INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förord 2 Kommunfullmäktiges/kommunstyrelsens beslut 3 Ekonomiska förutsättningar 4 Ekonomisk översikt 9 Budget för Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Ekonomiplan Resultatplan Balansplan Finansieringsplan Nyckeltal och skattesats 18 Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 19 Sammanställning drift- och investeringsbudgetar 20 Kommunens organisation 22 Ekonomistyrregler 23 Vision, kommungemensamma mål och åtaganden 26 Styrelses och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar 30 Kommunstyrelsen 31 Barn- och ungdomsnämnden 34 Utbildningsnämnden 41 Kultur- och fritidsnämnden 47 Socialnämnden 52 Familjerättsnämnden 61 Tekniska nämnden 63 Miljö- och bygglovsnämnden 74 Mål- och styrdokument 78 Befolkningsprognos 80 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 81 Innehållsförteckning 1

2 FÖRORD Uppgiftsfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna styrs av kommunallagen, enskilda kommuners reglementen och av den praxis som vuxit fram under åren. I Järfälla har de olika nämnderna, inom nämnda regler, ansvar och befogenheter att sköta sina respektive verksamheter. Kommunfullmäktige i Järfälla styr nämnderna genom övergripande beslut. Besluten för nämndernas verksamhet gäller inriktning, omfattning, kvalitet och resurser. Nämndernas ansvar och befogenheter framgår bla av de reglementen som fullmäktige har beslutat. I dessa reglementen framgår bla att nämnden noga skall pröva om det specifika ärendet är av sådan art att det måste prövas av annan, ex fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. Budgetarbetet bedrivs med ovan nämnda ansvarsfördelning som utgångspunkt. Detta innebär att i de fall nämnderna bedömt att verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet förändras i sådan grad av de av kommunstyrelsen fastställda budgetramarna, att särskilda beslut krävs av kommunfullmäktige, har nämnderna inkommit med förslag till beslut. Nämndernas förslag har därefter genomgått en central prövning där även prioriteringar mellan verksamhetsområden gjorts. För övrigt innebär fullmäktiges beslut i princip ett bekräftande av respektive nämnds egna prioriteringar och förslag. Budgetjusteringar som har beslutats efter kommunfullmäktiges beslut har inarbetats i materialet. 2 Förord

3 KOMMUNFULLMÄKTIGES OCH KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunfullmäktige har behandlat mål- och budget för 2010 och beslutat att Kommungemensamma inriktningsmål, effektmål och åtagande för 2010 fastställs. Mål och driftbudget för kommunstyrelse och nämnder för år 2010 fastställs. Investeringsbudget för 2010 fastställs. Priser 2010 för pengstyrda verksamheter fastställs. Resultat- och balansbudget för 2010 fastställs. Den kommunala skattesatsen för år 2010 fastställs till 18,63 kronor. Ekonomistyrregler för styrelse och nämnder för år 2010 fastställs. Ekonomisk flerårsplan för fastställs. Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att senast ta fram en utvecklingsplan för Ängsjö friluftsområde. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. Kommunstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån om högst kronor. Styrdokument fastställs att gälla för Kommunstyrelsens beslut Internräntan fastställs för 2010 till fyra procent Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut 3

4 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR När beslutet om kommunens verksamhet och budget ska fattas är det viktigt att rikta uppmärksamheten även i ett längre perspektiv än den aktuella budgetperioden. Intresset bör främst fokuseras mot hur de demografiska förändringarna påverkar verksamheternas omfattning och hur de ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut. Kommunen påverkas främst av statliga åtgärder, utvecklingen på arbetsmarknaden samt de demografiska förändringarna. Ytterligare en viktig utgångspunkt är balanskravet som gäller fr o m år Detta innebär att kommunens resultat måste vara positivt, dvs intäkterna måste överstiga kostnaderna. Oavsett utvecklingen av ovan nämna faktorer finns således ett lagfäst krav på vilket ekonomiskt resultat kommunen minst måste uppnå. Den samhällsekonomiska bilden Världsekonomin befinner sig i den djupaste ekonomiska kris som rått sedan talsdepressionen. Sverige som är ett litet starkt exportberoende land är hårt drabbat av lågkonjunkturen. BNP faller i år med hela 5 procent enligt regeringen. Det finns dock tecken på att det värsta nu är över. De kraftiga penning- och finanspolitiska stimulanserna som gjorts världen över tycks ha haft effekt. Oron på de finansiella marknaderna har minskat betydligt och det finns tecken på att världshandeln är på väg att stabilisera sig efter det stora fallet. Det förväntas bli en global tillväxt år Det är främst i Kina som tillväxten kommit igång. Den amerikanska ekonomin visar tecken på stabilisering men bedömningen är att återhämtningen kommer ske långsamt, då de amerikanska hushållen har behov av att öka sitt sparande. Uppgången i Europa är något trögare, BNP bedöms öka långsamt under hela prognosperioden. Normalt sett brukar exporten dra Sverige upp ur lågkonjunktur, även denna gång får vi en exportledd uppgång, men uppgången blir försiktig. Dels är tillväxten på våra betydande exportmarknader svag och dels är kapacitetsutnyttjandet i omvärlden lågt, vilket missgynnar den svenska exporten som i stor utsträckning består av insats- och investeringsvaror. Även den inhemska efterfrågan bedömer regeringen som svag. Hushållens konsumtion begränsas av den djupa nedgången på arbetsmarknaden och den svaga inkomstutvecklingen, medan företagens investeringsbehov är begränsat. Den kommunala konsumtionen ökar svagt såväl i år som 2010 men bedöms minska 2011 och 2012 på grund av det ansträngda läget i kommuner och landsting. Sammantaget bedömer regeringen i 2010 års Budgetproposition att BNP ökar med svaga 0,6 procent år 2010 men starkare 3,1 respektive 3,8 procent åren 2011 och Läget på arbetsmarknaden försämras snabbt. Sysselsättningen fortsätter att falla till årsskiftet 2010/2011. År 2011 bedömer regeringen att det är färre sysselsatta än år Arbetskraftdeltagandet minskar såsom det brukar göra i lågkonjunkturer. Men minskningen blir mindre än vad som t.ex. skedde under 1990-talskrisen, då politiken är inriktad på att höja arbetskraftsutbudet. Det kraftiga fallet i sysselsättningen i kombination med ett förhållandevis högt arbetskraftsdeltagande leder till en mycket stark uppgång i arbetslöshet. Arbetslösheten uppgår till hela 11,5 procent år 2010 och Det sker en kraftig ökning av de arbetsmarknadspolitiska programmen, vilka beräknas omfatta motsvarande 5 procent av arbetskraften. Det låga resursutnyttjandet i ekonomin leder till såväl låga pris som löneökningar. Timlöneökningar bedöms stanna på ca 2 procent såväl år 2010 som Ekonomiska förutsättningar

5 Tabell. Nyckeltal Procentuell förändring om ej annat anges BNP (kalenderkorr) 5,1 0,3 3,1 4,2 Arbetade timmar (kalenderkorr) 3,7 2,1 0,4 1 Sysselsatta 2,6 3,5 0,5 0,9 Arbetskraft 0,2 0,8 0,3 0,2 Arbetslöshet (% av arbetskraften) 8,8 11,4 11,6 10,9 Programdelt. (% av arbetskraften) 2,7 5 4,9 4,8 Timlön 3,1 2 1,9 2,3 KPI 0,4 0,4 0,8 1,8 Källa: Budgetpropositionen, prop 2009/10:1. Jämfört med vårpropositionen bedömer regeringen att det blir ett något större fall i BNP i år och en något starkare återhämtning 2010 och Risken för en betydligt svagare utveckling har blivit mindre trolig, ett kvarstående orosmoln är dock utvecklingen i Baltikum, där de svenska bankerna givit en hel del krediter. Regeringen presenterar även två sidokalkyler med en något starkare utveckling. Det ena bygger på en starkare internationell utveckling medan de andra bygger på en starkare produktivitetsutveckling. Gemensamt för dessa två scenarier är något starkare statsfinanser. Statliga åtgärder Statens olika beslut påverkar kommunens förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Det gäller såväl verksamheterna, till exempel genom ny lagstiftning för barnomsorgen, ändrade ersättningsnivåer i föräldraförsäkring och a-kassa, som skatter/statsbidrag. Enligt förslag i regeringens Vårproposition 2009 ligger nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting fast på 2009 års nivå för Från 2011 tillförs anslaget för kommunalekonomisk utjämning 5 miljarder varav 3,5 miljarder avser kommunerna. Nivåhöjningen ligger fast även För 2010 skjuter regeringen till ett engångsbelopp, i det nya anslaget tillfälligt konjunkturstöd, på 7 miljarder, varav 4,9 miljarder avser kommunerna, för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen. För Järfällas del innebär förslagen i Vårpropositionen ett tillskott på cirka 34 mnkr för 2010 och en nivåhöjning av statsbidraget med cirka 24,3 mnkr från och med Den 21 september presenterade regeringen 2010 års Budgetproposition (2009/10:1). Några av de för kommunerna viktigaste förslagen var: Kommunerna tillförs totalt 7 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd som avser Till vuxenutbildning införs ett riktat statsbidrag på 500 miljoner kronor. En ny arbetsmarknadsinsats införs, Lyft inom statlig och kommunal verksamhet. Bedömningen regeringen gör är att aktiveringsinsatsen kommer att omfatta cirka årsplatser under För Järfällas del innebär förslaget i Budgetpropositionen om tillfälligt konjunkturstöd ett tillskott på cirka 49 mnkr för Ekonomiska förutsättningar 5

6 Kapitalkostnader/avskrivning/internränta Med utgångspunkt i förslaget till investeringsbudget har nya beräkningar för kapitalkostnader och avskrivningar tagits fram. SKL rekommenderar att internräntan sätts till 4,0 procent Rekommendationen innebär en sänkning från årets 5,0 procent. Järfälla kommun föreslås följa rekommendationen. För verksamheterna innebär detta minskade kostnader med totalt cirka 15 mnkr. Samtidigt kommer verksamheternas kapitalkostnader att öka då verksamheterna från och med 2010 kommer att belastas med kapitalkostnader för gjorda investeringar redan från investeringsåret och inte från året efter investeringsåret som hittills varit fallet. Pensioner, arbetsgivaravgifter och personalomkostnadspålägg Kostnaderna för pensioner (utbetalningar och avsättningar) har budgeterats enligt Kommunernas Pensions AB (KPA) senaste prognos i augusti Regeringen sänkte arbetsgivaravgifterna enligt lag med en procentenhet till 31,42 procent för För 2010 föreslås avgifterna vara oförändrade. Styrelsen för AFA Försäkring har beslutat att premierna för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS- KL) och Avgiftsbefrielseförsäkring sänks för hela innevarande år Trots den finansiella krisen är AFA Försäkring väl konsoliderat. AFA gör bedömningen att kostnaderna för försäkringsersättningarna kommer att vara betydligt lägre än förutsett, till följd av den reformerade sjukskrivningsprocessen som medfört betydande minskningar av inflödet av sjukersättningsfall till AFA Sjukförsäkring. År 2009 blir premiesänkningen extra stor sammantaget 0,80 procent (inklusive löneskatt 0,84 procent) av lönesumman på grund av en engångseffekt då reserverna anpassas till en lägre nivå av sjukersättningsfall. Det totala pålägget för arbetsgivaravgifter för 2009 sänks i och med detta från 40,45 till 39,61 procent. Utifrån den information som finns idag beräknar SKL den preliminära arbetsgivaravgiften för kommuner år 2010 till 40,13 procent. Personalomkostnadspålägget ska i princip täcka kommunens kostnader för arbetsgivaravgifter och pensioner. Med anledning av ovan sänktes po-pålägget från 42 till 41 procent år Någon ytterligare sänkning för 2010 föreslås för närvarande inte. Demografiska förändringar Den kommunala sektorns verksamheter vänder sig främst till barn, ungdomar och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna inom verksamheterna barnomsorg, skola och äldreomsorg. I nedanstående diagram visas den prognostiserade demografiska förändringen för åldersgrupperna 0-6 år, 7-15 år, år, år samt 80 år och äldre. Utgångspunkten för diagrammet är , d v s år 2008 = 0. 6 Ekonomiska förutsättningar

7 Nedan anges de ackumulerade antalsförändringarna per år. Befolkningsförändring i absoluta tal Förändring i antal personer > Som framgår av diagrammet ökar åldersgruppen 0-6 år under hela perioden för att år 2013 ha ökat med 351 barn. För åldersgruppen 7-15 år sker en minskning till år 2010 med 78 personer. Från 2011 börjar åldersgruppen öka i antal och mellan 2010 och 2013 ökar gruppen med 526 st. Åldersgruppen år minskare i antal hela perioden för att år 2013 ha minskat med 305 st. Åldersgruppen år har en ökning under hela perioden för att år 2013 ha ökat med personer. Åldersgruppen 80 år och äldre ökar stadigt under hela perioden. Fram till 2013 ökar den med 442 personer. Skattebetalare och servicetagare Ett annat sätt att se in i framtiden är att se hur de framtida finansiärerna, de som betalar kommunal skatt, och de som i huvudsak konsumerar kommunal service utvecklar sig i förhållande till varandra. De som betalar kommunalskatt utan att i nämnvärd utsträckning konsumera kommunal service är i huvudsak inom åldersgruppen år och de som i huvudsak konsumerar kommunal service är i åldersgrupperna 1-18 år och 80 år och däröver. I diagrammet nedan visas en prognos över de huvudsakliga finansiärerna (19-79 år) samt åldersgruppen 1-18 år och 80 år och däröver. Ekonomiska förutsättningar 7

8 Befolkningsförändringar år samt 1-18 och 80 år --> Förändring antal personer år 1-18 och 80 år ---> Vi kan konstatera att de huvudsakliga finansiärerna, åldersgruppen år konstant ökar under perioden så att ökningen till år 2012 uppgår till st. De som huvudsakligen konsumerar service, åldersgruppen 1-18 och 80 år och däröver ökar under samma period med 887 personer. Känslighets- och riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt av kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. En riskanalys av föreliggande budgetförslag ger vid handen att de största osäkerhetsfaktorerna är nyttjandegraden inom förskola och gymnasieskola samt volymerna inom särskola, ekonomiskt bistånd och handikappomsorg. Känslighetsanalysen nedan beskriver hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Förändring mnkr Pris- och löneökning 1% 33 Varav löner och sociala avgifter egen personal 1% 14 Ändrad nyttjandegrad förskola 1% 4 Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola 1% 2,5 Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) 100 pers 3 Förändrad utdebitering 10 öre 13 Förändring Sthlms fondbörs 1% 1 Ränteförändring Kommunens låneskuld 1% 0,5 8 Ekonomiska förutsättningar

9 EKONOMISK ÖVERSIKT Arbetet med styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet har varit omfattande och utvecklats under 1990-talet. Ett viktigt steg i detta arbete har varit att fastställa ett enkelt och begripligt ekonomiskt mål för kommunen. Måttet för det ekonomiska målet är årets resultat. Utöver det ekonomiska målet, har ett antal centrala ekonomistyrregler sammanfattats i 18 punkter som antagits av kommunfullmäktige. Reglerna framgår av sid Ekonomiskt mål Årets resultat (förändring av eget kapital) talar om hur verksamhetens totala resultat påverkar kommunens samlade tillgångar. Det ekonomiska målet är att redovisa ett resultat exkl jämförelsestörande poster på lägst 10 mnkr för år Det planerade resultatet för åren framgår av diagrammet nedan. Årets resultat exkl jämförelsestörande poster, mnkr Bokslut 2008 Budget 2009 Prognos 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Ekonomisk översikt 9

10 Nettodriftkostnader Nettodriftkostnadernas andel (exkl jämförelsestörande poster) av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning är för 2010 års budget 99,5 % vilket är oförändrat mot föregående års budget. Nettodriftkostnad exkl jämförelsestörande poster i % av skatteintäkter och utjämning Bokslut 2008 Budget 2009 Prognos 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Investeringar Årets investeringsutgifter uppgår år 2010 till 443,2 mnkr och investeringsinkomsterna (i huvudsak markförsäljning) budgeteras till 15,2 mnkr. Nettoinvesteringarna uppgår således till 428,0 mnkr. Bruttoinvesteringar, mnkr Bokslut 2008 Budget 2009 Prognos 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan Ekonomisk översikt

11 Soliditet Soliditeten beskriver i vilken grad kommunen har finansierat tillgångarna med egna medel, dvs den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten redovisas som det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna. Soliditeten uppgår år 2010 till 54,3 % vilket är en försämring med 6,5 procentenheter jämfört med prognos för Under planperioden beräknas soliditeten minska. Soliditet % Bokslut 2008 Budget 2009 Prognos 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Ekonomisk översikt 11

12 BUDGET FÖR 2010 Nedan visas budget 2010 jämfört med bokslut 2008 och prognos för Prognosen är framtagen i samband med delårsrapport per augusti RESULTATBUDGET, mnkr Bokslut 2008 Prognos 2009 Budget 2010 Verksamhetens intäkter 684,3 783,9 702,2 Verksamhetens kostnader, not , , ,0 Avskrivningar -108,0-115,0-128,3 Verksamhetens nettokostnader , , ,1 Skatteintäkter, not , , ,1 Kommunalekonomisk utjämning, not 3 63,9 150,7 290,8 Finansiella intäkter 34,5 50,8 19,3 Finansiella kostnader -50,3-25,6-23,1 ÅRETS RESULTAT 24,7 10,0 10,0 Noter till resultatbudget Not 1, Verksamhetens kostnader Bokslut 2008 Prognos 2009 Budget 2010 Nämndernas kostnader , , ,1 Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 167,1 176,4 221,4 Semester/övertidsskuld -5,0 0 0 Avsättning, pensionsskuld -66,2-73,5-92,1 Pensionsutbetalningar -63,0-67,7-64,9 Arbetsgivaravgifter -338,1-351,1-361,9 Personalomkostnader 412,4 441,0 447,6 Verksamhetens kostnader , , ,0 Not 2, Skatteintäkter Bokslut 2008 Prognos 2009 Budget 2010 Skatteintäkter före utjämning 2 376, , ,1 Slutavräkning skatt - föregående år -4,2 4,3 0 - prognos innevarande år -15,3-84,9 0 Summa skatteintäkter 2 357, , ,1 12 Budget för 2010

13 Not 3, Kommunalekonomisk utjämning Bokslut 2008 Prognos 2009 Budget 2010 Inkomstutjämning 21,3 69,8 78,0 Kostnadsutjämning 6,5 46,4 68,8 Regleringsbidrag/avgift -28,9-31,5 80,1 Fastighetsavgift 83,1 89,1 89,1 Utjämning LSS -18,1-23,1-25,2 Summa kommunalekonomisk utjämning 63,9 150,7 290,8 BALANSBUDGET, mnkr Bokslut 2008 Prognos 2009 Budget 2010 Tillgångar Anläggningstillgångar 2 119, , ,8 Omsättningstillgångar 364,4 219,5 207,6 Summa tillgångar 2 484, , ,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 579, , ,8 Avsättningar 137,8 153,3 184,6 Skulder Långfristiga skulder 238,4 438,0 688,0 Kortfristiga skulder 528,3 435,6 475,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 484, , ,4 Ansvarsförbindelser, pensioner 1 530, , ,5 Budget för

14 FINANSIERINGSBUDGET, mnkr Bokslut 2008 Prognos 2009 Budget 2010 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 24,7 10,0 10,0 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet, not 4 137,9 62,4 159,6 Medel från den löpande verksamheten för förändring av rörelsekapital 162,6 72,4 169,6 Ökning (-) /minskning (+) av förråd 0,7 0,2-0,2 Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar -9,2 33,1 32,1 Ökning (+) /minskning (-) av kortfristiga skulder 45,9-92,7 39,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 200,0 13,0 240,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -246,5-343,3-442,7 Investeringsbidrag 3,1 0 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 22,6 68,1 15,2 Investering i finansiella anläggningstillgångar -12,2-49,0-43,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten -233,0-324,2-470,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 199,6 250,0 Ökning av långfristiga skulder 3,2 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 3,2 199,6 250,0 ÅRETS KASSAFLÖDE -29,8-111,6 20,0 Likvida medel vid årets början 231,4 201,6 90,0 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 201,6 90,0 110,0 Not 4, justering för poster som ej ingår i kassaflödet Bokslut 2008 Prognos 2009 Budget 2010 Avskrivningar 108,0 115,0 128,3 Värdereglering kapitalförvaltning 23,2-23,2 0 Avsättningar -3,4-1,4 0 Avsättningar pensioner 17,3 16,9 31,3 Reavinst/förlust -16,2-44,9 0 Anläggningsbidrag sthlm vatten 9,0 0 0 Summa justeringar 137,9 62,4 159,6 14 Budget för 2010

15 EKONOMIPLAN Utgångspunkten för den ekonomiska flerårsplanen är - Nämndernas driftbudgetramar 2010 samt förslag till driftbudgetramar 2011, - Investeringsbudget 2010 och -planen Det ekonomiska målet = årets resultat, ska uppnås varje år, - Oförändrad skattesats, - Skatteunderlag och kommunalekonomisk utjämning enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos , kompletterat med kommunens egen befolkningsprognos, - Kostnadsökningar på 0,0 % mellan åren 2011 och 2012 och 2,5 % mellan 2012 och 2013 samt intäktsökningar på 1,0 % per år 2012 och 2013, - Prognoser och kalkyler avseende volymförändringar inom barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg baserade bl a på den senaste befolkningsprognosen, vilket innebär årliga kostnadsökningar med c:a 50 mnkr netto åren , - Prognos över pensionsutbetalningar och skuldförändring enligt Kommunsektorns Pensions ABs (KPA) prognos Nedan redovisas resultat och balansbudget 2010 och förslag till plan RESULTATBUDGET, mnkr Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Verksamhetens intäkter 702, Verksamhetens kostnader, not , Avskrivningar -128, Verksamhetens nettokostnader , Skatteintäkter, not , Kommunalekonomisk utjämning, not 3 290, Finansiella intäkter 19, Finansiella kostnader -23, ÅRETS RESULTAT 10, Ekonomiplan

16 Noter till resultatbudget Not 1, Verksamhetens kostnader Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Nämndernas kostnader , Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 221, Avsättning, pensionsskuld -92, Pensionsutbetalningar -64, Arbetsgivaravgifter -361, Personalomkostnader -447, Verksamhetens kostnader , Not 2, Skatteintäkter Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Skatteintäkter före utjämning 2 354, Summa skatteintäkter 2 354, Not 3, Kommunalekonomisk utjämning Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Inkomstutjämning 78, Kostnadsutjämning 68, Regleringsbidrag/avgift 80, Fastighetsavgift 89, Utjämning LSS -25, Summa kommunalekonomisk utjämning 290, BALANSBUDGET, mnkr Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar 2 739, Omsättningstillgångar 207, Summa tillgångar 2 947, Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 599, Avsättningar 184, Skulder Långfristiga skulder 688, Kortfristiga skulder 475, Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 947, Ansvarsförbindelser, pensioner 1 527, Ekonomiplan

17 FINANSIERINGSBUDGET, mnkr Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 10, Justering för poster som ej ingår i kassaflödet, not 4 159, Medel från den löpande verksamheten för förändring av rörelsekapital 169, Ökning (-)/ minskning (+) av förråd -0, Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar 32, Ökning (+) /minskning (-) av kortfristiga skulder 39, Kassaflöde från den löpande verksamheten 240, INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -442, Försäljning av materiella anläggningstillgångar 15, Investering i finansiella anläggningstillgångar -43, Kassaflöde från investeringsverksamheten -470, FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 250, Kassaflöde från finansieringsverksamheten 250, ÅRETS KASSAFLÖDE 20, Likvida medel vid årets början 90, LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 110, Not 4, justering för poster som ej ingår i kassaflödet Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Avskrivningar 128, Avsättningar pensioner 31, Summa justeringar 159, Ekonomiplan

18 NYCKELTAL OCH SKATTESATS Ekonomiska nyckeltal Bokslut 2008 Prognos 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Plan 2013 Årets resultat, mnkr (förändring av eget kapital) 24,7 10,0 10, Årets resultat exkl jämförelsestörande poster 31,7-58,1 10, Nettodriftkostnader i % av skatteintäkter och utjämning 98,3 100,6 99,5 100,5 98,7 98,5 Nettodriftkostnader (exkl jämförelsestörande poster) i % av skatteintäkter och utjämning 98,9 102,4 99,5 100,5 98,7 98,5 Årets resultat i % skatteintäkter och utjämning 1,0 0,4 0,4-1,1 0,4 0,4 Årets resultat i % skatteintäkter och utjämning (exkl jämförelsestörande poster) 1,3-2,3 0,4-1,1 0,4 0,4 Soliditet (eget kapital i % av summa tillgångar) 63,6 66,3 58,4 51,6 48,1 44,2 Soliditet inkl ansvarsförbindelse för pensioner 2,0 0,4 2,6-0,5-1,0-0,4 Långfristiga lån, mnkr 238,4 438,0 688,0 968, , ,0 Lånefinansieringsgrad (långfristiga lån i % av anläggningstillgångar) 11,2 18,3 25,1 31,8 37,1 42,5 Skattesats, kr Kommunal utdebitering - varav: 31,40 31,25 30,90 30,73 30,73 Kommunalskatt 19,13 18,98 18,80 18,63 18,63 Landstingsskatt 12,27 12,27 12,10 12,10 12,10 Kyrkoavgift (medlemmar i svenska kyrkan) 0,69 0,69 0,69 0,69 0,69 Begravningsavgift 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 18 Nyckeltal och skattesats

19 DRIFTBUDGETENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Nedan redovisas var kommunens intäkter kommer ifrån och hur kostnaderna fördelar sig per verksamhetsområde. Observera att nämndernas gemensamma kostnader för politisk ledning och administration har fördelats proportionellt till nämndernas respektive verksamhetsområde. Intäktsfördelning 2010; 3 366,4 mnkr Kommunala taxor och avgifter 19,2% Utjämningssystem 4,3% Finansiella intäkter 0,6% Kommunalskatt 75,9% Arbetsmarknadsåtgärder 0,4% Individ- och familjeomsorg 6,0% Kostnadsfördelning 2010; 3 356,4 mnkr Teknik och miljö 9,7% Finansiella kostnader 0,7% Avskrivningar 3,8% Kommungemensam verksamhet 3,8% Räddningstjänst 1,0% Barnomsorg 16,9% Grundskola 17,6% Handikappomsorg 12,0% Äldreomsorg 11,8% Gymnasieskola 10,6% Särskilda insatser för flyktingar/invandrare 1,1% Vuxenutbildning 1,0% Fritid 2,2% Kultur 1,4% Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 19

20 SAMMANSTÄLLNING DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Driftbudget Driftbudgetens nettokostnader motsvaras för skattefinansierade verksamheter av kommunbidrag, dvs den del av verksamheten som finansieras med skattemedel. Styrelse/nämnder driftbudget, tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Kommunstyrelse Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Teknisk nämnden, skattefinansierat Miljö- och bygglovsnämnden Ks resultatregleringsanslag Summa (nettokostnad=kommunbidrag) Teknisk nämnden, Vatten och avlopp Teknisk nämnden, Avfall Totalt Detaljer redovisas under Styrelse och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar. 20 Sammanställning drift- och investeringsbudgetar

21 Investeringsbudget Av investeringsmedlen 2010 avser: Utgifter 77 mnkr äldreboenden 62 mnkr gator, vägar, trafik 35 mnkr skolor 18 mnkr förskolor 14 mnkr infrastruktur Flottiljen 2 13 mnkr fritidsanläggningar Inkomster 15 mnkr planerad försäljning av industri- och bostadsmark Styrelse/nämnder Investeringsbudget, tkr Utgifter Inkomster Nettokostnad Kommunstyrelse Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Miljö- och bygglovsnämnden Tekniska nämnden Tekniska nämnden, fastighetsförvaltning Summa Detaljer redovisas under Styrelse och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar. Internräntan för 2010 har fastställts till 4,0 %. För att öka medvetenheten om vilka kostnader investeringar medför och därigenom skapa tydligare incitament att begränsa investeringsvolymen medges kapitalkostnadsanslag endast undantagsvis. Exempel på undantag är dels de s.k. äldrehusen, dels infrastrukturprojekt inom främst stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområde där det saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden i form av verksamhet/resultatenhet. Sammanställning drift- och investeringsbudgetar 21

22 KOMMUNENS ORGANISATION Barn-och ungdomsnämnd Ordf. Bo Winander (fp) Barn- och ungdomsdirektör Kah Slenning Barn och ungdomsförvaltning Revisorer Valnämnd Kommunfullmäktige Ordf. Anita Mickos (fp) Överförmyndare Kommunstyrelse Ordf. Eva Lennström (m) Kommunledningskontor Kommundirektör: Anders Major Utbildningsnämnd Ordf. Cecilia Löfgreen (m) Kultur- och fritidsnämnd Ordf. Lennart Nilsson (kd) Socialnämnd Ordf. Björn Falkeblad (m) Familjerättsnämnd Ordf. Björn Falkeblad (m) Teknisk nämnd Ordf. Björn Lindforss (m) Miljö- och bygglovsnämnd Ordf. Monika Hallstensson (m) Utbildnings-, kultur- och fritidsdirektör Kerstin Ekenberg Socialdirektör Åke Svenson Bygg- och miljödirektör Per Olof Kroon Utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen Socialförvaltning Bygg- och miljöförvaltning 22 Kommunens organisation

23 EKONOMISTYRREGLER För att tydliggöra ansvar och befogenheter samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för ekonomistyrning av styrelse och nämnder utarbetats. Nedanstående regler föreslås gälla Utifrån de centrala reglerna skall respektive nämnd ta fram regler för sina egen regienheter. I texten nedan används begreppet nämnd synonymt för såväl nämnd som kommunstyrelse. De sju driftförvaltningarna, kommunens egen regi, betraktas i dessa sammanhang som separata nämnder skilda från nämndernas myndighets/finansierings verksamhet. Inriktnings- och effektmål 1. Nämnden ansvarar för att beslutade inriktnings- och effektmål uppnås inom ramen för anvisade anslag. Relationen beställare-utförare 2. Nämnden ansvarar för att mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resurser är kända av verksamhetsansvariga. Avtal skall träffas i god tid före verksamhetsårets start. Driftbudget 3. Budgetanslaget gäller som nettoram, det vill säga kostnader minus intäkter. Nettoramen anvisas nämnd i form av ett kommunbidrag. 4. För barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, öppen hemtjänst och ledsagar/avlösarservice gäller av kommunfullmäktige fastställda priser ("peng") som inte får ändras av nämnden. 5. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig skall nämnden i första hand undersöka förutsättningar att disponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand - hos kommunstyrelsen - aktualisera behovet av att ändra effektmålet för verksamheten. Blir pris- och lönekostnadsutvecklingen högre än vad som kalkylerats i kommunfullmäktiges budgetbeslut, måste respektive nämnd kompensera detta genom rationaliseringar. Blir den lägre får överskottet disponeras av nämnden. Tilläggsanslag under löpande budgetår medges inte. 6. Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning, så länge nettoramen hålls. 7. Budgetjusteringar görs i princip inte under året. Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. Ekonomistyrregler 23

24 Över- och underskott 8. Som huvudprincip gäller att alla över- och underskott tas med till kommande år. Över- /underskott för olika verksamheter summeras i bokslutet till ett nettobelopp för varje nämnd. Nämndens ekonomiska resultat redovisas under posten "eget kapital" i balansräkningen, dvs. nämndens ordinarie driftbudget förändras ej. Över-/underskott som ska tas med prövas och beslutas av kommunstyrelsen varvid hänsyn tas till om effekt- och produktionsmålen är uppfyllda. I den ekonomiska regleringen, för resultatstyrda verksamheter, är utgångspunkten den rörliga kostnaden (ej lokaler, kapitalkostnader) för prestationen dvs antal elever, barn etc. För verksamheterna grundskola och gymnasieskola samt SFI (svenska för invandrare) och grundläggande vuxenutbildning innebär detta att överskott pga färre elever än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Underskott pga att antalet elever blev fler än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut kompenseras i bokslut. För övriga resultatstyrda verksamheter gäller att överskott pga färre barn, vårdtagare etc än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Om antalet barn, vårdtagare etc blir fler än i kommunfullmäktiges budgetbeslut gäller ekonomistyrregel nr Underskott, dvs ett negativt eget kapital, skall regleras och det redovisade egna kapitalet återställas senast två år efter att underskottet uppstått. Om det finns särskilda skäl kan kommunstyrelsen besluta att en sådan reglering inte skall göras eller göras under en längre tidsperiod. 10. Disponering av eget kapital (tidigare överskott) bör vara planerad och främst avse utvecklingskostnader och omställningskostnader. Planerad disposition skall redovisas i budget och verksamhetsplan, delårsrapporter och bokslut. 11. Nämnd skall upprätta internt regelverk för enheternas resultatöverföring där hänsyn tas till enheternas samlade förmåga att hantera nämndens totala över-/underskott. Investeringsbudget En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total kostnad på minst kronor. 12. Anslagsbindningen för investeringsbudgeten är på projektnivå. 13. Kommunstyrelsen kan omdisponera investeringsmedel mellan projekt och nämnder. 14. Inga anslag ges för kapitalkostnader, utan dessa måste rymmas inom erhållen driftbudget. Undantag görs för särskilda investeringsobjekt, inom fastighets- och infrastrukturområden, där kapitalkostnadsanslag beviljas då det i dessa fall saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden. 24 Ekonomistyrregler

25 15. Överföring av investeringsanslag mellan åren sker genom beslut om ombudgetering per projekt i samband med att bokslutet behandlas. Uppföljning och rapportering 16. Nämnden ansvarar för att verksamhetens mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp regelbundet. Nämnderna ansvarar för att budgeten inte överskrids och att regelbundna budget- och verksamhetsuppföljningar genomförs. Nämnderna ansvarar för framtagande av ekonomistyrregler för sina ansvarsområden. 17. Befarade budgetavvikelser med mer än 4 mnkr skall omgående anmälas till kommunstyrelsen. 18. Två centrala budget- och verksamhetsuppföljningar skall genomföras under året (per april och per augusti månads utfall). Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per augusti månads uppföljning. Ekonomistyrregler 25

26 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING, VISION, KOMMUN- GEMENSAMMA MÅL OCH ÅTAGANDE God ekonomisk hushållning Järfälla kommun har sedan ett antal år haft god ekonomisk hushållning som inriktningsmål. Sedan 2005 finns detta även som ett krav inskrivet i kommunallagen. För Järfällas del föreslås detta innebära att årets resultat ska var minst 10,0 mnkr. För verksamheten finns inriktningsmål och effektmål både kommungemensamt och nämndspecifikt. De kommungemensamma målen redovisas nedan medan övriga mål redovisas i respektive nämndavsnitt. Vision 2015 Kommunfullmäktige beslutade den 13 december 2004 om en vision för Järfälla år Visionsdevisen är Järfälla visar vägen och dess fyra hörnstenar är: Öppna Järfälla, Mälarnära Järfälla, Innovativa Järfälla och Samarbetande Järfälla. Visionen tjänar till att peka ut den önskvärda inriktningen för kommunens utveckling och ska vara en källa till inspiration för målen. Kommungemensamma mål God ekonomisk hushållning och Järfällas vision var utgångspunkten i framtagandet av de nya kommungemensamma målen i budget Utifrån jämförelser av visionens framtidsbeskrivningar och nuläget identifierades nya utvecklingsområden och nya mål formulerades. Inom vissa angelägna utvecklingsområden fanns redan mål framtagna i form av styrdokument som fastställts av kommunfullmäktige. Tanken är att arbetet med att uppfylla de kommungemensamma målen, kompletterade av övriga nämndövergripande planer och program, ska föra kommunen ett steg närmare den idealbild visionen beskriver. Den struktur med portalmål och fyra inriktningsmål, som tar sin utgångspunkt i kommunens vision och dess hörnstenar, föreslås ligga fast. Strukturen utgår från ett antagande om att uppfyllelsen av vart och ett av de fyra inriktningsmålen ska medverka till uppfyllandet av portalmålet och dess effektmål. En ökad upplevelse av trygghet, goda rekreationsmöjligheter i mälarnära områden osv. förutsätts exempelvis påverka inflyttningen till Järfälla och uppfattningen att Järfälla är en attraktiv kommun att leva och verka i. I arbetet med mål och budget för har även de kommungemensamma målen setts över. Under Det mälarnära Järfälla föreslås inriktningsmålet ändras till Kommunen ska erbjuda goda rekreationsmöjligheter i Mälarnära läge. Effektmålet Möjligheterna till mälarnära boende och rekreation ska öka genom att planläggning av det mälarnära området i Uddnäs har strukits. Tillkommande effektmål är 80 % av invånarna ska anse att de mälarnära rekreationsmöjligheterna är goda. En annan förändring är under Det innovativa Järfälla där högre utbildning lagts till i inriktningsmålet för att understryka kommunens positiva inställning till att sådan etableras i Järfälla. Tillkommande effektmål är Etablering av kunskapsintensiva företag ska öka samt Förutsättningar för högre utbildning i den regionala kärnan Barkarby-Jakobsberg ska prövas. 26 God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande

27 Portalmål Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling. Effektmål Uppföljningsmetod Redovisningsform Skattekraftsutvecklingen i Järfälla ska vara högre än länsgenomsnittet. Kommunen ska ha ett positivt flyttningsnetto. Kommunens finansiella mål är att redovisa ett resultat på minst 10,0 miljoner kronor år 2010 Sammanställning och analys av statistik. Sammanställning och analys av statistik. Sammanställning av årets resultat. Det öppna Järfälla / /Låg kriminalitet och Sveriges bästa mångfaldsarbete är väsentliga målsättningar som vi lever upp till. I Järfälla är det både snyggt och tryggt. I Järfälla är alla hemma överallt. Årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning Inriktningsmål Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål Uppföljningsmetod Redovisningsform Andelen invånare som anser att det är tryggt och säkert att vistas utomhus i kommunen oavsett tid på dygnet ska öka. Minst 80 % av invånarna ska anse att Järfälla är en ren och välvårdad kommun som aktivt bekämpar klotter och nedskräpning. SCB:s medborgarundersökning. Jämförelse med tidigare resultat. SCB:s medborgarundersökning. Jämförelse med tidigare resultat. Årsredovisning Årsredovisning Det mälarnära Järfälla / / Här finns rekreationsområden för alla smaker strandpromenader, båtklubbar, caféer och restauranger.../ Inriktningsmål Kommunen ska erbjuda goda rekreationsmöjligheter i mälarnära läge. Effektmål Uppföljningsmetod Redovisningsform 80 % av invånarna ska anse att de mälarnära rekreationsmöjligheterna är goda. SCB:s medborgarundersökning. Årsredovisning God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande 27

28 Det innovativa Järfälla Innovation är ett av Järfällas kännetecken. Våra näringslivskluster / / ger vår kommun den bästa miljön för nyföretagande och gott näringslivsklimat. / / Inriktningsmål: Järfälla kommun ska medverka till ett gott klimat för entreprenörskap och innovationer, högre utbildning samt vara en attraktiv kommun för företagande. Effektmål Uppföljningsmetod Redovisningsform Befintliga företag ska uppfatta kommunen som företagsvänlig och effektiv. Nyföretagandet ska årligen öka Etableringen av kunskapsintensiva företag ska öka. Förutsättningar för högre utbildning i den regionala kärnan Barkarby-Jakobsberg ska prövas. Sammanställning och analys av statistik. Sammanställning och analys av statistik. Sammanställning och analys av statistik. Redovisning av samarbete med Regionplaneoch trafikkontoret. Årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning Det samarbetande Järfälla I Järfälla gör vi gemensam sak. Här tar politikerna och kommunens medarbetare gemensamt ansvar för att utveckla kommunen och ge Järfälla en mer framträdande plats på Sverigekartan, i samarbete med näringsliv, föreningsliv och kommunens invånare. / / Inriktningsmål Järfälla kommun ska ha ett öppet och samarbetande arbetssätt samt verka för att alla kommunens invånare känner ansvar och delaktighet. Effektmål Uppföljningsmetod Redovisningsform Andelen invånare som anser att det är lätt att komma i kontakt med kommunens politiker ska öka. Andelen invånare som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare ska öka. SCB:s medborgarundersökning. Jämförelse med tidigare resultat. SCB:s medborgarundersökning. Jämförelse med tidigare resultat. Årsredovisning Årsredovisning 28 God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande

29 Kommungemensamt åtagande om tillgänglighet och bemötande Järfälla kommun ska ha ett öppet och samarbetande arbetssätt samt verka för att alla kommunens invånare känner ansvar och delaktighet. Därför ska det vara lätt att ta del av förslag och beslut i den kommunala beslutsprocessen. Det ska också vara lätt att kontakta en politiker eller en tjänsteman för den som vill lämna synpunkter eller diskutera någon del av kommunens verksamhet. För att underlätta för den som vill följa den politiska beslutsprocessen läggs alla handlingar (som inte är av myndighetsutövningskaraktär) in på kommunens webbplats: beslutsunderlag, snabbreferat och protokoll. Som kommungemensamt åtagande gäller att: När du ringer till kommunen under kontorstid ska du få tala med någon på den enhet du söker. Om det inte är möjligt, ska du kunna lämna ett meddelande så att vi i vår tur kan kontakta dig. Oavsett hur du kontaktar kommunen, hör vi av oss så fort vi kan, dock senast inom fem arbetsdagar. Då får du svar på din fråga. Om ärendet kräver längre handläggningstid, får du besked om vem som handlägger ärendet. När du kontaktar någon av kommunens anställda ska du bli bemött med respekt och lyhördhet. På kommunens webbplats ska du kunna ta del av beslutsunderlag samtidigt som politikerna får dem. Där ska du också kunna se snabbreferat från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna senast två dagar efter sammanträdet. God ekonomisk hushållning, vision, kommungemensamma mål och åtagande 29

30 STYRELSENS OCH NÄMNDERNAS ANSVAR OCH MÅL SAMT DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Fullmäktiges beslut om budget och verksamhet omfattar även de inriktnings- och effektmål som styrelse och nämnder arbetat fram för respektive verksamhetsområde. Målen skall vara relevanta med avseende på nämndens ansvarsområden. Målen skall även vara genomförbara och realistiska i den mening att uppnåendet av målen är något som kommunen/nämnden kan förverkliga eller påverka. De bör även vara mätbara. Inriktningsmål är allmänt och enkelt formulerade, anger inriktningen på verksamheten, uttrycker en värdegrund/ett förhållningssätt och handlar om vad som skall uppnås under en längre tidsperiod. De skall även möjliggöra att på något sätt beskriva måluppfyllelsen. Effektmål är allmänt och enkelt formulerade beskrivningar på önskvärt tillstånd och skall uttrycka egenskaper, krav, behov och förväntningar. De skall vara konkreta och mätbara och handla om vad som skall uppnås inom en avgränsad tid. De skall även vara härledbara/konkretiserade från inriktningsmål. Planerad produktion anger de aktiviteter och/eller den produktion som är behövlig för att målen skall uppnås. 30

31 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Eva Lennström (M) Kommundirektör: Anders Major Ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ med ansvar för ledning, samordning och uppföljning av nämnderna och de kommunala bolagen. Styrelsen ansvarar vidare för utvecklingen av den kommunala demokratin, den kommungemensamma informationsverksamheten, integrationsfrågor, den fysiska planeringen, ägarfrågor som rör kommunens fasta egendom, kommunens medelsförvaltning, fastighetsfrågor, arbetsgivarfrågor och främjandet av näringslivet i kommunen. Kommunstyrelsen är även krisledningsnämnd och svarar för finansiering av räddningstjänsten. Mål för kommunstyrelsens verksamheter Inriktningsmål Kommunstyrelsens ledning av kommunen, samordning av nämnderna och uppföljning av kommunfullmäktiges beslut ska uppfattas som tydlig, framåtsyftande och långsiktig. Effektmål Metod Redovisningsform Opartiska granskare ska finna att nämnderna och förvaltningarna efterlever kommunens styrsystem och nämndövergripande styrdokument. Förvaltningsledningarna ska uppfatta kommunens styrsystem, styrdokument och kommunstyrelsens dialogstyrning som lättbegriplig, vägledande och under ständig förbättring. Konsultuppdrag till revisorerna. Årsredovisning och underliggande rapport. Inriktningsmål Kommunstyrelsens service till nämnder och förvaltningar ska uppfattas som professionell, tillgänglig och effektiv. Effektmål Metod Redovisningsform Tillfrågade medarbetare ska anse att kommunstyrelsens service är tillgänglig, professionell och effektiv (avser både verksamhetssystem och medarbetarnas professionalism). Enkät Årsredovisning 31

32 Inriktningsmål Kommunens lokalbestånd ska vara energi- och miljödeklarerat, dimensionerat och utformat efter respektive verksamhets önskemål, effektivt använt och välskött. Effektmål Metod Redovisningsform Energiförbrukningen i kommunens verksamhetslokaler ska årligen minska. Uppdaterade miljö- och energideklarationer ska finnas för samtliga kommunala verksamhetslokaler. Andelen hyresgäster i kommunala verksamhetslokaler som är nöjda med kommunstyrelsens förvaltning av lokalerna ska öka. Sammanställning och analys av statistik. Mäts graddagskorrigerade kwh/m 2 Sammanställning av statistik. Brukarundersökning bland hyresgäster i kommunala verksamhetslokaler Årsredovisning DRIFTBUDGET TOTALT KOMMUNSTYRELSEN, tkr BUDGET 2009 BUDGET 2010 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag ingick fastighetsförvaltning inkl internhyressystem under kommunstyrelsen är detta överfört till Tekniska nämnden. DRIFTBUDGET PER VERKSAMHET POLITISK LEDNING OCH REVISION, tkr BUDGET 2009 BUDGET 2010 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag I ovanstående ingår kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, revisionen, överförmyndare, avgifter till kommunförbundet, samt de politiska partierna. KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHET, tkr BUDGET 2009 BUDGET 2010 Intäkter Kostnader Nettokostnad 0 0 Kommunbidrag 0 0 I kommungemensam verksamhet ingår ansvarsförsäkringar, kommungemensam facklig verksamhet, kommunövergripande personalpolitiska åtgärder och företagshälsovård. 32

33 KOMMUNLEDNINGSKONTOR, tkr BUDGET 2009 BUDGET 2010 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Kommunledningskontoret leds av kommundirektören och består av information och näringslivsfrågor samt avdelningarna för ekonomi, personal, kansli, planerings- och exploateringsfrågor samt en funktion för fastighetsplanering. Administrativ service reception, vaktmästeri och televäxel ingår i kansliavdelningen. RÄDDNINGSTJÄNST, tkr BUDGET 2009 BUDGET 2010 Intäkter 0 0 Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag INVESTERINGSBUDGET KOMMUNSTYRELSEN Utgift Inkomst Netto Försäljning industrimark Försäljning bostadsmark Plankostnader egen mark Inköp exploateringsmark Inköp gatumark Förrättningskostnader Utredning exploateringsmark IT/ADB komplettering och utbyggnad E-strategi E-arkivering Utveckling administrativa system Utrustning/inventarier klk Utrustning sammanträdesrum IT-service kontoret utrustning/inventarier Ksau s förfogandeanslag fastighetsinvesteringar Kommunstyrelsens förfogandeanslag Summa kommunstyrelsen

34 34 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ordförande: Bo Winander (FP) Förvaltningschef: Kah Slenning Ansvarsområde Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, familjedaghem, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och särskola. Mål Inriktningsmål: Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap eleverna ska i grundskolan nå minst godkändnivå. Effektmål Genomförande Redovisning i nämnd Samtliga elever i årskurs 5 ska enligt styrdokumenten nå målen i alla ämnen. Samtliga elever i årskurs 9 ska enligt styrdokumenten nå godkändnivån i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år. Andelen elever med betygen Väl godkänt och Mycket väl godkänt ska öka varje år. Samtliga elever ska nå godkända resultat på nationella prov i årskurs 5. Samtliga elever i årskurs 3 ska enligt styrdokumenten nå målen i svenska/ svenska som andraspråk och matematik. Skolorna redovisar i sina kvalitetsredovisningar Kommunens resultat lämnas till SCB. Skolverket sammanställer uppgifter som presenteras vid årets slut. Kommunens resultat lämnas till SCB. Skolverket sammanställer uppgifter som presenteras vid årets slut. Kommunens resultat lämnas till SCB. Skolverket sammanställer uppgifter som presenteras vid årets slut. Sammanställning görs efter genomförda nationella prov under vårterminen. Sammanställning görs efter genomförda nationella prov under vårterminen. I kommunens kvalitetsredovisning. Varje år i verksamhetsberättelsen. Varje år i verksamhetsberättelsen. Varje år i verksamhetsberättelsen. I oktober varje år. I oktober varje år. Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk. Effektmål Genomförande Redovisning i nämnd Andelen barn/ungdomar som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år. Elevenkät. Föräldraenkät. I oktober varje år samt i enheternas kvalitetsredovisningar.