LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Relevanta dokument
Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Samverkansavtal Lunds kommun

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

KS 2008/10 Hidnr

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

Lokalt samverkansavtal på akademi- och avdelningsnivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Samverkansavtal

Avtal om Samverkan inom

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Lokalt samverkansavtal

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

Styrdokument. Central samverkansgrupp, CSG Lokal samverkansgrupp, LSG Arbetsplatsträffar, APT. Riktlinjer för tillämpning av samverkansavtalet:

Samverkansavtal. Kalmar kommun

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Lokalt samverkansavtal för KI

Utmaningar som kräver annat tankesätt

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

Samverkansavtal Uppsala Kommun

Förhandling vs samverkan

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10

Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Samverkan i Norrköpings kommun

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

Förhandling vs samverkan

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

REKOMMENDATIONER FÖR TILLÄMPNING AV LOKALT SAMVERKANSAVTAL PÅ MITTUNIVERSITETET. Reviderat

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

SAMVERKANSAVTAL 2010

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

Samverkan. Västra Götalandsregionen

Handbok för arbetsplatsombud

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

Handbok för LSG-ombud

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Projekt privata

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Transkript:

2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning Avsikten med detta avtal är att åstadkomma ett väl fungerande samarbete mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer, som uppfyller de krav som ställs på en effektiv och flexibel högskola. 2 Tillämpningsområde Detta avtal sluts med stöd av det centrala avtalet Samverkan för utveckling och avser formerna för samverkan vid Malmö högskola. Avtalet är tecknat mellan Malmö högskola, SACO-S, OFR-S och SEKO-civil. Detta avtal inskränker inte de rättigheter och skyldigheter som i övrigt följer av ovan angivna lagar och avtal. 3 Central samverkansgrupp Den centrala samverkansgruppen består av högskoleledningen och representanter för de fackliga organisationerna, som organiserar medarbetare inom samverkansgruppens ansvarsområde. 4 Lokala samverkansgrupper På varje område skall finnas en samverkansgrupp bestående av områdesledningen och representanter för de fackliga organisationerna, som organiserar medarbetare inom samverkansgruppens ansvarsområde. I de fall områdena/motsv. inte har en skyddskommitté skall arbetsmiljöfrågorna integreras i den lokala samverkansgruppen. 5 Arbetsplatsträffar. Arbetsplatsträffar skall regelbundet äga rum för all personal indelade i olika verksamhetsområden, till exempel ett arbetslag, enhet eller del av enhet. 6 Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal mellan chef och medarbetare skall äga rum regelbundet, dock minst en gång om året. Samtalet skall vara ett strukturerat arbetsrelaterat samtal som skall utmynna i en aktiv kompetensutveckling som kommer verksamheten och de anställda till godo. 7 Förhandling och information enligt MBL Malmö högskola fullgör genom tillämpning av detta avtal sina skyldigheter enligt 11 och 19 MBL i de frågor som anges i detta avtal. 8 Ledighet för facklig information De lokala fackliga organisationerna har rätt att på betald arbetstid samla anställda medlemmar för facklig information. 9 Riktlinjer Bilagt till detta avtal finns riktlinjer för hur samverkansarbetet skall organiseras och tillämpas, bilaga.

Riktlinjer för SAMVERKAN vid Malmö högskola 2007-06-12 Bilaga

INLEDNING Utgångspunkter Den snabba utvecklingen i omvärlden ställer krav på en effektiv och flexibel statlig sektor. För att möta dessa krav är det nödvändigt med ett väl fungerande samarbete mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer. Med samverkan avses i detta avtal relationerna dem emellan och är ett led i kvalitetsarbetet på Malmö högskola. Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs av frågeställningarna i sitt arbete. Individens inflytande är grunden för samverkanssystemet. Den enskildes arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmsta arbetsledningen. Arbetsplatsträffen blir därmed ett forum av avgörande betydelse för systemet. På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivaren och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper. Kommunikation mellan de olika nivåerna i samverkanssystemet är av avgörande betydelse. När enighet råder genom samverkan behöver traditionell förhandling och information enligt MBL inte genomföras. Syfte Syftet med samverkanssystemet är att ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet och utveckling är en förutsättning för att bedriva en effektiv verksamhet. För delaktighet och inflytande krävs att verksamhetens mål är tydliga för alla medarbetare samt att det finns en tydlig koppling mellan verksamhetens mål, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Syftet med samverkan är bl a att bidra till arbetsgivarens behov av att få ett bra beslutsunderlag och att förankra sina beslut hos medarbetarna. Det ska vara ett naturligt inslag i verksamheten på alla nivåer i organisationen att föra en öppen dialog om verksamheten och personalpolitiken. Ju tidigare man kan diskutera och finna konstruktiva lösningar, desto större är möjligheterna att undvika låsta ståndpunkter. Systemet ska underlätta samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjligheter till delaktighet. Samverkan skall vara en naturlig del av den löpande verksamheten i frågor som berör medbestämmande, arbetsmiljö, ekonomi, jämställdhet och organisation. På Malmö högskola skall så många frågor som möjligt, utifrån besluts- och delegationsordningen, behandlas på de enskilda arbetsplatserna. Samverkansprocessen skall präglas av ömsesidig tilltro och alla berörda arbetstagare, fackliga organisationer och företrädare för arbetsgivaren har skyldighet att delta och bidra efter bästa förmåga.

SAMVERKANSGRUPPER Det direkta inflytandet finns på arbetsplatsen, vid arbetsplatsträffar. Det representativa inflytandet utövas på olika beslutsnivåer i organisationen, i s k samverkansgrupper. Samverkansgrupper skall vara fora för dialoger mellan beslutande chefer och fackliga organisationer. Samverkan gör det möjligt för parterna att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen, samt att medverka i uppföljningen av verksamhetens mål. Den skall sammanträda regelbundet efter uppgjort schema eller på begäran av endera parten. Samverkansnivåer På Malmö högskola skall det finnas en gemensam samverkansgrupp, s k central samverkansgrupp. Den centrala samverkansgruppen skall i första hand behandla frågor av övergripande karaktär. Det ska dessutom finnas samverkansgrupper på respektive område /motsv. inom högskolan, s k lokala samverkansgrupper. Samverkansgrupperna ska bl.a. behandla frågor om resultat, budget och verksamhet. I de fall samverkansgruppen integrerar arbetsmiljöfrågorna skall samverkansgruppen bemannas såsom en skyddskommitté, dvs med skyddsombud i enlighet med arbetsmiljöförordningen, samt ledamöterna ges den utbildning som krävs för att kunna hantera arbetsmiljöfrågorna. Arbetsformer Förhandlings- och informationsskyldigheten enligt MBL 11, 12 och 19, bortsett från enskilda personalärenden, är fullgjord om en fråga behandlats i samverkansgrupp och om alla parter är överens. Dagordningen skall ha fasta punkter: - uppföljning av tidigare beslut/åtgärdsförslag - verksamhets- och organisationsfrågor - budget- och ekonomifrågor - övergripande personalfrågor inkl. kompetensutveckling - arbetsmiljöfrågor och styrning - jämställdhets- och mångfaldsfrågor - anmälda frågor från arbetsplatsträffar samt information från dessa - övrigt Schema över sammanträden görs upp för t ex varje halvår och tidpunkterna skall finnas tillgängliga. Kallelse och dokumentation Kallelse till samverkansgrupp samt dagordning skall skickas ut till berörda i god tid. På dagordningen bör anges om ärendet är av informations- eller förhandlingskaraktär. I möjligaste mån skall ärendeunderlag bifogas kallelsen. Om part så begär kan en fråga behandlas som förhandling enligt MBL 11 och 12, innan den tas upp i samverkansgrupp. Eftersom samverkansgrupp ersätter förhandling och information skall protokoll föras.

ARBETSPLATSTRÄFFAR Arbetsgivare och arbetstagare skall ha regelbundna träffar för att diskutera förhållandena på arbetsplatsen. En arbetsplats kan vara ett arbetslag, en enhet eller en del av en enhet. Det skall vara ett forum för dialog mellan arbetsledningen och de anställda för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området där hänsyn ska tas till jämställdhets- och arbetsmiljöfrågor. Grundtanken är att de anställda skall ha ett så stort direkt inflytande som möjligt i det dagliga arbetet, i den löpande verksamheten, i planering och i utveckling. Det direkta inflytandet innebär också ökat ansvar för det egna arbetet och hur verksamheten fungerar i förhållande till uppsatta mål. Alla skall få uttrycka sin åsikt och genom påverkan av den egna arbetssituationen bidra till att utveckla verksamheten. Regelbundenheten i träffarna skall medverka till att forma ett system för samverkan, som blir en självklarhet efter en tid. Träffarna skall ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling, liksom till ökat självförtroende och ansvarstagande för alla anställda. Arbetsplatsträffarna syftar till ett gott samarbete mellan arbetsledare och medarbetare. Arbetsformer Antalet träffar skall vara så många att det ger arbetsgivaren tillräckligt med tillfällen att regelbundet diskutera och informera om viktiga frågor, såsom arbetsmiljö, budget, medbestämmande, jämställdhet och organisation. Arbetsformen för träffarna bör så långt möjligt ske genom dialogform. På arbetsplatsträffarna skall arbetsgivaren samverka med arbetstagarna i löpande verksamhetsfrågor enligt ovan. Ärenden som innebär en viktigare förändring enligt MBL, skall även hänskjutas till samverkansgruppen på respektive område. Alla som är i tjänst har rättighet och skyldighet att delta i arbetsplatsträffarna. Medverkan i samverkansarbetet är en del i de anställdas ordinarie arbetsuppgifter. Även arbetstagare som inte befinner sig på arbetsplatsen, t ex tjänstlediga, bör få tillfälle att deltaga. Det är ett bra sätt att påverka och delta aktivt i beslut som berör arbetsplatsen. Arbetsplatsträffarna schemaläggs, t ex för varje halvår. Information om tid och plats förmedlas på ett lämpligt sätt. Kallelse samt dagordning skickas ut en vecka i förväg eller i överenskommelse med vad som beslutas på respektive arbetsplatsträff. Motsvarande dagordning för samverkansgruppen skall också gälla för arbetsplatsträffarna, men med vissa tillägg: - verksamhetsnära frågor som t ex arbetsgruppens/enhetens mål, status för olika aktiviteter, - kvalitetsfrågor, planering av och problemlösning i löpande verksamhet - information från ledningen - information från samverkansgrupp och frågor som behövs tas upp i denna grupp för diskussion.

Det är mycket viktigt att det finns utrymme för alla anställda att ta upp angelägna frågor från sin arbetsplats. Enskilda personfrågor skall inte tas upp på arbetsplatsträffar. Information från de fackliga organisationerna kan ges i anslutning till arbetsplatsträffarna. UTVECKLINGSSAMTAL Grunden för samverkan är att det förs en fördjupad framåtsyftande dialog mellan chef och medarbetare om verksamheten, dess förutsättningar, mål och utveckling. Dessa samtal är ett viktigt komplement till arbetsplatsträffarna och bör vara fristående från lönesamtalet. Det är respektive chef som skall ta initiativ till utvecklingssamtalet men varje medarbetare har också möjlighet att själv begära ett utvecklingssamtal. Se Malmö högskolas policy kring utvecklingssamtal och lönesamtal samt Handledningsguide, dnr PA 49-2006/544. När det gäller lönesamtal finns detta beskrivet i Malmö högskolas lönepolicy. Lönesamtal skall äga rum i anslutning till lönerevisionen. FACKLIG INFORMATION En lokal facklig organisation har rätt att på betald arbetstid samla anställda för facklig information. Informationen får inte förläggas så att den medför hinder för arbetets behöriga gång. Den fackliga organisationen skall i god tid rådgöra med arbetsgivaren när man önskar ianspråkta informationstid i enlighet med punkten ovan. Informationen får omfatta högst 5 timmar för varje anställd per år (kalenderår).