VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 25 (84) 10.5 SEKTION 10.5.1 Utrymmesbehov I avsnitt 10.5.2 Sektion för gång- och cykelvägar respektive avsnitt 10.5.3 Sektion för gång- och cykelbanor finns det, beroende på hur mycket hänsyn till platsens förhållanden som önskas tas, dels ett antal schablonberäknade totalbredder och dels en dimensioneringsmodell i vilken fyra beräkningssteg ger banbredden. Följande utrymmesbehov används vid beräkning av banbredder. Trafikant Bredd Längd Höjd Gående 0,70 Gående med barnvagn 0,70 1,70 Gående med ledsagare/ledarhund 1,20 Rullstol 0,90 1,10 Cykel inkl. cyklist 0,75 2,00 1,90 FIGUR 10.5.1-1 Utrymmesbehov för gående och cyklister (se även kapitel 3.4 Grundvärden för gående och cyklister, figur 3.4.1-1 och tabell 3.4.1-1). Utrymmesklass Sidomått Trafikant A B v vägbanekant kantstöd kantlinje med bullereffekt samtliga samtliga samtliga 0,10 0,25 0,25 0,00 0,10 0,10 h h >0,2 m (stolpar, träd, gående 0,25 0,10 a staket) avstånd mellan trafikanter i rörelse cyklist, rullstol gående gående rullstol gående/cyklist gående cyklist cyklist cyklist 0,40 0,25 0,50 0,50 0,75 0,30 0,10 0,20 0,20 0,30 FIGUR 10.5.1-2 Sidoavstånd för oskyddade trafikanter (se även avsnitt 3.5.5 Analys av utrymmesstandard på banor och vägar för gång- och cykeltrafik, tabell 3.5.5-1). VV publikation 2002:120 2002-11
26 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 VR 110 90 70 50 30 Klass A B A B A B A B A B C a C/P 1,00 0,90 1,00 0,90 0,80 0,60 0,50 0,30 0,20 0,10 0,10 a C/L 1,50 1,30 1,50 1,30 1,30 1,00 1,00 0,70 0,70 0,50 0,40 Anm.: De mått som redovisas för cyklist gäller även gående, rullstolsburna m fl. a C/P = Avstånd mellan cykel och bil. a C/L = Avstånd mellan cykel och lastbil eller buss. FIGUR 10.5.1-3 Sidoavstånd oskyddade trafikanter - motorfordon (se även avsnitt 3.5.2 Analys av utrymmesstandard på sträcka, tabell 3.5.2-1). 10.5.2 Sektion för gång- och cykelvägar 10.5.2.1 Dimensionerande trafiksituation På GC-väg bör banbredden minst tillåta god utrymmesstandard för en cyklist i bredd med en synskadad med ledsagare. På utrymme som är delat i cykelbana + gångbana bör cykelbanans banbredd tillåta god utrymmesstandard för minst två cyklister i bredd och gångbanebredden ge god utrymmesstandard för en synskadad med ledsagare. Utrymmet kan delas i cykelbana + gångbana med vägmarkering, se avsnitt 10.5.3 Sektion för gång- och cykelbanor. 10.5.2.2 Vägbanebredder typlösningar Följande bredder föreslås för GC-vägar där gående och cyklister har varsin bana: Bredd 4,0 m fördelad på 1,7 m gångbana och 2,3 m cykelbana. Lämplig för måttlig gång- och cykeltrafik på länkar i Ö- nät och Landsbygdsnät. Bredd 4,7 m fördelad på 2,4 m gångbana och 2,3 m cykelbana. Lämplig för måttlig gång- och cykeltrafik på länkar med gemensam funktion i G- och Ö-nät. Om man av kontinuitetsskäl vill separera gående från cyklister vid låga flöden kan på korta sträckor minimibredd 3,1 m fördelad på 1,3 m gångbana och 1,8 m cykelbana användas. De smala banorna medför problem att möta eller passera annan trafikant inom eget utrymme. Följande bredder föreslås där gående och cyklister har gemensam bana: Bredd 2,5 m. Passar på länkar med måttlig GC-trafik. Bredd 3,5 m. Passar på länkar med stor GC-trafik där gående inte separeras från cyklister. 2002-11 VV publikation 2002:120
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 27 (84) Längre backar med lutningar >5 % bör undvikas då de utgör hinder för många rullstolsburna. Där de är oundvikliga bör man överväga att bredda banan 0,5-1,0 m, eftersom det går fort utför för cyklisterna men vingligt uppför. Om cykelfält ska förläggas utanför ett längsgående parkeringsutrymme kan cykelfält med 1,3 m bredd väljas utanför en parkeringsremsa på 2,7 m. Vägbanebredder - dimensioneringsmodell Följande modell för dimensionering av banbredder kan användas om större hänsyn till platsens förhållanden önskas än ovanstående schablonvärden medger. De ger också underlag till standard- och konsekvensbeskrivningar. Beräkningen sker i fyra steg: 1. Val av dimensionerande trafiksituation (DTS) och beräkning av banbredd. 2. Beräkning av erforderlig banbredd med hänsyn till utrymmesbehov mellan trafikanter och bankanter och sidohinder. 3. Bestämning av totalt breddbehov för bana och sidoutrymmen. 4. Fördelning av den totala bredden mellan bana och sidoutrymmen. Steg 1. Val av DTS och utrymmesklass Välj den dimensionerande trafiksituation (DTS) och den utrymmesklass (avsnitt 3.5.1 Utrymmesklasser) som ska utgöra grunden för beräkningarna. Figur 10.5.2.2-1 kan ge ledning vid detta val. Tabellen visar även DTS-bredden, dvs summan av trafikanternas bredd plus avstånden mellan dem. Angivna dimensionerande flöden är riktvärden. Typ av väg GC-väg GC-väg delad i gångbana och cykelbana DTS God std DTS-bredder Mindre god std Låg std Flöde vid Dh; antal gående (g) och/ eller cyklister (c) SL+C 2,45 2,15 2,15 <300 g+c G+C+C 3,45 2,70 2,70 300-900 g+c > 3 trafikanter. Dimensioneras från fall till fall >900 g+c SL och C+C 1,45+2,50 1,30+1,90 1,30+1,90 <100 g och 600 c R+G och 2,35+2,50 1,90+1,90 1,90+1,90 <300 g och 600 c C+C R+G+G och 3,30+4,00 2,75+2,90 1,90+1,90 >300 g och C+C+C (R+G)+(C >600 c +C) FIGUR 10.5.2.2-1 Exempel på val av DTS och DTS-bredder för gång- och cykelvägar. VV publikation 2002:120 2002-11
28 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 Begrepp: DTS Dimensionerande trafiksituation. Se kapitel 3.5 Trafiksituationsmodell Dh Dimensionerande timme R Rullstol SL Synskadad med ledarhund G Gående C Cyklist Utrymmesklass Se avsnitt 3.5.1 Utrymmesklasser DTS-bredden i figur 10.5.2.2-1 har beräknats utifrån följande förutsättningar beträffande utformningsstandard: God standard: Bredden för vald DTS med en till tre trafikanter i bredd på samma bana beräknas med utrymmesklass A. Vid mer än tre trafikanter i bredd på samma bana används utrymmesklass B. Mindre god: Bredden för vald DTS beräknas med utrymmesklass B. Låg standard: Bredden för vald DTS beräknas med utrymmesklass B. På gångbana reduceras vald DTS med en trafikant. Låg standard tillämpas endast på korta avsnitt vid passage av enstaka hinder t ex träd, elskåp, brevlådor, vägmärkesstolpar och belysningsstolpar. Låg standard bör normalt inte tillämpas vid om- eller nybyggnad men kan accepteras i vissa fall i befintliga förhållanden. Bana som är smalare än minsta bredd för Låg standard betraktas som obrukbar för sitt ändamål. Steg 2. Beräkna erforderlig banbredd Med DTS-bredden som underlag kan banbredder för olika miljöer samt utrymmesbehov vid sidohinder beräknas med hjälp av sidoavstånd enligt avsnitt 10.5.1 Utrymmesbehov, se exempel nedan. Exempel 1, GC-väg delad i gångbana + cykelbana längs husfasad. God standard. DTS (R+G)A DTS (C+C)A h R a R/G G v G v C C a C/C C v C God 0,25 0,90 0,50 0,70 0,25 0,25 0,75 0,75 0,75 0,10 = 5,2 m h R a R/G G a G/C C a C/C C v C God 0,25 0,90 0,50 0,70 0,50 0,75 0,75 0,75 0,10 = 5,2 m Här är a G/C = v G +v C och blir därför dimensionerande. Förslag: gångbana 2,5 m och cykelbana 2,7 m. 2002-11 VV publikation 2002:120
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 29 (84) Exempel 2, GC-väg i parkmark. God standard. Angränsande småhustomter har staket i tomtgräns. DTS (G+C+C)A v G G a G/C C a C/C C v C GC God 0,10 0,70 0,50 0,75 0,75 0,75 0,10 = 3,65 m Förslag: GC-vägen görs 3,65 m bred med minst 1,5 m, från bankant till staketen. Steg 3. Bestäm totalt breddbehov för bana och sidoutrymmen Efter beräkningen av banbredden för vald DTS kan behovet av tilläggsytor bestämmas enligt följande två delsteg: Steg 3:1 Steg 3:2 Breddbehovet bedöms för "uppehållsytor" invid den bana/väg som behövs för DTS. Breddbehov för snövallar bestäms enligt moment 10.5.2.5 Sektionsutformning med hänsyn till snöupplag. Från fall till fall avgörs sedan om tilläggsytorna skall tillgodoses genom ökning av (belagd) banbredd eller (helt eller delvis) genom åtgärder inom angränsande sidoremsor/sidoområde. Steg 4. Fördela den totala bredden mellan bana och sidoutrymmen 10.5.2.3 Avstånd till sidohinder Minsta avstånd mellan sidohinder och trafikanter för att dessa inte ska påverkas av hindren anges i avsnitt 10.5.1 Utrymmesbehov. Till en bankant som gränsar mot t ex en gräsyta är måttet 0,1 m för samtliga trafikanter. Vid kantstöd krävs 0,25 m. Högre hinder kräver större bredd och behovet varierar med hastigheten så att det för gående är 0,25 m medan det för rullstolsburna och cyklister är 0,4 m. När utrymme för snömagasin skapas i anslutning till bankanten kräver dessa normalt större mått som alltså blir dimensionerande för det fria rummet. Avstånd till sidohinder kan av andra skäl, t ex trafiksäkerhet och trygghet, drift och underhåll etc. ökas utöver ovan angivna där så är möjligt. Nedan ges exempel: El- och teleskåp, distansstolpar till ledningar och liknande sidohinder bör placeras minst 0,6 m från bankanten. Staket samt kompakta hinder, typ uppvuxna buskage och häckar, med en utbredning i längsled av mer än 3 m, bör inte finnas närmare bankanten än 1,5 m. Avståndet till nya planteringsytor bör vara minst 2,0 m. VV publikation 2002:120 2002-11
30 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 FIGUR 10.5.2.3-1 Avstånd till träd och buskage med en utbredning i längsled om minst 3 m. Avståndet till träd bör avpassas så att risken minimeras för att trädrötter ska skjuta sönder vägbanan. Avståndet bör vara minst 2,0 m. Parkbänkar och motsvarande placeras minst 2,0 m utanför bankant. Om GC-vägen är delad i gångbana och cykelbana placeras soffan på gångbanesidan. Belysning planeras och anläggs så att stolpar inte blir siktskymmande i innerkurvor eller vid korsningar. I övrigt bör stolparna stå minst 0,6 m utanför gångbanans eller cykelbanans kant. 2002-11 VV publikation 2002:120
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 31 (84) Inte så Men så FIGUR 10.5.2.3-2 Belysningsstolpars placering. Då anslutning mellan GC-vägar utformas med stora radier och triangelrefug bör belysningsstolpar placeras inom refugen, dvs i ytterkurva. FIGUR 10.5.2.3-3 Stolpplacering vid stora radier och triangelrefuger. Kantstöd bör endast undantagsvis användas för att avgränsa GC-bana mot omgivande mark. Där kantstöd används, t ex vid släntfot bör höjden begränsas till 6 cm. Högre kantstöd än 8 cm medför risk att cykelpedalerna slår i om cyklisterna kommer nära kanten. VV publikation 2002:120 2002-11
32 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 FIGUR 10.5.2.3-4 Höjd på kantstöd. 10.5.2.4 Fri höjd Normalt minimivärde på fri höjd för GC-väg är 2,5 m. Kontroll av erfoderlig höjd för brandfordon och fordon för drift och underhåll måste göras i det enskilda fallet (avsnitt 5.2.2 Fri höjd). 10.5.2.5 Sektionsutformning med hänsyn till snöupplag Dimensionering för snöupplag för GC-vägar påverkas inte av andra trafikytor. Breddbehovet hämtas direkt ur diagrammet i figur 10.5.2.5-1. Om snön inte kan läggas upp helt utanför GC-vägen bör bredden på banan dimensioneras så att snövallarna inte begränsar bredden till mindre mått än som gäller för mindre god standard. Ofta kräver dock snöröjningsfordonen en viss bredd. FIGUR 10.5.2.5-1 Bestämning av breddbehovet för snöupplag. Snözonsindelning ges i figur 10.5.2.5-2. 2002-11 VV publikation 2002:120
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 33 (84) FIGUR 10.5.2.5-2 Snözonsindelning. 10.5.3 Sektion för gång- och cykelbanor I kapitel 10.4 Separering beskrivs olika former för separering på sträcka mellan biltrafik och gång- och cykeltrafik. Nedan redovisas de olika dimensioneringsförutsättningar för sektionsuppbyggnad och dimensionering som formerna leder till. 10.5.3.1 Dimensionerande trafiksituation 10.5.3.1.1 Cykeltrafik på vägbanan Bestämning av vägbanebredden görs för en dimensionerande trafiksituation där hänsyn tagits till biltrafikens flöde, sammansättning och referenshastighet. För normal tvåfältsväg och gata redovisas Dimensionerande trafiksituationer i avsnitt 5.5.5 Normal tvåfältsväg. Blandtrafik Alla trafikanter är blandade på samma bana. Om gångbana saknas använder även gående körbanan. Eventuell vägren dimensioneras inte för gång- eller cykeltrafik. Sektionsindelning med breddmått för normala tvåfältsvägar/gator med cykeltrafik i blandtrafik ges i avsnitt 5.5.5 Normal tvåfältsväg. Vägren Del av vägbana, vid vägrensseparering dimensionerad för cykeltrafik avskild från körbanan med kantlinje. Finns gångbana får gående välja mellan att använda gångbanan eller vägrenen. Om gångbana saknas ska VV publikation 2002:120 2002-11
34 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 även gående använda vägrenen. Vägren för cykeltrafik ska för god standard rymma en cyklist med god utrymmesstandard till dimensionerande bilar i angränsande körfält. Bredd och markering av vägren dimensionerad för cykeltrafik längs normal tvåfältsväg ges i avsnitt 5.5.5 Normal tvåfältsväg. Cykelfält Del av körbanan reserverad för cykeltrafik avskild från andra körfält på körbanan med vägmarkeringen 4.1.8 cykelfältslinje eller om det finns särskilda skäl till det vägmarkeringen 4.1.2 spärrlinje (vägmärkesförordningen 1978:1001), se figur 10.4.4-1. Om gångbana och vägren inte finns får gående använda körbanan. Finns cykelfältet då längst till vänster i de gåendes färdriktning skall de i huvudsak gå i cykelfältet. Dimensionerande trafiksituation väljs med hänsyn till cykelfältets placering på körbanan. Cykelfält ska för god standard rymma en cyklist med god utrymmesstandard till dimensionerande bilar i angränsande körfält. Bredd och markering av cykelfält längs normal tvåfältsväg ges i avsnitt 5.5.5 Normal tvåfältsväg. 10.5.3.1.2 Gång- och cykeltrafik på egen bana Gångbana, cykelbana samt gång- och cykelbana (GC-bana) Banan ska vara avskild från vägbanan med kantstöd och/eller högst 0,5 m bred skiljeremsa, se figur 10.4.4-1. Banbredd bestäms enligt moment 10.5.3.2 Banbredder för gående och cyklister - typlösningar. GC-bana bör minst rymma en cyklist och en synskadad med ledsagare i bredd med god utrymmesstandard. Gångbana bör minst rymma en synskadad med ledsagare med god utrymmesstandard. Gångbana innebär att förekommande cykeltrafik hänvisas till vägbanan i cykelfält, på vägren eller i blandtrafik med bilar. Avskild bana Avskild bana kan antingen vara en kombinerad bana för gång- och cykeltrafik, GC-bana, eller separata banor för gående och cyklister. Banan ska vara avskild med minst 0,5 m bred skiljeremsa från körbanan, se figur 10.4.4-1. Banbredd bestäms enligt moment 10.5.3.2 Banbredder för gående och cyklister - typlösningar. På GC-bana bör banbredden minst tillåta en cyklist i bredd med en synskadad med ledsagare med god utrymmesstandard. På cykelbana bör banbredden tillåta minst två cyklister i bredd med god utrymmesstandard, se kapitel 3.5 Trafiksituationsmodell. På bana som är delad i cykelbana + gångbana bör gångbanebredden minst rymma en synskadad med ledsagare med god utrymmesstandard. Bana kan delas i cykelbana + gångbana med vägmarkering. 2002-11 VV publikation 2002:120
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 35 (84) 10.5.3.2 Banbredder - typlösningar Banbredden för gående och cyklister på gemensamma eller inbördes uppdelade banor dimensioneras i första hand med hänsyn till GCtrafikens flöde och sammansättning, dvs GC-trafikens DTS. Dessutom bör man kontrollera att tillräcklig hinderfri bredd finns på angränsande sidoremsor och sidoområden med hänsyn till nedan angivna faktorer: avstånd till sidohinder såsom räcken, stolpar, stödmurar, bropelare, byggnader angränsande parkerings- eller körfält breddbehov för snövallar. I vissa fall ökas gångbanans/gc-banans bredd i stället för att sidoremsor ordnas. I vissa miljöer bör hänsyn även tas till gående och cyklister som stannar för att samtala, vila, titta i skyltfönster etc. Det går inte att ge generella råd för behov, lokalisering och utformning av sådana "uppehållsytor". Emellertid, tillräckliga och attraktiva utrymmen för "spontana möten" i staden är väsentliga bidrag till dess trivsel. Följande totalbredder mellan sidohinder (t ex husfasad) och bankant mot körbana föreslås på gångbanor och GC-banor längs körbana med angöring/parkering: bredd 2,0 m. Passar på länkar med liten gångtrafik bredd 2,85 m. Passar på länkar med måttlig gångtrafik, se exempel 1 i dimensioneringsmodellen nedan bredd 3,3 m. Passar på länkar med måttlig GC-trafik bredd 4,3 m. Passar på länkar med stor GC-trafik där man av någon anledning inte vill separera gående från cyklister. Med gående och cyklister på separata banor längs körbana med angöring/parkering föreslås följande totalbredd: bredd 4,8 m fördelad på 1,8 m gångbana och 3,0 m cykelbana. Lämplig för gång- och cykeltrafik på länkar i Ö- nät och Landsbygdsnät. Vill man vid små flöden av något skäl separera gående från cyklister kan minimibredd 3,5 m fördelad på 1,5 m gångbana och 2,0 m cykelbana användas på korta sträckor. Bredderna medför problem att passera annan trafikant inom eget utrymme. Banbredder för gående och cyklister - dimensioneringsmodell Följande modell för dimensionering av banbredder kan användas om större hänsyn till platsens förhållanden önskas än ovanstående schablonvärden medger. De ger också underlag till standard- och konsekvensbeskrivningar. Beräkningen sker i fyra steg: VV publikation 2002:120 2002-11
36 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 1. Val av dimensionerande trafiksituation (DTS) och beräkning av dess bredd. 2. Beräkning av erforderlig banbredd med hänsyn till utrymmesbehov mellan trafikanter och bankanter eller sidohinder. 3. Bestämning av totalt breddbehov för bana och sidoutrymmen. 4. Fördelning av den totala bredden mellan bana och sidoutrymmen. Steg 1. Val av DTS och utrymmesklass Välj den dimensionerande trafiksituation (DTS) och den utrymmesklass som ska utgöra grunden för beräkningarna. Figur 10.5.3.2-1 kan ge ledning vid detta val. Figuren visar även DTS-bredden, dvs summan av trafikanternas bredd plus avstånden mellan dem. Angivna dimensionerande flöden är riktvärden. Typ av bana/väg Gångbana Cykelbana GC-bana GC-bana delad i gångbana och cykelbana DTS God std DTS-bredder Mindre god std Låg std Flöde vid Dh; antal gående (g) och/ eller cyklister (c) SL 1,20 1,20 1,20 <50 g R+G 2,10 1,80 1,80 50-300 g R+G+G 2,95 2,60 1,80 (R+G) 300-1800 g > 3 trafikanter. Dimensioneras från fall till fall >1800 g C+C 1) 2,25 1,80 1,80 < 600 c C+C+C 1) 3,75 2,85 1,80 (C+C) 600-1800 c > 3 trafikanter. Dimensioneras från fall till fall >1800 c SL+C 2,45 2,15 2,15 <300 g+c G+C+C 3,45 2,70 2,15 (SL+C) 300-900 g+c > 3 trafikanter. Dimensioneras från fall till fall > 900 g+c SL och C+C 1,45+2,50 1,30+1,90 1,30+1,90 <100 g och 600 c R+G och C+C 2,35+2,50 1,90+1,90 1,90+1,90 <300 g och 600 c R+G+G och C+C+C 3,30+4,00 2,75+2,90 1,90+1,90 (R+G)+ (C+C) >300 g och >600 c 1) Cykelbanors bredd bestäms oberoende av om cykeltrafiken är enkel- eller dubbelriktad endast med hänsyn till flödets storlek. Utrymmet mellan trafikanter, a-måttet i DTS-modellen är lika vid omkörning och möte. FIGUR 10.5.3.2-1 Exempel på val av DTS och DTS-bredder för gång- och cykelbanor. Begrepp: DTS Dimensionerande trafiksituation. Se kapitel 3.5 Trafiksituationsmodell Dh Dimensionerande timme R Rullstol SL Synskadad med ledarhund G Gående C Cyklist Utrymmesklass Se avsnitt 3.5.1 Utrymmesklasser DTS-bredden i figur 10.5.3.2-1 har beräknats utifrån följande förutsättningar beträffande utformningsstandard: 2002-11 VV publikation 2002:120
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 37 (84) God standard: Bredden för vald DTS med en till tre trafikanter i bredd på samma bana beräknas med utrymmesklass A. Vid mer än tre trafikanter i bredd på samma bana används utrymmesklass B. Mindre god: Bredden för vald DTS beräknas med utrymmesklass B. Låg standard: Bredden för vald DTS beräknas med utrymmesklass B. På gångbanor reduceras vald DTS med en trafikant. Låg standard tillämpas endast på korta avsnitt vid passage av enstaka hinder t ex träd, elskåp, brevlådor, vägmärkesstolpar och belysningsstolpar. Låg standard bör normalt inte tillämpas vid om- eller nybyggnad men kan accepteras i vissa fall i befintliga förhållanden. Bana som är smalare än minsta bredd för Låg standard betraktas som obrukbar för sitt ändamål. Steg 2. Beräkna erforderlig banbredd Med DTS-bredden som underlag kan banbredder för olika miljöer samt utrymmesbehov vid sidohinder beräknas med hjälp av sidoavstånd enligt avsnitt 10.5.1 Utrymmesbehov och avsnitt 3.5.2 Analys av utrymmesstandard på sträcka, tabell 3.5.2-1, se exempel nedan. Exempel 1, Gångbana längs husfasad, avskild från körbana med kantstöd, God standard. Observera att här dimensioneras bredden för DTS på körbana och gångbana samtidigt eftersom trafikanterna närmast kantstödet ska ha kraven på både a- och v-måtten uppfyllda. DTS (R+G)A DTS (L+L)50A h R a R/G G v G v L L a L/L L v L God 0,25 0,90 0,50 0,70 0,25 0,40 2,60 1,00 2,60 0,40 = 9,60 m h R a R/G G a G/L L a L/L L v L God 0,25 0,90 0,50 0,70 1,00 2,60 1,00 2,60 0,40 = 9,95 m Här är a G/L > v R +v L och blir därför dimensionerande. Förslag: gångbana 2,95 m (varav ca 0,5-0,6 m närmast körbanan utförs som skyddszon med avvikande ytstruktur) och körbana 7,0 m. Exempel 2, egen bana för GC-trafik längs parkmark, avskild från körbanan med skiljeremsa utan kantstöd mot GC-banan, God standard. DTS (G+C+C)A Körbana v G G a G/C C a C/C C v C GC God 0,10 0,70 0,50 0,75 0,75 0,75 0,10 = 3,65 m VV publikation 2002:120 2002-11
38 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 Här blir alltid summan av v-måtten + skiljeremsa > a-måttet. Steg 3. Bestäm totalt breddbehov för bana och sidoutrymmen Efter beräkningen av banbredden för vald DTS kan behovet av tilläggsytor bestämmas enligt följande två delsteg: Steg 3:1 Breddbehovet bedöms för "uppehållsytor" invid den bana/väg som behövs för DTS. Steg 3:2 Breddbehov för snövallar bestäms enligt moment 10.5.2.5 Sektionsutformning med hänsyn till snöupplag. Från fall till fall avgörs sedan om tilläggsytorna skall tillgodoses genom ökning av (belagd) banbredd eller (helt eller delvis) genom åtgärder inom angränsande sidoremsor/sidoområde. Steg 4. Fördela den totala bredden mellan bana och sidoutrymmen 10.5.3.3 Skiljeremsor Råd om skiljeremsors bredd, behov av räcke mellan körbana och GCbana etc ges i avsnitt 5.7.5 Sidoremsa. 10.5.3.4 Avstånd till sidohinder Minsta avstånd mellan sidohinder och trafikanter för att dessa inte ska påverkas av hindren anges i avsnitt 10.5.1 Utrymmesbehov. Till en bankant som gränsar mot t ex en gräsyta är måttet 0,1 m för samtliga trafikanter. Vid kantstöd krävs 0,25 m. Högre hinder kräver större bredd och behovet varierar med hastigheten så att det för gående är 0,25 m medan det för rullstolsburna och cyklister är 0,4 m. När utrymme för snömagasin skapas i anslutning till bankanten kräver dessa normalt större mått som alltså blir dimensionerande för det fria rummet. Avstånd till sidohinder kan av andra skäl, t ex trafiksäkerhet och trygghet, drift och underhåll etc ökas utöver ovan angivna. Nedan ges exempel: Staket samt kompakta hinder, typ uppvuxna buskage och häckar, med en utbredning i längsled av mer än 3 meter, bör inte finnas närmare bankanten än 1,5 m. Avståndet till nya planteringsytor bör vara minst 2,0 m. Avståndet till träd bör avpassas så att risken minimeras för att trädrötter ska spränga sönder vägbanan. Avståndet bör vara minst 2,0 m. Belysning ska planeras och anläggas så att stolpar inte blir siktskymmande i innerkurvor eller vid korsningar. I övrigt bör stolparna stå minst 0,6 m utanför bankant. 2002-11 VV publikation 2002:120
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 39 (84) 10.5.3.5 Fri höjd Normala minimivärden på fri höjd för GC-bana/väg och gångbana ges i avsnitt 5.2.2 Fri höjd. 10.5.3.6 Sektionsutformning med hänsyn till snöupplag Dimensionering för snöupplag för GC-banor påverkas av snöröjningsstrategi. Om snön plogas till vallar som får ligga kvar tills de smälter (strategi A) hämtas breddbehovet direkt ur diagrammet i figur 10.5.2.5-1. Om snön plogas till vallar som regelmässigt körs bort inom några dagar efter varje snöfall (strategi B) då hämtas breddbehovet från diagrammet i figur 10.5.2.5-1 med undantag för kurvor, där vallbredden beräknas med 10-20 cm lägre snödjup. Se även avsnitt 5.7.6 Utrymme för snöupplag. Om snön inte kan läggas upp helt utanför GC-vägen bör bredden på banan dimensioneras så att snövallarna inte begränsar bredden till mindre mått än som gäller för mindre god standard. Ofta kräver dock snöröjningsfordonen en viss bredd. VV publikation 2002:120 2002-11
40 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 2002-11 VV publikation 2002:120