av språkutveckling 4 MIO, matematik-individen-omgivningen 10

svenska. Enligt specialpedagogen kan lekgrupper vara ett bra alternativ då barnen kan bli inbjudna till lek. På förskolan Sälen poängterade pedagogerna att lärandet sker i dialogen och i de vardagliga situationerna i exempelvis matsituationer. Samspelet med andra barn ansågs vara viktigt. För att stimulera barnens språk använde pedagogerna material så som bilder, böcker, sagopåsar och handdockor vilket specialpedagogen menade var viktigt för att hjälpa barnen i deras språkutveckling. Böcker skrivna på barns modersmål lånades in till förskolan Sälen. TAKK nämnde både pedagogerna och specialpedagogen som en bra metod för att stötta barns första- och andraspråksutveckling. Möjligheter att sätta in tolk på förskolan fanns eftersom det enligt pedagogerna skapade en större förståelse och ett gott samarbete med föräldrarna. I intervjuerna som gjordes med pedagogerna på förskolan Sälen framkom det att pedagogerna anser att de helt och hållet arbetade utifrån egna kunskaper och erfarenheter och inte utifrån någon speciell pedagogisk teori. Trots detta kunde pedagogerna efter vår beskrivning av Vygotskijs teorier känna igen sig i dessa. Ytterligare argument för att de verkligen arbetade utifrån Vygotskijs teorier är att det rådde en enad åsikt om att lärandet sker i dialogen. 5.2 Resultat förskolan Skansen- metoder, arbetsätt och språkliga miljöer På förskolan Skansen är antalet barn som har ett annat modersmål cirka 10 %. Av intervjuerna som gjordes med pedagogerna på förskolan framgick det att endast en av tre pedagoger hade erfarenhet sedan tidigare av att undervisa och arbeta med barn med annat modersmål än svenska. Pedagogerna på förskolan Skansen berättade i intervjuerna att de inte arbetade med något speciellt anpassat material för att stötta barns första- och andraspråksutveckling. En pedagog sa: Jag har inte så mycket erfarenhet av barn med annat modersmål. Jag har jobbat sedan -88 och tänkt igenom vad jag har träffat på för barn med annat modersmål under den tiden och dem kan jag räkna på en hand. På förskolan arbetade pedagogerna med bilder som förtydligade begrepp som barnen mötte i sin vardag på förskolan. Men detta var inte något specifikt för just barn med annat modersmål utan dessa användes till alla barn på förskolan. Vidare berättade en pedagog att konkreta material användes på så sätt att när en pedagog sjöng eller pratade om exempelvis en nalle så visades en nalle. Pedagogerna arbetade sporadiskt med TAKK och pedagogerna använde sig av enklare tecken som till exempel äta och dricka. Vad gäller TRAS hade 11

pedagogerna gått en så kallad TRAS kurs men de hade inte infört metoden i verksamheten än. Men däremot arbetade de med Bornholmsmodellen 5. Enligt förskolan Skansens pedagoger är det viktigt att man inte rättar barnen när de säger fel utan att man istället förklarar och är tydlig för barnen. Olika metoder de använde sig av var ordlekar, rim, ramsor och flanosagor. Att synliggöra skriftspråket i miljön var viktigt ansåg pedagogerna. De hade exempelvis bilder av alfabetet, siffror och bilder på teckenspråk. Vidare berättade de att de ansåg att material på väggarna stimulerade barnen. Bilder användes för att tydliggöra och schemalägga dagen. I verksamheten hade de även aktivitetskort där barnen fick välja vad de ville leka med. Detta möjliggjorde barnens inflytande under dagen enligt pedagogerna. I verksamheten användes ipad, datorer och kameror som IKT stöd. Enligt pedagogerna var kameran ett bra verktyg i verksamheten eftersom pedagogerna tog bilder som de sedan visades i en digital fotoram i hallen. Detta synliggjorde barnens dag på förskolan och barnen kunde på detta sätt samtala med sina föräldrar om vad de gjort under dagen och det innebar även att föräldrarna fick inblick i vad som hände på förskolan. En laptop användes för att synliggöra ett arbetstema. Förskolan Skansen hade olika teman för varje termin. Genom att dokumentera detta genom digitala bilder eller filmer kunde pedagogerna samtala med barnen och föräldrarna om vilka aktiviteter som förekommit. Pedagogerna på förskolan Skansen berättade vidare i intervjuerna att de ofta tog hjälp av specialpedagogen som med jämna mellanrum gav dem handledning så att de skulle kunna stötta barnen i deras språkutveckling. Handledningen bestod bland annat av att specialpedagogen gav vägledning om hur pedagogerna kunde arbeta utifrån olika bilder. Vidare berättade pedagogerna att specialpedagogen hjälpte till med att lägga upp aktiviteter för barnen som behövde stärkas i sin språkutveckling. 5.2.1 Specialpedagogens tankar om metoder, arbetssätt och språkliga miljöer Material som specialpedagogen använde sig av var bland annat spel. Som exempel på detta nämnde hon hur hon tillsammans med barnet fiskade upp bilder med hjälp av ett litet fiskespö med en magnet. Sedan får barnet med hjälp av henne beskriva bilden. Genom detta tränades barnet att uttala ljud som barnet kan ha svårt för. Vidare nämnde hon att hon med hjälp av en 5 Bornholmsmodellen är ett material som förskolor kan välja att arbeta med tematiskt. Materialet bygger på rim och ramsor samt språklekar. 12

spegel, som barnet får titta i, tränade barnet i att placera tungan rätt i munnen för att uttala vissa ljud. Specialpedagogen påpekade att det var viktigt att arbeta med konkreta material som exempelvis bilder. Detta gällde i arbetet med att stötta barns första- och andraspråksutveckling. Specialpedagogen påtalade även hur viktigt det kunde vara att barn med annat modersmål får börja träna språket med bilder eftersom det gynnar språkutvecklingen. Hon menade att det var betydelsefullt att prata så mycket som möjligt med barnen i alla situationer. Hon poängterade att pedagogerna inte bara skulle peka utan sätta ord på allt och hela tiden använda språket. Det är alldeles för lätt att korta ned meningarna vid tilltal med mindre barn ansåg hon. Att dialogen var väsentlig styrkte specialpedagogen. Att alla vuxna pratar så mycket som möjligt, i alla situationer, inte bara pekar och säga släng det, gör det, vill du ha den eller den. Utan man sätter ord, vill du ha det här brödet som är ljust eller det här brödet som är mörkt. Gå in och tvätta dina händer i handfatet och sätt på kranen och få fram ljummet vatten. Alltså att man hela tiden använder språket. Vi vuxna har så himla lätt att förkorta ned språket. Vi ger uppmaningar. Vidare nämnde hon hur viktigt det var att ha struktur i miljön. Det är viktigt med rutiner i verksamheten, både för hela gruppen och för det enskilda barnet. Hon ansåg att sagor var språkutvecklande för barn med annat modersmål och påpekade att språket och allt lärande utvecklas i sociala sammanhang och att det är viktigt att utmana barnen och därmed utveckla barns språk. Detta kunde göras genom att ställa öppna frågor och genom dessa uppmuntra barnet att använda språket. Specialpedagogen förespråkade TRAS och Bornholmsmodellen. Specialpedagogen förespråkade även TAKK eftersom det kunde användas för alla barn och i tidig ålder. TAKK kunde enligt specialpedagogen ge barnen förståelse av ordet där barnet både hör ordet samtidigt som det ser ordet. Tolk sätts in från början på förskolorna för att pedagogerna ska få en god kontakt med föräldrarna. Specialpedagogen ansåg att det är bra att barnen pratade sitt modersmål hemma och att det var viktigt för att de ska kunna uttrycka sina känslor samtidigt som förskolan stöttar inlärningen av första- och andraspråksutvecklingen. IKT stöd som ipad var något hon var positiv till, och som hon använde i sitt arbete med att stötta barns första- och andraspråksutvecklingen. Detta var ett nytt redskap som kunde användas och enligt specialpedagogen för barns språkutveckling. Specialpedagogen ansåg att pedagogerna bör ha kunskap om vad det innebär att vara flerspråkig: För att tillgodose, alltså barnens behov, måste pedagogerna ha lite kunskap om vad det innebär att vara flerspråkig och vad det innebär att lära sig ett annat språk. Man skapar förutsättningar för hur barnen ska utvecklas genom detta. 13

Specialpedagogen uppgav även att hon till viss del arbetade med barnen individuellt och hade ett gott samarbete med logoped och föräldrar i de fall det blev aktuellt. 5.2.2 Vygotskijs teorier På frågan om pedagogerna på förskolan Skansen utgick ifrån Vygotskijs teorier uppgav man att man inte kände till så mycket om Vygotskij men att de ville lära sig mer. En pedagog beskrev lärandet i leken och samspelet så här de lär sig av varandra och av oss. På någon avdelning hade pedagogerna kommit i kontakt med Vygotskijs teorier genom en lärarstuderande. Under intervjuerna kom det fram att pedagogerna på förskolan omedvetet arbetade utifrån Vygotskijs teorier. 5.2.3 Analys förskolan Skansen På förskolan Skansen fanns det inte så stora erfarenheter av barn med annat modersmål. Pedagogerna ansåg sig själv inte arbeta på ett speciellt sätt men berättade att de hade en god handledning av specialpedagogen. Pedagogerna använde sig mycket av bilder av begrepp som barnen mötte i sin vardag just för att hjälpa barnen i deras språkliga utveckling. Pedagogerna poängterade att konkreta material hjälpte barnen och skapade förståelse för det svenska språket. Specialpedagogen sa till exempel att för de mindre barnen var det bra om man hade konkreta material när man pratade om någonting samt att man visade bilder. Förskolan Skansen arbetar mycket med rim och ramsor och man påpekade att dialogen med barnen var viktig. Ett material man använde sig av på förskolan Skansen var IKT stöd. Specialpedagogen styrkte att dialogen var viktig för att stötta barns första- och andraspråksutveckling. TAKK var en metod man använde sig av sporadiskt. Tolk sattes in tidigt på förskolan Skansen. I intervjuerna som gjordes med pedagogerna på förskolan Skansen framkom det att endast en pedagog hade kunskaper om Vygotskijs teorier. Fler av de intervjuade uttryckte att de skulle vilja lära sig mer om Vygotskijs teorier för att kunna använda dem i verksamheten. Under intervjuerna med pedagogerna på förskolan Skansen framkom det att de förstod vikten av att stötta barns språk och att Vygotskijs teorier var viktiga. Detta uttalande styrktes av att pedagogerna kände igen sig i hans tankar om hur språkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna. 6 Diskussion Det material, metoder och verktyg som fanns på de två förskolorna var likvärdiga. Båda förskolorna arbetade med bilder och IKT stöd men på förskolan Skansen hade IKT stöd en 14

större roll i verksamheten. En skillnad var att på förskolan Sälen hade kommunen ett kartläggningsschema där pedagogerna använde sig av arbetsmaterialet TRAS. TRAS hade ännu inte införts på förskolan Skansen. Specialpedagogerna handledde på ett likvärdigt sätt på respektive förskola med olika material. Enligt Lpfö98/10 behöver inte [...] verksamheten [...] utformas på samma sätt överallt och [...] förskolans resurser [...] fördelas lika (Lpfö98/10 s.5). På båda förskolorna fanns material som exempelvis sagopåsar och sagoböcker. Få pedagoger hade kunskap om Vygotskijs teorier. Trots detta genomsyrade teorierna pedagogernas arbete med att stötta barns första- och andraspråksutveckling då de talade om att barns språkutveckling sker i samspelet, i leken samt i dialogen med andra barn och vuxna. Att pedagogerna kände igen sig i Vygotskijs teorier kan förklaras med att förskolans läroplan till viss del vilar på Vygotskijs teorier om barns språkutveckling. Innan undersökningen gjordes av de två förskolorna hade vi förväntningar om att arbetssättet med att stötta barns första- och andraspråksutveckling på förskolan Sälen skulle vara mer utvecklat än vad det var. Detta antagande grundades på vår vetskap om att antalet barn med annat modersmål än svenska på förskolan Sälen var högre än på förskolan Skansen. Resultatet av undersökningen visade att vårt antagande var fel. Benckert m.fl. (2008 s.59) anser att en förskola där det finns många barn som har ett annat modersmål än svenska kräver ett professionellt pedagogiskt förhållningssätt. Vidare menar författarna att det bör finnas en medvetenhet i arbetet med barn med annat modersmål (Benckert m.fl. 2008 s.83). Den medvetenhet pedagogerna på förskolorna visade i sitt arbete med att stötta barns första- och andraspråksutveckling grundade sig på pedagogernas egna erfarenheter och bakgrund. Som vi ser det ska det inte vara så att ett barns språkutveckling ska vara beroende av pedagogens erfarenhet eller bakgrund utan arbetet med att stötta barns första- och andraspråksutveckling ska finnas med som en naturlig viktig del i förskolornas verksamhet. Likväl som förskolan i dag förespråkar vikten av inlärningen av det svenska språket ska den också förespråka vikten av barns första- och andraspråk. Barn som fått möjlighet att utveckla sitt modersmål har lättare att utveckla sitt nya språk och förskolan har en viktig roll för barnens framtida språkutveckling (Calderon 2004 s.17). Arbetet med barns språkutveckling i förskolan ska utgå i från förskolans styrdokument, Lpfö98/10. Kvalitén på barns språkutveckling ska inte vara avgörande av antalet barn med annat modersmål i en verksamhet. Skollagen föreskriver att utbildningen i förskolan ska, varhelst den anordnas, vara likvärdig (Lpfö 98/10 s.5). Därför anser vi att pedagogerna på förskolorna har ett stort ansvar att hålla sig med aktuell litteratur samt aktuell forskning för att få ökad kompetens inom ämnet. 15

Ett resultat från studiens undersökning var att arbetet med barns språkutveckling fått en mindre roll i de båda förskolorna. Som vi ser det kan en orsak vara att pedagogerna i dag inte riktigt vet hur man ska implementera arbetet med barns första- och andraspråksutveckling i verksamheten utifrån Lpfö98/10. Enligt Benckert (2008 s.62) formar barnen sin självbild och identitet under tiden på förskolan. Barn som fått lära sig det egna språket och skapat trygghet i dess kultur har lättare att ta till sig och utveckla det nya språket [...]. Förskolan utgör en viktig roll för dessa barns framtida språkutveckling (Calderon 2004 s.18). Resultaten från studien kan ha vissa begränsningar. Orsaker till detta kan vara att vi hade för få intervjuer och för få förskolor som medverkade i studien. Ytterligare en orsak till studiens begränsningar kan vara att frågeställningarna skickades ut i förväg och därmed kan informanterna ha diskuterat frågeställningarna innan och påverkat varandras svar. Vidare kan vi på ett omedvetet sätt styrt de kvalitativa intervjuerna och på så sätt påverkat informanterna. I en kommande uppsats skulle det dels vara intressant att närmare studera varför man på vissa förskolor tycks vara omedveten om hur viktigt det är att stötta barns modersmål och dels undersöka vilka slags insatser som krävs för att öka kunskapen hos pedagogerna inom ämnet. 16

Referenslista Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan: ett referens och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2075 Calderon, Lena (2004). Komma till tals: flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1860 Denscombe Martyn (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. 3. uppl. Stockholm: Liber Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Nauclér, Kerstin. (2004). Barns språkliga socialisation före skolstarten. I: Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Hyltenstam, Kenneth, Lindberg, Inger (red.). S.437-459. Lund: Studentlitteratur. Norrby, Catrin (2004). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/11603 V g s i i Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. V g s i i Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Riksnivå 2011 [Elektronisk resurs]: Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. (2011).Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=259 Internetlänkar Bornholmsmodellen http://www.bornholmsmodellen.se/index.php?option=com_content&view=category&layout= blog&id=34&itemid=28 (hämtat 2012-06-17) Nyponförlaget http://www.nyponforlag.se/sprakmaterial/tras/fragor-och-svar-om-tras/ (hämtat 2012-06-17) Specialpedagogiska Skolmyndigheten http://www.spsm.se/rad-och-stod/var-kompetens/pedagogiska-strategier-och- forhallningssatt/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/vadarakk/manuell- AKK/Tecken-som-AKK/ (hämtat 2012-06-17) 17

Specialpedagogiska skolmyndigheten http://www.spsm.se/rad-och-stod/var-kompetens/pedagogiska-strategier-ochforhallningssatt/matematisktlarande/redskap-for-kartlaggning-och-stod-imatematikutveckling/ (hämtat 2012-06-17) 18