FÖRSKOLANS BARNHÄLSOPROCESS ETT TILLSAMMANSARBETE

FÖRSKOLANS BARNHÄLSOPROCESS ETT TILLSAMMANSARBETE

Har du självkontroll lille vän? UPPSKJUTEN BELÖNING Det klassiska marshmallowtestet visade att barnen som klarade att vänta fick bättre liv. Men Walter Mischel, en av 1900-talets mest inflytelserika psykologer, understryker att förmågan till självkontroll kan tränas upp. Walter Mischel, 84 år, är ännu verksam professor i psykologi vid Columbiauniversitetet i New York. På 1960- och 70-talet forskade han vid Stanforduniversitetet i Kalifornien och gjorde sina världsberömda marshmallowtest för att utröna hur uppskjutna belöningar fungerar. En tredjedel av de 550 fyra-femåringar som Walter Mischel undersökte mellan åren 1968 och 1974 klarade att vänta med att äta upp

Ju fler sekunder en femåring lyckades stå emot frestelsen desto bä)re presterade hen i skolan. Som tonåringar gick det bä)re i skolan, de var mer självständiga och litade mer på si) eget omdöme. Inte lika upprivna vid stress och bä)re på a) planera sin fram?d. I tre6oårsåldern hade de en högre utbildningsnivå, var mindre övervik?ga, missbrukade inte droger i lika stor utsträckning och hade lä)are a) upprä)hålla nära rela?oner. Arbetade mer målmedvetet och var bä)re på a) hantera besvikelse och stress. Vid fyr7oårsåldern lät man undersöka någras hjärna och fann större ak?vitet i de delarna av hjärnan som används för effek?v problemlösning, krea?vt tänkande och impulskontroll.

Några slutsatser från Walter Mischels forskning: 1. Vissa har lä)are a) motstå frestelser och reglera smärtsamma känslor. 2. Stark självkontroll visar sig redan i förskoleåldern och kan förutsäga e) bä)re liv (på gruppnivå). 3. Alla kan träna upp sin förmåga?ll självkontroll genom a) lära sig a) kyla ned heta impulser och a) distrahera sig. 4. Vi behöver inte bli offer för vår sociala och biologiska historia. 5. Självkontroll innebär mer än beslutsamhet. Det krävs strategier och insikt, liksom mål och mo?va?on, för a) ihärdigheten ska kunna utvecklas.

Vår gemensamma idé om en bra förskola för varje barn.

Det är med idéer som med små barn, man tycker bäst om sina egna. Moa Mar?nsson

FÖRSKOLAN De allmänna råden för förskolan riktar sig till huvudmän, förskolechefer, förskollärare och arbetslag i förskolan. Syftet med råden är att stödja och ge vägledning för huvudmän, förskolechefer, förskollärare och arbetslag i arbetet med ökad måluppfyllelse inom förskolan. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolan

Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

EN BRA FÖRSKOLA: q har pedagoger med hög kompetens q genomsyras av läroplanens intentioner. q har en lugn atmosfär grundad på respekt och intresse för barnens behov och idéer q präglas av en syn på barn som nyfikna individer q har ständigt läroplanens mål med som en grund i all planering q stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande genom att utgå från och observera barnen q har en inne- och utemiljö som är ändamålsenlig, innehållsrik, stimulerande och inbjudande för barnen. q dokumenterar enskilda barns utveckling och lärande och förändrade kunnande q använder resultaten till att utveckla och förbättra verksamheten q har insett fördelarna med ett aktivt kvalitetsarbete q har en pedagogisk planering och dokumentation som tydliggör mål och resultat för barn, pedagoger, ledning och föräldrar SKOLINSPEKTIONEN Kvalitetsgranskning Rapport 2011:10

VÄRDERINGAR FÖR VARJE BARNS BÄSTA FÖRSKOLA Basera beslut på fakta Arbeta med processer Sätt barnen i centrum Arbeta ständigt med förbättringar Skapa förutsättningar för delaktighet Engagerat ledarskap

RÄTT SAKER PÅ RÄTT SÄTT I RÄTT TID UTIFRÅN UPPDRAGET OCH ETT BARN- OCH FÖRÄLDRAPERSPEKTIV MOTTAGNINGS- PROCESS HUVUDPROCESSER Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande AVSLUTNINGS- PROCESS

Vår gemensamma idé om en bra dag i förskolan för varje barn.

07:00 förskolan öppnar på avdelning Nyckelpigan 07:30 vi går in på respektive avdelning 08:00 äter vi frukost (om ert barn ska äta frukost, då ser vi gärna att ni håller tiden, så blir måltiden lugnare för barnen) 08:30 lek och olika aktiviteter Kl 09:30cirka Samling med sång och fruktstund 10:00 utomhusaktiviteter/vissa dagar gruppaktiviteter/även gymnastik en gång per vecka. 11:30 äter vi lunch 12:30 sovstund för de minsta barnen och lugn stund med saga för de lite större barnen. 14:30 mellanmål 15:00 olika aktiviteter inne eller ute 16:15 alla avdelningar slås ihop på Nyckelpigan. Det vill säga dörren på Myran är låst och vår telefon är avstängd. Nyckelpigans telefon gäller. 17:30 förskolan stänger

"Om jag vill föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. (Sören Kirkegaard)

Om man inte vet vart man ska, är det ingen idé att skynda sig. Man vet ju ändå inte när man är framme. (Nalle Puh)

Resultat 2014 Våra processer Mål 2015 Normer & Värden Utveckling & Lärande Barns inflytande Normer & Värden Utveckling & Lärande Barns inflytande Normer & Värden Utveckling & Lärande Barns inflytande

BARNHÄLSOPROCESSEN SyNe: A) arbeta främjande och förebyggande samt?digt upptäcka och utreda stödbehov så a) vi kan sä)a in rä) åtgärder, på rä) sä), i rä)?d så a) varje barn upplever omsorg, utveckling och lärande på förskolan. 1. A) planera 2. A) arbeta främjande och förebyggande 3. A) upptäcka 4. A) kartlägga och utreda 5. A) åtgärda och följa upp 6. A) utvärdera, analysera och förbä)ra 7. A) lära och sprida 1. Så här planerar vi vår verksamhet så att varje barn upplever omsorg, utveckling och lärande: 2. Så här arbetar vi främjande och förebyggande så att varje barn upplever omsorg, utveckling och lärande: 3. Så här arbetar vi för att tidigt upptäcka varje barns behov av stöd: 4a. Så här arbetar vi för att utreda barnets behov: 4b. Så här arbetar vi för att kartlägga personalens förmåga och kompetens i relation till barnens behov: 4c. Så här arbetar vi för att kartlägga risk- och skyddsfaktorer i grupper, på avdelningar och i förskolemiljön: 5a. Så här arbetar vi för att sätta in rätt åtgärder, på rätt sätt och i rätt tid: 5b. Så här följer vi på individ-, grupp-, avdelnings- och förskolenivå upp om åtgärderna har fått önskad effekt: 6. Så här utvärderar, analyserar och förbättrar vi vårt barnhälsoarbete på medarbetar-, avdelnings- och förskolenivå: 7. Så här lär vi av varandra och våra samverkansaktörer och sprider gott barnhälsoarbete i hela förskolan:

Skyddsfaktorer Om en faktor är skyddande beror i första hand på om den stärker banden mellan människor, och i andra hand om den skapar tydliga regler för beteendet. Exempel på skyddsfaktorer på individnivå q Stödjande och samarbetande föräldrar och andra vuxna. q E) stabilt humör. q Begåvning utan några kogni?va svårigheter. q Förmågan a) fungera socialt med jämnåriga och vuxna. q Öppenhet med a) söka hjälp, be om råd och våga pröva andras lösningar om det behövs.

Riskfaktorer Vissa omständigheter ökar sannolikheten för a) e) barn ska utveckla problem, så kallade riskfaktorer. En enstaka riskfaktor har sällan någon avgörande betydelse för e) barn men risken för en nega?v utveckling ökar om e) barn utsä)s för flera risker. Exempel på riskfaktorer på individnivå q Bristande språklig förmåga med svårigheter a) sä)a ord på tankar och känslor. q Inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter. q Bristande självkontroll med en låg tolerans för frustra?oner. q Bristande social kompetens, svårt a) få och behålla vänner. q Bristande självförtroende och en nega?v självuppfa)ning.

Antal anmälda fall av barnmisshandel 0-6 år 2 550 2010 + 276% 923 2001 Svarta siffror om slagna barn

Forskarna uppskattar att ca 20 000 barn mellan 0-12 år utsätts för allvarlig misshandel varje år.

Enligt Rädda Barnen kan upp till 200 000 barn vara utsatta för någon form av fysiskt våld.

Varför slår föräldrar sina barn? 1. Fysisk bestraffning, som del i barnuppfostran 2. Stressutlöst våld 3. Våld till följd av föräldrars psykiska problem.

Hur upptäcker och agerar jag?

Tecken på fysiska övergrepp hos förskolebarn q Dålig hygien och ovårdade kläder. q Försenad språkutveckling eller en språkutveckling som står nästan stilla. q Dålig tillväxt, de här barnen är ofta magra och bleka. q Social omognad i samspel med andra barn och vuxna. q De här barnen söker kontakt och kärlek. q De här barnen klarar inte av någon längre ögonkontakt. q Koncentrationssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet och aggressivitet. q Stereotypt beteende. q Okritiskt kontaktsökande med vuxna.

Socialtjänstlagen - anmälningsplikten 14 kap 1 Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter.

Socialtjänstlagen 11 kap 1 Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.

Socialtjänstlagens 11 kap 2 Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömning av behovet av insatser konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mera omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. Den som berörs av en sådan utredning skall underrättas om att en utredning inleds.

Föräldrabalken 6 kap. Om vårdnad, boende och umgänge 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47). 2 Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas. Lag (1994:1433).

Barnet, vårdnadstvisten och jag

Det är inte separationen i sig som är ogynnsam för barnen, utan just uppslitande konflikter mellan föräldrarna i samband med denna. Osämja, konflikter och dålig kommunikation mellan föräldrarna är en stark riskfaktor för en ogynnsam social och känslomässig utveckling hos ett barn. Barn som saknar eller har ett mycket konfliktfyllt umgänge med den ena föräldern riskerar att påverkas negativt. Utdragna och hätska separationer innebär ett starkt lidande medan de pågår och riskerar att ge barnet psykiska problem. Utdragna strider om vårdnad och boende, som ger upphov till stark osäkerhet hos barnet och placerar det i centrum för de vuxnas konflikter, bör så långt möjligt undvikas.

Jag kallas ett barn med särskilda behov Barn med särskilda behov blir så lätt barn med särskilda besvär Barn med särskilda besvär blir så lätt särskilda Särskilda barn blir så lätt isär-skilda Isär-skilda barn får så lätt särskilda behov Särskilda behov är inte särskilda, bara större Större behov har väl även du ibland? (Berit Schaub)

Vilka är bokstavsfolket? ADD Tvångssyndrom - OCD ADHD DAMP Dyslexi Autism Asperger syndrom Tourettes syndrom

AU upptäcka och utreda q Vilket beteende handlar det om? q Varak-ghet? Hur länge har beteendeproblemen funnits? q Frekvens? Hur vanliga är problemen? Är det e) mönster som upprepas eller något som bara händer i vissa situa?oner? q Intensitet och omfa9ning? Hur starka är beteendeproblemen? Vilka reak?oner väcker de bland andra? Finns problemen i flera samman- hang och olika miljöer? q Avsikt? Vad vill barnet uppnå med si) handlande? Går det a) förstå u?från barnets perspek?v, t.ex. som en reak?on på andras provoka?oner? q Konsekvenser? Hur påverkas barnet samt hans eller hennes sociala rela?oner och skolpresta?oner? q Barnets känslighet? Hur reagerar barnet på vuxnas ingripanden? Visar han eller hon ånger eller besvikelse?

FÖRSKOLEBARNETS BEHOV I CENTRUM Förskola och miljö Förskolans organisation, Lokaler Värderingar Resurser Samverkan förutsättningar och och och och och situation material arbetssätt kompetens nätverk

Riskfaktorer i förskolan och skolan q Bristande struktur i dagsprogram och annan planering. q Återkommande?llsägelser och förmaningar från de vuxna som med det förmedlar en nega?v bild av barnet. q Brist på vuxenmedverkan i lek och andra fria ak?viteter. q Upprepade misslyckande och nega?va upplevelser. q Bristande framgång i skolarbetet. q Nega?vt bemötande från vuxna som saknar?d eller ork för a) se och uppmuntra posi?va sidor hos barnet. q Otydliga förväntningar på barnens beteende. q Skolk. q En otrygghet i gruppen. q Bråk och många andra störningsmoment under lek?onerna som gör a) undervisningen inte fungerar.

Bemötande och hjälp Riktade insatser 7ll barn q Hjälpa barnet a) utveckla förmågan a) väcka posi?v respons hos andra. q Hjälpa barnet med problemlösning och ilskekontroll där barnet lär sig a) stanna upp och tänka e_er innan han eller hon gör något. q Uppmärksamma och stärka egenskaper eller?llgångar som konstnärlig talang, humor och sportpresta?oner. q Ge barnet möjlighet a) möta personligt intresse från vuxna med posi?vt bemötande och uppmuntran istället för kri?k. q Minimera inflytandet av destruk?va kamratrela?oner. Visa istället barnet?ll vuxenledda ak?viteter där han eller hon kan få posi?va kamratrela?oner och acceptans i en grupp. q Vid stora problem remi)era för fördjupad utredning.

Bemötande och hjälp Förskolesitua7on q Skapa tydlighet och struktur i dagsprogrammet. q Ha fasta ramar, regelbundenhet och en återkommande rytm. q Förbered de situa?oner som är särskilt svåra: lämning, hämtning och byte av ak?viteter. q Hjälpa barnen a) utveckla sin förmåga?ll lek. q Vuxna som är med i leken och ger en lyhörd vuxenstyrning. q Bli en lots eller beskyddare som visar vägen och rätar upp det som går fel. q Anpassa kraven och bemötandet u?från barnets förutsä)ningar.

NULÄGE HUR? ÖNSKAT LÄGE

SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING Psykiatrisk vård Beroendevård ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM MARIA UNGDOM Missbruksvård LÄKARE PSYKOTERAPEUT PSYKOLOG LÄKARE BARNMORSKA BOENDESTÖD IFS POLIS ÅKLAGARE RSMH Kriminalvård Ungdomar på glid Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk SOC BARN/UNGA FÄLTASSISTENT VÅRDARE KURATOR GOD MAN ADVOKAT HANDLÄGG FK Försörjning KRONOFOGDE DOMARE LVU BUP BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE SKULDSANERARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG BOENDESTÖD Boende Sysselsättning SKÖT BOENDE BEHHEM HANDLED SYSS ARBETSVÄGLED OSA-HANDLED SYOKONSULENT SPECIALPEDAGOG Skola & utbildning SKOLSKÖTERSKA KURATOR LÄRARE ELEVASSISTENT MOBBINGTEAM

Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så. (Hjalmar Gullberg)

www.hopplosthoppfull.se www.larsgustafsson.se

FÖRELÄSNINGSERBJUDANDE HALVA PRISET FÖR KONFERENSDELTAGARE MAILA: lars@larsgustafsson.se