Handlingsplan för omhändertagande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Kristianstad kommun. Skolhälsovården Christina Dahlbom Maria Håkansson Maria Lindberg Katrine Sandström Bodil Wejletorp 080114
Innehållsförteckning Bakgrund sid 1 Syfte sid 1 Metod sid 1 Handlingsprogram sid 2 Förklaringar till handlingsprogrammet sid 3 Samtalsstrategi För elever som ska växa i sin vikt sid 5 Samtalsstrategi För elever som ska gå ner i vikt sid 6 Skolläkarbesök vid fetma sid 8 Lästips sid 9 Artiklar sid 9 Länkar sid 9 Utredningar/rapporter/mm sid 10 Bilaga 1 Mättnadsbedömning sid 11 Bilaga 2 Guldkantslistan sid 12 Bilaga 3 Sällanlistan sid 13
Bakgrund Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast ökande hoten mot folkhälsan. En tidig debut kommer att tidigarelägga de följdsjukdomar som fetma medför hos vuxna som hjärtsjukdom, leversjukdom, typ 2-diabetes, cancer och minskad fruktsamhet. Ibland får feta barn och ungdomar följdsjukdomar redan i tonåren. De feta barnen har sämre livskvalitet och får mindre chanser att forma sina liv självständigt efter egna önskemål och förutsättningar. En del av barnen kommer från familjer som också tyngs av andra problem och för dessa barn blir fetman en extra börda. (Stockholms läns landstings Vårdprogram för överviktiga och feta barn och ungdomar). Syfte Minska BMI hos barn och ungdomar med övervikt/fetma inom skolhälsovården i Kristianstads kommun. Genom att : Att identifiera barn som har fetma och överviktiga barn som löper risk att utveckla fetma. Att vid övervikt försöka bromsa ett accelererande förlopp. Att stödja barn med fetma att stå stilla i vikt och växa på längden och ibland gå ner i vikt. Att uppmärksamma övrig personal i skolan på problemet (personal i skolmatsal och cafeteria, idrottslärare, lärare, fritidspersonal och skolledare) Metod Who:s definition på övervikt/fetma. Profdoc:s BMI kurva. Vid hälsobesök enligt basprogrammet. Vid besök efter önskemål från föräldrar och elev. 1
Handlingsprogram Hälsoundersökning Längd, vikt, BMI Ingen övervikt, fetma Övervikt Fetma Följ basprogram SHV Under 10 år Undersökning av skolläkare Över 10 år Remiss till barnklinik Elever som inte slutat växa Elever som slutat växa Normalt blodtryck Förhöjt blodtryck Följ handlingsprogram för elever som ska växa i sin vikt Följ handlingsprogram för elever som ska gå ner i vikt Följ handlingsprogram för elever som ska växa i sin vikt Remiss till barnklinik Remiss till barnklinik vid utebliven effekt efter 1 år Kommentera aldrig elevens vikt i samband med hälsobesöket, diskutera alltid med föräldrarna först, om barnet inte själv tar upp det. I åk 6 får elevens mognad avgöra om du kan diskutera vikten. I samband med hälsobesöket skickas tillväxtkurvan hem. Skolsköterskan erbjuder samtal med elev och föräldrar. Om föräldrarna avböjer, trots motivationsarbete, erbjuds ny kontakt vid nästa hälsobesök enligt basprogrammet. Tänk på att dokumentera!! 2
Förklaringar till handlingsprogrammet Samtal vid vågen. Innan eleven ställer sig på vågen, fråga hur tror du det har gått? Först sedan eleven tänkt efter och svarat om det tror vikten gått upp, gått ner eller stått still, vägs eleven. Samtala efteråt om varför det gått bra eller dåligt. Vilka råd har fungerat? Vilka har inte fungerat? Gör vågen till elevens vän, ett sätt att utvärdera vad man gjort. Mättnadsbedömning. (bilaga 1) Vi mår mycket bättre om vi avstår de sista tuggorna och äter oss nöjda i stället för mätta. Gör på följande sätt, be eleven att bedöma sin mättnad efter en måltid enligt följande: Hur mätt är jag? 1. Fortfarande lika hungrig. 2. Fortfarande lite hungrig. 3. Nöjd. 4. Mätt. 5. Jättemätt. Om barnet klassar sin mättnad som en trea har hon/han lyckats hitta rätt mängd. Detta är också ett bra ätmönster för att senare lyckas behålla sin nya vikt. Hunger och sug. Vanor går att bryta. Hunger är på riktigt men sugen är man på något gott som man oftast inte behöver. När du känner hunger börja med att dricka ett glas vatten, ät en morot eller ta en promenad. Stå stilla i vikt eller gå ner i vikt Före puberteten räcker det oftast både vid övervikt/fetma om barnet står stilla i vikt. I samband med och efter puberteten kan även barn med övervikt behöva gå ner i vikt. En individuell bedömning ska göras av hur mycket barnet har kvar att växa. Borttaget: eller Borttaget:, Enkel kostanamnes Fråga: Vad är det första du äter på dagen? Hur ser resten av dagen ut? Det är en vinst att starta kroppens energi- och ämnesomsättning tidigt på dagen och bryta fastan. För den som är ovan att äta frukost, börja med lite för att senare öka på mängden t.ex. ett glas fil, en halv smörgås m.m. 3
Sällanmat Sällanmat är det som ger oss guldkant på tillvaron. Till sällanmaten hör bland annat godis, choklad, gräddglass, tårta, kakor, läsk samt även chips, hamburgare, pommes frites och pizza. För att hålla sin vikt är det viktigt att äta bra vardagsmat och begränsa (men inte utesluta) sällanmaten. Ta bort skuld men inte ansvar. Använd orden övervikt och fetma. Berätta att det finns en genetisk orättvisa vilket innebär att vi har olika känslighet för kalorier. Vi kan påverka vår livsstil men inte vårt genetiska arv. Kaloriallergi! Balans mellan kalorier in och kalorier ut. 4
För elever som ska växa i sin vikt. Samtalsstrategi enligt modell Motiverande samtal www.fhi.se Besök 1. Tidsåtgång 1 timme. Tillsammans med helst båda föräldrarna. Visa barnets längd- vikt- och BMI kurva. Visa hur barnet rör sig uppåt i kanalerna. Påverkas barnet av sin övervikt/fetma i vardagen? Poängtera föräldrarnas ansvar. Enkel kostanamnes. Frukost, lunch och middag. För att bryta fastan är frukosten viktig. Minimera mellanmålen. Flytande kalorier! Gå igenom tallriksmodellen. Om barnet inte äter grönsaker ska den delen av tallriken vara tom. Dela ut bild av tallriksmodellen, kan beställas kostnadsfritt på www.mjolkframjandet.se. Endast en portion av maten. Ev. ta om av grönsaker. Mättnadsbedömning (bilaga 1). Skillnad på hunger och sug. Skilj på vardagsmat och sällanmat. Dela ut Guldkantslistan (bilaga 2). Anamnes fysisk aktivitet och skärmtid, max 2 tim. (Tv- och datortid). Vardagsmotion, minst 60 min/dag. Rolig fysisk aktivitet. Poängtera att livsstilsförändringar tar tid. Dela ut broschyren, Vad kan jag göra?. Kan rekvireras utan kostnad från Barnöverviktsenheten i Malmö, www.skane.se/barnoverviktsenheten. Återbesök om en månad. Borttaget: ) Besök 2. Tidsåtgång 30 min. Gärna tillsammans med förälder om inte telefonkontakt. Vikt, återkoppling mellan beteende och resultat. Återbesök efter en månad om allt fungerat. Vid utebliven effekt vad har fungerat och vilka förändringar behöver göras? Fråga hur du/ni vill jobba vidare tills nästa gång vi ses och när vi ska träffas. 5
För elever som ska gå ner i vikt. Samtalsstrategi - enligt modell Motiverande samtal www.fhi.se Vid samtal med yngre elever (före åk 6) måste föräldrar vara med. Använd 5 minuter till att medvetandegöra eleven och berätta om den hjälp du kan ge. För att eleven ska få möjlighet för reflektion ge ny tid efter en vecka eller bestäm att eleven återkommer själv. Besök 1. Tidsåtgång 30 minuter Definiera övervikten enligt Profdocs BMI-kurva. Visa elevens längd- vikt- och BMI kurva. Visa hur eleven rör sig uppåt i kanalerna. Påverkas eleven av sin övervikt/fetma i vardagen? Tillstånd att kontakta vårdnadshavare för ev. närvaro vid nästa träff. Om ej OK, fråga efter medgivande om telefonkontakt i stället. Vikten av bundsförvant hemma. Poängtera att livsstilsförändringar tar tid. Dela ut broschyren, Vad kan jag göra? Kan rekvireras utan kostnad från Barnöverviktsenheten i Malmö, www.skane.se/barnoverviktsenheten. Återbesök efter 1-2 veckor eller enligt överenskommelse. Besök 2. Tidsåtgång 1 timme Ev. tillsammans med vårdnadshavare. Enkel kostanamnes. Frukost, lunch och middag. För att bryta fastan är frukosten viktig. Minimera mellanmålen. Flytande kalorier! Gå igenom tallriksmodellen. Om eleven inte äter grönsaker ska den delen av tallriken vara tom. Dela ut bild av tallriksmodellen, kan beställas kostnadsfritt på www.mjolkframjandet.se. Endast en portion av maten. Ev. ta om av grönsaker. Skilj på vardagsmat och sällanmat. Dela ut Sällanlistan (bilaga 3). Anamnes fysisk aktivitet och skärmtid (Tv- och datortid). Skärmtid max 2 tim. Vardagsmotion, minst 60 min/dag. Rolig fysisk aktivitet. www.kristianstad.se (fritidsförvaltningen) Återbesök efter 2 veckor eller enligt överenskommelse. Borttaget: ) 6
Besök 3. Tidsåtgång 30 minuter Samtal vid vågen och viktkontroll. Vid utebliven effekt vad har fungerat och vilka förändringar behöver göras? Kalorier in och kalorier ut = motion. Återkoppling kring den fysiska aktiviteten. Återbesök efter 2-4 veckor eller enligt överenskommelse. Besök 4. Tidsåtgång 30 minuter Samtal vid vågen och viktkontroll. Återkoppling kring den fysiska aktiviteten. Skillnad på hunger och sug. Mättnadsbedömning (bilaga 1). Våga lämna mat. Återbesök efter 2-4 veckor eller enligt överenskommelse. Besök 5. Tidsåtgång 30 minuter Samtal vid vågen och viktkontroll. Återkoppling kring den fysiska aktiviteten. Längd och BMI-värde. Återbesök en gång per månad eller enligt överenskommelse så länge behov finns. Telefonkontakt med vårdnadshavare efter medgivande av eleven. 7
Skolläkarbesök vid fetma Anamnes Utifrån vad skolsköterskan redan har tagit upp. Hur är situationen för barnet och familjen, den sociala miljön. Ärftlighet. Missbruksproblem. Kost- och aktivitetsvanor. Fritidsintressen. Tid framför TV, video och dator. Mobbning. Skolidrott. Borttaget: Status Identifiera avvikande tillväxtmönster. Acanthosis nigricans - ökad insulinresistens. Pubertet, specificera ev. menstruationsrubbningar. Gynekomasti hos pojkar. Blodtryck. Informera Fetma är en sjukdom, minska skuldbördan. Långsiktigheten: om barnen ska behandlas ska behandlingen inte avbrytas. Råd Öka vardagsaktiviteter. Utnyttja skolidrottstimmarna, erbjuda extra fysiska aktiviteter. Se över måltidsordningen, mellanmål och småätande. Hjälp och stötta familjen med gränssättningar. Vidareremiss Remiss är aktuell om barnet under 10 år inte visar tecken på minskad fetma trots behandling under ett år. Efter att remiss skickats fortsätter skolhälsovårdens insatser som tidigare, men nu i samråd med sjukvården. 8
Lästips Böcker Överviktiga barn en handbok för föräldrar och proffs (Forum). Annika Jansson, barnläkare och Pernilla Danielsson, barnsjuksköterska. Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom (Natur och Kultur) Ben Furman. Lösnigsfokuserat tänkande i skolan (Human.Förlag) Ajmal & Rhodes. Att bygga lösningar (Mareld) Insoo Kim Berg & Peter de Jong. Lösningsinriktad pedagogik (Mareld) Måhlberg Kerstin & Sjöblom Maud. Matmissbruk- ett självhjälpsprogram vid tvångsmässigt ätande (Larsson förlag)anne Katherine. Socker och fett på gott och ont. (ICA-bokförlag) Charlotte Erlandson- Albertsson. Artiklar Psykologiska hinder i samband med viktnedgång Perspektiv nr 3, november 2003. Familjeterapeutisk metod mot folksjukdomen fetma Läkartidningen; vol 93:nr 24, 1996. CE Flodmark. Länkar www.kristianstad.se www.skane.se/barnoverviktsenheten www.livsmedelsverket.se www.cerelia.se www.fhi.se www.ls.sll.se/overvikt www.halsomalet.se www.mjolkframjandet.se www.sbu.se www.regeringen.se/sb/d/3044/a/18277 www.growingpeople.se www.skaneidrott.se www.dietist.com www.swipnet.se/dietist-johanna/ www.tryggabarn.nu 9
Utredningar/ rapporter/mm. SBU Förebyggande åtgärder mot fetma (2004), nr 173. Statens folkhälsoinstitut Övervikt bland barn, nytt system för nationell uppföljning. Anton Lager, Bjöörn Fossum och Sven Bremberg. www.fhi.se Underlag för handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. www.slv.se/upload/ 15307 sammanfattning-rapport pdf 6/4 2005-11-29 Rikscentrum för överviktiga barn, www.varfguiden.se 10
Mättnadsbedömning Bilaga 1 Gör så här: efter en måltid bedöm din mättnadskänsla enligt följande: Hur mätt är du? 1. Fortfarande lika hungrig? 2. Fortfarande lite hungrig? 3. Nöjd? 4. Mätt? 5. Jättemätt? Om du klassar din mättnad som en trea har Du lyckats hitta rätt mängd! Det kan innebära att du får lämna mat på tallriken men det är ett bra mått på hur mycket Du ska äta. 11
GULDKANTSLISTAN För dig som ska stå still i vikt och fortfarande växer, är det tillåtet att äta 1 2 saker av nedanstående, 1 gång/veckan. Choklad 50 g Bullar och wienerbröd Efterrättspaj Fruktkonserver Färdigköpt pizza Glass i alla former Glassåser och strössel Jordnötssmör Kakor Marmelad Messmör Pommes frites/strips Saft Smågodis 1 dl Snacks Sylt Socker och sirap Söta krämer Söta soppor Tårta och bakelser Vaniljsås Vispgrädde Bilaga 2 12
SÄLLANLISTAN Bilaga 3 För dig som vill gå ner i vikt. Bullar och wienerbröd Efterrättspaj Fruktkonserver Färdigköpt pizza Glass i alla former Glassåser och strössel Jordnötssmör Kakor Marmelad Messmör Pommes frites/strips Saft Snacks Sylt Socker och sirap Söta krämer Söta soppor Tårta och bakelser Vaniljsås Vispgrädde Choklad 50 g eller smågodis 1 dl 1 gång/vecka är tillåtet. 13