Wim Grooten Docent fysioterapi och lektor Karolinska Institutet Rörelsevetenskap Maastricht Universitet uppdaterat kapitel i FYSS Wim Grooten Wim.Grooten@ki.se Avhandling 2006 Work and Neck/Shoulder Pain > 25 publikationer ergonomi, träning, biomekanik & motorisk kontroll, smärta, litteraturstudier Avslutande sammanfattning Personer med långvariga rygg- och nackbesvär rekommenderas muskelstärkande fysisk aktivitet och/eller specifika träningsprogram för bålkontroll för att minska smärta och öka funktionsförmåga. aerob fysisk aktivitet, för att minska smärta och öka funktionsförmåga. Den fysiska aktiviteten bör utformas och individanpassas av medicinskt utbildad personal i samråd med individen. Utgångspunkten är att individen ska vara så fysiskt aktiv som möjligt utifrån aktuellt tillstånd. Evidens-baserad? litteraturstudier Allmänna litteraturstudier Systematisk litteraturöversikt Meta-analys Evidens? Critiques and summarizes Identifies gaps or inconsistencies in a body of knowledge Weakness: Subject to bias Evidens? Allmänna litteraturstudier Systematic Literature Review More rigorous and well-defined approach Systematisk Comprehensive litteraturöversikt Details the time frame within which the literature was selected Meta-analys Details the methods used to evaluate and synthesize findings of the studies in question 1
Allmänna litteraturstudier Systematisk litteraturöversikt Meta-analys Evidens? Meta-analysis A form of systematic review Takes findings from several studies on the same subject and analyzes them using standardized statistical procedures Draws conclusions and detect patterns and relationships ++++ +++ ++ + Evidensnivå - GRADE Starkt vetenskapligt underlag Måttligt starkt vetenskapligt underlag Begränsat vetenskapligt underlag Otillräckligt vetenskapligt underlag ++++ +++ ++ + Evidensnivå - GRADE High quality Further research is very unlikely to change our confidence in the estimate of effect Moderate quality Further research is likely to have an important impact on our confidence in the estimate of effect and may change the estimate Low quality Further research is very likely to have an important impact on our confidence in the estimate of effect and is likely to change the estimate Very low quality Any estimate of effect is very uncertain Guyatt, et al. BMJ 2008;336:924 Definition långvarig rygg- och nackbesvär Vilovärk och/eller rörelsesmärta i ländrygg eller nacke, som varat i minst tre månader. Förekomst Livstilsprevalens ländryggsbesvär: upp till 80 % Livstilsprevalens nackbesvär: strax under 50 % Fler kvinnor Cirka 10 procent får kvarstående besvär svårt att komma tillbaka till arbetslivet långtidssjukskrivna Stora konsekvenser för individer och samhället Anatomi Rörelserna i ryggen och nacke styrs av en stor mängd muskler och leder, ligament och disker Nociceptorer finns i skelett-, ligament-, disk-, muskel-, och/eller kärlvävnad i eller runt kotpelaren. 2
Nociceptiv smärta Perifera nervändar, nociceptorer, aktiveras av olika stimuli Sensitisering mekanisk kemisk termisk inflammatoriska processer Normal Vid långvarig smärta hög tröskel vanliga rörelser/beröring uppfattas som smärtsamma Patofysiologiska mekanismer Sensitisering av nociceptiv smärta Patofysiologiska mekanismer Smärta leder till inaktivitet Neurogen smärta Emotionella faktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer BIOPSYKOSOCIAL MODELL 80-90% ospecifik smärta Inaktivitet leder till smärta Patofysiologiska mekanismer Inaktivitet kan leda till Lägre mineralhalt i kotpelaren Lägre styrka i ligament/bindvävnad Sämre muskelstyrka/uthållighet Sämre allmän kondition Psykisk hälsa Bristande självtillit, social isolering Allt detta pekar på att den negativa cirkel som leder till inaktivitet och därmed ökade besvär bör brytas så fort som möjligt 3
Läkemedel? Icke-steroida anti-inflammatoriska läkemedel (NSAID = non-steroid anti-inflammatory drugs) Antidepressiva läkemedel Muskelavslappnande läkemedel Analgetika inkluderande opioider Referenser - läkemedel Chaparro LE, Furlan AD, Deshpande A, et al. Opioids compared to placebo or other treatments for chronic low-back pain. Cochrane Database Syst Rev. 2013;8:CD004959. Chung JW, Zeng Y, Wong TK. Drug therapy for the treatment of chronic nonspecific low back pain: systematic review and meta-analysis. Pain Physician. 2013;16(6):E685-704. Romano CL, Romano D, Lacerenza M. Antineuropathic and antinociceptive drugs combination in patients with chronic low back pain: a systematic review. Pain Res Treat. 2012;2012:154781. Rasmussen-Barr E, Held U, Grooten WJA, Roelofs PDDM, Koes BW, van Tulder MW, Wertli MM. Non-steroidal antiinflammatory drugs for sciatica. Cochrane Database of Systematic Reviews 2016, Issue 10. Art. No.: CD012382. DOI: 10.1002/14651858.CD012382. Referenser - läkemedel Chaparro LE, Furlan AD, Deshpande A, et al. Opioids compared to placebo or other treatments for chronic low-back pain. Cochrane Database Syst Rev. 2013;8:CD004959. Chung JW, Zeng Y, Wong TK. Drug therapy for the treatment of chronic nonspecific low back pain: systematic review and meta-analysis. Pain Physician. 2013;16(6):E685-704. Romano CL, Romano D, Lacerenza M. Antineuropathic and antinociceptive drugs combination in patients with chronic low back pain: a systematic review. Pain Res Treat. 2012;2012:154781. Rasmussen-Barr E, Held U, Grooten WJA, Roelofs PDDM, Koes BW, van Tulder MW, Wertli MM. Non-steroidal antiinflammatory drugs for sciatica. Cochrane Database of Systematic Reviews 2016, Issue 10. Art. No.: CD012382. DOI: 10.1002/14651858.CD012382. Conclusions Systematic review on the efficacy of NSAIDs in people with sciatica Low- to very low-level evidence: Pain reduction was not significant Better global improvement High risk of bias small study samples inconsistent results Imprecision Increased risk for side effects in the short-term NSAIDs use Huvudordinationen vid ospecifika besvär Att vara så normalt fysiskt aktiv som möjligt. Lättare hushållsgöromål Promenader Cykling Tillbaka till arbete Tidig arbetsträning Partiell arbetsåtergång Stay active Stark evidens (++++) att motsatsen inte funkar! Måttlig evidens (+++) att rådet stay active hjälper Bättre/fler studier behövs 4
Referenser Stay active Dahm KT, Brurberg KG, Jamtvedt G, et al. Advice to rest in bed versus advice to stay active for acute lowback pain and sciatica. Cochrane Database Syst Rev. 2010(6):CD007612. Koes B. Moderate quality evidence that compared to advice to rest in bed, advice to remain active provides small improvements in pain and functional status in people with acute low back pain. Evid Based Med. 2010;15(6):171-2 Behandling /verkningsmekanismer Akuta effekter Smärtlindring genom endogena opiater/endorfiner Muskelavslappning Långtidseffekter Ökat muskelstyrka Ökat stabilitet Ökat koordinationsförmåga Ökat rörlighet Ökat uthållighet Ökat disknutrition Minskat rörelserädsla Ökat psykisk välbefinnande 1. Muskelstärkande fysisk aktivitet 2. Stabilitetsträning / motor kontroll 3. Promenader 4. Aerob fysisk aktivitet (joggning, cykling) 5. Simning 6. Rörlighetsträning Typer av fysisk aktivitet 1. Muskelstärkande fysisk aktivitet Stark vetenskaplig evidens med avseende på smärta och funktion (++++) Dock har specifik träning inte bättre effekt än generell träning Dosen som användes i de flesta studier motsvarar muskulär uthållighetsträning, det vill säga 8 12 repetitioner med 2 3 set Svårt att dra slutsatser om dosering och intensitet. Vilka övningar som ska utföras är också oklart. 1. Muskelstärkande fysisk aktivitet I en litteratursammanställning visades att patienter som dagligen utför lågintensiva träningsrörelser mellan 5 och 17 minuter (medelvärde 10 minuter) uppvisar signifikant mindre smärta och bättre funktion. Referenser Muskelstärkande övningar Bell JA, Burnett A. Exercise for the primary, secondary and tertiary prevention of low back pain in the workplace: a systematic review. J Occup Rehabil. 2009;19(1):8-24. Kristensen J, Franklyn-Miller A. Resistance training in musculoskeletal rehabilitation: a systematic review. Br J Sports Med 2012 Aug;46(10):719-26. Hayden JA, van Tulder MW, Malmivaara AV, Koes BW. Meta-analysis: exercise therapy for nonspecific low back pain. Ann Intern Med 2005: 3;142(9):765-75. Scharrer M, Ebenbichler G, Pieber K, Crevenna R, Gruther W, Zorn C, et al. A systematic review on the effectiveness of medical training therapy for subacute and chronic low back pain. Eur J Phys Rehabil Med 2012 ;48(3):361-70. Slade SC, Keating JL. Trunk-strengthening exercises for chronic low back pain: a systematic review. J Manipulative Physiol Ther 2006;29(2):163-73. Henchoz Y, Kai-Lik So A. Exercise and nonspecific low back pain: a literature review. Joint Bone Spine 2008;75(5):533-9. Liddle SD, Baxter GD, Gracey JH. Exercise and chronic low back pain: what works? Pain 2004; 107(1-2):176-90. 5
2. Stabilitetsträning ländrygg Specifika övningar för att aktivera och stärka båloch ryggmuskulatur Medical Training Therapy (MMT) eller så kallad Motor Control Exercises (MCE) Pilatesmetod 2. Stabilitetsträning ländrygg Starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++++) på smärta och funktion Dock inte bättre effekt än generell träning Svårt att dra slutsatser avseende dosering och intensitet Referenser Stabiliserande övningar för ländrygg Byström MG, Rasmussen-Barr E, Grooten WJ. Motor control exercises reduces pain and disability in chronic and recurrent low back pain: a meta-analysis. Spine (Phila Pa 1976). 2013;38(6):E350-8. Hayden JA, van Tulder MW, Malmivaara AV, et al. Meta-analysis: exercise therapy for nonspecific low back pain. Ann Intern Med. 2005;142(9):765-75. La Touche R, Escalante K, Linares MT. Treating non-specific chronic low back pain through the Pilates Method. J Bodyw Mov Ther. 2008;12(4):364-70. Standaert CJ, Weinstein SM, Rumpeltes J. Evidence-informed management of chronic low back pain with lumbar stabilization exercises. Spine J. 2008;8(1):114-20. Rackwitz B, de Bie R, Limm H, et al. Segmental stabilizing exercises and low back pain. What is the evidence? A systematic review of randomized controlled trials. Clin Rehabil. 2006;20(7):553-67. Hauggaard A, Persson AL. Specific spinal exercises in patients with low back pain a systematic review. Phys Ther Rev. 2007;12:233-48. Macedo LG, Maher CG, Latimer J, et al. Motor control exercise for persistent, nonspecific low back pain: a systematic review. Phys Ther. 2009;89(1):9-25. May S, Johnson R. Stabilisation exercises for low back pain: a systematic review. Phys Therapy. 2008;94:179-89. MCE vs minimal intervention Byström MG, Rasmussen-Barr E, Grooten WJ. Motor control exercises reduces pain and disability in chronic and recurrent low back pain: a metaanalysis. Spine (Phila Pa 1976). 2013; 38(6):E350-8. 2. Stabilitetsträning nacke Begränsat evidens (++) för positiva effekter efter träningsperioden vid whiplashrelaterade nackbesvär Referens Teasell RW, McClure JA, Walton D, et al. A research synthesis of therapeutic interventions for whiplash-associated disorder (WAD): part 4 noninvasive interventions for chronic WAD. Pain Res Manag. 2010;15(5):313-22. 3. Promenader/stavgång Begränsat evidens (evidensstyrka ++) för effektivitet för promenader som intervention för ryggbesvär Begränsat evidens (evidensstyrka ++) att stavgång inte har någon effekt på ryggbesvär. Studier avseende promenader som intervention för patienter med långvariga nackbesvär saknas. Referens Hendrick P, Te Wake AM, Tikkisetty AS, Wulff L, Yap C, Milosavljevic S. The effectiveness of walking as an intervention for low back pain: a systematic review. Eur Spine J. 2010;19(10):1613-20 6
4. Aerob träning Aerob fysisk aktivitet - begränsat vetenskaplig underlag (evidensstyrka ++). För långvariga nackbesvär (whiplashrelaterade besvär) saknas studier om effekterna av aerob fysisk aktivitet. När det gäller aerob aktivitet finns det inget vetenskapligt stöd för att joggning skulle vara sämre än promenader vid långvariga rygg- eller nackbesvär. Referenser Liddle SD, Baxter GD, Gracey JH. Exercise and chronic low back pain: what works? Pain. 2004;107(1-2):176-90. Marshall PW, Kennedy S, Brooks C, et al. Pilates exercise or stationary cycling for chronic nonspecific low back pain: does it matter? a randomized controlled trial with 6-month follow-up. Spine (Phila Pa 1976). 2013;38(15):E952-9. 4. Aerob träning Aerob fysisk aktivitet - begränsat vetenskaplig underlag (evidensstyrka ++). För långvariga nackbesvär (whiplashrelaterade besvär) saknas studier om effekterna av aerob fysisk aktivitet. När det gäller aerob aktivitet finns det inget vetenskapligt stöd för att joggning skulle vara sämre än promenader vid långvariga rygg- eller nackbesvär. Referenser Liddle SD, Baxter GD, Gracey JH. Exercise and chronic low back pain: what works? Pain. 2004;107(1-2):176-90. Marshall PW, Kennedy S, Brooks C, et al. Pilates exercise or stationary cycling for chronic nonspecific low back pain: does it matter? a randomized controlled trial with 6-month follow-up. Spine (Phila Pa 1976). 2013;38(15):E952-9. 5. Vattengymnastik Begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++) för att vattenterapi har positiva effekter hos patienter med kroniska ryggbesvär Vattengymnastik är inte mer effektivt än andra aktiva terapiformer.. Referens Waller B, Lambeck J, Daly D. Therapeutic aquatic exercise in the treatment of low back pain: a systematic review. Clin Rehabil. 2009;23(1):3-14. 6. Rörlighetsträning Stretchövningar för nacke och skulderbladsmuskler i kombination med annan behandling visar goda behandlingseffekter på kronisk nackbesvär Inga effekter av stretching av armens muskler eller generella stretchövningar. I yoga förkommer en mängd rörlighetsövningar, men underlaget är för osäkert för att kunna dra slutsatser avseende rörlighetsövningarnas effekt på långvariga ryggbesvär. Måttligt starkt till begränsat vetenskapligt underlag för rörlighetsbefrämjande övningar (evidensstyrka +++/++). Referens Kay TM, Gross A, Goldsmith CH, et al. Exercises for mechanical neck disorders. Cochrane Database Syst Rev. 2012;8:CD004250 Avslutande sammanfattning Personer med långvariga rygg- och nackbesvär rekommenderas muskelstärkande fysisk aktivitet och/eller specifika träningsprogram för bålkontroll för att minska smärta och öka funktionsförmåga. aerob fysisk aktivitet, för att minska smärta och öka funktionsförmåga. Den fysiska aktiviteten bör utformas och individanpassas av medicinskt utbildad personal i samråd med individen. Utgångspunkten är att individen ska vara så fysiskt aktiv som möjligt utifrån aktuellt tillstånd. muskelstärkande fysisk aktivitet / specifika träningsprogram för bålkontroll aerob fysisk aktivitet Stay active Evidensnivå Måttligt starkt till starkt vetenskapligt underlag ( +++ till ++++) Begränsat vetenskapligt underlag (++) Begränsat vetenskapligt underlag (++) 7
FYSS Kapitlet finns på FYSS hemsida Tack för uppmärksamheten! www.fyss.se Vid frågor, kontakta Wim.Grooten@ki.se Frågor? Nuvarande behandlingsprinciper Positiva utfall - i stället för smärta Välbefinnande Funktionsförmåga Återgång till arbete Kroppsmedvetande Ändra sin uppfattning om smärta Nuvarande behandlingsprinciper Fokusera på positiva utfall - i stället för smärta Välbefinnande Funktionsförmåga Återgång till arbete Kroppsmedvetande Ändra sin uppfattning om smärta Verkningsmekanismer Muskelstärkande fysisk aktivitet Rörelser minskar stelheten i muskler och leder Aerob fysisk aktivitet Oklar mekanism troligen via egen endorfinproduktion Rörlighetsbefrämjande fysisk aktivitet Disk /led - ökning av den metabola transporten Övriga effekter Rörelserädsla minskar Effekt på central nivå ökning av endorfinproduktion Verkningsmekanismer I princip alla kontrollerade rörelser som ökar rörlighet, styrka och kondition kan användas, men att de inte bör belasta leder/muskler för mycket. För att veta vad som är för mycket, det vill säga med vilken intensitet, frekvens och duration patienten ska utföra rörelserna, rekommenderas att patienten tar hjälp av utbildad sjukvårdspersonal. 8