Mål och Budget 2017 samt Ekonomisk plan

Transkript

1 Mål och Budget 2017 samt Ekonomisk plan

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förord 3 Kommunfullmäktiges/kommunstyrelsens beslut 4 Ekonomiska förutsättningar 7 Ekonomisk översikt 10 Budget för Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Ekonomiplan Resultatplan Finansieringsplan Balansplan Nyckeltal och skattesats 20 Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 21 Sammanställning drift-, exploaterings- och investeringsbudgetar 22 Kommunens organisation 24 Ekonomistyrregler 25 Kommungemensamma mål och åtaganden 28 Styrelsens och nämndernas mål Kommunstyrelsen 32 Barn- och ungdomsnämnden 36 Kompetensnämnden 47 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 51 Socialnämnden 54 Familjerättsnämnden 59 Tekniska nämnden 61 Miljö- och bygglovsnämnden 62 Innehållsförteckning 1

4 Styrelsens och nämndernas ansvar, drift- och investeringsbudgetar 63 Kommunstyrelsen 63 Barn- och ungdomsnämnden 65 Kompetensnämnden 71 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 74 Socialnämnden 79 Familjerättsnämnden 84 Tekniska nämnden 85 Miljö- och bygglovsnämnden 88 Mål- och styrdokument 90 Befolkningsprognos 91 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 92 Exploaterings- och investeringsbudget och -plan Innehållsförteckning

5 FÖRORD Uppgiftsfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna styrs av kommunallagen, enskilda kommuners reglementen och av den praxis som vuxit fram under åren. I Järfälla har de olika nämnderna, inom nämnda regler, ansvar och befogenheter att sköta sina respektive verksamheter. Kommunfullmäktige i Järfälla styr nämnderna genom övergripande beslut. Besluten för nämndernas verksamhet gäller inriktning, omfattning, kvalitet och resurser. Nämndernas ansvar och befogenheter framgår bland annat av de reglementen som fullmäktige har beslutat. I dessa reglementen framgår bland annat att nämnden noga skall pröva om det specifika ärendet är av sådan art att det måste prövas av annan, ex fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. Budgetarbetet bedrivs med ovannämnda ansvarsfördelning som utgångspunkt. Detta innebär att i de fall nämnderna bedömt att verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet förändras i sådan grad av de av kommunstyrelsen fastställda budgetramarna, att särskilda beslut krävs av kommunfullmäktige, har nämnderna inkommit med förslag till beslut. Nämndernas förslag har därefter genomgått en central prövning där även prioriteringar mellan verksamhetsområden gjorts. För övrigt innebär fullmäktiges beslut i princip ett bekräftande av respektive nämnds egna prioriteringar och förslag. Förord 3

6 KOMMUNFULLMÄKTIGES OCH KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunfullmäktige har vid två tillfällen, och , behandlat Mål och Budget för Efter kommunfullmäktiges beslut har omprioriteringar gjorts i de fattade besluten om drift-, investerings- och exploateringsbudget 2017 samt den ekonomiska flerårsplanen. Sammantaget har kommunfullmäktige för 2017 beslutat att Kommungemensamma inriktningsmål och åtagande för åren 2016 och 2017 fastställs. 2 Mål och budget för kommunstyrelse och nämnder för 2017 fastställs. 3 Styrdokument enligt bilaga 3 fastställs Den kommunala skattesatsen för år 2017 fastställs till 19,15 kr. 2 Reviderade driftbudgetramar för styrelse och nämnder år 2017 fastställs. 3 Resultat- och balansbudget för år 2017 fastställs. 4 Exploateringsbudget för år 2017 och plan fastställs. 5 Investeringsbudget för år 2017 och plan fastställs. 6 Föreslagna priser inom kompetensnämnden för introduktionsprogram och gymnasiesärskola fastställs. 7 Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att fastställa nya priser/peng år 2017 för sina ansvarsområden med anledning av budgetförslaget. 8 Socialnämnden ges i uppdrag att fastställa nya priser för sina verksamhetsområden med anledning av budgetförslaget. 9 Ekonomistyrregler för år 2017 fastställs. 10 Ekonomisk flerårsplan för åren fastställs. 11 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutat investeringsbudget. 12 Kommunstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån om mnkr. 13 Borgensavgiften fastställs till 0,35 % för år Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut

7 14 Samtliga nämnder och styrelser ska senast i februari 2017 besluta om internbudget inom ramen för kommunfullmäktiges beslut. 15 Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att säkerställa en effektiv verksamhet med god kvalitet i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning. 16 Det övergripande ansvaret för integrationsfrågor överförs från kompetensnämnden till kommunstyrelsen. 17 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet som utveckling av kommunens kart- och GIS-verksamhet. 18 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda konsekvenserna av att anpassa miljöplanen efter miljömålen i det så kallade Parisavtalet och efter miljömålsberedningens höjda krav. 19 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för en kommunkoncern. 20 Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett programförslag för idrottsområdet vid Mjölnarvägen i Jakobsberg. 21 Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att inom ram för den förstärkta barn- och elevpengen finansiera 846 tkr för att, utöver ordinarie lönerevision, höja lönerna för skolledarna inom de kommunala enheterna. 22 Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att se över förutsättningarna för samt ekonomiska konsekvenser av att föra över golvet i den socioekonomiska ersättningen (viktad peng) till grundpengen för förskoleklass och grundskola. Uppdraget ska rapporteras till berörd nämnd senast i april Kompetensnämnden ges i uppdrag att utvidga verksamheten med trygghetsvärdarna på ett sådant sätt att de finns tillgängliga i alla kommundelar och under helger. 24 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden ges i uppdrag att inrätta en mobil fritidsgård. 25 Tekniska nämnden ges i uppdrag att under 2017 ta fram en gång- och cykelplan där Handlingsplan för cykeltrafik (Dnr Kst 2013/454) implementeras. 26 Miljö- och bygglovsnämnden ges i uppdrag att årligen ordna en vattendag med fokus på vattenfrågor. 27 Tillämpningen av den gemensamma länsprislistan för de olika programmen i den gemensamma gymnasieregionen i Stockholm län fastställs att fortsatt gälla Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut 5

8 Kommunstyrelsens beslut Internräntan för år 2017 fastställs till 3,0 procent. 2. Kommundirektören ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutat investeringsbudget. 3. Kommundirektören bemyndigas att uppta långfristiga lån om mnkr. 4 Samtliga nämnder och styrelser ska besluta om internbudget inom ramen för kommunfullmäktiges beslut. 5 Kommundirektören ges i uppdrag att säkerställa en effektiv verksamhet med god kvalitet i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning. 6 Kommundirektören ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet som en utveckling av kommunens kart- och GIS-verksamhet. 7 Kommundirektören ges i uppdrag att utreda konsekvenserna av att anpassa miljöplanen efter miljömålen i det så kallade Parisavtalet och efter miljömålsberedningens höjda krav. 8 Kommundirektören ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för en kommunkoncern. 9 Kommundirektören ges i uppdrag att ta fram ett programförslag för idrottsområdet vid Mjölnarvägen i Jakobsberg. 6 Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut

9 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR När beslutet om kommunens verksamhet och budget ska fattas är det viktigt att rikta uppmärksamheten även i ett längre perspektiv än den aktuella budgetperioden. Intresset bör främst fokuseras mot hur de demografiska förändringarna påverkar verksamhetens omfattning och hur de ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut. Kommunen påverkas främst av statliga åtgärder, utvecklingen på arbetsmarknaden samt de demografiska förändringarna. Ytterligare en viktig utgångspunkt är balanskravet som gäller från och med år Detta innebär att kommunens resultat måste vara positivt, dvs intäkterna måste överstiga kostnaderna. Oavsett utvecklingen av ovan nämnda faktorer finns det således ett lagfäst krav på vilket ekonomiskt resultat kommunen minst måste uppnå. Statliga åtgärder Statens olika beslut påverkar kommunens förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Det gäller såväl verksamheterna, till exempel genom ny lagstiftning, som skatter och statsbidrag. Regeringen lämnar två ekonomiska propositioner under året, vårpropositionen som syftar till att ange politikens inriktning på medellång och lång sikt samt budgetpropositionen som lämnas under hösten med mer konkreta förslag. I september 2016 lämnade regeringen budgetpropositionen för år 2017 där den största satsningen för kommuner är de så kallade välfärdsmiljarderna, 10 miljarder kronor till kommuner och landsting. För Järfälla kommun innebär det preliminärt 47,5 miljoner kronor per år. Bidraget fördelas mellan ett generellt bidrag per invånare, lika för alla kommuner, samt en del som fördelas med hänsyn till antal asylsökande och nyanlända. År 2017 och 2018 fördelas bidraget med 27 % som ett generellt bidrag för att åren därefter öka till 45 % respektive 64 %. År 2021 kommer bidraget i sin helhet att fördelas som ett generellt bidrag per invånare. Hur stor del som Järfälla kommun slutligen kommer att få redovisas i slutet av Övriga föreslagna satsningar som berör kommunen är bland annat Obligatoriskt att erbjuda lovskola till elever i åk 8 och 9 som riskerar att inte uppnå behörighet till gymnasiet Rätt till utbildning inom Komvux på gymnasial nivå Regeringen har tidigare meddelat att man avser att ändra systemet med ersättningar för mottagandet av ensamkommande barn från halvårsskiftet Ersättningssystemen ska innehålla ett större inslag av schabloner, samt styra mot mer kostnadseffektiva placeringslösningar och kortare placeringstider. I budgetpropositionen framgår inga ytterligare detaljer. Kommunerna måste därför invänta förordningsändringarna innan dessa kan klargöras samt vilka konsekvenser de nya reglerna får. Från 2018 och framåt räknar regeringen med att de lägre ersättningarna ger lägre kostnader för staten om cirka 7 miljarder kronor årligen. Ekonomiska förutsättningar 7

10 Kapitalkostnader Järfälla kommuns internräntesats år 2016 är 3,0 procent och föreslås vara densamma år Borgensavgifter En analys av marknadsläget pekar på att nuvarande borgensavgift på 0,35 procent av borgenssumman anses marknadsmässig och därmed kan fastställas att gälla även Demografiska förändringar Den kommunala sektorns verksamheter vänder sig främst till barn, ungdomar och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna inom verksamheterna barnomsorg, skola och äldreomsorg. I nedanstående diagram visas den prognostiserade demografiska förändringen för åldersgrupperna 0-6 år, 7-15 år, år, år samt 80 år och äldre. Utgångspunkten för diagrammet är , d v s år 2013 = 0. Nedan anges de ackumulerade antalsförändringarna per år. Befolkningsförändring i absoluta ta > Som framgår av diagrammet ökar åldersgruppen 0-6 år under hela perioden för att år 2020 ha ökat med cirka barn. För åldersgruppen 7-15 år sker en ökning under perioden och 2020 har gruppen ökat med cirka st. Efter flera års minskning av antal i åldersgruppen år ökar nu antalet ungdomar stadigt från år År 2020 har åldersgruppen ökat med cirka 830 st. 8 Ekonomiska förutsättningar

11 Åldersgruppen år har en ökning under hela perioden för att år 2020 ha ökat med cirka 540 personer. Åldersgruppen 80 år och äldre fortsätter att öka och fram till 2020 beräknas den ha ökat med cirka 670 personer. Skattebetalare och servicetagare Ett annat sätt att se in i framtiden är att se hur de som betalar kommunal skatt och de som i huvudsak konsumerar kommunal service utvecklar sig i förhållande till varandra. De som betalar kommunalskatt utan att i nämnvärd utsträckning konsumera kommunal service är i huvudsak inom åldersgruppen år och de som i huvudsak konsumerar kommunal service är i åldersgrupperna 1-18 år och 80 år och däröver. I diagrammet nedan visas en prognos över de huvudsakliga finansiärerna (19-79 år) samt åldersgruppen 1-18 år och 80 år och däröver. Befolkningsförändringar samt 1-18 och 80 år och äldre år 1-18 och 80 år--> Vi kan konstatera att de huvudsakliga finansiärerna, åldersgruppen år konstant ökar under perioden så att ökningen till år 2020 uppgår till cirka st. De som huvudsakligen konsumerar service, åldersgruppen 1-18 och 80 år och däröver ökar under samma period med cirka personer. Ekonomiska förutsättningar 9

12 EKONOMISK ÖVERSIKT Arbetet med styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet har varit omfattande och utvecklats under 2000-talet. Ett viktigt steg i detta arbete har varit att fastställa ett enkelt och begripligt ekonomiskt mål för kommunen. Måttet för det ekonomiska målet är att soliditeten ska vara positiv, pensionsskulden inräknad. Utöver det ekonomiska målet, har ett antal centrala ekonomistyrregler sammanfattats i 18 punkter som antagits av kommunfullmäktige. Reglerna framgår av sid 27. Årets resultat Årets resultat (förändring av eget kapital) talar om hur verksamhetens totala resultat påverkar kommunens samlade tillgångar. I resultatet ingår poster som försvårar jämförelser mellan de olika åren. De olika jämförelsestörande posterna är realisationsvinster år 2015 samt intäkter från exploateringsredovisningen åren 2016 till Det budgeterade resultatet exkl jämförelsestörande poster är 57,0 mnkr år Det planerade resultatet för åren framgår av diagrammet nedan. 70 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster, mnkr ,8 3, Prognos Ekonomisk översikt

13 Nettodriftkostnader Nettodriftkostnadernas andel (exkl jämförelsestörande poster) av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning är för 2017 års budget 97,9 % vilket är i lägre än både bokslutet 2015 och lägre än prognosen för ,5 Nettodriftkostnader exkl jämförelsestörande poster i procent av skatteintäkter och utjämning 100,0 99,5 99,0 98,5 98,0 97,5 97,0 96, progn Investeringsredovisning Årets investeringsutgifter uppgår år 2017 till 1 493,0 mnkr och investeringsinkomsterna (inkomster från VA- och avfallsverksamheterna i exploateringsredovisningen) budgeteras till 26,7 mnkr. Nettoinvesteringarna uppgår således till 1 466,3 mnkr Bruttoinvesteringar, mnkr progn Ekonomisk översikt 11

14 Exploateringsredovisning Från och med 2016 upprättas en särskild budget för exploateringsredovisning. Exploateringsprojekten innehåller både driftredovisning (intäkter och kostnader) och investeringsredovisning (inkomster och utgifter) som ingår i föregående avsnitt. Den delen som avser driftredovisning består av intäkter från markförsäljning och kostnader för eget arbete (konsultinsatser m.m.) som bland annat avser iordningsställande av marken för försäljning. Exploateringsinkomsterna är år 2017 budgeterade till 794,7 mnkr och kostnaderna till 47,0 mnkr. Nettot av dessa två poster uppgår till 747,4 och redovisas som verksamhetsintäkter i resultaträkningen. Exploateringsnettot åren 2018 till 2019 framgår av diagrammet nedan Nettointäkter exploateringsredovisning, mnkr budget 2016 progn Soliditet Soliditeten beskriver i vilken grad kommunen har finansierat tillgångarna med egna medel, dvs den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten redovisas som det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna. Soliditeten uppgår år 2017 till 46,6 % vilket är en förbättring med 6,2 procentenheter jämfört med prognos för Under planperioden beräknas soliditeten öka. 12 Ekonomisk översikt

15 70,0 Soliditet % 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, progn Finansiellt mål Järfällas finansiella mål för 2017 är att soliditeten, pensionsskulden inräknad, ska öka över tid. Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld innebär att den till och med 1977 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och därmed påverkas inte soliditeten. Nedan redovisas soliditeten med hänsyn tagen till pensionsskulden. 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Soliditet inkl ansvarsförbindelse i % 2015 progn Ekonomisk översikt 13

16 BUDGET FÖR 2017 Från 2016 ingår nettoinkomsterna från exploateringsredovisningen och årets resultat presenteras i två nivåer, en inklusive exploateringsnettot och en exklusive detsamma som visar verksamhetens resultat. Nedan visas budget 2017 jämfört med bokslut 2015 och prognos för Prognosen är framtagen i samband med delårsrapport per augusti RESULTATBUDGET, mnkr Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Nämndernsa intäkter 800, ,3 936,8 Nämndernas kostnader , , ,7 Nämndernas nettokostnader , , ,9 Gemensamma intäkter Exploateringsnetto 374,0 747,4 Reavinster 218,4 AFA-återbetalning 18,9 Välfärdstjänster 47,5 Intern ränta 92,0 109,8 121,0 Personalomkostnadspålägg 545,0 614,3 631,0 Summa gemensamma intäkter 874, , ,9 Gemensamma kostnader Intern avskrivning 147,5 171,7 196,0 Kompetensutvecklingsmedel -5,0-5,0 Disposition av eget kapital -2,4-5,0 Semesterskuldsförändring -0,2 Marksaneringskostnader -37,4 Prognososäkerhet -5,3 Pensionskostnader -192,1-204,6-221,5 Arbetsgivaravgifter -439,6-490,6-509,0 Gemensamma kostnader netto -521,8-536,2-544,5 Verksamhetens intäkter 1 675, , ,7 Verksamhetens bruttokostnader , , ,2 Avskrivningar -147,5-171,7-196,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,5 Skatteintäkter, not , , ,3 Generella statsbidrag och utjämning, not 2 482,5 558,4 629,4 Finansiella intäkter 48,7 21,7 22,6 Finasiella kostnader -54,7-37,1-44,4 Årets resultat 209,6 377,6 804,4 varav exploateringsnetto 0,0 374,0 747,4 Årets resultat exkl exploateringsnetto 209,6 3,6 57,0 14 Budget 2017

17 Noter till resultaträkningen Not 1, skatteintäkter Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Skatteintäkter före utjämning 2903,2 3080,3 3191,3 Slutavräkning skatt -föregående år -5,3-2,7 -prognos innevarande år 3,0-21,1 Summa skatteintäkter 2900,9 3056,5 3191,3 Not 3, Generella statsbidrag och utjämning Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Inkomstutjämning 227,1 303,0 375,8 Kostnadsutjämning 143,1 185,0 193,7 Regleringsbidrag/avgift 2,6-2,5-13,8 Strukturbidrag 7,3 0,0 0,0 Införandebidrag 0,0 28,6 9,9 Fastighetsavgift 101,9 104,6 104,6 Utjämning LSS -49,4-60,3-40,8 Summa generella statsbidrag och utjämning 432,6 558,4 629,4 FINANSIERINGSBUDGET,mnkr Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Årets resultat 209,6 377,6 804,4 Justering för ej likviditetspåverkande poster -50,1 226,2 232,8 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 159,5 603,8 1037,2 Förändring av rörelsekapital 407,1-204,1 5,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 566,6 399,7 1042,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten -755,3-958,9-948,6 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 37,1 98,6-84,6 Årets kassaflöde -151,6-460,6 9,0 Likvida medel vid årets början 703,2 551,6 91,0 Likvida medel vid årets slut 551,6 91,0 100,0 Budget

18 BALANSBUDGET,mnkr Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Tillgångar Anläggningstillgångar 5 988, , ,9 Omsättningstillgångar 880,6 471,0 475,0 Summa tillgångar 6 868, , ,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 2 547, , ,5 Avsättningar 1 128, , ,3 Skulder Långfristiga skulder 1 281, , ,1 Kortfristiga skulder 1 911, , ,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 6 868, , ,9 Ansvarsförbindelse, pensioner 1 627, , ,5 16 Budget 2017

19 Utgångspunkten för den ekonomiska flerårsplanen är: Nämndernas driftbudgetramar 2017, Investeringsbudget 2017 och planen , Exploateringsredovisning 2017 och planen , EKONOMIPLAN Skattesatsen 19,15 kr, Sveriges Kommuner och Landstings prognos och modell för beräkning av skatter och utjämningssystem samt Statisticons befolkningsprognos för åren levererad i mars 2016, Prognoser och kalkyler avseende barnomsorg, skola och äldreomsorg baserade på befolkningsprognosen ovan vilket innebär kostnadsökningar om cirka 135 mnkr år 2018 och cirka 165 mnkr 2019, Prognos över pensionsutbetalningar och skuldförändring enligt Kommunsektorns Pensions ABs (KPA) per augusti Nedan redovisas resultat- och balansbudget 2017 och plan RESULTATBUDGET, mnkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Verksamhetens intäkter, not , Verksamhetens kostnader, not , Avskrivningar -196, Verksamhetens nettokostnader , Skatteintäkter 3 191, Kommunalekonomisk utjämning, not 3 629, Finansiella intäkter 22,6 7 7 Finansiella kostnader -44, Årets resultat 804, varav exploateringsnetto 747, Årets resultat exkl exploateringsnetto 57, Ekonomiplan

20 Noter till resultatbudget Not 1, verksamhetens intäkter Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Nämndernas intäkter 936, Gemensamma intäkter Exploateringsnetto 747, Välfärdstjänster/migration 47, Intern ränta 121, Personalomkostnader 631, Verksamhetens intäkter 2 483, Not 2, verksamhetens kostnader Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Nämndernas kostnader , Gemensamma kostnader Intern avskrivning 196, Disposition eget kapital -5,0 Kompetensutvecklingsmedel -5,0 Avsättning, pensionsskuld -25, Pensionsutbetalningar -195, Arbetsgivaravgifter -509, Verksamhetens kostnader , Not 3, kommunalekonomisk utjämning Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Inkomstutjämning 375, Kostnadsutjämning 193, Regleringsbidrag/avgift -13, Strukturbidrag 0,0 Införandebidrag 9,9 Fastighetsavgift 104, Utjämning LSS -40, Summa kommunalekonomisk utjämning 629, Ekonomiplan

21 FINANSIERINGSBUDGET,mnkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Årets resultat 804, Justering för ej likviditetspåverkande poster 232, Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 1037, Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten 1042, Kassaflöde från investeringsverksamheten -948, Kassaflöde från finansieringsverksamheten -84, Årets kassaflöde 9,0 0 0 Likvida medel vid årets början 91, Likvida medel vid årets slut 100, BALANSBUDGET, mnkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Tillgångar Anläggningstillgångar 7 527, Omsättningstillgångar 475, Summa tillgångar 8 002, Eget kapital, avsättingar och skulder Eget kapital 3 729, Avsättningar 1 065, Skulder Långfristiga skulder 1 448, Kortfristiga skulder 1 760, Summa eget kapital, avsättningar och skulder 8 002, Ansvarsförbindelse, pensioner 1 518, Ekonomiplan

22 NYCKELTAL OCH SKATTESATS Ekonomiska nyckeltal Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Årets resultat, mnkr (förändring av eget kapital) 209,6 377,6 804, Årets resultat exkl jämförelsestörande poster -8,8 3,6 57, Nettodriftkostnader i % av skatteintäkter och utjämning 93,6 89,1 78,3 79,9 76,4 Nettodriftkostnader (exkl jämförelsestörande poster) i % av skatteintäkter och utjämning 99,8 99,5 97,9 97,6 97,7 Årets resultat i % av skatteintäkter och utjämning 6,2 10,4 21,1 19,1 22,6 Årets resultat (exkl jämförelsestörande poster) i % av skatteintäkter och utjämning -0,2 0 1,5 1,5 1,4 Soliditet (eget kapital i % av summa tillgångar) 37,1 40,4 46,6 52,7 61,2 Soliditet inkl ansvarsförbindelse för pensioner 13,4 18,8 27,6 35,3 44,8 Långfristiga lån, mnkr Skattesats, kr Kommunal utdebitering - varav: 30,73 30,73 31,08 31,23 31,23 Kommunalskatt 18,63 18,63 18,98 19,15 19,15 Landstingsskatt 12,10 12,10 12,10 12,08 12,08 Kyrkoavgift (medlemmar i svenska kyrkan) 0,69 0,69 0,69 0,66 0,66 Begravningsavgift (obligatorisk) 0,11 0,11 0,17 0,17 0,25 20 Nyckeltal och skattesats

23 DRIFTBUDGETENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Nedan redovisas var kommunens intäkter kommer ifrån och hur kostnaderna fördelar sig per verksamhetsområde. Nämndernas gemensamma kostnader för politisk ledning och administration har fördelats proportionellt till nämndernas respektive verksamhetsområde. Utjämningssystem 12,3% Intäktsfördelning 2017: 5 582,1 mnkr Nettointäkter exploateringsredovisning 13,4% Finansiella intäkter 0,3% Kommunala taxor och avgifter 16,8% Kommunalskatt 57,2% Finansiella kostnader 0,9% Teknik och miljö 9,0% Arbetsmarknadsåtgärd er 2,0% Individ- och familjeomsorg 7,3% Kostnadsfördelning 2017: 4 777,7 mnkr Utjämningssystemet 1,1% Avskrivningar 4,1% Kommungensam verksamhet 5,53% Räddningstjänst 0,8% Barnomsorg 16,0 Grundskola 19,2% Funktionshinder 11,1% Äldreomsorg 11,2% Vuxenutbildning 1,2% Gymnasieskola 7,1% Kultur 1,4% Fritid 2,1% Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 21

24 SAMMANSTÄLLNING DRIFT-, EXPLOATE- RINGS- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Driftbudget Driftbudgetens nettokostnader motsvaras för de skattefinansierade verksamheterna av kommunbidrag och är den del av verksamheten som finansieras med skattemedel. Styrelse/nämnder driftbudget, tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Kommunstyrelse Barn- och ungdomsnämnden Kompetensnämnden Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden, skattefinansierat Miljö- och bygglovsnämnden Summa (nettokostnad=kommunbidrag) Tekniska nämnden, Vatten och avlopp Tekniska nämnden, Avfall Totalt Detaljer redovisas under Styrelse och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar. Exploateringsbudget Från och med 2016 upprättar kommunen en särskild budget för exploateringsprojekt. Exploatering definieras som iordningställande av mark för bostads- och arbetsändamål och redovisas under kommunstyrelsen. Projekten innehåller både driftredovisning (intäkter och kostnader) och investeringsredovisning (inkomster och utgifter). I driftredovisningen redovisas intäkter som avser markförsäljning och kostnader för eget arbete, konsultinsatser etcetera relaterade till markförsäljningen. Nettot av dessa två poster tillförs kommunens totala resultaträkning. I investeringsredovisningen, som ingår i kommunens totala investeringsbudget, redovisas inkomsterna avseende va-anläggningsavgifter och utgifter för infrastrukturkostnader i exploateringsområdena, framför allt gata, park och va-anläggningar. Nedan redovisas en sammanfattning av exploateringsbudgeten En mer detaljerad redovisning finns i avsnittet Exploaterings- och investeringsbudet och plan Sammanställning drift-, exploaterings- och investeringsbudgetar

25 Exploateringsbudget, tkr Budget 2017 Omsättningstillgångar/Drift Intäkter markförsäljningar Kostnader för försäljningar Exploateringsresultat, resultaträkning Anläggningstillgångar/Investeringar Inkomster Utgifter Nettoutgifter "Exploateringsnetto" Investeringsbudget Av investeringsmedlen 2017 avser: Utgifter 147 mnkr gator, vägar, trafik 91 mnkr VA-nätet 203 mnkr förskolor 134 mnkr grundskolor 66 mnkr boenden äldre och funktionshinder 81 mnkr fritidsanläggningar Inkomster 27 mnkr VA -anläggningsavgifter Styrelse/nämnder investeringsbudget, tkr Utgifter Inkomster Nettoutgift Kommunstyrelse Barn- och ungdomsnämnden Kompetensnämnden Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden Tekniska nämnden, fastighet Summa Detaljer redovisas under Exploaterings- och investeringsbudet och plan Internräntan för år 2017 har fastställts till 3,0 procent. Sammanställning drift-, exploaterings- och investeringsbudgetar 23

26 KOMMUNENS ORGANISATION Barn- och Ungdomsnämnd Ordf.Eva Ullberg (S) Barn- och ungdomsdirektör Minna Avrin Barn- och ungdomsförvaltning Revisorer Valnämnd Kompetensnämnd Ordf. Christian Bengtzelius (S) Utbildningsdirektör Annika Ramsell Kompetensförvaltning Kommunfullmäktige Ordf. Anette Lindered (S) Överförmyndare Kommunstyrelse Ordf. Claes Thunblad (S) Kommunstyrelseförvaltning Kommundirektör: Christina Rapp Lundahl Kultur-, Demokrati- och Fritidsnämnd Ordf. Mika Metso (S) Socialnämnd Ordf. Bengt Harju (S) Familjerättsnämnd Ordf. Inger Kindgren (C) Teknisk nämnd Ordf. Amanda Palmstierna (MP) Miljö- och bygglovsnämnd Ordf. Aphram Melki (C) Kultur- och fritidsdirektör Pernilla Järverot Socialdirektör Johan Bergman Bygg- och miljödirektör Mikael Rångeby Kultur-, demokratioch fritidsförvaltning Socialförvaltning Bygg- och miljöförvaltning 24 Kommunens organisation

27 För att tydliggöra ansvar och befogenheter samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för ekonomistyrning av styrelse och nämnder utarbetats. Utifrån de centrala reglerna skall respektive nämnd besluta om styrregler för sina egna verksamheter. Inriktnings- och effektmål 1. Nämnden ansvarar för att beslutade inriktnings- och effektmål uppnås inom ramen för anvisade anslag. 2. Nämnden ansvarar för att mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resurser är kända av verksamhetsansvariga i god tid före verksamhetsårets start. Driftbudget EKONOMISTYRREGLER 3. Budgetanslaget gäller som nettoram, det vill säga kostnader minus intäkter. Nettoramen anvisas nämnd i form av ett kommunbidrag. 4. För barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, öppen hemtjänst och ledsagar/avlösarservice gäller av kommunfullmäktige fastställda priser ("peng") som inte får ändras av nämnden. 5. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig skall nämnden i första hand undersöka förutsättningar att disponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand - hos kommunstyrelsen - aktualisera behovet av att ändra effektmålet för verksamheten. Blir pris- och lönekostnadsutvecklingen högre än vad som kalkylerats i kommunfullmäktiges budgetbeslut, måste respektive nämnd kompensera detta genom rationaliseringar. Blir den lägre får överskottet disponeras av nämnden. Tilläggsanslag under löpande budgetår medges inte. 6. Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning, så länge nettoramen hålls. 7. Budgetjusteringar görs i princip inte under året. Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen och av ekonomi-direktören enligt beslut av kommunstyrelsen. Över- och underskott 8. Som huvudprincip gäller att alla över- och underskott tas med till kommande år. Över- /underskott för olika verksamheter summeras i bokslutet till ett nettobelopp för varje nämnd. Nämndens ekonomiska resultat redovisas under posten "eget kapital" i balansräkningen. Nämndens ordinarie driftbudget förändras ej. Ekonomistyrregler 25

28 Över-/underskott som ska tas med prövas och beslutas av kommunstyrelsen varvid hänsyn tas till om effekt- och produktionsmålen är uppfyllda. I den ekonomiska regleringen för resultatstyrda verksamheter, är utgångspunkten den rörliga kostnaden för prestationen, d.v.s. antal elever, barn etcetera. För verksamheterna grundskola och gymnasieskola samt SFI (svenska för invandrare) och grundläggande vuxenutbildning innebär detta att överskott p.g.a. färre elever än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Underskott p.g.a. att antalet elever blev fler än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut kompenseras i bokslut. För övriga resultatstyrda verksamheter gäller att överskott p.g.a. färre barn, vårdtagare etcetera än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Om antalet barn, vårdtagare etcetera blir fler än i kommunfullmäktiges budgetbeslut gäller ekonomistyrregel nr Underskott, d.v.s. ett negativt eget kapital, skall regleras och det redovisade egna kapitalet återställas senast tre år efter att underskottet uppstått. Om det finns särskilda skäl kan kommunstyrelsen besluta att en sådan reglering inte skall göras eller göras under en längre tidsperiod. 10. Disponering av eget kapital (tidigare överskott) bör vara budgeterat och främst avse utvecklingskostnader och omställningskostnader. Planerad disposition skall redovisas i budget och verksamhetsplan, delårsrapporter och bokslut. 11. Nämnd får upprätta internt regelverk för enheternas resultatöverföring där hänsyn tas till enheternas samlade förmåga att hantera nämndens totala över-/underskott. Investeringsbudget En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total kostnad på minst kronor. 12. Anslagsbindningen för investeringsbudgeten är på projektnivå. 13. Kommunstyrelsen kan omdisponera investeringsmedel mellan projekt och nämnder. Inom investeringsbudgeten sker också ombudgeteringar från kommun-styrelsens och dess arbetsutskotts förfogandeanslag till berörda nämnder. 14. Inga anslag ges för kapitalkostnader, utan dessa måste rymmas inom erhållen driftbudget. Undantag görs för särskilda investeringsobjekt inom fastighets- och infrastrukturområden, där kapitalkostnadsanslag beviljas då det i dessa fall saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden. 15. Överföring av investeringsanslag mellan åren sker genom beslut om ombudgetering per projekt i samband med att bokslutet behandlas. 26 Ekonomistyrregler

29 Uppföljning och rapportering 16. Nämnden ansvarar för att verksamhetens mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp regelbundet. Nämnderna ansvarar för att budgeten inte överskrids och att regelbundna budget- och verksamhets-uppföljningar genomförs. 17. Befarade budgetavvikelser med mer än 4 mnkr skall omgående anmälas till kommunstyrelsen. 18. Två centrala budget- och verksamhetsuppföljningar skall genomföras under året (per april och per augusti månads utfall). Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per augusti månads uppföljning. Ekonomistyrregler 27

30 KOMMUNGEMENSAMMA MÅL OCH ÅTAGANDEN Kommunen har fyra kommungemensamma inriktningsmål, med rubrikerna Framtida tillväxt, Kvalitativ välfärd, Miljö- och klimat och Demokrati, öppenhet och trygghet. De kommungemensamma inriktningsmålen är styrande för nämndernas mål, på så vis att nämnderna har formulerat mål som visar hur respektive nämnd kan bidra till uppfyllelsen av de kommungemensamma målen, utifrån sitt verksamhetsområde. Utöver kravet att nämndernas mål ska härledas ur inriktningsmålen, gäller att de ska vara effektmål och utgå från ett brukarperspektiv. Det innebär att de ska ta fasta på de önskade effekterna för dem verksamheten är till för. Effektmålen beskriver därmed vad som ska uppnås, snarare än vad som ska göras. Effektmålen ska vara mät-/uppföljningsbara, i vissa fall används flera olika resultatmått för att beskriva uppfyllelsen av ett och samma effektmål. Effektmålen redovisas under respektive nämnds avsnitt. Till de kommungemensamma inriktningsmålen har även indikatorer utarbetats. Dessa ska användas för att läsa av om den övergripande utvecklingen går i rätt riktning. Indikatorerna kan därmed beskrivas som informationsmått. De kommungemensamma inriktningsmålen och indikatorerna som kopplats till vart och ett av dem framgår nedan. Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden, behov och livssituationer. Arbetslösheten bland järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Järfällas skattekraftsutveckling, relativt länet. Järfällabornas syn på kommunen som plats att bo och leva på. Inflyttning till Järfälla, relativt länsgenomsnittet. Antal påbörjade bostäder Antal färdigställda bostäder Andel arbetslösa Järfällabor. Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från SCB. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Nöjd Region Index i SCB:s medborgarundersökning.) Migrationsstatistik över flyttningar mellan kommunerna i länet, samt nettoinflyttningar till Järfälla jämfört med medianen i Stockholms län. Uppgifter inhämtas från Bygglov, som rapporterar till SCB. Uppgifter inhämtas från Bygglov, som rapporterar till SCB. Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från arbetsförmedlingen. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. 28 Kommungemensamma mål och åtaganden

31 Antal arbetstillfällen i kommunen. (Dagbefolkning) Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service till företagen. Antal nya företag per 1000 inv. Länsbornas syn på om Järfälla är en attraktiv kommun att besöka. Budget 2017 Sammanställning och analys av statistik från SCB. Undersökning riktad till företagarna i kommunen, SKL:s Insikten alt. SBA:s mätning, genererar Nöjd-Kund-Index. Nyföretagarcentrums Företagsbarometer, hämtar in uppgifter om nyregistrerade företag från Bolagsverket. Årlig kännedomsmätning riktad till invånare i Stockholms län. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Andel järfällabor som är nöjda med hur kommunen sköter sina olika verksamheter. Andel järfällabor som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning) Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Järfälla har sedan ett antal år god ekonomisk hushållning som mål. Sedan år 2005 finns detta även inskrivet som ett krav i kommunallagen. Samtliga effektmål härledda ur inriktningsmålet om kvalitativ välfärd, såväl nämndernas som kommunstyrelsens, har bäring på god ekonomisk hushållning. I avsnittet som beskriver kommunstyrelsens mål finns även kommunens finansiella mål beskrivet. Nämnderna ska enligt anvisningarna till Mål & budget även ange nyckeltal med bäring på kvalitet och effektivitet. Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Andel järfällabor som besväras av trafikbuller i sin bostad. Årlig enkätundersökning riktad till järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning.) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Kommungemensamma mål och åtaganden 29

32 Koldioxidutsläpp (ton per kommuninvånare) Bedömd vattenstatus i kommunens sjöar och vattendrag. Andel ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter Andel kommunala enheter som har guldnivå inom miljödiplomeringen Budget 2017 Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från Länsstyrelsens Nationella emissonsdatabas. Sammanvägd analys av vattenstatus utifrån miljöövervakning. (Vattenmätningar genomförs med olika intervall av flertal aktörer.) Intern mätning, del av undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Intern mätning. (Uppgifter inhämtas från Miljö och hälsa.) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Skattning av hur väl kommunen möjliggör för järfällaborna att delta i kommunens utveckling. Järfällabornas syn vilken insyn och inflytande de har över kommunens verksamhet. Egen undersökning. Mätning inom ramen för Kommunens Kvalitet i Korthet. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Nöjd Inflytande Index, i SCB:s Medborgarundersökning) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Järfällabornas upplevelse av trygghet och säkerhet i kommunen. Andel röstberättigade som röstade i senaste kommunrespektive EU-valet. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Trygghetsindex, i SCB:s Medborgarundersökning) Uppgifter inhämtas från Valmyndigheten. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse 30 Kommungemensamma mål och åtaganden

33 Kommungemensamt åtagande om tillgänglighet och bemötande En del i Järfällas kvalitetsstyrning innebär att åtaganden, det vill säga preciseringar av tjänsternas innehåll, ska tas fram för fastställande i samband med budget. Kommunstyrelsen ansvarar för det kommungemensamma åtagandet om tillgänglighet och bemötande. Åtagandet handlar om att alla verksamheter som kommunen svarar för ska ha ett öppet och tillgängligt arbetssätt och är oförändrat jämfört med förutvarande år: Järfälla kommun har ett öppet och samarbetande arbetssätt och verkar för att kommunens invånare ska känna ansvar och delaktighet. Därför är det lätt att ta del av förslag och beslut i den kommunala beslutsprocessen. Det är också lätt att kontakta en politiker eller en tjänsteman om du vill lämna synpunkter eller diskutera någon del av kommunens verksamhet. På kommunens webbplats kan du ta del av beslutsunderlag samtidigt som politikerna får dem. Där kan du också läsa snabbreferat från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna senast två dagar efter sammanträdet. När du kontaktar kommunen under kontorstid får du tala med någon som kan ta emot ditt ärende. Om vi inte kan ge besked direkt så återkommer vi så snart vi kan, dock senast inom två arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggningstid, får du besked om vem som handlägger ärendet. När du kontaktar någon av kommunens anställda blir du bemött med respekt och lyhördhet. Kommungemensamma mål och åtaganden 31

34 STYRELSENS OCH NÄMNDERNAS MÅL Fullmäktiges beslut om budget och verksamhet omfattar även de effektmål som styrelse och nämnder arbetat fram för respektive verksamhetsområde. Effektmålen ska vara härledda ur de kommungemensamma inriktningsmålen. Effektmål är allmänt och enkelt formulerade beskrivningar på önskvärt tillstånd och skall uttrycka egenskaper, krav, behov och förväntningar om vad som skall uppnås inom en avgränsad tid. De skall vara konkreta och mätbara och relevanta med avseende på nämndens ansvarsområden. Målen skall även vara genomförbara och realistiska i den mening att uppnåendet av målen är något som nämnden kan förverkliga eller påverka. KOMMUNSTYRELSEN Finansiellt mål Kommunens långsiktiga betalningsförmåga ska vara god Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Soliditeten, pensionsskulden inräknad, ska öka över tid. Balansräkningen Delårbokslut och verksamhetsberättelse Mål för kommunstyrelsens verksamheter Framtida tillväxt Inriktningsmål Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden samt olika behov och livssituationer. Arbetslösheten bland Järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Antal bostäder ska öka med minst 1000 årligen i hela Järfälla Antalet bostäder i detaljplaner som har antagits under året ska uppgå till minst 1200 Antalet arbetstillfällen i Järfälla ska årligen öka med minst 500 Redovisning av färdigställda bostäder i tunnelbanans influensområde samt kommunen i övrigt Uppföljning av antal bostäder i antagna detaljplaner Statistik från SCB Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse 32 Styrelsens och nämndernas mål

35 Befolkningen ska öka med minst 2000 personer årligen till följd av inflyttning Budget 2017 Redovisning av nettoinflyttningen till kommunen uppdelad efter tidigare bosättning Delårsrapport och verksamhetsberättelse Nyckeltal framtida tillväxt Nyckeltal Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Besökare till Järfälla Enkät till invånare i Stockholms län samt studier vid besöksmål i kommunen Delårsrapport och verksamhetsberättelse Kännedom/preferens för Järfälla som ort för boende och företagande Enkätundersökning riktad till invånare och företagare i Stockholms län Delårsrapport och verksamhetsberättelse Nyinflyttade företag Statistik från SCB Delårsrapport och verksamhetsberättelse Bostäder fördelat efter upplåtelseform Statistik från SCB Delårsrapport och verksamhetsberättelse Antal medieinslag/artiklar om Järfälla Inslag/artiklar i media undantaget lokaltidningar Delårsrapport och verksamhetsberättelse Kvalitativ välfärd Inriktningsmål Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Personer som vänder sig till kommunen ska få ett allt snabbare och bättre bemötande och få sitt ärende löst vid första kontakten i högre grad. Undersökning med stöd av extern utvärderare av tillgänglighet och bemötande Delårsrapport och verksamhetsberättelse Nyckeltal kvalitativ välfärd Nyckeltal Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Tillgänglighet, bemötande och lösningsgrad i kommunens servicecenter Verksamhetsstatistik Delårsrapport och verksamhetsberättelse Verksamhetsansvarigas syn på det kommungemensamma stödet Enkät ställd till verksamhetsansvariga i kommunen Delårsrapport och verksamhetsberättelse Styrelsens och nämndernas mål 33

36 Miljö och klimat Inriktningsmål Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Kommunstyrelsens verksamhet ska uppnå gulddiplom i miljödiplomeringen senast år 2017 Kommunens investeringar ska bidra till en hållbar samhällsutveckling, placeringar i hållbarhetscertifierade företag ska öka. Andelen giltiga miljödiplom ska vara minst 75 % år 2016 och minst 80 % Antalet företag med giltiga miljödiplom ska öka med minst fem år 2016 och minst tre år 2017 Redovisning av certifiering Andel av kapitalförvaltningen som är placerade i hållbarhetscertifierade alternativ Statistik ur Ecos Statistik ur Ecos Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och Verksamhetsberättelse Årsredovisning Årsredovisning Demokrati, öppenhet och trygghet Inriktningsmål Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Järfällaborna ska känna delaktighet i utvecklingen av sitt lokalsamhälle, antal deltagare i samråden i samhällsplaneringen ska öka. Järfällaborna ska vara trygga i sin kommun, andelen som är rädda för att utsättas för våldsbrott ska minska. Mätning av antalet deltagare vid olika samrådsformer SCB:s medborgarundersökning, rädsla för hot, rån och misshandel Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse 34 Styrelsens och nämndernas mål