KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun
2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Rektorsbyte samt personalbyten har säkert påverkat årets resultat, då det alltid tar lite tid att arbeta ihop sig med nya parter. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Fritids har en gång i månaden ett månadsmöte på kvällen för att hinna prata ihop sig om verksamheten och få en samsyn kring hur arbetet ska läggas upp. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Det har kommit in ny personal under året och det har funnits en oro kring hur det kommer att bli till hösten. Personal som kan dela på uppgifter är få och behovet av att täcka på många håll är stort. Flera i personalen arbetar deltid. Det här gör att flera känner sig pressade och har svårt att hitta forum där de kan ge information till varandra. Förskoleklassen och fritids arbetar i samma lokaler, men har även här svårt att hitta tid för möten, för att få en samsyn över verksamheterna och vad som ska gälla i lokalerna. Informationen från mig som rektor har också varit svår att få fram då det idag inte finns någon avsatt tid där rektor är med på fritids träffar. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder Rektor avsätter tid för att finnas med regelbundet på fritids träffar på fredagar. Se till att både förskollärare och fritidspersonal deltar när det är månadsmöte på fritids. Ändra min tjänst till två renodlade tjänster som förskolechef och rektor. 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar När jag kom som ny fanns ingen rutin för att möta fritids annat än på arbetslagsträffar. Jag känner att det har varit svårt att nå fram med information och driva utvecklingen framåt. När jag nu lägger nästa termins kalendarium ska vi försöka att få till regelbundna träffar på fredagar i den mån det går. Det är svårt att få in det antal möten som egentligen skulle behövas, då min tjänst är fördelad på tre orter och uppdelad på både förskola, barnomsorg och skola med fritids och förskoleklass.
3(5) 1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Verksamhetsår Antal elever Fk-åk 3 Antal elever Åk 4-6 Fritids budget i tkr Utfall Budg Förbrukningsmaterial/ Elev, Budg Matkostnad /elev Tilldelning tjänster 2010-2011 30 5 210 2011-2012 32 13 824-139 630 1369 190 2012-2013 37 7 1114-259 631 1500 190 Fritidsresurs i skolan Skolresurs på fritids Verksamhetsår Fritidspedagogutbildning 2010-2011 2011-2012 2012-2013 HT185 VT105 Lärarutbildning Förskollärarutbild ning Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med barn Annan Outbildad 25 25 VT80 av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Fritidshemmets och förskoleklassens personal behöver ha gemensam tid för att kunna skapa en helhet för eleverna under dagen. Det är viktigt att alla har en samsyn kring vad som gäller och att de hinner delge varandra information, då de arbetar med samma elever i samma lokaler, men på olika tider. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Vi behöver skapa regelbundna forum för fritidspedagoger och förskollärare att mötas, för att få en bättre verksamhet. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Vi vill kunna styra över vikarietillsättningen, som det har varit i år så skapar det oro och stress. Personalen tar knappt semester för att de känner att elevgrupperna blir oroliga och att kollegorna får en alltför tung arbetsbelastning.
4(5) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kartläggning utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2010:3 I vilken mån ger fritidshemmet barnen en meningsfull fritid, stöd i utvecklingen och en god omsorg under morgnar, eftermiddagar och lov? Var befinner vi oss i förhållande till skolinspektionens resultat? 5. De äldre barnen erbjuds ett innehåll som passar åldersgruppen Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls X : När vi har många äldre elever är det lätt att utmana dem, när vi har grupper med flera yngre elever är det svårare. De äldre får ofta förfrågningar att leda de yngre eleverna i till exempel idrott, samlingar och spelinstruktioner. Det här har ofta varit uppskattat och känts som ett lyft för de äldre eleverna. Det är få elever som har svårt att komma igång och göra något på fritids. Förslag till utveckling Ta med de äldre eleverna i diskussionen om hur miljön ska utformas. Försöka hitta tillfällen för personalgruppen att prata ihop sig, trots att bemanningen är extremt tight. 3.2 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor är Vi arbetar dagligen med den demokratiska processen och eleverna är delaktiga. Flexibilitet är något som kännetecknar vår verksamhet, ser vi att eleverna har kommit igång och leka intensivt, så avbryts inte den verksamheten. Verksamheten har kunnat erbjuda ett stort utbud trots få personal eftersom vi har en stor bredd i vår kompetens i arbetslaget. Mål som behöver synliggöras 1)Att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 2)Att varje elev kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Vad behöver utvecklas - förslag till åtgärder 1)Lägga upp gemensamma regler som alla arbetar efter både på fritids och i förskoleklass. Introducera ny personal. Delge skolan fritids regler så att de använder sig av samma regler när de lånar fritids saker. Skapa bestämda platser för förskoleklass och fritids att hänga upp saker.
5(5) 2) Skapa samlingar med språkutmaningar till exempel musiksagor, folksagor etc. 4. Fritidshemmets egna prioriterade mål 4.1 Vi vidareutvecklar värdegrundsarbetet på skolan. Vi har sammanställt en elevhälsoplan för hur vi ska arbetar med värdegrunden. Till hösten ska hela skolan arbeta med gemensamma mål vissa veckor för att få en samsyn och Vikänsla. Fritids ska vara med i det här arbetet. 4.2 Hur upplevs arbetsbelastningen för er pedagoger nu. Bristen på tid att samtala och delge varandra information skapar stress och oro i elevgruppen. Problem med vikarieanskaffningen har varit mycket påfrestande och tar tid från eleverna och skapar oro i grupperna. Vi försöker hitta tider på höstens schema att samtala med varandra. En anteckningsbok att skriva ner vad som bestäms för att de som inte är närvarande ska kunna ta del av det som sagts. Förslag: Förskollärarna ska vara med på månadsmötet för att få en samsyn kring regler och lokaler. Starta alltid mötet med de gemensamma punkterna. 4.3 Vi ska stimulera elevernas utveckling och lärande. Eleverna har varit med och utformat teman och kommit med idéer som visar att eleverna har utvecklats och tagit till sig kunskaper. När eleverna är delaktiga i någon form ser vi att de har förstått och tagit till sig det vi försökt förmedla. Samarbetet mellan eleverna är den stora vinsten i våra temaarbeten. Socialt samspel, ordning och reda samt förmågan att dela med sig och att lära varandra är flera av de förmågor vi tränar. 4.4 Vi erbjuder en meningsfull fritid. Alla elever är delaktiga och det finns ett varierat utbud. Det är inga barn som går omkring och inte har något at göra. Barnen är nöjda och känner sig trygga. Vi ser att alla har stimulerande aktiviteter. Vi behöver fortsätta att involvera alla elever i gruppen, så att de känner sig viktiga. 4.5 Vi ska komplettera utbildningen i förskoleklass Gemensamma samtalstider mellan personalen har saknats i år, vilket innebär att det har varit svårt att komplettera undervisningen i förskoleklass. Nästa läsår måste vi se till att skapa tid att träffas för att eleverna ska känna att de får en helhet hela dagen.