Mål och Budget samt Ekonomisk plan Barkarby station under utbyggnad till dubbelspår 1958

Transkript

1 Mål och Budget 2008 samt Ekonomisk plan Barkarby station under utbyggnad till dubbelspår 1958

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förord 2 Kommunfullmäktiges beslut 3 Ekonomiska förutsättningar 4 Ekonomisk översikt 10 Budget för Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Ekonomiplan Resultatplan Balansplan Finansieringsplan Nyckeltal och skattesats 19 Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 20 Sammanställning drift- och investeringsbudgetar 21 Kommunens organisation 23 Ekonomistyrregler 24 Vision, kommungemensamma mål och åtaganden 27 Styrelses och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar 31 Kommunstyrelsen 32 Barn- och ungdomsnämnden 37 Utbildningsnämnden 44 Kultur- och fritidsnämnden 50 Socialnämnden 54 Tekniska nämnden 62 Miljö- och bygglovsnämnden 74 Investeringsbudget 2008 och 2009 samt plan per projekt 76 Mål- och styrdokument 82 Befolkningsprognos 84 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 85 Innehållsförteckning 1

4 FÖRORD Uppgiftsfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna styrs av kommunallagen, enskilda kommuners reglementen och av den praxis som vuxit fram under åren. I Järfälla har de olika nämnderna, inom nämnda regler, ansvar och befogenheter att sköta sina respektive verksamheter. Kommunfullmäktige i Järfälla styr nämnderna genom övergripande beslut. Besluten för nämndernas verksamhet gäller inriktning, omfattning, kvalitet och resurser. Nämndernas ansvar och befogenheter framgår bla av de reglementen som fullmäktige har beslutat. I dessa reglementen framgår bla att nämnden noga skall pröva om det specifika ärendet är av sådan art att det måste prövas av annan, ex fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. Budgetarbetet bedrivs med ovan nämnda ansvarsfördelning som utgångspunkt. Detta innebär att i de fall nämnderna bedömt att verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet förändras i sådan grad av de av kommunstyrelsen fastställda budgetramarna, att särskilda beslut krävs av kommunfullmäktige, har nämnderna inkommit med förslag till beslut. Nämndernas förslag har därefter genomgått en central prövning där även prioriteringar mellan verksamhetsområden gjorts. För övrigt innebär fullmäktiges beslut i princip ett bekräftande av respektive nämnds egna prioriteringar och förslag. Budgetjusteringar som har beslutats efter kommunfullmäktiges beslut har inarbetats i materialet. 2 Förord

5 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Kommunfullmäktige har behandlat styrelsens och nämndernas förslag till mål och budget 2008 och 2009, resultat- och balansbudget samt skattesats år 2008 samt ekonomisk plan för åren och beslutat att 1. Kommungemensamma inriktningsmål, effektmål och åtagande för 2008 fastställs. 2. Kommungemensamma inriktningsmål, effektmål och åtagande för 2009 fastställs. 3. Den kommunala skattesatsen för år 2008 fastställs till 18,80 kronor. 4. Resultat- och balansbudget för 2008 fastställs. 5. Mål och driftbudget för kommunstyrelse och nämnder för år 2008 fastställs. 6. Mål och driftbudget för kommunstyrelse och nämnder för år 2009 fastställs. 7. Investeringsbudget för 2008 och 2009 samt investeringsplan för fastställs. 8. Priser 2008 för pengstyrda verksamheter fastställs. 9. Priser 2009 för pengstyrda verksamheter fastställs. 10. Föreslagen ändring av barnomsorgstaxan fastställs att gälla från och med 1 januari Avgiften för gruppundervisning inom kulturskolan fastställs till 600 kronor per termin från och med höstterminen Föreslagna reviderade avgifter för Järfälla Kulturscen fastställs att gälla från och med 1 januari En avgift på 200 kronor per kurs plus materialkostnad införs vid KomTek från och med vårterminen Ekonomistyrregler för styrelse och nämnder för 2008 fastställs. 15. Ekonomisk plan för fastställs. 16. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. 17. Kommunstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån om högst kronor. 18. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att ta fram förslag till vårdnadsbidrag med utgångspunkt i kommande proposition. 19. Mål- och styrdokument fastställs att gälla för Kommunfullmäktiges beslut 3

6 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR När beslutet om kommunens verksamhet och budget skall fattas är det viktigt att rikta uppmärksamheten även i ett längre perspektiv än den aktuella budgetperioden. Intresset bör främst fokuseras mot hur de demografiska förändringarna påverkar verksamheternas omfattning och hur de ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut. Kommunen påverkas främst av statliga åtgärder, utvecklingen på arbetsmarknaden, samt de demografiska förändringarna. Ytterligare en viktig utgångspunkt är balanskravet som gäller fr o m år Detta innebär att kommunens resultat måste vara positivt, dvs intäkterna måste överstiga kostnaderna. Oavsett utvecklingen av ovan nämnda faktorer finns således ett lagfäst krav på vilket ekonomiskt resultat kommunen minst måste uppnå. Statliga åtgärder Statens olika beslut påverkar kommunens förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Det gäller såväl verksamheterna, till exempel genom ny lagstiftning för barnomsorgen, ändrade ersättningsnivåer i föräldraförsäkring och a-kassa, som skatter/statsbidrag. Regeringen presenterade den 20 september 2008 års budgetproposition ( prop. 2007/08:1). I budgetpropositionen presenterar regeringen en ljus bild av den svenska ekonomin. Bruttonationalprodukten (BNP) väntas växa med 3,4 procent 2007 och med 3,0 procent Arbetslösheten beräknas sjunka till 4 procent år Svensk ekonomi och arbetsmarknad fortsätter, enligt regeringen, att utvecklas starkt. Det är främst den inhemska efterfrågan som driver tillväxten. De senaste årens starka investeringstillväxt når sin topp i år. Hushållens konsumtion väntas växa kraftigt framöver. Detta till följd av snabbt stigande disponibla inkomster, ökande sysselsättning och en i utgångsläget god förmögenhetsställning. Några avsnitt i budgetpropositionen som berör kommunen är: Fastighetsskatten avskaffas och ersätts med en kommunal fastighetsavgift. Nivån på det generella statsbidraget är oförändrat för Nystartsjobb ska även omfatta den offentliga sektorn och nyfriskjobb införs. Förändringar görs i arbetslöshetsförsäkringen och en rehabiliteringskedja införs 900 miljoner under tre år med fokus på skolår 1 3 som syftar till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna avsätts Ett vårdnadsbidrag införs från den 1 juli Det riktar sig till föräldrar med barn mellan 1 och 3 år som vill vara hemma lite längre efter föräldraförsäkringens slut. 300 miljoner avsätts för åtgärder för ökad mångfald av utförare inom äldreomsorgen, Fritt val. 4 Ekonomiska förutsättningar

7 Några nyckeltal, procentuell förändring om ej annat anges BNP, kalenderkorrigerad 4,5 3,4 3,0 2,5 1,9 Antal sysselsatta 1,8 2,3 1,2 0,3 0,2 Arbetskraftsutbud 1,2 1,3 0,7 0,4 0,1 Reguljär sysselsättningsgrad år. 77,7 79,2 80,1 80,3 80,0 Öppen arbetslöshet, procent av arbetskraften 5,4 4,4 4,0 4,1 4,3 Arbetslöshet, ILO definition (inkluderar heltidstuderande som söker arbete), procent av arbetskraften 7,1 6,0 5,5 5,6 5,9 KPI, årsgenomsnitt 1,4 2,2 2,8 2,9 2,5 Källa: Budgetpropositionen, prop. 2007/08:01. Skatteintäkter och utjämning Regeringen förutser en ökning av det kommunala skatteunderlaget med 28,5 procent under perioden Det är ca en procentenhet mer än vad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognostiserade i augusti. Den övervägande delen av skillnaden förklaras av att regeringen räknar med en snabbare lönesummetillväxt än SKL. Det är framförallt antaganden om större löneökningar, men i viss mån även fler arbetade timmar som bidrar till den snabbare lönesummetillväxten i regeringens prognos, se tabell ovan. För Järfällas del innebär prognosen att skatteintäkterna årligen ökar med ca 120 mnkr. De förslag om den kommunalekonomiska utjämningen som läggs fram i budgetpropositionen stämmer i stora delar överens med de som presenterades i vårpropositionen. Detta gäller bl.a. att nivån på anslaget höjs 2008 för att upprätthålla servicenivå och kvalitet. Nivån på anslaget föreslås de följande åren 2009 och 2010 att ligga kvar på en nominellt oförändrad nivå. En nominellt oförändrad nivå på anslaget för 2009 och 2010 innebär att en större del av anslaget tas i anspråk av inkomstutjämningen som utvecklas i takt med skatteunderlaget. Detta medför en allt högre regleringsavgift för kommunerna och därmed en faktisk urholkning av det generella statsbidraget. Urholkningen kan för Järfällas del beräknas till cirka 15 miljoner kronor per år. Regeringen föreslår att en ny delmodell för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader ska införas från och med utjämningsåret Regeringen avser vidare att under 2008 tillsätta en parlamentarisk utredning med uppdrag att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Vad de senaste preliminära beräkningarna av utjämningssystemet innebär för Järfällas del framgår av tabellen nedan. Årlig avgift/bidrag, mnkr Inkomstutjämning ,9 16,6 17,4 Kostnadsutjämning - 8 6,7 6,7 6,8 Regleringspost 57-28,5-42,0-57,2 Summa utjämning 42-5,9-18,6-33,0 Utjämning LSS ,4-17,5-17,6 TOTALT 22-23,3-36,1-50,3 Ekonomiska förutsättningar 5

8 Regeringen föreslår i budgetpropositionen att den statliga fastighetsskatten 2008 ersätts av en kommunal fastighetsavgift. Denna avgift ska vara kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet och kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften kommer att indexuppräknas och knytas till inkomstbasbeloppet. Genom att det taxeringsvärdesrelaterade taket sätts lägre än nuvarande (1 %) för småhus begränsas effekten av höjda taxeringsvärden vid kommande fastighetstaxeringar. Regeringen prognostiserar att reformen ger kommunerna högre intäkter från och med 2009 med cirka 1,3 miljarder kronor och med cirka 1,8 miljarder kronor 2010 jämfört med De ökade intäkterna hänför sig till indexeringen och de framtida ökade taxeringsvärdena. Utbetalning till kommunerna kommer att ske utifrån kronor per invånare Det innebär att denna reform är helt neutral för kommunerna då regleringsposten minskar (se tabellen ovan), och blir negativ, genom en motsvarande sänkning av ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning. För åren 2009 och 2010 kommer samma nominella belopp att utbetalas som för Enligt förslaget ska utbetalningen av avgiften till kommunerna baseras på slutgiltig taxering vilket medför att dessa ökningar tillföljd av ökade taxeringsvärden 2009 och 2010 kommer att komma kommunerna till del först åren 2011 och Därmed kommer förändringen av taxeringsvärdet tillfalla respektive kommun med två års eftersläpning. Detta innebär att en negativ förändring av taxeringsvärdet i en specifik kommun kommer att avspegla sig i ett lägre bidragsbelopp för denna kommun och motsatt vid ökade taxeringsvärden. Den stora intäktsökningen för 2009 beror till största delen på ökade taxeringsvärden tillföljd av kända prisökningar för fastigheter under avgiftstaket. De ökade intäkterna avses tillfalla kommunerna utan reglering av det generella statsbidraget. Detaljer kring förslaget kommer att preciseras i särproposition under oktober månad. För Järfällas del beräknas den kommunala fastighetsavgiften ge en intäkt på 82,9 mnkr år I budgetpropositionen föreslås att ett vårdnadsbidrag införs från den 1 juli Det riktar sig till föräldrar med barn mellan 1 och 3 år som vill vara hemma lite längre efter föräldraförsäkringens slut. De kommuner som så önskar kan ge ett skattefritt kommunalt bidrag på maximalt kronor per månad. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen. Föräldern kan förvärvsarbeta och samtidigt uppbära vårdnadsbidrag om barnomsorg ordnas på annat sätt. Däremot kommer vårdnadsbidraget inte att kunna kombineras med vissa bidrag och ersättningar, till exempel föräldrapenning och arbetslöshetsersättning. Detaljer kring förslaget kommer att preciseras i en särskild proposition. I budgetpropositionen signaleras också att en allmän avgiftsfri förskola från tre års ålder kommer att införas under år Ett system med barnomsorgspeng kommer också under Utvecklingen på arbetsmarknaden Av budgetpropositionen framgår att efterfrågan på arbetskraft är hög, och sysselsättningen fortsätter att stiga 2007 och Antalet sysselsatta beräknas öka med 2,3 procent i år och med 1,2 procent nästa år. Det motsvarar en ökning med sammantaget personer. Arbetskraftutbudet ökar kraftigt 2007 för att därefter öka i en måttligare takt. Den reguljära sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta i befolkningen, för de i åldern år är uppe i 80 procent år Den öppna arbetslösheten minskar till 4,0 procent år 2008 för att åren därefter öka något. 6 Ekonomiska förutsättningar

9 Kapitalkostnader/avskrivningar/internränta 2008 Med utgångspunkt i förslaget till investeringsbudget har nya beräkningar för kapitalkostnader och avskrivningar tagits fram. SKL rekommenderar att internräntan sätts till 5,0 procent Rekommendationen innebär en höjning från årets 4,5 %. Järfälla kommun föreslås liksom tidigare följa SKL:s rekommendation. Pensioner, arbetsgivaravgifter och personalomkostnadspålägg 2008 Personalomkostnadspålägget skall i princip täcka kommunernas kostnader för arbetsgivaravgifter och pensioner. I budgetpropositionen föreslår regeringen oförändrade lagstadgade arbetsgivaravgifter, dvs. 32,42 procent. En omfördelning görs dock av de olika delarna. Tanken är att respektive avgift skall återspegla kostnader för respektive område. Sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften sänks Sänkningen av dessa avgifter motsvaras dock av en motsvarande höjning av den allmänna löneavgiften. Kostnader för pensioner (utbetalningar och avsättningar) har budgeterats enligt Kommunernas Pensions AB (KPA) senaste prognos. Sammantaget föreslås po-pålägget vara oförändrat 42 % år Finansiella kostnader och intäkter Även beräknade finansiella kostnader och intäkter har uppdaterats med anledning av ovan nämnda förutsättningar. Den beräknade avkastningen på kapitalförvaltningen budgeteras som en nettointäkt. Demografiska förändringar Den kommunala sektorns verksamheter vänder sig främst till barn, ungdomar och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna inom verksamheterna barnomsorg, skola och äldreomsorg. I nedanstående diagram visas den prognostiserade demografiska förändringen för åldersgrupperna 0-6 år, 7-15 år, år, år samt 80 år och äldre. Utgångspunkten för diagrammet är , d v s år 2006 = 0. Ekonomiska förutsättningar 7

10 Nedan anges de ackumulerade antalsförändringarna per år. Befolkningsförändring i absoluta tal Förändring i antal personer > Som framgår av diagrammet ökar åldersgruppen 0-6 år under hela perioden för att år 2011 ha ökat med 682 barn. För åldersgruppen 7-15 år sker en minskning till år 2010 med 217 personer. Från 2011 börjar åldersgruppen öka i antal och mellan 2010 och 2011 ökar gruppen med 113 st. För åldersgruppen år sker en ökning till år Därefter börjar gruppen sakta minska i antal. Mellan år 2006 och 2011 har gruppen ökat med 188 st. Åldersgruppen år har en ökning under hela perioden för att år 2011 ha ökat med personer. Åldersgruppen 80 år och äldre ökar stadigt under hela perioden. Fram till 2011 ökar den med 437 personer. Skattebetalare och servicetagare Ett annat sätt att se in i framtiden är att se hur de framtida finansiärerna, de som betalar kommunal skatt, och de som i huvudsak konsumerar kommunal service utvecklar sig i förhållande till varandra. De som betalar kommunalskatt utan att i nämnvärd utsträckning konsumera kommunal service är i huvudsak inom åldersgruppen år och de som i huvudsak konsumerar kommunal service är i åldersgrupperna 1-18 år och 80 år och däröver. I diagrammet nedan visas en prognos över de huvudsakliga finansiärerna (19-79 år) samt åldersgruppen 1-18 år och 80 år och däröver. 8 Ekonomiska förutsättningar

11 Befolkningsförändringar år samt 1-18 och 80 år --> Förändring antal personer år 1-18 och 80 år ---> Vi kan konstatera att de huvudsakliga finansiärerna, åldersgruppen år konstant ökar under perioden så att ökningen till år 2011 uppgår till st. De som huvudsakligen konsumerar service, åldersgruppen 1-18 och 80 år och däröver ökar under samma period med personer. Känslighets- och riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt av kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. En riskanalys av föreliggande budgetförslag ger vid handen att de största osäkerhetsfaktorerna är nyttjandegraden inom förskola och gymnasieskola samt volymerna inom särskola, ekonomiskt bistånd och handikappomsorg. Känslighetsanalysen nedan beskriver hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Förändring mnkr Pris- och löneökning 1% 28 Varav löner och sociala avgifter egen personal 1% 14 Ändrad nyttjandegrad förskola 1% 4 Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola 1% 2,5 Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) 100 pers 3 Prognos för uppräkningsfaktorer av skatteunderlag slår fel 1% 21 Förändrad utdebitering 10 öre 12,5 Förändring Sthlms fondbörs 1% 1,4 Ränteförändring Kommunens låneskuld 1% 0,5 Ekonomiska förutsättningar 9

12 EKONOMISK ÖVERSIKT Arbetet med styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet har varit omfattande och utvecklats under 1990-talet. Ett viktigt steg i detta arbete har varit att fastställa ett enkelt och begripligt ekonomiskt mål för kommunen. Måttet för det ekonomiska målet är årets resultat. Utöver det ekonomiska målet, har ett antal centrala ekonomistyrregler sammanfattats i 18 punkter som antagits av kommunfullmäktige. Reglerna framgår av sid Ekonomiskt mål Årets resultat (förändring av eget kapital) talar om hur verksamhetens totala resultat påverkar kommunens samlade tillgångar. Det ekonomiska målet är att redovisa ett resultat exkl jämförelsestörande poster på lägst 10 mnkr för år Det planerade resultatet för åren framgår av diagrammet nedan. Årets resultat exkl jämförelsestörande poster, mnkr Bokslut 2006 Budget 2007 Prognos 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan Ekonomisk översikt

13 Nettodriftkostnader Nettodriftkostnadernas andel (exkl jämförelsestörande poster) av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning är för 2008 års budget 99,9 % vilket är detsamma som föregående års budget. Nettodriftkostnad exkl jämförelsestörande poster i % av skatteintäkter och utjämning Bokslut 2006 Budget 2007 Prognos 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Investeringar Årets investeringsutgifter uppgår år 2008 till 416,0 mnkr och investeringsinkomsterna (i huvudsak markförsäljning) budgeteras till 40,0 mnkr. Nettoinvesteringarna uppgår således till 376,0 mnkr. Bruttoinvesteringar, mnkr Bokslut 2006 Budget 2007 Prognos 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Ekonomisk översikt 11

14 Soliditet Soliditeten beskriver i vilken grad kommunen har finansierat tillgångarna med egna medel, dvs den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten redovisas som det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna. Soliditeten uppgår år 2008 till 64,7 % vilket är en försämring med 0,3 procentenheter jämfört med prognos för Under planperioden sjunker soliditeten och beräknas år 2011 vara 59,1%. Soliditet % Bokslut 2006 Budget 2007 Prognos 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan Ekonomisk översikt

15 BUDGET FÖR 2008 Nedan visas budget 2008 jämfört med bokslut 2006 och prognos för Prognosen är framtagen i samband med delårsbokslut per augusti RESULTATBUDGET, mnkr Bokslut 2006 Prognos 2007 Budget 2008 Verksamhetens intäkter 680,4 725,6 642,6 Verksamhetens kostnader, not , , ,7 Avskrivningar -100,3-105,0-123,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,1 Skatteintäkter, not , , ,5 Kommunalekonomisk utjämning, not 3-53,9 22,2 59,6 Finansiella intäkter 49,3 34,1 23,0 Finansiella kostnader -16,0-14,0-15,0 ÅRETS RESULTAT 128,9 29,2 10,0 Noter till resultatbudget Not 1, Verksamhetens kostnader Bokslut 2006 Prognos 2007 Budget 2008 Nämndernas kostnader , , ,2 Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 167,7 165,2 185,3 Semester/övertidsskuld, förändringar -0,3 0 0 Avsättning, pensionsskuld -0,5-31,4-21,7 Pensionsutbetalningar -94,9-105,7-111,2 Arbetsgivaravgifter -312,4-325,5-335,4 Personalomkostnader 377,9 390,8 402,5 Verksamhetens kostnader , , ,7 Not 2, Skatteintäkter Bokslut 2006 Prognos 2007 Budget 2008 Skatteintäkter före utjämning 2 186, , ,6 Slutavräkning skatt - föregående år 12,9-5,9 0 - prognos innevarande år 13,4 32,5-15,1 Summa skatteintäkter 2 212, , ,5 Budget för

16 Not 3, Kommunalekonomisk utjämning Bokslut 2006 Prognos 2007 Budget 2008 Inkomstutjämning -31,4-7,0 15,9 Kostnadsutjämning -35,7-8,0 6,7 Regleringsbidrag/avgift -1,1 56,8-28,5 Införandebidrag* 7,7 0 0 Statsbidrag fastighetsavgift ,9 Utjämning LSS -22,2-19,6-17,4 Sysselsättningsstöd ** 28,8 0 0 Summa kommunalekonomisk utjämning -53,9 22,2 59,6 * Bidraget upphör 2007 ** Bidraget ingår fr o m 2007 i posten Regleringsbidrag/avgift. BALANSBUDGET, mnkr Bokslut 2006 Prognos 2007 Budget 2008 Tillgångar Anläggningstillgångar 2 024, , ,3 Omsättningstillgångar 327,7 219,9 181,2 Summa tillgångar 2 352, , ,5 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 649, , ,8 Avsättningar 86,6 118,0 139,7 Skulder Långfristiga skulder 170,0 170,0 300,0 Kortfristiga skulder 445,8 430,0 480,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 352, , ,5 Ansvarsförbindelser, pensioner 1 356, , ,5 14 Budget för 2008

17 FINANSIERINGSBUDGET, mnkr Bokslut 2006 Prognos 2007 Budget 2008 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 128,9 29,2 10,0 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet, not 4 66,5 121,2 144,7 Medel från den löpande verksamheten för förändring av rörelsekapital 195,4 150,4 154,7 Ökning (-) /minskning (+) av förråd -0,7-0,2 0,3 Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar -8,8 23,9 8,4 Ökning (+) /minskning (-) av kortfristiga skulder -9,2-15,8 50,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -153,7-220,0-416,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 53,6 15,2 40,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -43,2-37,6 2,6 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 9,2 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -137,7-242,2-373,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 130,0 Amortering av skuld -88,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -88,0 0,0 130,0 ÅRETS KASSAFLÖDE -49,0-84,1-30,0 Likvida medel vid årets början 258,1 209,1 125,0 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 209,1 125,0 95,0 Not 4, justering för poster som ej ingår i kassaflödet Bokslut 2006 Prognos 2007 Budget 2008 Avskrivningar 100,3 105,0 123,0 Avsättningar pensioner 3,1 31,4 21,7 Reavinst -36,9-15,2 0 Summa justeringar 66,5 121,2 144,7 Budget för

18 EKONOMIPLAN Utgångspunkten för den ekonomiska flerårsplanen är - Nämndernas driftbudgetramar 2008 och 2009, - Investeringsbudget 2008 och 2009 och planen , - Det ekonomiska målet = årets resultat, ska uppnås varje år, - Skattesats 18,80kr, - Skatteunderlag och kommunalekonomisk utjämning enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos , - Kostnadsökningar på 2,0 % per år och intäktsökningar på 1,5 % per år, - Prognoser och kalkyler avseende volymförändringar inom barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg baserade bl a på den senaste befolkningsprognosen, vilket innebär årliga kostnadsökningar med c:a 55 mnkr netto åren , - Prognos över pensionsutbetalningar och skuldförändring enligt Kommunsektorns Pensions ABs (KPA) prognos Nedan redovisas resultat och balansbudget 2008 och förslag till plan RESULTATBUDGET, mnkr Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Verksamhetens intäkter 642, Verksamhetens kostnader, not , Avskrivningar -123, Verksamhetens nettokostnader , Skatteintäkter, not , Kommunalekonomisk utjämning, not 3 59, Finansiella intäkter 23, Finansiella kostnader -15, ÅRETS RESULTAT 10, Ekonomiplan

19 Noter till resultatbudget Not 1, Verksamhetens kostnader Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Nämndernas kostnader , Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 185, Avsättning, pensionsskuld -21, Pensionsutbetalningar -111, Arbetsgivaravgifter -335, Personalomkostnader 402, Verksamhetens kostnader , Not 2, Skatteintäkter Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Skatteintäkter före utjämning 2 375, Slutavräkning skatt -15, Summa skatteintäkter 2 360, Not 3, Kommunalekonomisk utjämning Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Inkomstutjämning 15, Kostnadsutjämning 6, Regleringsbidrag/avgift -28, Statsbidrag fastighetsavgift 82, Utjämning LSS -17, Summa kommunalekonomisk utjämning 59, BALANSBUDGET, mnkr Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Tillgångar Anläggningstillgångar 2 427, Omsättningstillgångar 181, Summa tillgångar 2 608, Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 688, Avsättningar 139, Skulder Långfristiga skulder 300, Kortfristiga skulder 480, Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 608, Ansvarsförbindelser, pensioner 1 546, Ekonomiplan

20 FINANSIERINGSBUDGET, mnkr Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 10, Justering för poster som ej ingår i kassaflödet, not 4 144, Medel från den löpande verksamheten för förändring av rörelsekapital 154, Ökning (-)/ minskning (+) av förråd 0, Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar 8, Ökning (+) /minskning (-) av kortfristiga skulder 50, Kassaflöde från den löpande verksamheten 213, INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -416, Försäljning av materiella anläggningstillgångar 40, Investering i finansiella anläggningstillgångar 2, Kassaflöde från investeringsverksamheten -373, FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 130, Kassaflöde från finansieringsverksamheten 130, ÅRETS KASSAFLÖDE -30, Likvida medel vid årets början 125, LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 95, Not 4, justering för poster som ej ingår i kassaflödet Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Avskrivningar 123, Avsättningar pensioner 21, Summa justeringar 144, Ekonomiplan

21 NYCKELTAL OCH SKATTESATS Ekonomiska nyckeltal Bokslut 2006 Prognos 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2011 Årets resultat, mnkr (förändring av eget kapital) 128,9 29,2 10, Årets resultat exkl jämförelsestörande poster 92,0 14,0 10, Nettodriftkostnader i % av skatteintäkter och utjämning 95,6 99,6 99,9 99,7 99,7 99,6 Nettodriftkostnader (exkl jämförelsestörande poster) i % av skatteintäkter och utjämning 97,3 100,3 99,9 99,7 99,7 99,6 Årets resultat i % skatteintäkter och utjämning 7,0 1,3 0,4 0,4 0,4 0,4 Årets resultat i % skatteintäkter och utjämning (exkl jämförelsestörande poster) 4,3 0,6 0,4 0,4 0,4 0,4 Soliditet (eget kapital i % av summa tillgångar) 70,1 70,0 64,7 60,3 59,3 59,1 Soliditet inkl ansvarsförbindelse för pensioner 12,5 6,1 5,5 4,9 4,7 4,6 Långfristiga lån, mnkr 170,0 170,0 300,0 462,0 500,0 500,0 Lånefinansieringsgrad (långfristiga lån i % av anläggningstillgångar) 8,4 7,8 12,4 17,4 18,3 18,1 Skattesats. kr Kommunal utdebitering - varav: 31,40 31,40 31,40 31,25 30,90 Kommunalskatt 19,13 19,13 19,13 18,98 18,80 Landstingsskatt 12,27 12,27 12,27 12,27 12,10 Kyrkoavgift 0,80 0,80 0,80 0,80 0,80 - varav begravningsavgift 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 Nyckeltal och skattesats 19

22 DRIFTBUDGETENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Nedan redovisas var kommunens intäkter kommer ifrån och hur kostnaderna fördelar sig per verksamhetsområde. Observera att nämndernas gemensamma kostnader för politisk ledning och administration har fördelats proportionellt till nämndernas respektive verksamhetsområde. Intäktsfördelning 2008; 3 085,7 mnkr Kommunala taxor och avgifter 21% Utjämningssystem 2% Finansiella intäkter 1% Kommunalskatt 76% Kostnadsfördelning 2008; 3 075,7 mnkr Arbetsmarknadsåtgärder 0,2% Individ- och familjeomsorg 6,0% Handikappomsorg 11,8% Teknik och miljö 7,0% Finansiella kostnader 0,5% Avskrivningar 4,0% Kommungemensam verks amhet 6,7% Räddningstjänst 1,0% Barnomsorg 16,9% Grundskola 18,5% Äldreomsorg 11,6% Särskilda insatser för flyktingar/invandrare 0,9% Vuxenutbildning 1,0% Gymnasieskola 10,5% Kultur 1,4% Fritid 2,0% 20 Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden

23 SAMMANSTÄLLNING DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Driftbudget Driftbudgeten nettokostnader motsvaras av kommunbidrag, dvs den del av verksamheten som finansieras med skattemedel. Styrelse/nämnder driftbudget, tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad= Kommunbidrag Kommunstyrelse Barn- och ungdomsnämnd Utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Miljö- och bygglovsnämnd Ks resultatregleringsanslag Summa Detaljer redovisas under Styrelse och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar. Sammanställning drift- och investeringsbudgetar 21

24 Investeringsbudget Av investeringsmedlen 2008 avser: Utgifter 57 mnkr nytt korttidsboende 56 mnkr gator, vägar, trafik 41 mnkr skolor 40 mnkr ny brandstation 30 mnkr förskolor 25 mnkr infrastruktur Flottiljen 2 Inkomster 40 mnkr planerad försäljning av industri- och bostadsmark Styrelse/nämnder Investeringsbudget, tkr Utgifter Inkomster Nettokostnad Kommunstyrelse Ks fastigheter Barn- och ungdomsnämnd Utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Miljö- och bygglovsnämnd Teknisk nämnd Summa Detaljer redovisas under Styrelse och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar. Internräntan för 2008 har fastställts till 5,0 %. För att öka medvetenheten om vilka kostnader investeringar medför och därigenom skapa tydligare incitament att begränsa investeringsvolymen medges kapitalkostnadsanslag endast undantagsvis. Exempel på undantag är dels de s.k. äldrehusen, dels infrastrukturprojekt inom främst stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområde där det saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden i form av verksamhet/resultatenhet. 22 Sammanställning drift- och investeringsbudgetar

25 KOMMUNENS ORGANISATION Barn-och ungdomsnämnd Ordf. Bo Winander (fp) Barn- och ungdomsdirektör Elisabet Stålhane Barn och ungdomsförvaltning Revisorer Valnämnd Kommunfullmäktige Ordf. Anita Mickos (fp) Överförmyndare Kommunstyrelse Ordf. Eva Lennström (m) Kommunledningskontor Kommundirektör: Anders Major Utbildningsnämnd Ordf. Cecilia Löfgreen (m) Kultur- och fritidsnämnd Ordf. Lennart Nilsson (kd) Socialnämnd Ordf. Björn Falkeblad (m) Familjerättsnämnd Ordf. Björn Falkeblad (m) Teknisk nämnd Ordf. Nicolas Cronberg (m) Miljö- och bygglovsnämnd Ordf. Monica Hallstensson (m) Utbildnings-, kultur- och fritidsdirektör Kerstin Ekenberg Socialdirektör Åke Svenson Bygg- och miljödirektör Per Olof Kroon Utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen Socialförvaltning Bygg- och miljöförvaltning Kommunens organisation 23

26 EKONOMISTYRREGLER För att tydliggöra ansvar och befogenheter samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för ekonomistyrning av styrelse och nämnder utarbetats. Nedanstående regler föreslås gälla Utifrån de centrala reglerna skall respektive nämnd ta fram regler för sina egen regienheter. I texten nedan används begreppet nämnd synonymt för såväl nämnd som kommunstyrelse. De fyra driftförvaltningarna, kommunens egen regi, betraktas i dessa sammanhang som separata nämnder skilda från nämndernas myndighets/finansierings verksamhet. Inriktnings- och effektmål 1. Nämnden ansvarar för att beslutade inriktnings- och effektmål uppnås inom ramen för anvisade anslag. Relationen beställare-utförare 2. Nämnden ansvarar för att mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resurser är kända av verksamhetsansvariga. Avtal skall träffas i god tid före verksamhetsårets start. Driftbudget 3. Budgetanslaget gäller som nettoram, det vill säga kostnader minus intäkter. Nettoramen anvisas nämnd i form av ett kommunbidrag. 4. För barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, öppen hemtjänst och ledsagar/avlösarservice gäller av kommunfullmäktige fastställda priser ("peng") som inte får ändras av nämnden. 5. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig skall nämnden i första hand undersöka förutsättningar att disponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand - hos kommunstyrelsen - aktualisera behovet av att ändra effektmålet för verksamheten. Blir pris- och lönekostnadsutvecklingen högre än vad som kalkylerats i kommunfullmäktiges budgetbeslut, måste respektive nämnd kompensera detta genom rationaliseringar. Blir den lägre får överskottet disponeras av nämnden. Tilläggsanslag under löpande budgetår medges inte. 6. Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning, så länge nettoramen hålls. 7. Budgetjusteringar görs i princip inte under året. Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. 24 Ekonomistyrregler

27 Över- och underskott 8. Som huvudprincip gäller att alla över- och underskott tas med till kommande år. Över- /underskott för olika verksamheter summeras i bokslutet till ett nettobelopp för varje nämnd. Nämndens ekonomiska resultat redovisas under posten "eget kapital" i balansräkningen, dvs. nämndens ordinarie driftbudget förändras ej. Över-/underskott som ska tas med prövas och beslutas av kommunstyrelsen varvid hänsyn tas till om effekt- och produktionsmålen är uppfyllda. I den ekonomiska regleringen, för resultatstyrda verksamheter, är utgångspunkten den rörliga kostnaden (ej lokaler, kapitalkostnader) för prestationen dvs antal elever, barn etc. För verksamheterna grundskola och gymnasieskola samt SFI (svenska för invandrare) och grundläggande vuxenutbildning innebär detta att överskott pga färre elever än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Underskott pga att antalet elever blev fler än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut kompenseras i bokslut. För övriga resultatstyrda verksamheter gäller att överskott pga färre barn, vårdtagare etc än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Om antalet barn, vårdtagare etc blir fler än i kommunfullmäktiges budgetbeslut gäller ekonomistyrregel nr Underskott, dvs ett negativt eget kapital, skall regleras och det redovisade egna kapitalet återställas senast två år efter att underskottet uppstått. Om det finns särskilda skäl kan kommunstyrelsen besluta att en sådan reglering inte skall göras eller göras under en längre tidsperiod. 10. Disponering av eget kapital (tidigare överskott) bör vara planerad och främst avse utvecklingskostnader och omställningskostnader. Planerad disposition skall redovisas i budget och verksamhetsplan, delårsrapporter och bokslut. 11. Nämnd skall upprätta internt regelverk för enheternas resultatöverföring där hänsyn tas till enheternas samlade förmåga att hantera nämndens totala över-/underskott. Investeringsbudget En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total kostnad på minst kronor. 12. Anslagsbindningen för investeringsbudgeten är på projektnivå. 13. Kommunstyrelsen kan omdisponera investeringsmedel mellan projekt och nämnder. 14. Inga anslag ges för kapitalkostnader, utan dessa måste rymmas inom erhållen driftbudget. Ekonomistyrregler 25

28 Undantag görs för särskilda investeringsobjekt, inom fastighets- och infrastrukturområden, där kapitalkostnadsanslag beviljas då det i dessa fall saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden. 15. Överföring av investeringsanslag mellan åren sker genom beslut om ombudgetering per projekt i samband med att bokslutet behandlas. Uppföljning och rapportering 16. Nämnden ansvarar för att verksamhetens mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp regelbundet. Nämnderna ansvarar för att budgeten inte överskrids och att regelbundna budget- och verksamhetsuppföljningar genomförs. Nämnderna ansvarar för framtagande av ekonomistyrregler för sina ansvarsområden. 17. Befarade budgetavvikelser med mer än 4 mnkr skall omgående anmälas till kommunstyrelsen. 18. Två centrala budget- och verksamhetsuppföljningar skall genomföras under året (per april och per augusti månads utfall). Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per augusti månads uppföljning. 26 Ekonomistyrregler

29 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING, VISION, KOMMUN- GEMENSAMMA MÅL OCH ÅTAGANDE God ekonomisk hushållning Järfälla kommun har sedan ett antal år haft god ekonomisk hushållning som inriktningsmål. Sedan 2005 finns detta även som ett krav inskrivet i kommunallagen. Inriktningsmålet har därför omformulerats. Det finansiella effektmål att årets resultat ska var minst 10 mnkr kvarstår dock. För verksamheten finns inriktningsmål och effektmål både kommungemensamt och nämndspecifikt. De kommungemensamma målen redovisas nedan medan övriga redovisas i respektive nämndavsnitt. Vision 2015 Kommunfullmäktige beslutade den 13 december 2004 om en vision för Järfälla år Visionsdevisen är Järfälla visar vägen och dess fyra hörnstenar är: Öppna Järfälla, Mälarnära Järfälla, Innovativa Järfälla och Samarbetande Järfälla. Kommungemensamma mål God ekonomisk hushållning och visionen har varit utgångspunkten i framtagandet av nya kommungemensamma mål. Utifrån jämförelser av visionens framtidsbeskrivningar och nuläget har utvecklingsområden identifierats och nya mål formulerats. Inom vissa angelägna utvecklingsområden finns redan mål framtagna i form av styrdokument som fastställts av kommunfullmäktige, exempelvis kommunens integrationspolitiska program respektive handikapppolitiska program. Tanken är att arbetet med att uppfylla de kommungemensamma målen, kompletterade av övriga nämndövergripande planer och program, ska föra kommunen ett steg närmare den idealbild visionen beskriver. En ny struktur med portalmål och fyra inriktningsmål, som tar sin utgångspunkt i kommunens vision och dess hörnstenar, har arbetats fram. Strukturen utgår från ett antagande om att uppfyllelsen av vart och ett av de fyra inriktningsmålen ska medverka till uppfyllandet av portalmålet och dess effektmål. En ökad upplevelse av trygghet, planläggning av mälarnära områden osv. förutsätts exempelvis påverka inflyttningen till Järfälla och uppfattningen att Järfälla är en attraktiv kommun att leva och verka i. God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande 27

30 Portalmål Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling. Effektmål Uppföljnings- Tid Redovisnings- Skattekraftsutvecklingen i Järfälla ska vara högre än länsgenomsnittet. Kommunen ska ha ett positivt flyttningsnetto, vilket innebär att antalet som flyttar till Järfälla ska överstiga antalet som flyttar från kommunen. Kommunens finansiella mål är att redovisa ett resultat på minst 10 miljoner kronor per år, 2008 samt metod Sammanställning och analys av statistik. Sammanställning och analys av statistik. Sammanställning av årets resultat och och och 2009 form Årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning Det öppna Järfälla / /Låg kriminalitet och Sveriges bästa mångfaldsarbete är väsentliga målsättningar som vi lever upp till. I Järfälla är det både snyggt och tryggt. I Järfälla är alla hemma överallt. Inriktningsmål Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål Uppföljningsmetod Tid Redovisningsform Andelen invånare som anser att det är tryggt och säkert att vistas utomhus i kommunen oavsett tid på dygnet ska öka. SCB:s medborgarundersökning (Jämförelse med 2006 års resultat) 2008 Årsredovisning Minst 80 % av invånarna ska anse att Järfälla är en ren och välvårdad kommun som aktivt bekämpar klotter och nedskräpning. SCB:s medborgarundersökning (Ny tilläggsfråga, kan ej jämföras med tidigare mätning.) 2008 Årsredovisning 28 God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande

31 Det mälarnära Järfälla / / Här finns rekreationsområden för alla smaker strandpromenader, båtklubbar, caféer och restauranger. / / I kustnära lägen finns nyskapande boendekoncept med blandade upplåtelseformer. Inriktningsmål Kommunen ska erbjuda nydanade boendekoncept samt bättre rekreationsmöjligheter i mälarnära läge. Effektmål Uppföljningsmetod Tid Redovisningsform Möjligheterna till mälarnära boende och rekreation ska öka genom att planläggning av det mälarnära området Uddnäs påbörjas under år Utläses av kommunstyrelsens verksamhetsberättelse Årsredovisning Det innovativa Järfälla Innovation är ett av Järfällas kännetecken. Våra näringslivskluster / / ger vår kommun den bästa miljön för nyföretagande och gott näringslivsklimat. / / Inriktningsmål: Järfälla kommun ska medverka till ett gott klimat för entreprenörskap och innovationer samt vara en attraktiv kommun för företagande. Effektmål Uppföljningsmetod Tid Redovisningsform Nyföretagandet ska årligen öka och befintliga företag ska uppfatta kommunen som företagsvänlig och effektiv. Sammanställning och analys av statistik och 2009 Årsredovisning 2008 och 2009 Det samarbetande Järfälla I Järfälla gör vi gemensam sak. Här tar politikerna och kommunens medarbetare gemensamt ansvar för att utveckla kommunen och ge Järfälla en mer framträdande plats på Sverigekartan, i samarbete med näringsliv, föreningsliv och kommunens invånare. / / Inriktningsmål Järfälla kommun ska ha ett öppet och samarbetande arbetssätt samt verka för att alla kommunens invånare känner ansvar och delaktighet. Effektmål Uppföljningsmetod Tid Redovisningsform Andelen invånare som anser att det är lätt att komma i kontakt med kommunens politiker ska öka. Andelen invånare som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare ska öka. SCB:s medborgarundersökning (Jämförelse med 2006 års resultat) SCB:s medborgarundersökning (Jämförelse med 2006 års resultat) 2008 Årsredovisning 2008 Årsredovisning God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande 29

32 Kommungemensamt åtagande om tillgänglighet och bemötande Järfälla kommun ska ha ett öppet och samarbetande arbetssätt samt verka för att alla kommunens invånare känner ansvar och delaktighet. Därför ska det vara lätt att ta del av förslag och beslut i den kommunala beslutsprocessen. Det ska också vara lätt att kontakta en politiker eller en tjänsteman för den som vill lämna synpunkter eller diskutera någon del av kommunens verksamhet. För att underlätta för den som vill följa den politiska beslutsprocessen läggs alla handlingar (som inte är av myndighetsutövningskaraktär) in på kommunens webbplats: beslutsunderlag, snabbreferat och protokoll. Som kommungemensamt åtagande gäller att: När du ringer till kommunen under kontorstid ska du få tala med någon på den enhet du söker. Om det inte är möjligt, ska du kunna lämna ett meddelande så att vi i vår tur kan kontakta dig. Oavsett hur du kontaktar kommunen, hör vi av oss så fort vi kan, dock senast inom fem arbetsdagar. Då får du svar på din fråga. Om ärendet kräver längre handläggningstid, får du besked om vem som handlägger ärendet. När du kontaktar någon av kommunens anställda ska du bli bemött med respekt och lyhördhet. På kommunens webbplats ska du kunna ta del av beslutsunderlag samtidigt som politikerna får dem. Där ska du också kunna se snabbreferat från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna senast två dagar efter sammanträdet. 30 God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande

33 STYRELSE OCH NÄMNDERS ANSVAR OCH MÅL SAMT DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Fullmäktiges beslut om budget och verksamhet omfattar även de inriktnings- och effektmål som styrelse och nämnder arbetat fram för respektive verksamhetsområde. Målen skall vara relevanta med avseende på nämndens ansvarsområden. Målen skall även vara genomförbara och realistiska i den mening att uppnåendet av målen är något som kommunen/nämnden kan förverkliga eller påverka. De bör även vara mätbara. Inriktningsmål är allmänt och enkelt formulerade, anger inriktningen på verksamheten, uttrycker en värdegrund/ett förhållningssätt och handlar om vad som skall uppnås under en längre tidsperiod. De skall även möjliggöra att på något sätt beskriva måluppfyllelsen. Effektmål är allmänt och enkelt formulerade beskrivningar på önskvärt tillstånd och skall uttrycka egenskaper, krav, behov och förväntningar. De skall vara konkreta och mätbara och handla om vad som skall uppnås inom en avgränsad tid. De skall även vara härledbara/konkretiserade från inriktningsmål. Planerad produktion anger de aktiviteter och/eller den produktion som är behövlig för att målen skall uppnås. 31

34 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Eva Lennström (m) Kommundirektör: Anders Major Ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ med ansvar för ledning, samordning och uppföljning av nämnderna och de kommunala bolagen. Styrelsen ansvarar vidare för utvecklingen av den kommunala demokratin, den kommungemensamma informationsverksamheten, integrationsfrågor, den fysiska planeringen, ägarfrågor som rör kommunens fasta egendom, kommunens medelsförvaltning, fastighetsförvaltning, arbetsgivarfrågor och främjandet av näringslivet i kommunen. Kommunstyrelsen är även krisledningsnämnd och svarar för finansiering av räddningstjänsten. Mål för kommunstyrelsens verksamheter Inriktningsmål Kommunstyrelsens ledning av kommunen, samordning av nämnderna och uppföljning av kommunfullmäktiges beslut ska uppfattas som tydlig, framåtsyftande och långsiktig. Effektmål Metod Tid Redovisningsform Opartiska granskare ska finna att nämnderna och förvaltningarna efterlever kommunens styrsystem och nämndövergripande styrdokument. Förvaltningsledningarna ska uppfatta kommunens styrsystem, styrdokument och kommunstyrelsens dialogstyrning som lättbegriplig, vägledande och under ständig förbättring. Konsultuppdrag till revisorerna Årsredovisning och underliggande rapport. Inriktningsmål Kommunstyrelsens service till nämnder och förvaltningar ska uppfattas som professionell, tillgänglig och effektiv. Effektmål Metod Tid Redovisningsform Tillfrågade medarbetare ska anse att kommunstyrelsens service är tillgänglig, professionell och effektiv (avser både verksamhetssystem och medarbetarnas professionalism). En internportal ska vara tillgänglig för alla kommunens medarbetare under Enkät Årligen Årsredovisning Okulärbesiktning 2008 Årsredovisning 32

35 Inriktningsmål Kommunens lokalbestånd ska vara energi- och miljödeklarerat, dimensionerat och utformat efter respektive verksamhets önskemål, effektivt använt och välskött. Effektmål Metod Tid Redovisningsform Energiförbrukningen i kommunens verksamhetslokaler ska minska år 2008 (jämfört med år 2007) och år 2009 (jämfört med år 2008). Minst 40 % av lokalerna ska vara miljödeklarerade år 2008 och minst 80 % år Minst 60 % av hyresgästerna till kommunala verksamhetslokaler ska vara nöjda med kommunstyrelsens förvaltning av lokalerna. Sammanställning och analys av statistik. Sammanställning och analys av statistik. Attitydundersökning - enkät 2008 Årsredovisning DRIFTBUDGET TOTALT KOMMUNSTYRELSEN, tkr BUDGET 2007 BUDGET 2008 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag 0 0 Inkl internhyressystemet. DRIFTBUDGET PER VERKSAMHET POLITISK LEDNING OCH REVISION, tkr BUDGET 2007 BUDGET 2008 Intäkter 0 0 Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag 0 0 I ovanstående ingår kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, revisionen, överförmyndare, avgifter till kommunförbundet, samt de politiska partierna. KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHET, tkr BUDGET 2007 BUDGET 2008 Intäkter Kostnader Nettokostnad 0 0 Kommunbidrag 0 0 Resultat efter kommunbidrag 0 0 I kommungemensam verksamhet ingår ansvarsförsäkringar, kommungemensam facklig verksamhet, kommunövergripande personalpolitiska åtgärder och företagshälsovård. 33