Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Richard Stenmark Leg. psykolog/leg. psykoterapeut (KBT) Specialist inom omr. klinisk psykologi Handledare (KBT) R Stenmark 2015
Vad skulle man kunna prata om? De vanligaste felen vi och andra gör och som för våra klienter omöjliggör lyckande och att kunna ta sig igenom en behandling Diagnoser och diagnoskriterier Organisationer och verksamheters tendens att vilja passa in komplex problematik i en mall Att planera och ge insatser efter vad som berättas i olika led våra begränsade kalendrars- och organisationers effekt på våra analyser Psykologisk och psykosocial behandling av olika tillstånd som debuterar under barndomsåren R Stenmark 2015
Vad ska vi prata om? Varför kognition och neuropsykologi är relevant för dagens tema. R Stenmark 2015
Vad vill vi vara delaktiga i tillsammans med de som får sin behandling hos oss?! Insatser som: Syftar till att minska symtom? Minskade problematiska beteenden? Vems beteenden? Ökad livskvalitet? Bidra till att behålla eller öka funktion i boende, arbete, relationer samt ge ökad delaktighet i samhället? Nödvändiga aspekter för behandling?!? R Stenmark 2015
R Stenmark 2013 Neuropsykologi
Phineas Gage (1823 1860) R Stenmark 2013
Neuropsykologi Sambandet mellan hjärnans funktion och beteenden Sambandet mellan hjärnans funktioner och beteendet i vid mening. Med funktion avses de processer sker i det aktiva nervsystemet. Beteenden avser allt från yttre observerbara handlingar, motorik, tal till tänkandets mer subtila aspekter så som sorg, skam och upplevd skönhet. Fokus både på patologi och normal funktion R Stenmark 2013
Kognitiv funktion en definition I vid bemärkelse innebär begreppet kognitiv funktion här de kognitiva och metakognitiva processer som gör att vi kan uppmärksamma, uppleva och samspela med vår omgivning genom att utforma och initiera olika handlingar och aktiviteter. Ett samspel som kräver förmåga att uppmärksamma, planera, lösa problem, minnas och kommunicera. R Stenmark 2015
Kognitiv funktion en definition Dessa funktioner utgör basen för att förstå och kunna interagera i vår sociala värld. Kognitiv funktion är således en aspekt som påverkar hur vi fungerar inom områden såsom yrkesmässig funktion/arbete, sociala relationer och självständighet. R Stenmark 2015
Kognitiva funktioner Sju olika kognitiva funktioner som påverkar vår funktion: Processhastighet Arbetsminne Verbal inlärning Visuell inlärning Förmåga till att föra resonemang i flera led Problemlösning Social kognition R Stenmark 2015
En faktor som påverkar insikt är neuropsykologisk funktion En svag association mellan allmän intellektuell funktion och insikt Mental flexibilitet är en viktig faktor. God insikt är åtminstone till en del beroende av intakt frontal-exekutiv funktion. R Stenmark 2015
Neuropsykologi Sambandet mellan hjärnans funktion och beteenden Alla har naturligtvis inte alla svårigheter men man bör utesluta att de finns, inte ta funktion för given Traumatisk hjärnskada Cerebrovaskulära sjukdomar, Infarkt/blödning Vaskulära sjukdomar Degenerativa sjukdomar Kortikal och subkortikala demenser Toxiska förhållanden R Stenmark 2013
Neuropsykologi Sambandet mellan hjärnans funktion och beteenden Infektionstillstånd Hjärntumörer Syrebrist Metabola och endokrina sjukdomar Näringsbrist R Stenmark 2013
Neuropsykologi Sambandet mellan hjärnans funktion och beteenden Utvecklingsrelaterade tillstånd med debut under barndomsåren: Neuropsykiatri Intellektuell funktionsnedsättning Låg begåvning Autism Koncentration och uppmärksamhetssvårigheter R Stenmark 2013
Delaktighet och bestämmande Koll på att behandlaren har koll på att klienten förstår. Behandling där klienten är, inte där terapeuten eller verksamheten är lokaliserad Miljöer som möjliggör utveckling eller iaf inte förhindrar behandling Kognitiv funktion kartlägga som en självklar insats Arbete/praktik på riktigt R Stenmark 2015
När vi pratar insatser och behandling, vad menar vi Kunskap hos personen, anhöriga, professionella? Färdigheter hos personen, anhöriga, professionella? Bemötande av personen, anhöriga, professionella? Bedömning och risker hos personen, anhöriga, professionella? Samsjuklighet hos personen, anhöriga, professionella? Värderad riktning hos personen, anhöriga, professionella? R Stenmark 2015
Rätt sak i rätt tid & på rätt plats. Färdigheter hos personal och personen Att få ner känslouttrycken under 7 eller iaf 5 J Fokus på basala behov Stabilitet Behandling fokus på överskott Kognition Kunskap om sina talanger och svårigheter samt tillståndsspecifika insatser Riktade behandlingar ex tvång, panikångest, PTSD Utsluss/eget boende Sociala färdigheter Att vidmakthålla vardagliga strukturer och rutiner Generalisering R Stenmark 2015
Ett mer tillståndspeci/ikt fokus sårbarhet och utsatthet Generellt små grupper, skillnader inom och mellan grupper och olika diagnoser samt svårigheter och belastning vara försik;ga med a< dra slutsatser och tro Depression 43 ungdomar som dömts för sexualbro< hade 27 au;smspektrumdiagnos. Hos dessa rapporterades högre grad av övergrepp och försummelse. Gruppen rapporterade fler depressiva symtom. De som rapporterade högre grad av utsa<het är mer troliga a< uppvisa depressiva symtom (Walters et al 2014). Mental ohälsa Våld- eller sexuellt krängande beteenden hos personen med au;smspektrum störning och som genomgå< en rä<spsykiatrisk undersökning, Søndenaa et al 2013. Mer mental ohälsa och mindre intellektuella problem hos de som utövat våld än de sexuella förövarna. R Stenmark 2015
Ett mer tillståndspeci/ikt fokus - sårbarhet Au;smspektrum symtom hos unga förövare Unga misstänkta för sexualbro< högre grad av symtom på au;smspektrum än vid jämförelse av en kontrollgrupp som ej begå< bro<. Fler symtom hos de som begå< övergreppen själva och på barn, Hart- Kerkhoffs et al, 2009 Vik;gt a< komma ihåg vad de<a betyder - de flesta uppvisar inte dessa problembeteenden! Men a< det är vik;gt med kartläggning och diagnos;k när man jobbar med den grupp som begår sexuella övergrepp. R Stenmark 2015
Ett mer tillståndspeci/ikt fokus sårbarhet och utsatthet En li<eraturöversikt i skillnader mellan unga förövare 1995-2005 I en li<eraturöversikt omfa<ande 17 ar;klar från 2006. Sy`e: Se på skillnader i olika karaktäris;ka/faktorer så som personlighet, beteendeproblem, historien av sexuella övergrepp, andra kränkande och överträdande beteenden och funk;on. Slutsats: Resultaten var inkonsekventa när det gällde flera områden ex demografiska faktorer, familjefunk;on, bakgrund, an;sociala tendenser, intellektuell och neurologisk funk;on. Så även om man skiljer sig från en gruppen som ej begå< övergrepp på e< flertal områden så måste man vara försik;gt i tolkningarna då grupperna är små och de metodologiska skillnaderna är stora. Påvisar även en heterogenitet i gruppen. De<a gör a< olika gruppen måste följas specifikt. Van Wijk et al 2006 R Stenmark 2015
Ett mer tillståndspeci/ikt fokus sårbarhet och utsatthet Neuropsykologi hos förövare I en metaanalys från 2013 av Joyal som omfa<ade 23 studier, fann man a< det finns en effekt/påverkan av kogni;v funk;on men a< det är en stor heterogenitet i materialet. Genom a< ta olika grupper och kogni;va mätningar i beaktan så ökar homogeniteten. De som förgripit sig mot barn uppvisar lägre presta;on på test som kartlägger exeku;va funk;oner, medan de som förgripit sig på vuxna tenderar a< få värden som liknar bro<slingar som inte begå< sexualbro< lägre värden på verbalt flöde och inhibering. Vad är ny<an av de<a? R Stenmark 2015
Ett mer tillståndspeci/ikt fokus sårbarhet och utsatthet Ungdomar med intellektuella nedsä<ningar/ utvecklingsstörning Soylu et al 2013 visar a< denna grupp är mer utsa<, o`are, det uppdagas o`a e`er deras egna berä<else och då senare i ;d. Upptäck således i i lägre grad. Fler graviditeter. O`are någon utanför familjen och fler förövare. McGrath 2007 följde graden av återfall hos personer som samhällsbaserad/kommunala verksamheter mellan 1993-2004 vård (N=103) Den genomsni<liga uppföljnings;den var 5.8 år och ca 11 % av personerna i gruppen hade vid något ;llfälle återfallit. De flesta beteenden hade inte inneburit kontakt och de flesta som utsa<s var personal, anhöriga och andra boende. R Stenmark 2015
Vad kan vi göra åt det Tillförsäkra basala funk;oner utan krav på för stor individuell förändring Rela;oner med anhöriga och nätverk Boende Ekonomi Trygga miljöer Organisa;oner och vårdsystem med individen i centrum R Stenmark 2015
Vad kan vi göra åt det Fokus på individen u;från över- och undersko<, problembild samt mål Undvika lockelsen i det förenklade A< se funk;onsnedsä<ningar som sårbarhet och en utmaning när det gäller a< skapa effek;va insatser för klienten R Stenmark 2015
Ett exempel Kärnsymtom Uppmärksamhet Minnesfunk;on Organisa;onsförmåga och förmåga a< planera sin ;d Impulsivitet Sam;diga svårigheter och problem Strategier och metoder för problemlösning A< hantera rela;oner Ångest och social osäkerhet Frustra;on och ilska Nedstämdhet och depression Sömn och sömnsvårigheter Bruk och missbruk R Stenmark 2015
Ett annat exempel Ska<a och arbeta med undersko< inom områdena: Förmågan ;ll a< kommunicera affekt och känslomässiga u<ryck Ilska och vad som startar igång personen Hur man ;llskriver olika faktorer/gör sina bedömningar Vilka antaganden man utgår ifrån Hur man kan inhibera Från ångest ;ll härdsmälta - a< kartlägga ru;ner, funk;on och svårigheter vid: Ritualer Störda ru;ner Nya ru;ner När man rör sig R Stenmark 2015
Ett annat exempel A< kartlägga utlösare för härdsmältan Nya situa;oner Sinnesintryck Övergångar mellan olika situa;oner och miljöer Kommunika;onsutlösare Kommunika;onssvårigheter Kommunika;onsöverbelastning Katastrofreak;oner Samsjuklighet R Stenmark 2015