INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förord 2 Kommunfullmäktiges/kommunstyrelsens beslut 3 Ekonomiska förutsättningar 5 Ekonomisk översikt 10 Budget för 2011 12 Resultatbudget 2011 12 Balansbudget 2011 13 Finansieringsbudget 2011 14 Ekonomiplan 2012 2014 15 Resultatplan 2012 2014 15 Balansplan 2012 2014 16 Finansieringsplan 2012 2014 17 Nyckeltal och skattesats 18 Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 19 Sammanställning drift- och investeringsbudgetar 20 Kommunens organisation 22 Ekonomistyrregler 23 Vision, kommungemensamma mål och åtaganden 26 Styrelses och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar 30 Kommunstyrelsen 31 Barn- och ungdomsnämnden 34 Utbildningsnämnden 41 Kultur- och fritidsnämnden 45 Socialnämnden 50 Familjerättsnämnden 59 Tekniska nämnden 61 Miljö- och bygglovsnämnden 71 Mål- och styrdokument 75 Befolkningsprognos 77 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 78 Innehållsförteckning 1

FÖRORD Uppgiftsfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna styrs av kommunallagen, enskilda kommuners reglementen och av den praxis som vuxit fram under åren. I Järfälla har de olika nämnderna, inom nämnda regler, ansvar och befogenheter att sköta sina respektive verksamheter. Kommunfullmäktige i Järfälla styr nämnderna genom övergripande beslut. Besluten för nämndernas verksamhet gäller inriktning, omfattning, kvalitet och resurser. Nämndernas ansvar och befogenheter framgår bla av de reglementen som fullmäktige har beslutat. I dessa reglementen framgår bla att nämnden noga skall pröva om det specifika ärendet är av sådan art att det måste prövas av annan, ex fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. Budgetarbetet bedrivs med ovan nämnda ansvarsfördelning som utgångspunkt. Detta innebär att i de fall nämnderna bedömt att verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet förändras i sådan grad av de av kommunstyrelsen fastställda budgetramarna, att särskilda beslut krävs av kommunfullmäktige, har nämnderna inkommit med förslag till beslut. Nämndernas förslag har därefter genomgått en central prövning där även prioriteringar mellan verksamhetsområden gjorts. För övrigt innebär fullmäktiges beslut i princip ett bekräftande av respektive nämnds egna prioriteringar och förslag. Budgetjusteringar som har beslutats efter kommunfullmäktiges beslut har inarbetats i materialet. 2 Förord

KOMMUNFULLMÄKTIGES OCH KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunfullmäktige har vid tre tillfällen behandlat olika delar av mål och budget för 2011, 2010-02-15, 2010-11-08 och 2010-12-13. Sammantaget har fullmäktige beslutat att (2010-02-15) Kommungemensamma inriktningsmål, effektmål och åtagande för 2011 fastställs. Mål och driftbudget för kommunstyrelse och nämnder för år 2011 fastställs. Priser 2011 för pengstyrda verksamheter fastställs. (2010-11-08) Den kommunala skattesatsen för år 2011 fastställs till 18,63 kronor. (2010-12-13) Förändringar av driftbudget för kommunstyrelse och nämnder för år 2011 godkänns. Investeringsbudget för 2011 fastställs. Priser 2011 för socialnämndens pengstyrda verksamheter fastställs. Lokalpeng för 2011 i enlighet med barn- och ungdomsnämndens förslag 2010-09-30 fastställs. Den av Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 2010-10-08 föreslagna gemensamma prislistan för de nuvarande gymnasieprogrammen i länet ska tillämpas för de interkommunala ersättningarna från och med 1 januari 2011. Nya avgifter för hemtjänst och nya måltidspriser i särskilt boende fastställs i enlighet med socialnämndens förslag att gälla från och med 1 januari 2011. Nya avgifter vid ansökan och tillsyn enligt alkohollagen i enlighet med socialnämndens förslag fastställs att gälla från och med 1 januari 2011. Resultat- och balansbudget för 2011 fastställs. Ekonomistyrregler för styrelse och nämnder för år 2011 fastställs Ekonomisk flerårsplan för 2012 2014 fastställs. Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut 3

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. Kommunstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån om högst 800 000 000 kronor. Styrdokument fastställs att gälla för 2011. Kommunstyrelsens beslut 2010-11-29 Personalomkostnadspålägget fastställs till 40,0 procent från och med 2011. Internräntan för 2011 fastställs till 4,0 procent. Ekonomichefen ges befogenhet att uppta långfristiga lån om högst 800 000 000 kronor. Ekonomichefen ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. Fastighetsstrategen ges i uppdrag att i samråd med Kultur- och fritidsdirektören senast 2011-11-30 analysera och redovisa förslag för hur kommunen bör förfara med kommunens kulturbyggnader. 4 Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR När beslutet om kommunens verksamhet och budget ska fattas är det viktigt att rikta uppmärksamheten även i ett längre perspektiv än den aktuella budgetperioden. Intresset bör främst fokuseras mot hur de demografiska förändringarna påverkar verksamheternas omfattning och hur de ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut. Kommunen påverkas främst av statliga åtgärder, utvecklingen på arbetsmarknaden samt de demografiska förändringarna. Ytterligare en viktig utgångspunkt är balanskravet som gäller fr o m år 2000. Detta innebär att kommunens resultat måste vara positivt, dvs intäkterna måste överstiga kostnaderna. Oavsett utvecklingen av ovan nämna faktorer finns således ett lagfäst krav på vilket ekonomiskt resultat kommunen minst måste uppnå. Den samhällsekonomiska bilden Regeringen konstaterar i Budgetpropositionen (2010/11:1) den 12 oktober att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur med lågt resurs-utnyttjande och hög arbetslöshet. Men att återhämtningen sker på bred front. Svensk ekonomi har utvecklats oväntat starkt den senaste tiden. Framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt stark och bred återhämtning under 2010. Både den inhemska efterfrågan och exporten är viktiga drivkrafter. De permanenta effekterna av krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits och det innebär en snabbare återhämtning. I takt med att efterfrågan och produktionen stiger de kommande åren fortsätter sysselsättningen och antalet arbetade timmar att öka framför allt i tjänstesektorn. Sammantaget bedömer regeringen att antalet sysselsatta ökar med cirka 220 000 personer mellan 2010 och 2014 till följd av återhämtningen i konjunkturen, regeringens politik och en växande arbetskraft. Trots att utvecklingen blivit allt mer positiv råder det fortfarande stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver. Stora statsfinansiella problem i omvärlden kan få effekt på konjunkturen. Kommunsektorn förväntas klara balanskravet för samtliga år i regeringens prognos. År 2009 redovisade sektorn ett resultat på 13 miljarder kronor. För 2010 beräknas resultatet förbättras ytterligare. Till stor del beror det på de tillfälliga statsbidragen. Kostnaderna bedöms också utvecklas svagt under 2010. Men det finansiella sparandet försämras återigen 2011 när större delen av de tillfälliga bidragen upphör. Ekonomiska förutsättningar 5

Tabell 1. Nyckeltal svensk ekonomi Procentuell förändring om inte annat anges 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BNP1 5,0 4,5 3,7 3,8 3,3 2,9 Arbetade timmar1 2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 Sysselsatta 2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 Arbetskraften 0,2 1,1 0,7 0,5 0,5 0,4 Arbetslöshet2 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 Programdeltagare2 2,6 3,8 3,3 2,7 2,4 2,1 Timlön (Nationalräkenskaperna) 3,0 0,9 2,4 3,1 3,4 3,6 KPI 0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 2,6 KPIX 1,5 1,8 0,6 0,9 1,6 1,9 1 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. Källa: Budgetpropositionen för 2011. Statliga åtgärder Statens olika beslut påverkar kommunens förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Det gäller såväl verksamheterna, till exempel genom ny lagstiftning för barnomsorgen, ändrade ersättningsnivåer i föräldraförsäkring och a-kassa, som skatter/statsbidrag. Några av de för kommunerna viktigaste förslagen i Budgetpropositionen var: Ett tillfälligt statsbidrag utgår till kommunerna under år 2011 med 2,1 miljarder Kompensation för höjt grundavdrag för pensionärer 4,9 miljarder kronor. Högre krav och ambition i den nya gymnasieskolan innebär på sikt en minskning av det statliga bidraget med nästan 2 miljarder kronor. Riktad satsning på sammanhållen vård och omsorg om äldre 2011 med 150 miljoner, en miljard år 2012 och 1,3 miljarder år 2013 2014. Ett omvårdnadslyft för äldreomsorgens medarbetare med 150 miljoner år 2011, med 250 miljoner år 2012 och med 300 miljoner åren 2013 2014. För Järfällas del innebär förslaget i Budgetpropositionen om tillfälligt statsbidrag ett tillskott på cirka 14 mnkr för 2011. Kapitalkostnader/avskrivning/internränta Med utgångspunkt i förslaget till justerad investeringsbudget har nya beräkningar för kapitalkostnader och avskrivningar tagits fram. SKL rekommenderar att internräntan sätts till 4,3 procent 2011. Rekommendationen innebär en höjning från årets 4,0 procent. Järfälla kommun föreslås inte följa rekommendationen utan istället behålla internräntan oförändrad på 4,0 procent, då kommunens upplåningskostnader är fortsatt låga. 6 Ekonomiska förutsättningar

Pensioner, arbetsgivaravgifter och personalomkostnadspålägg Kostnaderna för pensioner (utbetalningar och avsättningar) har budgeterats enligt Kommunernas Pensions AB (KPA) senaste prognos i augusti 2010. Regeringen sänkte arbetsgivaravgifterna enligt lag med en procentenhet till 31,42 procent för 2009. För 2010 och 2011 är dessa avgifter oförändrade. Premierna för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och Avgiftsbefrielseförsäkring sänktes 2009. För 2010 höjdes dessa premier marginellt och för 2011 förväntas premierna ligga kvar på en låg nivå (0,73 procent) Personalomkostnadspålägget ska i princip täcka kommunens kostnader för arbetsgivaravgifter och pensioner. Med anledning av ovan sänktes po-pålägget från 42 till 41 procent år 2009. Någon ytterligare sänkning gjordes inte för 2010. För 2011 föreslås nu po-pålägget sänkas till 40 procent. För verksamheterna innebär detta minskade kostnader med totalt cirka 11 mnkr. Kommunstyrelsens resultatregleringsanslag Från och med år 2000 gäller det så kallade balanskravet för kommuner som innebär att intäkterna måste vara större än kostnaderna. Med nuvarande ordning för hantering av verksamheternas resultat och med ett budgeterat årets resultat på 10 mnkr kan kommunens möjligheter att nå balanskravet äventyras om inte tillräckliga marginaler finns i budget. Sedan balanskravets tillkomst har där efter ett så kallat resultatregleringsanslag under kommunstyrelsen funnits. De ovan beskrivna ändrade förutsättningarna innebär att ekonomiskt utrymme finns för ett resultatregleringsanslag även 2011. Anslaget i 2011 års driftbudget föreslås bli 15 mnkr. Kommunstyrelsens förfogandeanslag Något särskilt förfogandeanslag föreslås ej i 2011 års driftbudget. Demografiska förändringar Den kommunala sektorns verksamheter vänder sig främst till barn, ungdomar och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna inom verksamheterna barnomsorg, skola och äldreomsorg. I nedanstående diagram visas den prognostiserade demografiska förändringen för åldersgrupperna 0-6 år, 7-15 år, 16-18 år, 65-79 år samt 80 år och äldre. Utgångspunkten för diagrammet är 2008-12-31, d v s år 2008 = 0. Ekonomiska förutsättningar 7

Nedan anges de ackumulerade antalsförändringarna per år. Befolkningsförändring i absoluta tal 2009-2014 Förändring i antal personer 1400 1200 1000 800 600 400 200 0-200 -400 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0-6 7-15 16-18 65-79 80---> Som framgår av diagrammet ökar åldersgruppen 0-6 år under hela perioden för att år 2014 ha ökat med 259 barn. För åldersgruppen 7-15 år sker en ökning under perioden och 2014 har gruppen ökat med 829 st. Åldersgruppen 16-18 år minskar i antal hela perioden för att år 2014 ha minskat med 379 st. Åldersgruppen 65-79 år har en ökning under hela perioden för att år 2014 ha ökat med 1 273 personer. Åldersgruppen 80 år och äldre ökar stadigt under hela perioden. Fram till 2014 ökar den med 513 personer. Skattebetalare och servicetagare Ett annat sätt att se in i framtiden är att se hur de framtida finansiärerna, de som betalar kommunal skatt, och de som i huvudsak konsumerar kommunal service utvecklar sig i förhållande till varandra. De som betalar kommunalskatt utan att i nämnvärd utsträckning konsumera kommunal service är i huvudsak inom åldersgruppen 19-79 år och de som i huvudsak konsumerar kommunal service är i åldersgrupperna 1-18 år och 80 år och däröver. I diagrammet nedan visas en prognos över de huvudsakliga finansiärerna (19-79 år) samt åldersgruppen 1-18 år och 80 år och däröver. 8 Ekonomiska förutsättningar

Befolkningsförändringar 19-79 år samt 1-18 och 80 år --> Förändring antal personer 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 19-79 år 1-18 och 80 år ---> Vi kan konstatera att de huvudsakliga finansiärerna, åldersgruppen 19-79 år konstant ökar under perioden så att ökningen till år 2014 uppgår till 2 543 st. De som huvudsakligen konsumerar service, åldersgruppen 1-18 och 80 år och däröver ökar under samma period med 1 224 personer. Känslighets- och riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt av kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. En riskanalys av föreliggande budgetförslag ger vid handen att de största osäkerhetsfaktorerna är nyttjandegraden inom förskola och gymnasieskola samt volymerna inom särskola, ekonomiskt bistånd och handikappomsorg. Känslighetsanalysen nedan beskriver hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Förändring mnkr Pris- och löneökning 1% 33 Varav löner och sociala avgifter egen personal 1% 14 Ändrad nyttjandegrad förskola 1% 4 Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola 1% 2,8 Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) 100 pers 4 Förändrad utdebitering 10 öre 13 Förändring Sthlms fondbörs 1% 1,1 Ränteförändring Kommunens låneskuld 1% 0,5 Ekonomiska förutsättningar 9

EKONOMISK ÖVERSIKT Arbetet med styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet har varit omfattande och utvecklats under 1990-talet. Ett viktigt steg i detta arbete har varit att fastställa ett enkelt och begripligt ekonomiskt mål för kommunen. Måttet för det ekonomiska målet är årets resultat. Utöver det ekonomiska målet, har ett antal centrala ekonomistyrregler sammanfattats i 18 punkter som antagits av kommunfullmäktige. Reglerna framgår av sid 23-25. Ekonomiskt mål Årets resultat (förändring av eget kapital) talar om hur verksamhetens totala resultat påverkar kommunens samlade tillgångar. Det ekonomiska målet är att redovisa ett resultat exkl jämförelsestörande poster på lägst 10 mnkr för år 2011. Det planerade resultatet för åren 2012-2014 framgår av diagrammet nedan. Årets resultat exkl jämförelsestörande poster, mnkr 50 40 30 20 10 0-10 Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014-20 -30 10 Ekonomisk översikt

Nettodriftkostnader Nettodriftkostnadernas andel (exkl jämförelsestörande poster) av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning är för 2011 års budget 99,7 % vilket i princip är oförändrat mot föregående års budget. Nettodriftkostnad exkl jämförelsestörande poster i % av skatteintäkter och utjämning 102 101 100 99 98 97 96 Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Soliditet Soliditeten beskriver i vilken grad kommunen har finansierat tillgångarna med egna medel, dvs den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten redovisas som det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna. Soliditeten uppgår år 2011 till 49,9 % vilket är en försämring med 3,5 procentenheter jämfört med prognos för 2010. Under planperioden beräknas soliditeten minska. Soliditet % 70 60 50 40 30 20 10 0 Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Ekonomisk översikt 11

BUDGET FÖR 2011 Nedan visas budget 2011 jämfört med bokslut 2009 och prognos för 2010. Prognosen är framtagen i samband med delårsrapport per augusti 2010. RESULTATBUDGET, mnkr Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 Verksamhetens intäkter 765,5 778,7 667,0 Verksamhetens kostnader, not 1-3 152,0-3 273,0-3 267,5 Avskrivningar -104,3-128,3-154,1 Verksamhetens nettokostnader -2 490,8-2 622,6-2 754,6 Skatteintäkter, not 2 2 349,7 2 397,3 2 442,6 Kommunalekonomisk utjämning, not 3 151,4 299,5 320,8 Finansiella intäkter 54,3 27,9 21,0 Finansiella kostnader -24,8-15,2-19,8 ÅRETS RESULTAT 39,8 86,9 10,0 Noter till resultatbudget Not 1, Verksamhetens kostnader Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 Nämndernas kostnader -3 277,9-3 439,0-3 441,0 Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 176,2 214,8 243,5 Semesterskuldsförändring -2,2 0 0 Avsättning, pensionsskuld -79,2-77,5-79,5 Pensionsutbetalningar -67,1-68,6-78,9 Arbetsgivaravgifter -324,8-354,8-359,3 Personalomkostnader 423,0 452,1 447,7 Verksamhetens kostnader -3 152,0-3 273,0-3 267,5 Not 2, Skatteintäkter Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 Skatteintäkter före utjämning 2 425,4 2 352,9 2 433,0 Slutavräkning skatt - föregående år 2,2 6,9 9,6 - prognos innevarande år -77,9 37,5 0 Summa skatteintäkter 2 349,7 2 397,3 2 442,6 12 Budget för 2011

Not 3, Kommunalekonomisk utjämning Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 Inkomstutjämning 69,8 87,8 86,2 Kostnadsutjämning 46,4 66,2 102,7 Regleringsbidrag/avgift -31,5 16,7 67,0 Fastighetsavgift 89,8 90,7 90,7 Tillfälligt konjunkturstöd VP -09 0 34,2 0 Tillfälligt konjunkturstöd BP -10 0 29,3 0 Utjämning LSS -23,1-25,4-25,8 Summa kommunalekonomisk utjämning 151,4 299,5 320,8 BALANSBUDGET, mnkr Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 Tillgångar Anläggningstillgångar 2 381,2 2 908,4 3 272,1 Omsättningstillgångar 318,6 286,4 166,8 Summa tillgångar 2 699,8 3 194,8 3 438,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 619,6 1 706,5 1 716,5 Avsättningar 154,7 167,6 183,4 Skulder Långfristiga skulder 241,0 666,4 834,0 Kortfristiga skulder 684,5 654,3 705,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 699,8 3 194,8 3 438,9 Ansvarsförbindelser, pensioner 1 576,6 1 515,2 1 574,9 Budget för 2011 13

FINANSIERINGSBUDGET, mnkr Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 39,8 86,9 10,0 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet, not 4 64,3 100,7 170,0 Medel från den löpande verksamheten för förändring av rörelsekapital 104,1 187,6 180,0 Ökning (-) /minskning (+) av förråd -0,1-0,4 0,5 Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar 14,5 76,2 15,3 Ökning (+) /minskning (-) av kortfristiga skulder 156,2-30,2 50,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 274,7 233,2 246,5 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -321,9-632,2-604,8 Investeringsbidrag 3,0 4,7 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 42,1 47,7 99,2 Investering i finansiella anläggningstillgångar -11,9-35,2-12,3 Kassaflöde från investeringsverksamheten -288,7-615,0-517,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 200,0 0 Ökning av långfristiga skulder 2,6 225,4 167,6 Ökning av långfristiga fordringar -20,0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -17,4 425,4 167,6 ÅRETS KASSAFLÖDE -31,4 43,6-103,8 Likvida medel vid årets början 201,6 170,2 213,8 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 170,2 213,8 110,0 Not 4, justering för poster som ej ingår i kassaflödet Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 Avskrivningar 104,3 128,3 154,1 Värdereglering kapitalförvaltning -23,2 0 0 Avsättningar -1,1-0,2 0 Avsättningar pensioner 18,0 15,4 15,9 Reavinst/förlust -33,6-42,8 0 Utrangering -0,1 0 0 Summa justeringar 64,3 100,7 170,0 14 Budget för 2011

EKONOMIPLAN 2012-2014 Utgångspunkten för den ekonomiska flerårsplanen 2012 2014 är - Nämndernas driftbudgetramar 2011, - Investeringsbudget 2011 och -planen 2012 2013 - Det ekonomiska målet = årets resultat, ska uppnås varje år, - Oförändrad skattesats, - Skatteunderlag och kommunalekonomisk utjämning enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos 2010-10-14, - Kostnadsökningar på 2,0 % per år och intäktsökningar på 1,0 % per år, - Prognoser och kalkyler avseende volymförändringar inom barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg baserade bl a på den senaste befolkningsprognosen, vilket innebär årliga kostnadsökningar med c:a 55 mnkr netto åren 2012 2014, - Prognos över pensionsutbetalningar och skuldförändring enligt Kommunsektorns Pensions ABs (KPA) prognos 2010-08-20. Nedan redovisas resultat och balansbudget 2011 och förslag till plan 2012 2014. RESULTATBUDGET, mnkr Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Verksamhetens intäkter 667,0 693 698 703 Verksamhetens kostnader, not 1-3 267,5-3 359-3 493-3 615 Avskrivningar -154,1-160 -168-177 Verksamhetens nettokostnader -2 754,6-2 826-2 963-3 089 Skatteintäkter, not 2 2 442,6 2 551 2 658 2 783 Kommunalekonomisk utjämning, not 3 320,8 294 331 339 Finansiella intäkter 21,0 22 22 23 Finansiella kostnader -19,8-31 -38-46 ÅRETS RESULTAT 10,0 10 10 10 Ekonomiplan 2012-2014 15

Noter till resultatbudget Not 1, Verksamhetens kostnader Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Nämndernas kostnader -3 441,0-3 542-3 681-3 812 Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 243,5 259 270 289 Avsättning, pensionsskuld -79,5-82 -84-88 Pensionsutbetalningar -78,9-83 -89-96 Arbetsgivaravgifter -359,3-365 -370-376 Personalomkostnader 447,7 454 461 468 Verksamhetens kostnader -3 267,5-3 359-3 493 3 615 Not 2, Skatteintäkter Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Skatteintäkter före utjämning 2 433,0 2 551 2 658 2 783 Slutavräkning skatt 9,6 - - - Summa skatteintäkter 2 442,6 2 551 2 658 2 783 Not 3, Kommunalekonomisk utjämning Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Inkomstutjämning 86,2 68 93 108 Kostnadsutjämning 102,7 128 156 168 Regleringsbidrag/avgift 67,0 33 17-1 Fastighetsavgift 90,7 91 91 91 Utjämning LSS -25,8-26 -26-27 Summa kommunalekonomisk utjämning 320,8 294 331 339 BALANSBUDGET, mnkr Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Tillgångar Anläggningstillgångar 3 272,1 3 375 3 572 3 759 Omsättningstillgångar 166,8 186 188 187 Summa tillgångar 3 438,9 3 561 3 760 3 946 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 716,5 1 727 1 737 1 747 Avsättningar 183,4 200 217 234 Skulder Långfristiga skulder 834,0 964 1 110 1 250 Kortfristiga skulder 705,0 670 696 715 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 438,9 3 561 3 760 3 946 Ansvarsförbindelser, pensioner 1 574,9 1 561 1 555 1 545 16 Ekonomiplan 2012-2014

FINANSIERINGSBUDGET, mnkr Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 10,0 10 10 10 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet, not 4 170,0 177 185 195 Medel från den löpande verksamheten för förändring av rörelsekapital 180,0 187 195 205 Ökning (-)/ minskning (+) av förråd 0,5 0 0 0 Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar 15,3 1-18 1 Ökning (+) /minskning (-) av kortfristiga skulder 50,7-35 26 19 Kassaflöde från den löpande verksamheten 246,5 153 203 225 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -604,8-265 -366-366 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 99,2 15 15 15 Investering i finansiella anläggningstillgångar -12,3-13 -13-14 Kassaflöde från investeringsverksamheten -517,9-263 -364-365 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder 167,6 130 146 140 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 167,6 130 146 140 ÅRETS KASSAFLÖDE -103,8 20-15 0 Likvida medel vid årets början 213,8 110 130 115 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 110,0 130 115 115 Not 4, justering för poster som ej ingår i kassaflödet Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Avskrivningar 154,1 160 168 177 Avsättningar pensioner 15,9 17 17 18 Summa justeringar 170,0 177 185 195 Ekonomiplan 2012-2014 17

NYCKELTAL OCH SKATTESATS Ekonomiska nyckeltal Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Årets resultat, mnkr (förändring av eget kapital) 39,8 86,9 10,0 10,0 10,0 10,0 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster -17,0 44,1 10,0 10,0 10,0 10,0 Nettodriftkostnader i % av skatteintäkter och utjämning 99,6 97,2 99,7 99,3 99,1 98,9 Nettodriftkostnader (exkl jämförelsestörande poster) i % av skatteintäkter och utjämning 100,9 98,8 99,7 99,3 99,1 98,9 Årets resultat i % skatteintäkter och utjämning 1,6 3,2 0,3 0,3 0,3 0,3 Årets resultat i % skatteintäkter och utjämning (exkl jämförelsestörande poster) -0,6 1,6 0,3 0,3 0,3 0,3 Soliditet (eget kapital i % av summa tillgångar) 60,0 53,4 49,9 48,5 46,2 44,3 Soliditet inkl ansvarsförbindelse för pensioner 1,5 6,0 4,1 4,7 4,8 5,2 Långfristiga lån, mnkr 241 664 834 964 1 110 1 250 Lånefinansieringsgrad (långfristiga lån i % av anläggningstillgångar) 10,1 22,8 25,5 28,6 31,1 33,3 Skattesats, kr 2007 2008 2009 2010 2011 Kommunal utdebitering - varav: 31,25 30,90 30,73 30,73 30,73 Kommunalskatt 18,98 18,80 18,63 18,63 18,63 Landstingsskatt 12,27 12,10 12,10 12,10 12,10 Kyrkoavgift (medlemmar i svenska kyrkan) 0,69 0,69 0,69 0,69 0,69 Begravningsavgift (obligatorisk) 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 18 Nyckeltal och skattesats

DRIFTBUDGETENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Nedan redovisas var kommunens intäkter kommer ifrån och hur kostnaderna fördelar sig per verksamhetsområde. Observera att nämndernas gemensamma kostnader för politisk ledning och administration har fördelats proportionellt till nämndernas respektive verksamhetsområde. Intäktsfördelning 2011; 3 451,4 mnkr Utjämningssystem 9,3% Finansiella intäkter 0,6% Kommunala taxor och avgifter 19,3% Kommunalskatt 70,8% Arbetsmarknadsåtgärder 0,4% Individ- och familjeomsorg 6,2% Kostnadsfördelning 2011; 3 441,4 mnkr Teknik och miljö 9,0% Finansiella kostnader 0,6% Avskrivningar 4,5% Kommungemensam verksamhet 4,2% Räddningstjänst 0,9% Barnomsorg 17,1% Grundskola 17,5% Handikappomsorg 11,9% Fritid 2,2% Äldreomsorg 12,2% Särskilda insatser för flyktingar/invandrare 1,0% Vuxenutbildning 1,0% Gymnasieskola 10,0% Kultur 1,3% Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 19

SAMMANSTÄLLNING DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Driftbudget Driftbudgetens nettokostnader motsvaras för skattefinansierade verksamheter av kommunbidrag, dvs den del av verksamheten som finansieras med skattemedel. Styrelse/nämnder driftbudget, tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Kommunstyrelse 186 609 29 479 157 130 Barn- och ungdomsnämnden 1 248 498 122 147 1 126 351 Utbildningsnämnden 397 295 87 417 309 878 Kultur- och fritidsnämnden 128 076 14 300 113 776 Socialnämnden 1 136 479 187 119 949 360 Familjerättsnämnden 5 590 1 449 4 141 Teknisk nämnden, skattefinansierat 196 764 105 634 91 130 Miljö- och bygglovsnämnden 18 428 8 747 9 681 Ks resultatregleringsanslag 15 000 0 15 000 Summa (nettokostnad=kommunbidrag) 3 332 739 556 292 2 776 447 Teknisk nämnden, Vatten och avlopp 63 811 66 270-2 459 Teknisk nämnden, Avfall 44 424 44 424 0 Totalt 3 440 974 666 986 2 773 988 Detaljer redovisas under Styrelse och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar. 20 Sammanställning drift- och investeringsbudgetar

Investeringsbudget Av investeringsmedlen 2011 avser: Utgifter 110 mnkr gator, vägar, trafik 77 mnkr äldreboenden 63 mnkr förskolor 37 mnkr skolor 30 mnkr förnyelse av va-nätet 27 mnkr gruppbostäder 17 mnkr fritidsanläggningar 16 mnkr Barkarbystaden 1 12 mnkr infrastruktur Flottiljen 2 Inkomster 99 mnkr planerad försäljning av industri- och bostadsmark Styrelse/nämnder Investeringsbudget, tkr Utgifter Inkomster Nettoutgift Kommunstyrelse 99 150 99 000 150 Barn- och ungdomsnämnden 3 415 0 3 415 Utbildningsnämnden 3 025 0 3 025 Kultur- och fritidsnämnden 2 590 0 2 590 Socialnämnden 7 355 0 7 355 Familjerättsnämnden 50 0 50 Miljö- och bygglovsnämnden 1 350 0 1 350 Tekniska nämnden 232 263 165 232 098 Tekniska nämnden, fastighetsförvaltning 255 270 0 255 270 Summa 604 468 99 165 505 303 Detaljer redovisas under Styrelse och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar. Internräntan för 2011 har fastställts till 4,0 %. För att öka medvetenheten om vilka kostnader investeringar medför och därigenom skapa tydligare incitament att begränsa investeringsvolymen medges kapitalkostnadsanslag endast undantagsvis. Exempel på undantag är dels de s.k. äldrehusen, dels infrastrukturprojekt inom främst stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområde där det saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden i form av verksamhet/resultatenhet. Sammanställning drift- och investeringsbudgetar 21

KOMMUNENS ORGANISATION Barn-och Ungdomsnämnd Ordf. Bo Winander FP Barn- och ungdomsdirektör Kah Slenning Barn och ungdomsförvaltning Revisorer Valnämnd Utbildningsnämnd Ordf. Cecilia Löfgreen M Utbildningsdirektör Annika Ramsell Utbildningsförvaltningen Kommunfullmäktige Ordf. Anita Mickos FP Överförmyndare Kommunstyrelse Ordf. Eva Lennström M Kommunledningskontor Kommundirektör: Elisabeth Särenfors Kultur- och fritidsnämnd Ordf. Lennart Nilsson KD Socialnämnd Ordf. Björn Falkeblad M Familjerättsnämnd Ordf. Björn Falkeblad M Teknisk nämnd Ordf. Björn Lindforss M Miljö- och bygglovsnämnd Ordf. Aphram Melki (C) Kultur- och fritidsdirektör Torbjörn Neiman Socialdirektör Åke Svenson Bygg- och miljödirektör Per Olof Kroon Kultur- och fritidsförvaltningen Socialförvaltning Bygg- och miljöförvaltning 22 Kommunens organisation

EKONOMISTYRREGLER För att tydliggöra ansvar och befogenheter samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för ekonomistyrning av styrelse och nämnder utarbetats. Nedanstående regler föreslås gälla 2011. Utifrån de centrala reglerna skall respektive nämnd ta fram regler för sina egen regienheter. I texten nedan används begreppet nämnd synonymt för såväl nämnd som kommunstyrelse. De sju driftförvaltningarna, kommunens egen regi, betraktas i dessa sammanhang som separata nämnder skilda från nämndernas myndighets/finansierings verksamhet. Inriktnings- och effektmål 1. Nämnden ansvarar för att beslutade inriktnings- och effektmål uppnås inom ramen för anvisade anslag. Relationen beställare-utförare 2. Nämnden ansvarar för att mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resurser är kända av verksamhetsansvariga. Avtal skall träffas i god tid före verksamhetsårets start. Driftbudget 3. Budgetanslaget gäller som nettoram, det vill säga kostnader minus intäkter. Nettoramen anvisas nämnd i form av ett kommunbidrag. 4. För barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, öppen hemtjänst och ledsagar/avlösarservice gäller av kommunfullmäktige fastställda priser ("peng") som inte får ändras av nämnden. 5. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig skall nämnden i första hand undersöka förutsättningar att disponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand - hos kommunstyrelsen - aktualisera behovet av att ändra effektmålet för verksamheten. Blir pris- och lönekostnadsutvecklingen högre än vad som kalkylerats i kommunfullmäktiges budgetbeslut, måste respektive nämnd kompensera detta genom rationaliseringar. Blir den lägre får överskottet disponeras av nämnden. Tilläggsanslag under löpande budgetår medges inte. 6. Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning, så länge nettoramen hålls. 7. Budgetjusteringar görs i princip inte under året. Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. Ekonomistyrregler 23

Över- och underskott 8. Som huvudprincip gäller att alla över- och underskott tas med till kommande år. Över- /underskott för olika verksamheter summeras i bokslutet till ett nettobelopp för varje nämnd. Nämndens ekonomiska resultat redovisas under posten "eget kapital" i balansräkningen, dvs. nämndens ordinarie driftbudget förändras ej. Över-/underskott som ska tas med prövas och beslutas av kommunstyrelsen varvid hänsyn tas till om effekt- och produktionsmålen är uppfyllda. I den ekonomiska regleringen, för resultatstyrda verksamheter, är utgångspunkten den rörliga kostnaden för prestationen dvs antal elever, barn etc. För verksamheterna grundskola och gymnasieskola samt SFI (svenska för invandrare) och grundläggande vuxenutbildning innebär detta att överskott pga färre elever än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Underskott pga att antalet elever blev fler än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut kompenseras i bokslut. För övriga resultatstyrda verksamheter gäller att överskott pga färre barn, vårdtagare etc än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Om antalet barn, vårdtagare etc blir fler än i kommunfullmäktiges budgetbeslut gäller ekonomistyrregel nr 5. 9. Underskott, dvs ett negativt eget kapital, skall regleras och det redovisade egna kapitalet återställas senast två år efter att underskottet uppstått. Om det finns särskilda skäl kan kommunstyrelsen besluta att en sådan reglering inte skall göras eller göras under en längre tidsperiod. 10. Disponering av eget kapital (tidigare överskott) bör vara planerad och främst avse utvecklingskostnader och omställningskostnader. Planerad disposition skall redovisas i budget och verksamhetsplan, delårsrapporter och bokslut. 11. Nämnd skall upprätta internt regelverk för enheternas resultatöverföring där hänsyn tas till enheternas samlade förmåga att hantera nämndens totala över-/underskott. Investeringsbudget En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total kostnad på minst 20 000 kronor. 12. Anslagsbindningen för investeringsbudgeten är på projektnivå. 13. Kommunstyrelsen kan omdisponera investeringsmedel mellan projekt och nämnder. 14. Inga anslag ges för kapitalkostnader, utan dessa måste rymmas inom erhållen driftbudget. Undantag görs för särskilda investeringsobjekt, inom fastighets- och infrastrukturområden, där kapitalkostnadsanslag beviljas då det i dessa fall saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden. 24 Ekonomistyrregler

15. Överföring av investeringsanslag mellan åren sker genom beslut om ombudgetering per projekt i samband med att bokslutet behandlas. Uppföljning och rapportering 16. Nämnden ansvarar för att verksamhetens mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp regelbundet. Nämnderna ansvarar för att budgeten inte överskrids och att regelbundna budget- och verksamhets-uppföljningar genomförs. Nämnderna ansvarar för framtagande av ekonomistyrregler för sina ansvarsområden. 17. Befarade budgetavvikelser med mer än 4 mnkr skall omgående anmälas till kommunstyrelsen. 18. Två centrala budget- och verksamhetsuppföljningar skall genomföras under året (per april och per augusti månads utfall). Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per augusti månads uppföljning. Ekonomistyrregler 25

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING, VISION, KOMMUN- GEMENSAMMA MÅL OCH ÅTAGANDE God ekonomisk hushållning Järfälla kommun har sedan ett antal år haft god ekonomisk hushållning som inriktningsmål. Sedan 2005 finns detta även som ett krav inskrivet i kommunallagen. För Järfällas del föreslås detta innebära att årets resultat ska var minst 10 mnkr. För verksamheten finns inriktningsmål och effektmål både kommungemensamt och nämndspecifikt. De kommungemensamma målen redovisas nedan medan nämndernas mål redovisas i avsnitt 5. Vision 2015 Kommunfullmäktige beslutade den 13 december 2004 om en vision för Järfälla år 2015. Visionsdevisen är Järfälla visar vägen och dess fyra hörnstenar är: Öppna Järfälla, Mälarnära Järfälla, Innovativa Järfälla och Samarbetande Järfälla. Visionen tjänar till att peka ut den önskvärda inriktningen för kommunens utveckling och ska vara en källa till inspiration för målen. Kommungemensamma mål God ekonomisk hushållning och Järfällas vision var utgångspunkten i framtagandet av de nya kommungemensamma målen i budget 2008-2009. Utifrån jämförelser av visionens framtidsbeskrivningar och nuläget identifierades nya utvecklingsområden och nya mål formulerades. Inom vissa angelägna utvecklingsområden fanns redan mål framtagna i form av styrdokument som fastställts av kommunfullmäktige. Tanken är att arbetet med att uppfylla de kommungemensamma målen, kompletterade av övriga nämndövergripande planer och program, ska föra kommunen ett steg närmare den idealbild visionen beskriver. Den struktur med portalmål och fyra inriktningsmål, som tar sin utgångspunkt i kommunens vision och dess hörnstenar, föreslås ligga fast. Strukturen utgår från ett antagande om att uppfyllelsen av vart och ett av de fyra inriktningsmålen ska medverka till uppfyllandet av portalmålet och dess effektmål. En ökad upplevelse av trygghet, goda rekreationsmöjligheter i mälarnära områden osv. förutsätts exempelvis påverka inflyttningen till Järfälla och uppfattningen att Järfälla är en attraktiv kommun att leva och verka i. I arbetet med mål och budget för 2010 2011 har även de kommungemensamma målen setts över. Under Det mälarnära Järfälla föreslås inriktningsmålet ändras till Kommunen ska erbjuda goda rekreationsmöjligheter i Mälarnära läge. Effektmålet Möjligheterna till mälarnära boende och rekreation ska öka genom att planläggning av det mälarnära området i Uddnäs har strukits. Tillkommande effektmål är 80 % av invånarna ska anse att de mälarnära rekreationsmöjligheterna är goda. En annan förändring är under Det innovativa Järfälla där högre utbildning lagts till i inriktningsmålet för att understryka kommunens positiva inställning till att sådan etableras i Järfälla. Tillkommande effektmål är Etablering av kunskapsintensiva företag ska öka samt Förutsättningar för högre utbildning i den regionala kärnan Barkarby-Jakobsberg ska prövas. 26 God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande

Portalmål Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling. Effektmål Uppföljningsmetod Redovisningsform Skattekraftsutvecklingen i Järfälla ska vara högre än länsgenomsnittet. Kommunen ska ha ett positivt flyttningsnetto. Kommunens finansiella mål är att redovisa ett resultat på minst 10 miljoner kronor år 2011 Sammanställning och analys av statistik. Sammanställning och analys av statistik. Sammanställning av årets resultat. Årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning Det öppna Järfälla / /Låg kriminalitet och Sveriges bästa mångfaldsarbete är väsentliga målsättningar som vi lever upp till. I Järfälla är det både snyggt och tryggt. I Järfälla är alla hemma överallt. Inriktningsmål Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål Uppföljningsmetod Redovisningsform Andelen invånare som anser att det är tryggt och säkert att vistas utomhus i kommunen oavsett tid på dygnet ska öka. Minst 80 % av invånarna ska anse att Järfälla är en ren och välvårdad kommun som aktivt bekämpar klotter och nedskräpning. SCB:s medborgarundersökning. Jämförelse med tidigare resultat. SCB:s medborgarundersökning. Jämförelse med tidigare resultat. Årsredovisning Årsredovisning Det mälarnära Järfälla / / Här finns rekreationsområden för alla smaker strandpromenader, båtklubbar, caféer och restauranger.../ Inriktningsmål Kommunen ska erbjuda goda rekreationsmöjligheter i mälarnära läge. Effektmål Uppföljningsmetod Redovisningsform 80 % av invånarna ska anse att de mälarnära rekreationsmöjligheterna är goda. SCB:s medborgarundersökning. Årsredovisning God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande 27

Det innovativa Järfälla Innovation är ett av Järfällas kännetecken. Våra näringslivskluster / / ger vår kommun den bästa miljön för nyföretagande och gott näringslivsklimat. / / Inriktningsmål: Järfälla kommun ska medverka till ett gott klimat för entreprenörskap och innovationer, högre utbildning samt vara en attraktiv kommun för företagande. Effektmål Uppföljningsmetod Redovisningsform Befintliga företag ska uppfatta kommunen som företagsvänlig och effektiv. Nyföretagandet ska årligen öka Etableringen av kunskapsintensiva företag ska öka. Förutsättningar för högre utbildning i den regionala kärnan Barkarby-Jakobsberg ska prövas. Sammanställning och analys av statistik. Sammanställning och analys av statistik. Sammanställning och analys av statistik. Redovisning av samarbete med Regionplaneoch trafikkontoret. Årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning Det samarbetande Järfälla I Järfälla gör vi gemensam sak. Här tar politikerna och kommunens medarbetare gemensamt ansvar för att utveckla kommunen och ge Järfälla en mer framträdande plats på Sverigekartan, i samarbete med näringsliv, föreningsliv och kommunens invånare. / / Inriktningsmål Järfälla kommun ska ha ett öppet och samarbetande arbetssätt samt verka för att alla kommunens invånare känner ansvar och delaktighet. Effektmål Uppföljningsmetod Redovisningsform Andelen invånare som anser att det är lätt att komma i kontakt med kommunens politiker ska öka. Andelen invånare som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare ska öka. SCB:s medborgarundersökning. Jämförelse med tidigare resultat. SCB:s medborgarundersökning. Jämförelse med tidigare resultat. Årsredovisning Årsredovisning 28 God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande

Kommungemensamt åtagande om tillgänglighet och bemötande Järfälla kommun ska ha ett öppet och samarbetande arbetssätt samt verka för att alla kommunens invånare känner ansvar och delaktighet. Därför ska det vara lätt att ta del av förslag och beslut i den kommunala beslutsprocessen. Det ska också vara lätt att kontakta en politiker eller en tjänsteman för den som vill lämna synpunkter eller diskutera någon del av kommunens verksamhet. För att underlätta för den som vill följa den politiska beslutsprocessen läggs alla handlingar (som inte är av myndighetsutövningskaraktär) in på kommunens webbplats: beslutsunderlag, snabbreferat och protokoll. Som kommungemensamt åtagande gäller att: När du ringer till kommunen under kontorstid ska du få tala med någon på den enhet du söker. Om det inte är möjligt, ska du kunna lämna ett meddelande så att vi i vår tur kan kontakta dig. Oavsett hur du kontaktar kommunen, hör vi av oss så fort vi kan, dock senast inom fem arbetsdagar. Då får du svar på din fråga. Om ärendet kräver längre handläggningstid, får du besked om vem som handlägger ärendet. När du kontaktar någon av kommunens anställda ska du bli bemött med respekt och lyhördhet. På kommunens webbplats ska du kunna ta del av beslutsunderlag samtidigt som politikerna får dem. Där ska du också kunna se snabbreferat från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna senast två dagar efter sammanträdet. God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande 29

STYRELSENS OCH NÄMNDERNAS ANSVAR OCH MÅL SAMT DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Fullmäktiges beslut om budget och verksamhet omfattar även de inriktnings- och effektmål som styrelse och nämnder arbetat fram för respektive verksamhetsområde. Målen skall vara relevanta med avseende på nämndens ansvarsområden. Målen skall även vara genomförbara och realistiska i den mening att uppnåendet av målen är något som kommunen/nämnden kan förverkliga eller påverka. De bör även vara mätbara. Inriktningsmål är allmänt och enkelt formulerade, anger inriktningen på verksamheten, uttrycker en värdegrund/ett förhållningssätt och handlar om vad som skall uppnås under en längre tidsperiod. De skall även möjliggöra att på något sätt beskriva måluppfyllelsen. Effektmål är allmänt och enkelt formulerade beskrivningar på önskvärt tillstånd och skall uttrycka egenskaper, krav, behov och förväntningar. De skall vara konkreta och mätbara och handla om vad som skall uppnås inom en avgränsad tid. De skall även vara härledbara/konkretiserade från inriktningsmål. Planerad produktion anger de aktiviteter och/eller den produktion som är behövlig för att målen skall uppnås. 30

KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Eva Lennström (M) Kommundirektör: Elisabeth Särenfors Ansvarsområde Kommunstyrelsen (KS) är kommunens verkställande organ med ansvar för ledning, samordning och uppföljning av nämnderna och de kommunala bolagen. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling av den kommunala demokratin, den kommungemensamma informationsverksamheten inklusive IT, integrationsfrågor, den översiktliga fysiska planeringen, ägarfrågor som rör kommunens fasta egendom, kommunens medelsförvaltning, arbetsgivarfrågor och främjandet av näringslivet i kommunen. KS är även arbetslöshetsnämnd och krisledningsnämnd. Mål för kommunstyrelsens verksamheter Inriktningsmål Kommunstyrelsens ledning av kommunen, samordning av nämnderna och uppföljning av kommunfullmäktiges beslut ska uppfattas som tydlig, framåtsyftande och långsiktig. Effektmål Metod Redovisningsform Opartiska granskare ska finna att nämnderna och förvaltningarna efterlever kommunens styrsystem och nämndövergripande styrdokument. Förvaltningsledningarna ska uppfatta kommunens styrsystem, styrdokument och kommunstyrelsens dialogstyrning som lättbegriplig, vägledande och under ständig förbättring. Konsultuppdrag till revisorerna. Årsredovisning och underliggande rapport. Inriktningsmål Kommunstyrelsens service till nämnder och förvaltningar ska uppfattas som professionell, tillgänglig och effektiv. Effektmål Metod Redovisningsform Tillfrågade medarbetare ska anse att kommunstyrelsens service är tillgänglig, professionell och effektiv (avser både verksamhetssystem och medarbetarnas professionalism). Enkät Årsredovisning 31

Inriktningsmål Kommunens lokalbestånd ska vara energi- och miljödeklarerat, dimensionerat och utformat efter respektive verksamhets önskemål, effektivt använt och välskött. Effektmål Metod Redovisningsform Energiförbrukningen i kommunens verksamhetslokaler ska årligen minska. Uppdaterade miljö- och energideklarationer ska finnas för samtliga kommunala verksamhetslokaler. Andelen hyresgäster i kommunala verksamhetslokaler som är nöjda med kommunstyrelsens förvaltning av lokalerna ska öka. Sammanställning och analys av statistik. Mäts graddagskorrigerade kwh/m 2 Sammanställning av statistik. Brukarundersökning bland hyresgäster i kommunala verksamhetslokaler Årsredovisning DRIFTBUDGET TOTALT KOMMUNSTYRELSEN, tkr BUDGET 2010 BUDGET 2011 Intäkter 87 396 29 479 Kostnader -228 223-186 609 Nettokostnad -140 827-157 130 Kommunbidrag 140 827 157 130 DRIFTBUDGET PER VERKSAMHET POLITISK LEDNING OCH REVISION, tkr BUDGET 2010 BUDGET 2011 Intäkter 1 385 750 Kostnader -24 247-22 767 Nettokostnad -22 862-22 017 Kommunbidrag 22 862 22 017 I ovanstående ingår kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, revisionen, överförmyndare, avgifter till kommunförbundet, samt de politiska partierna. KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHET, tkr BUDGET 2010 BUDGET 2011 Intäkter 9 995 10 030 Kostnader -9 995-19 371 Nettokostnad 0-9 341 Kommunbidrag 0 9 341 I kommungemensam verksamhet ingår ansvarsförsäkringar, kommungemensam facklig verksamhet, kommunövergripande personalpolitiska åtgärder och företagshälsovård. 32

KOMMUNLEDNINGSKONTOR, tkr BUDGET 2010 BUDGET 2011 Intäkter 73 194 18 699 Kostnader -147 171-97 093 Nettokostnad -73 977-78 394 Kommunbidrag 73 977 78 394 Kommunledningskontoret leds av kommundirektören och består av information och näringslivsfrågor samt avdelningarna för ekonomi, personal, kansli samt planerings- och exploateringsfrågor. Administrativ service reception, vaktmästeri och televäxel ingår i kansliavdelningen. FASTIGHETSFÖRVALTNING, tkr BUDGET 2010 BUDGET 2011 Intäkter 0 0 Kostnader -9 961-13 027 Nettokostnad -9 961-13 027 Kommunbidrag 9 961 13 027 RÄDDNINGSTJÄNST, tkr BUDGET 2010 BUDGET 2011 Intäkter 2 822 0 Kostnader -36 848-34 351 Nettokostnad -34 026-34 351 Kommunbidrag 34 026 34 351 INVESTERINGSBUDGET Budget 2011 Utgift Inkomst Netto Försäljning industrimark 0 30000-30000 Försäljning bostadsmark 0 69000-69000 Plankostnader egen mark 1500 0 1500 Inköp exploateringsmark 2000 0 2000 Inköp gatumark 200 0 200 Förrättningskostnader 300 0 300 Utredning exploateringsmark 1000 0 1000 Marknadsföring Barkarbystaden 1750 0 1750 Utveckling Jkb centrala delar/regional kärna 5000 0 5000 Ny översiktsplan 1000 0 1000 IT/ADB komplettering och utbyggnad 13 550 0 13 550 Utveckling administrativa system 1500 0 1500 Utrustning/inventarier klk 850 0 850 Utrustning sammanträdesrum 500 0 500 Ksau's förfogandeanslag fastighetsinvesteringar 10000 0 10000 Kommunstyrelsens förfogandeanslag 60000 0 60000 Summa kommunstyrelsen 99150 99000 150 33

34 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ordförande: Bo Winander (FP) Förvaltningschef: Kah Slenning Ansvarsområde Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, familjedaghem, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och särskola. Mål Inriktningsmål: Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap eleverna ska i grundskolan nå minst godkändnivå. Effektmål Genomförande Redovisning i nämnd Samtliga elever i årskurs 5 ska enligt styrdokumenten nå målen i alla ämnen. Samtliga elever i årskurs 9 ska enligt styrdokumenten nå godkändnivån i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år. Andelen elever med betygen Väl godkänt och Mycket väl godkänt ska öka varje år. Samtliga elever ska nå godkända resultat på nationella prov i årskurs 5. Samtliga elever i årskurs 3 ska enligt styrdokumenten nå målen i svenska/ svenska som andraspråk och matematik. Skolorna redovisar i sina kvalitetsredovisningar Kommunens resultat lämnas till SCB. Skolverket sammanställer uppgifter som presenteras vid årets slut. Kommunens resultat lämnas till SCB. Skolverket sammanställer uppgifter som presenteras vid årets slut. Kommunens resultat lämnas till SCB. Skolverket sammanställer uppgifter som presenteras vid årets slut. Sammanställning görs efter genomförda nationella prov under vårterminen. Sammanställning görs efter genomförda nationella prov under vårterminen. I kommunens kvalitetsredovisning. Varje år i verksamhetsberättelsen. Varje år i verksamhetsberättelsen. Varje år i verksamhetsberättelsen. I oktober varje år. I oktober varje år. Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk. Effektmål Genomförande Redovisning i nämnd Andelen barn/ungdomar som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år. Elevenkät. Föräldraenkät. I oktober varje år samt i enheternas kvalitetsredovisningar.