Konflikter i förskolan

Konflikter i förskolan Fokus: Pedagoger och vårdnadshavare Sara Ahlström Linda Björnskjöld Marie Karlsson Terese Liljeström Ahonen Caroline Rolfsson Ida Tollin Uppsala Universitet Förskollärarprogrammet Ht-13 Ledarskap i förskolan 10HP Minirapport 1

Sammanfattning I läroplan för förskolan (2010, s 13) står det att Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Hur förhåller man sig till detta om tilliten/samarbetet inte fungerar? Syftet med rapporten var att få en större förståelse för pedagogens roll och förhållningssätt i konflikter med barns vårdnadshavare i förskolan. För att få information kring detta ämne intervjuades två förskollärare genom samtalsintervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades och därefter analyserades likheter och olikheter i svaren förskollärarna gav oss. Intervjuerna gav oss två olika pedagogers synsätt på konflikter, handlings- och förhållningssätt samt vanliga konfliktrelaterade ämnen. Intervjuerna gav också handfasta råd kring hur vårdnadshavare kan bemötas i konflikt situationer. Slutsatsen av arbetet blev att det finns en avsaknad av tillräcklig kompetensutveckling både för förskollärare och förskolechefer. Nyckelord: Konflikt, vårdnadshavare, förskollärare, tillit 2

Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Urval... 5 Datainsamling... 5 Databearbetning... 6 Generaliserbarhet... 6 Etisk hänsyn... 6 Arbetsfördelning... 6 Resultat... 6 Konflikter... 6 Situationer... 7 Stöd... 7 Tips... 7 Diskussion... 8 Gå vidare i arbetet... 8 Slutsats... 8 Yrkesrelevans... 9 Referenslista... 10 Bilaga 1... 11 Intervjufrågor... 11 3

Inledning En viktig del av lärarkompetensen är att ha kunskaper kring konflikter och konflikthantering (Thornberg, 2013, s 213). Konflikter är något som är vanligt förekommande i vardagen på förskolan. I en verksamhet med så många olika individer i rörelse blir det många krockar, så även med barnens egna vuxna. Vårdnadshavare bär med sig mycket kunskap om sitt barns person som kan vara till hjälp i verksamheten (Juul & Jensen, 2003, s.183), då måste en dialog mellan hem och förskola fungera och därför är det viktigt att den relationen är så problemfri som möjligt. När svåra konflikter uppstår mellan vårdnadshavare och personal kan det få förödande konsekvenser, samarbetet blir svårt, dåliga rykten kan uppstå som gör förskolan impopulär, tilliten till personalens omsorg och kompetens ifrågasätts och det blir svårt att få barnen att känna trygghet i sin miljö och därigenom svårt att driva verksamheten. Genom att titta närmare på hur man kan hantera konflikter och vilka vanligt förekommande orsaker som grundar sig till dessa får vi som förskollärare mer kött på benen när vi själva står inför en sådan situation. Bakgrund Ordet konflikt härstammar från det latinska ordet conflictus som ungefär betyder motsättning eller sammanstötning. En konflikt kan även definieras som ett tillstånd av beteende eller mål som är oförenliga. Konflikter kan delas upp i två huvudgrupper där den första gruppen av konflikter är de konflikter som äger rum inom människor och den andra gruppen är konflikter som sker mellan människor (Thornberg, 2013, s 216). Fokus i denna mini rapport kommer att vara konflikter som äger rum mellan människor, alltså mellan pedagoger och barnens vårdnadshavare i förskolan. Mellanmänskliga konflikter handlar om motsättningar som kan uppstå mellan två eller fler individer genom handlingar, ord eller känslor (Thornberg, 2013, s 216-217). De mellanmänskliga konflikterna kan delas in i undergrupper som beskriver vilken typ av konflikt det handlar om, som exempel sakkonflikter, intressekonflikter, värderingskonflikter, relationskonflikter samt känslokonflikter (Thornberg, 2013, s 217). Dessa kallas också interpersoniella konflikter och för att hantera sådana behövs ett aktivt förhållningssätt för att inte permanentera konflikten, det vill säga försvåra den (Maltén, 2000, s.230). I en konflikt är det också viktigt att se konfliktens sanna art ur bådas perspektiv, speciellt värdefullt är detta om konflikten härrör från olika kulturella bakgrunder och idéer (Lahdenperä, 2008, s.98). Syfte Få förståelse för pedagogens roll i konflikthantering med barns vårdnadshavare. Forskningsfråga Hur förhåller sig förskollärare i konflikter med barns vårdnadshavare? 4

Metod Urval Till denna minirapport har två förskollärare intervjuats i frågan kring konflikter mellan pedagoger och barnens vårdnadshavare. I rapporten kallas de intervjuade förskollärarna för A och B. A är 33 år med 3 års yrkeserfarenhet. Vi kom i kontakt med denna person genom att A var bekant till en i gruppen. Anledning till att vi valde att intervjua A var att A är relativt nyutexaminerad, därför kunde A s erfarenheter kring konflikter vara intressanta B är 58 år med totalt 31 års yrkeserfarenhet varav 11 år i förskola, personen arbetar även som skyddsombud och är fackligt aktiv. Denna person kom vi i kontakt med genom en annan medlem i gruppen som gjorde sin VFU på samma förskola som B arbetar. På grund av sin långa erfarenhet skulle det vara intressant att jämföra B s svar mot A s. Urvalet av intervjupersonerna gjordes för att ingen i gruppen hade någon personlig relation till de intervjuade, detta för att få ut så riklig information som möjligt (Esaiasson, 2007, s 292). Datainsamling Datainsamlingen utgick från samtalsintervjuer med de båda förskollärarna. Detta för att samtalsintervjuer ger större möjlighet att ta tillvara på oväntade svar samt att ställa uppföljningsfrågor. Interaktionen blir på så sätt större mellan intervjupersonen och forskaren (Esaiasson, 2007, s 283). Vi använde oss av samtalsintervjuer av respondentkaraktär, det vill säga en intervju som inte bygger på källkritik utan personernas föreställning och uppfattning kring konflikter med vårdnadshavare, (Esaiasson, 2007, s 291). Centralt för oss var att i undersökningen synliggöra förskollärarnas tankesätt och personliga åsikter kring ämnet. Innan intervjuerna genomfördes fastställde vi i gruppen vår bild av vilka konfliktämnen som var vanligast förekommande mellan pedagoger och vårdnadshavare. Dessa var: Blöjor, mat, leksaker som försvinner eller går sönder. Att barnen slår sig eller gör sig illa, borttappade kläder, sjukdomar (att barnen kommer till förskolan trots sjukdom) samt tider vid hämtning och lämning. För att ta reda på dessa personers erfarenhet och kompetens inom konflikthantering med barns vårdnadshavare utgick vi från syftet och forskningsfrågan i rapporten till att formulera 19 frågor kopplade till konflikter (Esaiasson, 2007, s 298). Frågorna var ställda som problemformuleringar för att synliggöra hur konflikter med barnens vårdnadshavare gestaltar sig (Esaiasson, 2007, s 284). Frågorna som ställdes kan delas in i teman: konflikter, situationer, stöd samt tips (Esaiasson, 2007, s 298). Frågorna mailades i god tid till förskollärarna innan intervjuerna genomfördes, information kring anonymitet (Esaiasson, 2007, s 290), bakgrundfakta samt upplägg av intervjuerna bifogades även i mailet (Esaiasson, 2007, s 301). Intervjuerna genomfördes i miljöer där de kunde ske i lugn och ro samt att de intervjuade personerna kände sig bekväma. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning på smartphones och transkriberades i sin helhet i efterhand (Esaiasson, 2007, s 302). Intervjuerna genomfördes genom en fråga svar metod, där forskaren ställde en fråga och förskolläraren svarade, antingen följdes svaret av en uppföljande fråga eller ny fråga. 5

Databearbetning Tillsammans i gruppen lyssnade vi på intervjuerna och diskuterade dem i sin helhet efteråt. Sedan utgick vi från det transkriberade materialet och svaren på frågorna sammanfattades. Korsreferenser gjordes även mellan de båda intervjusvaren för att se likheter samt skillnader mellan dem (Esaiasson, 2007, s 305). Generaliserbarhet Generaliserbarheten i denna rapport är inte stor. Det är endast två personers tankar och uppfattningar som har presenterats kring konflikter mellan pedagoger och barns vårdnadshavare. De intervjuades svar täcker inte in och representerar inte alla förskollärares uppfattningar som det hade gjort vid en större undersökning (Esaiasson, 2007, s 308). Etisk hänsyn Vi har valt att undvika all irrelevant information om intervjupersonerna med tanke på sekretess. Vi har valt att kalla våra intervjupersoner för A och B och enbart låtit enligt oss relevant fakta som ålder och år i yrket stå med för att spegla yrkeserfarenhet. Arbetsfördelning Terese, Caroline och Sara gjorde intervjuer. Terese och Marie transkriberade intervju 1, Ida och Caroline transkriberade intervju 2. Alla i gruppen arbetade med sammanfattning av svaren, analys av resultatet samt diskussion och slutsats. Alla i gruppen tog därefter hand om ett avsnitt i rapporten de var mer ansvariga över att skriva. Slutbearbetning av rapporten gjordes av alla tillsammans. Linda och Marie ansvarar för utformning av PowerPoint presentationen till den muntliga redovisningen. Resultat Konflikter Kännetecken för en konflikt är för de båda intervjupersonerna när man inte kommer överens och inte kan ha en dialog, när det blir ett vi och dom. De upplever att konflikter med vårdnadshavare alltid uppstår. Dagligen möter de sådana om kläder, tider, hygien, omvårdnadsfrågor, genus och etnicitet. De dagliga konflikterna kan dock skilja sig hos yngre barns vårdnadshavare där det t.ex. kan handla om blöjor, omvårdnad och uppsikt på barnen medan bland de äldre barnen kan det vara bristande gränssättning. B pratar även om vikten av tilltron mellan pedagog och vårdnadshavare till yngre barn eftersom de inte kan förmedla sig och vårdnadshavare till äldre barn eftersom de kan fabulera vilt. Vad gäller klädkonflikter upplever A att det är pedagogerna som tar upp med vårdnadshavarna att barnen behöver passande kläder efter väder, flera ombyten och liknande. B menar istället att det är vårdnadshavarna som tar upp diskussioner kring bortappade, smutsiga eller blöta kläder. B anser dock att stora konflikter uppstår sällan. Båda tycker sig möta samma typer av konflikter, A upplever att de innefattar samma föräldrar och B olika. A berättar också att det finns exemplariska föräldrar gällande tid och kläder och 6

B säger Har man otur och får "fel sorts förälder" så kan allt bli konflikter oavsett hur man arbetar. A anser att konflikter kan vara både ett hinder och en möjlighet och berättar att man undviker att ta upp småsaker med vårdnadshavare om det redan finns en konflikt dem emellan. Vid sådana tillfällen förebygger man att liknande konflikter uppstår genom att påminna vårdnadshavarna bättre inför nästa liknande situation. B menar att konflikter i sig inte är något hinder så länge man tar itu med dem direkt och att man får stöd från kollegor och chefer. B säger att man ibland blundar för vissa saker och biter sig i tungan när man tycker att föräldrar beter sig knäppt. Tryggheten i yrkesrollen, bra arbetslagsarbete och en bra chef är grunden till att färre konflikter uppstår säger B. Situationer Intervjupersonerna fick frågan om de kunde ge ett exempel på en konflikt de varit i med föräldrar. A pratar igen om konflikter gällande tid, kläder, blöjor och hygien. B berättar om hot från en förälder som ledde till polisanmälan och efterföljande rättslig process. Både under och efter konflikten tyckte B att det kändes tufft och jobbigt. B tog dock inte med sig konflikten hem men tror att det kan vara lätt att göra det vid svåra konflikter. Den konflikt A berättar om är pågående och A tar med sig den hem och grubblar på lösningar och tycker det känns jobbigt. Stöd En fråga intervjupersonerna fick var vilket stöd som finns att få kring sådana här frågor. B ansåg att det var chefen som skulle ta hand om konflikterna med vårdnadshavarna eftersom pedagogerna träffar dem dagligen. A berättade om en rad olika instanser man kan ta hjälp av: rådgivning från chef, mentor (under introduktionsåret), stöd- och hjälpgrupper samt BVC och specialpedagoger. Det båda intervjupersonerna var överens om var att det fanns för lite kompetensutbildning om detta ämne trots att det förekommer dagligen i förskolan. "Det finns lite kurser och någon föreläsning, nu har det liksom inte funnits någon speciell föreläsning om just konflikter utan mer om lärmiljöer... Det är faktiskt jättedåligt, det borde finnas", säger A. B nämner även att cheferna är för dåligt utbildade inom denna fråga. Tips Vi frågade om vilka tips och råd de kunde ge oss inför vår kommande yrkesroll. A: Ta djupa andetag, krama tummen. Var saklig och förklara, hetsa inte upp dig, styr dina känslor och lägg band på dig själv. Var tydlig när du förklarar saker, varför det är som det är. B: Ta det inte personligt, var professionell. Ta upp och lös genast konflikter när de är små så att de inte blir surdegar. Tänk att det är förskolan, förskolesystemet eller du i din roll som förskollärare de är arga på, inte dig personligen. Prata med kollegor och chefer kring problemen. Var inte rädd för de här frågorna, fråga om hur arbetet kring handlingsplaner angående hot och våld går till. Arbeta med konflikthantering t.ex. genom fallbeskrivningar på 7

APT minst en gång per termin så att du är förberedd för situationen precis som en brandövning. En bra inskolning är a och o, där skapas en trygg kontakt och öppenhet så att man kan samtala och lyfta allt. Men även vad som krävs av vårdnadshavarna för att vi ska kunna göra ett bra jobb. Ge föräldrarna utrymme att ställa alla sina frågor och ge dem en inblick i hur vi arbetar. Diskussion De konfliktämnen intervjupersonerna tog upp som var vanligast förekommande var; tider, blöjor, omvårdnadsfrågor (barn som slår sig, uppsikt). Kläder, genus, etnicitet men även bristande gränssättning från föräldrarnas sida. Intervjupersonernas svar hade både likheter och skillnader med vad vi i gruppen gissade skulle vara de vanligast förekommande. Det som skiljde sig var att A och B nämnde konflikter kopplade till etnicitet och genus och att vi hade gissat några fler ämnen som inte framkom under intervjuerna. En konflikt i sig är inte destruktiv utan det är sättet som den hanteras på som avgör om konflikten blir konstruktiv eller destruktiv (Thornberg, 2013, s 219-220). En förskollärare bör därför kontrollera sina känslor för att kunna möta vårdnadshavaren i en konflikt öppet, med aktivt och förutsättningslöst lyssnande och då förebygga en svårhanterlig konflikt (Maltén, 2000, s.230). Integrativ förhandling handlar om konflikthantering som sker på ett konstruktivt sätt. Där man fokuserar på att beskriva vad det är man vill. De inblandade beskriver sina känslor och förklara de skäl som ligger bakom känslorna. Det handlar om att förstå den andra partens perspektiv, hitta förslag till lösningar av konflikten så att alla inblandade tillsammans kan komma fram till en klok överenskommelse (Thornberg, 2013, s 242). Dessa påståenden är inte bara teorier från böckerna utan även intervjupersonernas verkliga upplevelser och erfarenheter av hur förhållningssätt av konflikthantering i verksamheten ser ut och fungerar. Utifrån intervjuerna kunde vi se tydliga skillnader kring förhållningssätt dem emellan. Exempelvis hade B ett övergripande förhållningssätt till konflikter och i sina svar ställde sig utanför situationer. B pratade om chefens ansvar och trygghet i yrkesrollen. Medan A pratade mer om hur man aktivt kunde lösa konflikter när man befinner sig mitt i dem. Det gick även att utläsa från svaren de gav att uppkomsten till konflikter kom från olika håll. A menar att konflikterna startas av pedagogerna medan B menar att det är vårdnadshavarna som kommer med konflikterna. Beror skillnaden i deras svar på längden av yrkeslivserfarenheten eller kan det vara för att A befinner sig mitt i en konflikt då intervjun genomfördes, vilket B inte gjorde? Eller beror det helt enkelt på att de är olika som personer? Gå vidare i arbetet Det skulle vara intressant att även intervjua förskolechefer och barnens vårdnadshavare i denna fråga. Slutsats Framförallt små konflikter med barnens vårdnadshavare är något som sker nästan dagligen i förskolan. För att undvika att de små konflikterna växer sig större är det viktigt som pedagog att ta sitt professionella ansvar och reda ut dessa konflikter genast. Växer sig konflikter större 8

och blir för svåra att hantera är det viktigt att ta kontakt med förskolechefen eller andra instanser som kan hjälpa till att lösa den rådande konflikten. Intervjuerna visade även att det saknas kompetensutveckling om konflikthantering gällande pedagoger och vårdnadshavare för förskollärare och att detta är ett viktigt ämne att ha kunskap kring. Yrkesrelevans Frågan kändes aktuell då vi upplever att det förekommer ofta i vardagen på förskolan. Våra intervjupersoner bekräftar detta och det går även att läsa i vår läroplan Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer (Lpfö98, 2010, s.13). Det är alltså en del av vår yrkesroll som förskollärare. Lpfö (2010) 2.4 tar upp många punkter gällande samarbete mellan hem och förskola. 9

Referenslista Esaiasson, Peter (2007) Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts juridik. Kap 14 Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap- förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur Maltén, Arne (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan- Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber Utbildningsdepartementet (2010). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. 10

Intervjufrågor - Hur länge har du arbetat som förskollärare? - Vad kännetecknar en konflikt för dig? - Är en konflikt ett hinder eller en möjlighet? Bilaga 1 - Vad kan det uppstå för konflikter med föräldrar/ vårdnadshavare? - Finns det vissa ämnen/områden som skapar fler konflikter än andra? - Kan du ge ett exempel på en konflikt du varit i med föräldrar? - Hur kändes det under tiden du var i konflikten? - Hur kändes det efter konflikten du var med i? - Vad har ni för slags konflikter med föräldrar? - Tog du med dig konflikten hem? - Exempel på andra vanligt förekommande konflikter? - Vad är viktigast att tänka på när man befinner sig i en konflikt med föräldrar? - Vad är den vanligaste orsaken, anser du, att konflikter uppstår med föräldrar? - Har du lärt dig något av en konflikt du haft med föräldrar? - Hur ofta förekommer konflikter med föräldrar? Olika konflikter med olika föräldrar eller samma konflikt med samma föräldrar? - Vilken sorts stöd kan man få som pedagog gällande konflikter? (olika steg) kompetensutveckling, stöd, handledning? - Vilka konflikter undviker man att ta upp med föräldrar? - Är det skillnad på konflikter mellan en nyöppnad och inarbetad förskola - Är det skillnad på konflikter mellan föräldrar till yngre barn och äldre barn? 11