Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?



Relevanta dokument
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Arbets- och miljömedicin Lund

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt?

Arbets- och miljömedicin Lund

vetenskap, pediatrik Universitetssjukhus

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Riktade Hälsosamtal. Västerbottens Hälsoundersökningar

Familjär hyperkolesterolemi

Riktade Hälsosamtal Västerbottens Hälsoundersökningar

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam

Alkohol och hjärt-kärlsjukdom. Lennart Bergfeldt

Några vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Immunometoder för serum digoxin analys

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Medicinboken : orsak, symtom, diagnostik, behandling (bok med elabb) PDF ladda ner

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Adiponektin inhiberar Angiotensin II inducerad Abdominal Aorta Aneurysm

OLIN-studierna, Luleå, Norrbottens läns F Eva Rönnmark Chef vid OLIN-studierna landsting

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 1(7)

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Stillasittande & ohälsa

Medicinska biobanken en guldgruva för forskning?

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Sorterad på KOMPONENT

Namn Inst Belopp Källa Delområde

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Bakgrund. Anna Lundgren

Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Analys av enheter med goda resultat för patienter med diabetes och BMI>35. Gemensam studie mellan BCG och NDR April 2013

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

Hälsoeffekter av motion?

Fast Track Är det patientsäkert? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

Tobaksavvänjning Region Västerbotten

F Mikael Lilja Läkare/Handledare FoUU, Region Jämtland Härjedalen Z

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Strategi för forskning och utbildning. Strategi för förbättring och innovation

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Snus och blodtryck Tvärsnittsstudie av viloblodtryck hos män i MONICA-studien i norra Sverige

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Transkript:

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13

Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de högsta bland kliniskt kemiska analyser (4-24 mol/l), nyfödda upp till 20 ggr, risk för toxicitet Bildas genom nedbrytning av hem från hemoglobin Glukuronideras av UGT1A1; essentiellt för elimination Mer än 20 artiklar har visat att bilirubin skyddar mot kardiovaskulär sjukdom

Vanlig polymorfi i UGT1A1-promotorn 7 (TA) repeats istället för 6 i promotorregionen Minskar transkription av UGT1A1 med 70% Homozygoti vanligaste orsaken till Mb Gilbert bland kaukasier Förklarar ca 18% av bilirubinvariabiliteten

Målsättning Att testa prospektivt med material från biobanken om antioxidanten bilirubin påverkar risken för förstagångshjärtinfarkt och förstagångs ischemisk stroke Att undersöka om UGT1A1*28 som påverkar nivån av bilirubin påverkar risken för förstagångshjärtinfarkt och förstagångs ischemisk stroke

Populationsbaserade nästlade fall-referentstudier Medicinska biobanken, Northern Sweden Health and Disease Cohorts består av : VIP 67 000 MONICA 7 000 Mammarscreeningskohorten 45 000 Efter provtagning insjuknade: 618 personer med förstagångshjärtinfarkt (VIP, MONICA, Mammar) 231 personer med förstagångs ischemisk stroke (VIP, MONICA) 2 referenter matchade för ålder, kön, provtagningscenter, och provtagningstid

Metoder P-Bilirubin Hjärtinfarktmaterialet: Hitachi 911 (Roche Diagnostics, Mannheim, Tyskland) Strokematerialet: Vitros 5,1 (Ortho-Clinical Diagnostics, Inc. Rochester, NY, USA UGT1A1*28 analyserades med fragmentanalys med utrusning från Applied Biosystems, Foster City, CA, USA

Artikel I Bilirubin och risk för förstagångshjärtinfarkt Q1 Q2 Q3 Q4 p trend Alla Ref. 0,71 (0,53-0,95) 0,49 (0,35-0,68) 0,44 (0,31-0,63) <0,001 Justerat a Ref. 0,72 (0,50-1,05) 0,57 (0,37-0,87) 0,55 (0,35-0,86) 0,004 Män Ref. 0,71 (0,50-1,01) 0,45 (0,30-0,67) 0,43 (0,28-0,66) <0,001 Justerat a Ref. 0,76 (0,50-1,15) 0,57 (0,36-0,92) 0,60 (0,37-0,97) <0,020 Kvinnor Ref. 0,69 (0,41-1,17) 0,59 (0,34-1,04) 0,46 (0,25-0,85) 0,009 Justerat a Ref. 0,57 (0,23-1,42) 0,61 (0,20-1,87) 0,30 (0,07-1,16) 0,099 a Justerat BMI, systoliskt blodtryck, rökning, ApoB/ApoA1 och hs-crp Starkt samband mellan höga bilirubinnivåer och lägre risk för hjärtinfarkt

Artikel II Bilirubin och risk för ischemisk stroke Q1 Q2 Q3 Q4 p trend Hela materialet Ref. 0,98 (0,63-1,54) 0,69 (0,43-1,10) 0,66 (0,42-1,06) 0,037 Justerat a Ref. 0,76 (0,45-1,28) 0,65 (0,37-1,13) 0,65 (0,36-1,14) 0,11 Män Ref. 1,26 (0,68-2,32) 0,57 (0,29-1,12) 0,96 (0,51-1,79) 0,41 Justerat a Ref. 0,98 (0,47-2,03) 0,54 (0,24-1,18) 0,81 (0,40-1,70) 0,36 Kvinnor Ref. 0,79 (0,42-1,51) 0,86 (0,44-1,69) 0,37 (0,17-0,81) 0,028 Justerat a Ref. 0,66 (0,30-1,46) 0,85 (0,37-1,97) 0,36 (0,13-0,97) 0,099 a Justerat för ålder, BMI, systoliskt blodtryck, rökning, ApoB/ApoA1 diabetes och hs-crp Samband mellan höga bilirubinnivåer och lägre risk för stroke

Artikel I Bilirubin och hjärtinfarkt UGT1A1-polymorfier, frekvenser TA n /TA n Kontroller n=1070 Fall n=571 n % n % 6/6 (Vildtyp) 508 47,3 270 47,3 6/7 464 43,2 247 43,3 7/7 (Gilbert) 98 9,1 54 9,5 Slutsats: Ingen skillnad mellan frekvenser hos fall och kontroller

Artikel I UGT1A1-polymorfier och risk för förstagångshjärtinfarkt 6/6 och 6/7 7/7 OR (95% CI) Alla Ref. 0,96 (0,64-1,42) Män Ref. 0,86 (0,54-1,37) Kvinnor Ref. 1,28 (0,60-2,72) Ingen skillnad i risk

Artikel II UGT1A1-polymorfier och risk för förstagångs ischemisk stroke 6/6 och 6/7 7/7 OR (95% CI) Alla Ref. 1,12 (0,64-1,97) Män Ref. 1,77 (0,88-3,56) Kvinnor Ref. 0,48 (0,17-1,36) Ingen skillnad i risk

Artikel I P-Bilirubin, median för olika UGT1A1-genotyper stratifierat på fall/kontrollstatus ** * p<0.05 ** p<0.01 ** *

Mendelian randomization UGT1A1- polymorfier +? Bilirubin risk Hjärtinfarkt Jämför CRP: N Engl J Med. 2008 359 1897-908

Slutsatser bilirubin Stark relation mellan UGT1A1 polymorfier och bilirubin Ingen relation mellan UGT1A1 polymorfier och kardiovaskulär sjukdom Bilirubin skyddar ej mot kardiovaskulär sjukdom Lägre bilirubinnivåer hos fall kan bero på faktorer som påverkar både risk och bilirubin oberoende av varandra (intestinalflora, hemoxygenas, medicinering, livsstilsfaktorer _) (Bifynd: starkt samband mellan järn och bilirubin)

Artiklar Ekblom K, Marklund SL, Jansson JH, Osterman P, Hallmans G, Weinehall L, Hultdin J. Plasma bilirubin and UGT1A1*28 are not protective factors against first-time myocardial infarction in a prospective, nested case-referent setting. Circ Cardiovasc Genet. 2010 Aug;3(4):340-7. Ekblom K, Marklund SL, Johansson L, Osterman P, Hallmans G, Weinehall L, Wiklund PG, Hultdin J. Bilirubin and UGT1A1*28 are not associated with lower risk for ischemic stroke in a prospective nested case-referent setting. Cerebrovasc Dis. 2010;30(6):590-6

Institutionen för medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi, Umeå universitet Johan Hultdin Stefan Marklund Pia Osterman Institutionen för medicin och folkhälsa, Medicin, Umeå universitet P-G Wiklund Laboratoriemedicin, Klinisk kemi, Norrlands universitetssjukhus Birgitta Nilsson Medicinska biobanken, Norrlands universitetssjukhus Göran Hallmans Lars Weinehall Åsa Ågren Kerstin Enquist Thore Johansson Sara Nilsson Medicin-Geriatriska kliniken, Skellefteå lasarett Jan-Håkan Jansson Lars Johansson