PLANPROGRAM HANDELSOMRÅDE BACKEN, PITEÅ KOMMUN april 2016
Projektgrupp Planprogrammet har tagits fram av Samhällsbyggnadskontoret på Piteå kommun i samarbete med Tyréns AB. Från Piteå kommun har Matilda Hallgren, Gudrun Åström, Kjell Norberg, Joakim Lundberg och Magnus Wikman deltagit. Från Tyréns har Frida Lindberg, planarkitekt, Annika Lindberg, landskapsarkitekt och Rune Karlberg, trafikplanerare medverkat. Beställare: Piteå kommun Ombud: Mats Berg Uppdragsansvarig: Matilda Hallgren/ Gudrun Åström Konsult: Tyréns AB Ombud: Carl Arnö Uppdragsansvarig: Frida Lindberg/Annika Lindberg Uppdragsnr: 262356 2
Innehåll Projektgrupp... 2 Vad är ett planprogram?... 5 Planprocessen enl PBL... 5 Planprogram för Backen-området... 5 1. Inledning... 6 Bakgrund... 6 Syfte... 6 2. Läge och avgränsning... 7 3. Tidigare ställningstaganden... 8 Gällande detaljplaner... 8 Översiktsplan... 8 Riksintressen... 8 Handelsutredning... 9 Tidigare utredningar specifikt för Backen-området... 9 Utvecklingsprogram... 9 Gestaltningsprogram... 10 4. Nuläge... 11 Befintlig markanvändning... 11 Befintlig trafikstruktur - brister och problem... 12 Genomförda åtgärder senaste åren... 14 Miljöförhållanden... 15 Luft... 15 Buller... 15 Förorenad mark... 15 Områdesstruktur (barriärer, rörelsemönster osv.)... 16 Bebyggelse... 17 5. Planförslag... 18 Föreslagen markanvändning... 18 Handel längs med Fläktgatan... 18 Verksamheter i området... 19 Tillkommande bebyggelse och förtätning... 19 Förslag till trafikstruktur på Backen-området... 19 Gång- och cykeltrafik... 21 Biltrafik... 23 3
Tung trafik... 25 Parkering... 25 Gestaltningsförslag... 26 Belysning... 27 6. Genomförande och prioriteringar... 28 4
Vad är ett planprogram? Planprocessen enl PBL I plan- och bygglagen (PBL 2010:900) regleras fysisk planering. Enl PBL 5 kap 10 kan kommunen besluta att detaljplanearbete ska föregås av ett särskilt planprogram för att underlätta detaljplanearbetet. Ett planprogram ska ange förutsättningar för kommande planarbete och redovisa kommunens vilja och avsikter för markanvändningen i området. Berörda ska genom planprocessen ges möjlighet till insyn och påverkan. Programmet ska ligga till grund för fortsatt detaljplanearbete men har inte någon juridisk bindning. Aktuellt planförslag ställs ut på samråd och justeras eventuellt därefter utifrån inkomna synpunkter. Samråd sker med berörda sakägare, myndigheter, intresseföreningar och organisationer. Planprogrammet antas av kommunfullmäktige. Planprogram för Backen-området Arbetet med planprogrammet för Backen-området påbörjas 2015. Samråd planeras under våren 2016. Målsättningen är att planprogrammet kan antas under 2016. Till detta planprogram finns även en bilaga med sammanfattande kartbild som förtydligar förslagna trafikåtgärder och inom området. 5
1. Inledning Bakgrund Kommunens viljeriktning att det ska vara handel på Backens övre del är tydlig. Detta framgår av gällande Översiktsplan Stadsbygden 2001 och Handelsstudie Piteå kommun 2014 där Backen pekas ut som ett viktigt område för Piteås handelsutveckling. För att området ska utvecklas till ett hållbart och attraktivt externt handelsområde behöver förutsättningar för detta tydliggöras. Idag regleras Backen-området i gällande detaljplaner mestadels för industriändamål, vilket hämmar utvecklingen mot att valda delar ska ses som handelsområde. Detaljplaner i området behöver överensstämma med områdets utseende och funktion idag, och med framtida mål. Likaså behöver trafiklösningar inom planområdet anpassas till användning för handel. Två utredningar med syfte att se över Backen-områdets funktioner har påbörjats; Utvecklingsprogram Backens handelsområde 2010 och Gestaltningsprogram för Backen 2012, dessa utredningar fungerar som underlag för planprogrammet. Upprättandet av ett planprogram utgör underlag för beslut om detaljplaner, bygglov och eventuella tillstånd enligt miljöbalken. Gestaltningsprogrammet är tänkt att slutföras under 2016. Syfte Syftet med planprogrammet är att skapa planmässiga förutsättningar för en fortsatt utveckling av handeln samt att föreslå bättre samordnade trafiklösningar i området. Infarter, parkeringar och andra gemensamma trafikytor ses över. Planering av trafiksäkra gång- och cykelstråk i området är viktigt. Planprogrammet fokuserar på handelsområdet men kopplar även an till omgivningen och förutsättningarna för utveckling av hela Backen-området. Programmet ska ses som ett verktyg inom vilket övergripande förutsättningar och mål beskrivs för att underlätta för framtida planering av området. I förlängningen verkar planprogrammet för detaljplanering i hela det avgränsade planområdet vilken ska överensstämma med aktuell markanvändning och den utveckling som kommunen vill se framöver. Bild 1 Backen-området Sällanvaruhandel och stora asfaltytor utan tydliga stråk för gående och cyklister kännetecknar Backen 6
2. Läge och avgränsning Backens handelsområde ligger ca 2 kilometer väster om centrala Piteå. Området avgränsas av E4:an i väst och av Industrigatan i öst utökat med fastigheterna kring busshållplatsen på Sundsgatan. I norr avgränsas området i stort av Källbogatan och i söder går plangränsen mellan Volt- och Amperegatan. Utökat område norr om Sundsgatan medger arbete för förbättrade trafik- flöden. Bild 2 Planområdets avgränsning samt gatunamn i området Bild 3 Planområdets placering, ca 2 km från centrala Piteå 7
3. Tidigare ställningstaganden Gällande detaljplaner Det finns idag 14 detaljplaner i området. Samtliga detaljplaner anger i huvudsak markanvändningen Industriändamål. I samtliga planer regleras bebyggelse till relativt låga höjder med maximalt två våningsplan. D0021 - södra delen av Backen-området - 1957 D0001A - ändring och utvidgning stadsplan för Piteå stad - 1959 D0047 - ändring och utvidgning av stadsplan för området vid kyrkogården samt Annelundsområdet -1965 D0060 - ändring och utvidgningar av stadsplan för Backen-området - 1971 D0065 - ändring och utvidgning av stadsplan för del av industrigatan mm. -1971 D0074 - ändring och utvidgning av stadsplan för del av Annelundsområdet -1974 D0076 - ändring m m av stadsplan för Annelundsområdet (Etapp II) - 1975 D0082 - ändring av stadsplan för del av Annelund -1975 D0081 - ändring och utvidgning stadsplan för del av Motorn -1976 D0079 - ändring och utvidgning av stadsplan för Backenområdet (industriområdet) -1976 DB0005 - ändring och utvidgning av stadsplan för Backens industriområde stadsäga 324, 325 m fl. -1979 DB0006 - ändring av stadsplan för Backen-området (trafikreglering av Tånggatan, Vattugatan, Lotsgatan och Krangatan) - 1979 DB0053 - Annelund kvarteret Däcket -1991 Översiktsplan D0001 - ändring och utvidgning av stadsplan för Piteå stad beträffande området vid kyrkogården samt Annelundsområdet -1994 I gällande översiktsplan Stadsbygden 2001, föreslås området utvecklas till ett mer handelsinriktat verksamhetsområde. Piteå kommun arbetar med framtagande av ny översiktsplan, under hösten 2015 har planen varit utställd på samråd. I den nya översiktsplanen föreslås fortsatt utveckling av Backen- områdets norra del från industri till verksamhetsområde för handel. Backens handelsområde ska fungera som Piteås primära externhandelsområde. Riksintressen Planområdet ingår i Riksintresse för friluftsliv och kustturism (öster om E4). Väg E4 som avgränsar planområdet i väst är utpekat som riksintresse för kommunikation. Den södra delen av planområdet angränsar till korridoren för Norrbotniabanan. Byggnation av Norrbotniabanan och de ändringar i trafiknätet detta kan föranleda skulle påverka planprogramsområdet. 8
Handelsutredning 2014 har en handelsutredning för Piteå genomförts. Utredningen syftar till att utveckla den totala handeln i Piteå. I utredningen framkommer att Backen-området är splittrat med många baksidor och tomma fasader. Det finns problem vid förflyttning inom området med cykel eller till fots, samtidigt som trafiksituationen för biltrafik inte är optimal. I utredningen föreslås att storskalig handel ska förläggas till Backen-området. Byggnader för handel placeras med fördel med entréer som vetter mot befintliga butikers entréer. Handelsutredningen slår fast att det är viktigt att extern handel i Piteå i första hand samlas på Backen. De åtgärder som främst föreslås för Backen är förtätning inom området samt gemensam skyltning. Tidigare utredningar specifikt för Backen-området Utvecklingsprogram Som ett första steg i omvandlingen av Backen togs ett utvecklingsprogram för Backenområdet fram 2010. Utvecklingsprogrammets målsättning var att redovisa ett visionärt förslag för ny struktur på Backen. I programmet redovisas utvecklingsstrategier uppdelade i tre etapper. Idéer om hur ny bebyggelse kan tillkomma samt förslag till förbättrad trafikstruktur redovisas. Att utveckla av gång- och cykelvägnätet framhålls som särskilt viktigt. Bild 4 Etapp 1 i Utvecklingsprogram (2010) 9
Gestaltningsprogram Ett gestaltningsprogram för Backen-området påbörjades 2012. I gestaltningsprogrammet redovisas utvecklingsförslag i tre geografiska etapper. Nya gång- och cykelvägar längs med gator för fordonstrafik föreslås till och från samt inom Backen-området. Inom handelskvarteren föreslås fotgängarstråk som binder samman olika butiker och parkeringar. Huvudgator för biltrafik inom området föreslås bli Fläktgatan och Fabriksgatan. Infarter för tung trafik flyttas bort från Fläktgatan. Förslag till belysning liksom förslag till skyltprogram för att samordna skyltningen inom området utgör delar av Gestaltningsprogram. Gestaltningsprogrammet ska slutföras under 2016. Bild 5 Exempel på utformning av större parkeringsytor med gångpassager, ur Gestaltningsprogram Bild 6 Sektion Förslag för vägutformning längs med Fläktgatan, ur Gestaltningsprogram Bild 7 Illustration belysning, ur Gestaltningsprogram 10
4. Nuläge Befintlig markanvändning Det råder en relativt komplicerad och splittrad situation gällande markanvändning i området. Idag finns det bland annat industri, handel, kontor och bostäder inom området. Det finns en obebodd bostadsfastighet i södra delen av området. Detaljhandel har främst utvecklats längs med Fläktgatan. Flera av fastigheterna har olika slags verksamheter och företag inom samma fastighet. Dessutom kan en verksamhet inrymma flera funktioner, exempelvis lager, tillverkning, butik och kontor. Byggnadernas skick och exploateringsgrad varierar inom området. Generellt är exploateringen låg och det finns stora outnyttjade ytor kvar på området. På de flesta fastigheter finns stora parkeringar som inte är disponerade på ett effektivt sätt. När industrier omvandlas till handel saknas tydlig stadsstruktur, vilket påverkar gestaltningen. I området norr om Sundsgatan finns mestadels grossisthandel, lager- och kontorsverksamhet. Längs med Källbogatan är det problem med otydliga infarter och trafiklösningar. På de flesta fastigheter finns stora ineffektiva parkeringsytor. Bild 8 Markanvändningen inom planområdet. Den angivna markanvändningen är den huvudsakliga pågående markanvändningen inom fastigheten, ej planlagd användning. 11
Befintlig trafikstruktur - brister och problem Det finns generella mönster som brukar känneteckna trafikstrukturen i ett handels- och industriområde. Till stora delar gäller detta Backen-området: Gatunätet är uppbyggt för framkomlighet för stora fordon (långtradare). Detta påverkar framförallt korsningsutformningen. Gång- och cykelbanor är sällsynta, parkeringar för cykel saknas helt. Infarter till fastigheter är breda om dessa ska trafikeras av långtradare. När befintliga industrifastigheter byggs om för handel saknas bra och trafiksäkra lösningar för kundparkeringar. Behovet av att erhålla så många parkeringsplatser som möjligt, många gånger på en liten yta, gör att ytor för gående framför entréer och till parkeringar inte prioriteras. Möjligheten att kunna planera för en sammanhållen och tydlig gestaltning är begränsad. Tillgänglighetsaspekter är ej beaktade. Bild 9-10 Otydliga trafiklösningar samt avsaknad av gång- och cykelvägar inom området Bild 11 Vid omvandling av industriområde till handelsområde finns det många utmaningar ur trafiksynpunkt Bild 12 Parkering mot husfasad 12
I takt med att det har tillkommit handel inom norra delen av Backen har trafikstrukturen förändrats. Det har inneburit en tydlig ökning av personbilstrafik i norra delen av Backen. Längs delar av Industrigatan, Fläktgatan och i viss mån Fabriksgatan har ombyggnation skett enligt förslag i Gestaltningsprogram 2012. Ett antal brister eller konfliktpunkter kvarstår. Diffusa avgränsningar mellan körytor och parkeringar och gator med många utfarter och parkeringar direkt mot körytorna gör trafiksituationen otydlig. Korsningen Fabriksgatan/Fabriksgatan ligger nära avfarten från Sundsgatan. Höga hastigheter i kombination med otydlig korsning gör detta till en konfliktpunkt. Anslutningen Fabriksgatan/Industrigatan ligger nära Sundsgatan vilket medför mindre bra trafikrörelser. Bild 13-14 Otydliga avgränsningar och osäkra trafiklösningar Med ökad handel ökar även gång- och cykeltrafiken. Genom ombyggnationer har gång- och cykelbanor tillkommit längs Fläktgatan, Industrigatan och Fabriksgatan. Fortfarande fattas vissa kopplingar inom och utanför området. Där gång- och cykelbanor saknas är avgränsningarna inom gaturummen otydliga, vilket gör att trafiksituationen för gående och cyklister är otrygg i delar av området. Enda gång- och cykelpassagen över Sundsgatan är porten öster om Industrigatan. Smittrafik över Sundsgatan är vanligt förekommande. Bild 15-16 I området saknas länkar i gång- och cykelvägnätet. Parkering sker ofta direkt mot fasader vilket innebär att gående hänvisas till körytorna. 13
Samtidigt som personbils- och gång- och cykeltrafiken ökar kvarstår kravet på framkomlighet för den tunga trafiken till och genom Backen. I områdets norra del utgörs den tunga trafiken främst av varutransporter till de olika verksamheterna i området. I den södra delen har industrierna behov av olika typer av tunga transporter. Utvecklingen mot allt mer handel inom Backen medför ett ökande behov av parkeringsplatser för besökare. Parkeringsplatser finns idag på kvartersmark i anslutning till respektive fastighet. Det finns idag också ett ökat behov av att förflytta sig mellan affärer och verksamheter till fots eller med cykel. Samlade parkeringsplatser behövs därför. Sundsgatan Sundsgatan har en gammal roll som infart till Piteå centrum. Denna funktion ersattes av Timmerleden i början av 1990-talet. Sedan början av 2000-talet har Sundsgatan i centrum byggts om mellan Hembygdsvägen och Trädgårdsgatan (utanför planområdet). Syftet var att ändra gaturummet från en ödslig genomfartsväg till trädplanterad stadsgata. Detta genom att gatan fick en mittrefug med ett körfält vardera, nya gång- och cykelvägar, trottoarer, träd, planteringar, ny belysning och framförallt förhöjda korsningar. Resultatet blev att mycket av den biltrafik som använde Sundsgatan som genomfart genom centrala Piteå har sökt sig till andra gator och biltrafiken har minskat med över 30 %. Kvar är att fortsätta att omvandla Sundsgatan till en stadsgata de resterande 1,6 km från Hembygdsvägen förbi planområdet och ut till E4. Genomförda åtgärder senaste åren En rad åtgärder inom området har genomförts. Gång- och cykelvägar har byggts längs med Fläktgatan, Industrigatan och Fabriksgatan. Infarter till fastigheter längs med Fläktgatan, korsningen Fläktgatan/Fabriksgatan samt korsningar med Industrigatan har fått förbättrad utformning. Kring flera fastigheter har utformningen förbättrats genom plattsättning vid entréer och fotgängarstråk mellan entréer Bild 17 Gång- och cykelbana längs med Fläktgatan Bild 18 Plattsättning mot fasa 14
Miljöförhållanden Luft Alla medlemsländer i EU har gemensamma riktlinjer för luftkvalitén i städer. Sverige har förbundit sig att genom lagstiftning om miljökvalitetsnormer att verka för bättre luftkvalité. Det är kommunerna som har uppgiften att kontrollera miljökvalitetsnormerna. Detta görs genom mätning samt objektiv beräkning eller bedömning. Luftmätningar görs kontinuerligt i centrala Piteå, där luftmiljönormer inte överskrids. Luftkvalitén på Backen-området bedöms uppfylla miljökvalitetsnormer. Buller Inom området finns risk för industri- och trafikbuller. Trafikmätningar har gjorts på Industrigatan 2012, Fläktgatan 2010, Fabriksgatan 2010, och Sundsgatan 2007. I tabellerna nedan redovisas de trafikmätningar som genomförts. (Med 85-percentil avses att 85 procent av bilarna har en hastighet lika med eller lägre än angiven hastighet.) Sundsgatan Industrigatan - Kolmilavägen Bild 19 Genomförda trafikmätningar Förorenad mark Gata Delen Datum Vadt Andel tung Skyltad hastighe Medel hastighet Andel över sk. hastighet (%) Medel hast. 85 Procent Batterigatan - 20120911- trafik (%) t För il Industrigatan Fläktgatan 20120924 4013 10 50 58 97 59 62 Industrigatan Backevägen - Bergsviksvägen 20130913-20130930 4394 11,3 50 58 62 Fläktgatan Fabriksgatan - Relägatan 20100907-20100913 2922 5 50 36 5 55 45 Fabriksgatan Fläktgatan - Sundsgatan 20100907-20100913 1640 7 50 33 3 54 45 Sundsgatan Fabriksgatans förlängning - E4 bron 20070530-20070605 6854 7 70 72 56 79 82 20070530-20070605 7952 5 50 67 98 68 75 Riktvärden för förorenad mark finns framtaget av Naturvårdsverket (Riktvärden för förorenad mark - modellbeskrivning och vägledning). Riktvärden baseras på den tänkta markanvändningen. Markanvändningen styr de aktiviteter som förekommer och därmed vilka grupper som exponeras och i vilken omfattning detta kan ske. Markanvändningen påverkar vilka krav som ställs på skydd av markmiljön i området. Naturvårdsverkets generella riktvärden har tagits fram för två olika typer av markanvändning, känslig markanvändning och mindre känslig markanvändning. I planförslaget föreslås främst markanvändningen handel vilket klassas som mindre känslig markanvändning. I Länsstyrelsens inventering av förorenade områden i Piteå kommun finns två områden identifierade på Backen, dock utanför planområdet. De är Tvättman AB som fram till 1988 bedrev kemtvätt med perkloretylen och Wibax AB som bedriver verksamhet i form av lagring och tillverkning av organiska och oorganiska kemiska produkter. Markföroreningar kan finnas även inom planprogramsområdet vilket är viktigt att utreda vid detaljplaneläggning. 15
Områdesstruktur (barriärer, rörelsemönster osv.) På Backen-området finns tydliga barriärer. Sundsgatan är en bred och tungt trafikerad väg som utgör en barriär för cyklande och gående. De målpunkter som identifierats i området är främst olika butiker samt de busshållplatser som finns längs med Sundsgatan. Beroende på vilken butik som ligger var kan målpunkter inom området snabbt skifta. Idag är Willys, ÖoB och Rusta längs med Fläktgatan de viktigaste målpunkterna i området. Även Röda korset med sin lokal Kupan på norra sidan om Sundsgatan har många besökare. Busshållplatserna på vardera sida om Sundsgatan är också viktiga målpunkter. Strax öster om korsningen Fabriksgatan/Fabriksgatan finns en stenmur. Stenmurar är direkt skyddade genom förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt Miljöbalken. Detta innebär att om åtgärder ska vidtas måste dispens sökas hos Länsstyrelsen. Bild 20 Barriärer och målpunkter inom planområdet. 16
Bebyggelse Alla fastigheter inom området är bebyggda. Bortsett från den bostadsfastighet som ligger i den södra delen av planområdet och bostadsfastigheten norr om Sundsgatan finns det i huvudsak byggnader för handel, lager, kontor, tillverkning och förvaring inom området. Byggnaderna är i olika skick och storlek. Den industriella verksamheten på området finns i flera större men också mindre byggnader, samt i tillfälliga förvaringstält. Generellt saknas enhetlig struktur och många av byggnaderna är placerade med baksida mot gatan. Detaljhandeln inom området är främst större kedjor inriktade mot lågprishandel. Dessa butiker har ofta stora parkeringar i direkt anslutning till byggnaderna. Byggnader som tillkommit under senare år har fasader med tydliga fronter där firmanamn och logotyper samlas vilket är i enlighet med förslag i Gestaltningsprogram. Bild 21 Butiksfasad med front mot Sundsgatan Bild 22 Plåtfasad på Backen-området. Bild 23-24 Butiksfasad med tydlig front, jfr Gestaltningsprogram, samt industrifasad på Backen 17
5. Planförslag Föreslagen markanvändning Planprogrammet för Backen-området ska ligga till grund för kommande detaljplaner i området. En översiktlig markanvändning av området föreslås enligt markanvändningskartan nedan. Bild 25 Förslag till markanvändning Handel längs med Fläktgatan Planförslaget innebär att Backen-området fortsätter att utvecklas som externt handelsområde i Piteå. Handel föreslås utvecklas främst kring Fläktgatan. Andra verksamheter kopplade till handel kan finnas inom området, exempelvis fik, aktivitetslokaler eller andra mötesplatser som innebär att fler människor rör sig i området. På de flesta fastigheter längs med Fläktgatan finns möjligheter till nyetablering. Vid placering av nya byggnader är det viktigt att anpassa byggnad och markutformning till de stråk som finns för att skapa trivsamma gaturum. Volymer och utformning av nya byggnader anpassas för att utveckla kvartersmark och gaturum. 18
Verksamheter i området Utanför handelsstråket längs med Fläktgatan föreslås olika mindre störande verksamheter. Exempelvis tillverkning, kontor, grossisthandel och lager i kombination med handel. Det är viktigt att dessa verksamheter inte placeras så att det upptar mark som är attraktiv för handel och därmed hindrar områdets utveckling som handelsområde. Tillkommande bebyggelse och förtätning Det finns möjlighet att förtäta planprogramsområdet inom i stort sett varje kvarter. Hur förtätning kan komma att ske beror helt på vilken typ av etablering som blir aktuell och vilken förmodad trafikalstring det innebär. Planprogrammet visar på nyexploatering i det nordvästra hörnet för att illustrera att detta markområde som idag är obebyggt och icke detaljplanelagt i en framtid med fördel kan bebyggas för ändamålet handel. Förslag till trafikstruktur på Backen-området De förändringar av vägnätet som föreslås inom hela området inklusive området norr om Sundsgatan har som målsättning att ändra karaktären från industriområde till ett mer stadsmässigt vägnät. Följande principer är viktiga för att uppnå målsättningar för trafiken till/från och inom området: Hög framkomlighet - det ska vara lätt att ta sig med bil till Backens handelsområde. En del i detta är att större parkeringar bör nås från minst två anslutningar för att minska risken för köbildning. Hög trafiksäkerhet - där gående och cyklister rör sig är det de som dimensionerar hur korsningspunkter utformas. Säkerhet för gående och cyklister har högre prioritet än biltrafikens framkomlighet (hur snabbt man kan köra) inom området. Hög tillgänglighet - lätthet att nå målpunkter till fots. Alla kunder ska ses som gående även om de kommer till området med bil eller cykel. Det innebär att det måste finns tydliga och gena förbindelser för gående mellan områdets olika butiker. Hög tillgänglighet innebär också att handikappanpassade parkeringar placeras i direkt närhet till entréer utan hinder i vägen. Hög trafiktålighet - intresset för att handla på Backen styrs mest av vilka butiker som finns här idag och vilka som kan komma hit. Området har begränsningar i de gator som finns och som är naturliga för biltrafiken. För kommande etableringar är det viktigt att fastighetsägaren tillsammans med kommunen bedömer vilka eventuella åtgärder som kan behövas för att undvika trafikkaos och i stället successivt bygga upp attraktiva trafikstrukturer. Tydlig grönstruktur förtydligar trafikstruktur, underlättar orienteringen och stärker attraktiviteten. 19
Utvecklingsidéer för Piteås handelsområde Planprogram Backen 20
Gång- och cykeltrafik Det cykelpendlingsstråk som går mellan Öjebyn och centrala Piteå löper längs med Sundsgatan genom planområdet. Nya gång- och cykelanslutningar över Sundsgatan behövs då befintlig gång- och cykeltunnel inte tillgodoser de rörelsemönster som finns. En säker passage över Sundsgatan är också viktigt för att koppla området till de omkringliggande gång- och cykelvägarna. Planprogrammet föreslår tre olika alternativa korsningar. Huvudalternativet är att två nya korsningspunkter görs, dels i Lönngatans förlängning mot Fabriksgatan och dels ny övergång vid befintlig rondell vid Sundsgatan. Ytterligare en korsningen längst till vänster är tänkbar, utformad som tunnel vilken ansluter direkt mot den största målpunkten idag, Willys. Längs med Industrigatan, Fläktgatan och Fabriksgatan är det viktigt att möjliggöra för gång- och cykeltrafik genom att sammanlänka befintliga stråk. Blandtrafik på dessa vägar är ej lämpligt. Sammanhängande gång- och cykelvägar längs med Fläktgatan, Fabriksgatan och Industrigatan ska prioriteras. Bild 27 Utveckling av gång- och cykelvägnätet. Den cykelbana som finns på den norra sidan av Fläktgatan mellan Industrigatan och Fabriks - gatan förlängs fram till ÖoB (cykelbana rosa färg). Förlängningen av cykelvägen från Rönngatan fram till Backen är en annan åtgärd för att göra det enklar e och säkrare för cyklister att nå affärer på Backen. 21
På samma sätt som bilister har tydliga och avgränsade parkeringsplatser är det lika viktiga att det finns samma möjligheter för de som väljer att cykla till Backen. Som cyklist är det viktigt att det för de sistnämnda finns tydliga platser där man vill att de ska parkera sin cykel. De parkeringsplatser som blir för cyklar måste placeras så nära målpunkter (entréer) som möjligt, det måste finnas möjligheten att kunna låsa fast cykeln i ramen (ramcykelställ), några platser bör ha tak (väderskyddade) och man bör räkna med att det kan komma andra typer av cyklar, exempelvis lådcyklar (bredare) och cykel med släpkärra (längre). Gångvänliga ytor (plattsättning eller liknande) i anslutning till och mellan butiker inbjuder till att fotgängare rör sig mellan butiker till fots. Det är viktigt att gångstråk inom området utformas säkert, gent och gestaltat för att öka tillgängligheten. Markbeläggning, belysning och planteringar ska understryka och bygga upp attraktiva stråk. Bild 28 Utveckling av fotgängarstråk På kartan visas var det behövs nya eller tydligare gångstråk på kvartersmark (gul färg). Med tydliga gångstråk menas en avsedd tydligt markerad del där två gående kan mötas. I kartav visas även var säkra och upphöjda övergångar behövs (blått). 22
Biltrafik Handelsetableringar utanför centrumkärnan medför krav på hög tillgänglighet med bil. De flesta kunder som idag besöker Backen kommer hit med bil och så kommer det att vara under överskådlig tid. En viktig förutsättning för tillgängligheten med bil är att området blir tillgängligt i båda riktningar från Sundsgatan. Korsningen Sundsgatan/Fabriksgatan utformas på sikt som rondell. Breda hav av asfalt som fungerar som infart till kvartersmark ska smalnas av och preciseras. Längs med Fläktgatan föredras endast infarter för handel. Bild 29 Infarter till Backenområdet för biltrafiken. Bild 30 Utfarter från Backenområdet för biltrafiken. 23
Sundsgatan Den fortsatta ombyggnaden av Sundsgatan innebär att det skapas en ny pendelcykelväg på den norra sidan av vägen för att knyta ihop cykelvägen från Öjebyn in mot centrum. En pendlingscykelväg är en cykelväg som är anpassad för ett ökat flöde av cyklister som vill arbetspendla med cykel. Detta innebär då att det behöver finnas en avskild del för gående och att cykeldelen är så pass bred att det gör det enkelt för cyklister att kunna köra om varandra. Behovet av detta kommer att öka i takt med att fler cyklister byter till elcyklar som ger högre hastigheter. För att koppla ihop Annelund med Backen för gående och cyklister föreslås två upphöjda gångpassager över Sundsgatan. Båda i närheten av busshållplatser. Gångtunneln öster om Industrigatan blir genom detta överflödig. Nuvarande anslutning till Fabriksgatan kan utvecklas till en cirkulationsplats för att göra det enklare att nå Backen med bil från centrum. I väntan på detta kompletteras anslutningen med en upphöjd gångpassage och nya busshållplatser på Sundsgatan. Förutsättningen för att kunna göra åtgärder så att gående och cyklister kan passera över Sundsgatan i markplan är att gatan får en karaktär som signalerar låga hastigheter. Ett sätt att göra detta förutom att smalna av gatubredden är att den mittrefug som blir förses med grönstruktur. Detta har två syften, dels att ge en visuell bild av att gatan är smal, men också att minimera risken att gående korsar vägen på andra platser än de anvisade. Belysning längs vägen för bilar kan minimeras till att i första hand lysa upp de platser där gående och cyklister korsar och istället koncentrera belysningen utefter den nya cykelvägen så att den känns inbjudande och trygg. I stället för att belysa en körbana kan man jobba med olika gestaltningsbelysningar av exempelvis träd för att ge Sundsgatan en helt ny karaktär som ljuset väg in mot Piteå centrum. Avfarten från E4:an som ansluter till Sundsgatan planeras rätas upp och förses med väjningsplikt ut mot Sundsgatan. Detta är en åtgärd för att minska hastigheten längs med Sundsgatan och göra vägen trafiksäkrare. En åtgärd längs Sundsgatan som bör göras, vilken dock ligger utanför planprogramsområdet, är att korsningen med Kolmilavägen får en cirkulationsplats med upphöjda gångpassager. 24
Tung trafik Tunga transporter förekommer både till handel inom planområdet och till verksamheter inom och intill planområdet. För att minska konflikter mellan tung trafik och övriga trafikslag styrs tunga transporter till och från planområdet enligt följande principer: Transporter till verksamheter söder om och i södra delen av planområdet styrs söderut via Timmerleden och Industrigatan. Transporter till handeln i Backen-områdets norra del kan angöra via Sundsgatan och Fabriksgatan. Infarter till verksamheter, framförallt tyngre transporter, flyttas från Fläktgatan till Volt- respektive Backenvägen eller Ampergatan. Bild 30 Infarter till Backenområdet för tung trafik. Parkering Inom området sker parkering i stort sett endast på kvartersmark. Behovet av parkeringsplatser ökar med ökad etablering av handel. Användningen av parkeringsytor kan effektiviseras genom samnyttjande av ytor. Det är då viktigt att parkeringsytorna placeras strategiskt mellan flera butiker. God tillgänglighet till parkeringsytor ska säkerställas genom tydliga trafiklösningar och säkra fotgängarstråk. Om parkeringssituationen i området förbättras kommer trafiken för bilister i sin helhet förbättras. Fabriksgatan får en roll som både lokalgata och anslutning till parkeringsplatser. 25
Parkeringarna vid ÖoB och Laitis kan med relativt små förändringar bli en samutnyttjad parkering. Parkeringsytorna vid Barnens land och Happy Homes ges tydligare struktur som gör att de inte upplevs som asfalthav med otydliga körregler utan som en effektiv och lättorienterad parkering. Möjligheten att passera med bil framför entréen till Barnens Hus bör tas bort för att öka säkerheten där många barn rör sig. Platsen får en torgkarakär genom att parkeringsplatserna får en annan disponering med möjlighet att gå från parkeringen utan att behöva blandas med backande bilar. Dessa förändringar är förslag att diskutera vidare med berörda fastighetsägare. Vid entréer och samlade parkeringar ska också parkeringsplatser för cyklar finnas. Gestaltningsförslag Till planprogrammet finns ett gestaltningsprogram framtaget, vilket ska färdigställas under 2016. Gestaltningsprogrammet ska ligga till grund vid gestaltning av utemiljöer på hela Backen-området, inklusive norr om Sundsgatan. Syftet med gestaltningen av utemiljön på Backen är att skapa sammanhållande ramar och strukturer som gör Backen-området identifierbart och orienterbart för besökaren. Gestaltning av grönstruktur har en betydelsefull funktion för den totala upplevelsen av området och ökar orienterbarheten. Övergripande gestaltningsprinciper: Gaturummen görs tydligare och mer läsbara. Gatubredden markeras med bred granitkantsten. Där så är möjligt anläggs i första hand gräsytor med stamträd eller låga buskplanteringar i ytor mellan gata och kvartersmark. Där inte utrymme finns kan gränsen markeras med staket eller plank. Där behov finns av flexibla infarter försänks kantstenen. Sammanhängande trädalléer är svåra att genomföra på grund av det varierade utrymmet mellan gata och fastighet. Strikt placerade men uppbrutna trädrader längs gator kompletteras med samlade gröna volymer på strategiska platser exempelvis i möte mellan olika fastighetsgränser där större planteringar kan tillskapas. Planteringar utformas enkelt med robusta växter. Placering av träd och placering och utformning av planteringar och utrustning/möblering görs med hänsyn till skötsel och drift av området. Robusta material anpassade för att tåla den tuffa miljön och gaturummens skala ska användas. 26
Belysning Bebyggelse ska ha tydliga fronter och grafisk tydlighet avseende skyltning och logotyper eftersträvas. - Mellan Fabriksgatan och Sundsgatan och mellan E4:an/Backen finns grönytor som avses bevaras. Det är en viktig kontrast mot Backens storskalighet och asfalterade ytor. Sundsgatan bör få en mittrefug med grönstruktur vilket skulle förändra karaktären mot stadsmässighet. Piteå kommun har en belysningsplan, framtagen 2010. Belysningen av gator och gång- och cykelvägar inom Backen utförs enligt belysningsplanens principer för entrégator respektive gång- och cykelvägar. Det är mycket viktigt att belysningen i området är gestaltad och planeras enligt genomtänkta principer. Mer detaljerat förslag för belysning på Backen-området beskrivs i Gestaltningsprogrammet. 27
6. Genomförande och prioriteringar Beroende på tidplan och investeringsvilja kan detaljplanearbete bli aktuellt i olika delområden. Utbyggnader ska föregås av detaljplaneläggning. Detaljplaneläggning kan initieras både från privat och kommunalt håll. Planering för när olika åtgärder och programförslag kan och bör genomföras görs i samförstånd mellan kommun och fastighetsägare/exploatörer då också ekonomiska åtaganden klarläggs. Avseende förändringar av trafiksystemet som föreslås har följande åtgärder hög prioritet: - Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelstråket längs Fläktgatan ner till ÖoB. Denna åtgärd bör kombineras med att flytta icke handelsrelaterade infarter från Fläktgatan till Voltgatan respektive Backenvägen och Ampergatan. - Korsningspunkter över Sundsgatan för gående och cyklister. - Samlade effektiva parkeringsplatser. - Sammanbindande gångstråk längs fasader och mellan butiksentréer. Förändrade trafiklösningar som föreslås på kommunal mark bekostas av kommunen. Avseende belysning har fortsatt högklassig belysning i samband med byggnationer på både gatumark och kvartersmark hög prioritet. Avseende gestaltning av byggnader presenteras gestaltningsprogram vid större om- och tillbyggnationer i tidigt skede av exploatör, vilket ska grunda sig i Gestaltningsprogrammet som kommunen tar fram. Avseende grönstruktur ska förslag till förbättrad grönstruktur ingå vid alla projekt på Backen-området, både inom allmän platsmark och kvartersmark. 28