Projektmaterial DATORN I SPRÅKUNDERVISNINGEN Medborgarskolan Stockholms län Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Projektansvarig... 3 B. Projektpresentation... 3 1. Bakgrund... 3 2. Projektets syfte... 4 3. Aktörer... 4 4. Den egna organisatoriska miljön... 4 5. IT-mognad... 6 6. Målgrupp och marknadsföring...6 C. Utveckling genomförande... 6 7. Utbildningens organisation och uppläggning...7 8. Antal genomförda kurser...7 9. Arbetsformer... 8 10. IT-stöd i projektet... 8 D. Resultat... 8 11. Kursutvärdering... 8 12. Ekonomi... 9 13. Slutsatser... 9 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2
PROJEKTNAMN: DATORN I SPRÅKUNDERVISNINGEN Sammanfattning Projektets syfte har varit att integrera datorn som pedagogiskt hjälpmedel i språkkurser. Den pedagogiska idén bygger på att alla sinnen med språkdataprogrammets hjälp skall stimuleras för att få ett bättre inlärningsresultat. Datorstödda språkkurser har hållits i finska, franska, italienska, spanska och i svenska som främmande språk, totalt 32 kurser. Målgrupp har varit den språkintresserade allmänheten. Deltagarnas ålder har varierat från 20 till 63 år. Både kursledare och deltagare har uppfattat datorstödet som stimulerande och ledande till bättre resultat. Summary The purpose of the project has been to integrate the computer as a teaching aid in language courses. The pedagogical idea is based on all the senses being stimulated to achieve a better learning result using the computer language programmes. Computer aided language courses have been held in Finnish, French, Italian, Spanish and Swedish language for foreigners, in total 32 courses. The target group has been the general public interested in language learning. The age of the participants varied from 20 to 63. Both teachers and students have appreciated computer aided language learning as enriching and resulting in improved language ability. A. Projektansvarig Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: B. Projektpresentation Fredrika Trogard Medborgarskolan Stockholms län Box 704 20 107 25 STOCKHOLM Tfn 08-692 11 73 Epost: fredrika.trogard@medborgarskolan.se Se ovan Se ovan 1. Bakgrund Flera år före projektet hade jag som språkansvarig på Medborgarskolan Stockholms län funderat på hur språkundervisningen skulle kunna effektiviseras i våra språkkurser. Datorstöd i kurserna framstod som en möjlighet att skapa större variation och effektivitet i inlärningsarbetet. Redan under hösten 1997 kontaktade jag Skolverkets IT-enhet för att höra om det fanns forskningsrapporter som behandlade datorstöd i språkundervisningen. IT-enheten uppgav att det pågick många datorstödda projekt i skolorna men att få rapporter fanns att tillgå. Inte förrän våren 1998 lyckades jag genom Lärarhögskolan få tag på en forskningsrapport Multimedia och informationsteknologi i språkundervisningen vid universitet och högskolor i Sverige utgiven av Högskoleverket. Denna rapport har fungerat som en betydelsefull inspirationskälla för projektets tillkomst. Under hösten 1998 bildade jag en arbetsgrupp för ett förprojekt med två språkansvariga administratörer tillika språklärare. Till gruppen knöts även en IT- Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3
kunnig person och en språkpedagogisk expert. Kontakt togs också med Mats Forsgren, professor i franska vid Stockholms universitet och ledarutbildare i språk vid Medborgarkolan, som berättade att vid institutionen för franska och italienska hade ett språkprojekt med datorstöd, FriDaprojektet, precis avslutats. Jag kontaktade FriDaprojektets projektledare André Kahlmann som gav mig värdefulla upplysningar och bjöd in mig att besöka universitetets lärostudio i språk där jag tog del av ett stort antal olika språkdataprogram. Under våren 1999 fortskred arbetet med bl a läromedelsinventering. Intern marknadsföring av förprojektet genomfördes vid flera tillfällen under våren. Vid dessa tillfällen förevisades olika språkdataprogram. I maj 1999 genomfördes en pilotkurs i italienska med datorstöd. Kursdeltagare var språkansvariga administratörer inom Medborgarskolan och kursledare var initiativtagaren till förprojektet. En noggrann utvärdering gjordes. Den vid tillfället samlade kunskapen om datorstöd och erfarenheterna från kursen var underlag när vi i juni formulerade vår ansökan till Folkbildningsrådet inom ramen för IT-stöd i folkbildningsverksamheten. 2. Projektets syfte Syftet med projektet var att integrera datorn som pedagogiskt hjälpmedel i språkkurser. Datorn skulle inte ersätta någon del av den sedvanliga undervisningen utan komplettera och förstärka inlärningen av språkliga färdigheter. Med datorstöd involveras flera sinnen i inlärningsprocessen vilket gör att deltagarnas individuella behov och olika inlärningsstilar bättre kan tillgodoses. Vi ville genom att införa datorstöd utveckla och utvärdera en pedagogik för vuxna som skulle ge god effekt vid språkinlärning. Projektets syfte har inte ändrats under genomförandet. 3. Aktörer En projektorganisation med projektgrupp och projektledare upprättades vid projektstarten i september månad 1999. I projektgruppen ingick två språkansvariga administratörer, Elisabeth Kruskopf och Marianne Moshiri, från de avdelningar som anordnade kurser med datorstöd. En IT-expert, Jan Lundeen vid Medborgarskolans riksorganisation, och en språkpedagogisk expert, Ulf Levihn vid Örebro universitet, var dessutom knutna till projektgruppen. De kursledare som har haft uppdrag att leda språkkurser med datorstöd har knutits till projektorganisationen som en referensgrupp. Projektledaren har tillsammans med projektgruppen planerat verksamheten. Kursgenomförandet har omfattat vt 2000, ht 2000, vt 2001 (januari, februari) och har skett i samverkan med de avdelningar som deltagit i projektet. Projektet avslutades i februari 2001. 4. Den egna organisatoriska miljön Medborgarskolan är ett av de större studieförbunden i Sverige, www.medborgarskolan.se. Det bildades 1940 och bedriver verksamhet i hela landet. Medborgarskolans övergripande verksamhetsidé är att vara allmänhetens studieförbund med ett brett utbud baserat på kunskap och kvalité. Medborgarskolan har en humanistisk kunskapssyn som finns formulerad i två måldokument, Humanistiskt bildningsprogram och Humanism och humanistisk pedagogik, vilket bl a innebär att undervisningen i kurserna skall bedrivas med största möjliga hänsynstagande till den enskilde individens personliga förutsättningar. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4
Kursutbudet är stort och mångskiftande där språkverksamheten utgör en betydande andel av den totala verksamhetsvolymen. Språk har alltid ansetts som betydelsefullt och profilskapande inom Medborgarskolan. Vid upprepade tillfällen genom åren har rikstäckande kvalitetssatsningar gjorts för att stärka ämnesområdets ställning inom organisationen. Av Medborgarskolans kunskapssyn följer att det bästa inlärningsresultatet uppnås med varierande undervisningsmetoder och teori varvat med praktiska övningar. För att uppnå dessa mål i kurserna krävs pedagogiskt väl utbildade ledare vilket gjort att Medborgarskolan alltid satsat på en kvalificerad ledarutbildning. Det finns följaktligen ett stort antal utbildningar för språkledarna. Dessa utbildningar har utarbetats av språkpedagogiska experter som är knutna till Medborgarskolans riksorganisation. Medborgarskolan leds av en riksorganisation och är indelat i tretton distrikt. I varje distrikt finns ett distriktskansli. I varje distrikt finns ett antal avdelningar som är självständiga juridiska personer. Avdelningar, distrikt och riks-organisation leds av styrelser. Medborgarskolans stockholmsdistrikt har haft det övergripande ansvaret för projektets genomförande som skett i samverkan med fyra av distriktets totalt nio avdelningar. Projektledaren är i sin ordinarie befattning(en deltidstjänst på 60%) verksam som språk- och musikansvarig på stockholmsdistriktets utvecklingsavdelning. Utvecklingsavdelningen ansvarar bl a för den pedagogiska utbildningen av kursledarna och för utveckling av olika ämnesområden. Den verksamhet som utvecklats inom projektet har termin för termin successivt vuxit i volym. En direkt följd av projektet är att en av avdelningarna har inrett en ny datasal som enbart används i språkundervisningen fr o m Vt 2001. Investeringen har skett helt utanför projektets ekonomiska ram. Detta innebär att kursledarna i språk och deras kursdeltagare slipper att konkurrera om utrymmet i de annars så attraktiva datasalarna. En annan avdelning som helt saknar egen datasal har hyrt in sig i en gymnasieskola. En ovärderlig tillgång i projektet har varit distriktets egen datastudio där två avdelningar har hållit sina kurser. Allt fler kursledare i språk har börjat efterfråga möjligheten att använda datorn i språkundervisningen. En av de bidragande orsakerna till detta är att kursledarna i projektet har fungerat som viktiga marknadsförare av den nya verksamheten. Avdelningar i andra delar av landet som varit i kontakt med projektet har visat stort intresse för den nya verksamheten. De har själva startat datorstödda språkkurser och då fått stöd av projektledaren. Med stöd av Medborgarskolans riksorganisation har projektledaren tillsammans med den språkpedagogiskt sakkunnige i projektet, Ulf Levihn, verksam vid Didaktikforum vid Örebro universitet, utarbetat en ledarutbildning Språk med datorstöd med fokus på Cd-rom som grundar sig på erfarenheterna i projektet. Två utbildningar har genomförts under hösten 2000. Den första utbildningen hölls i Stockholm i början av oktober med kursledare från både stockholmsregionen och närliggande distrikt. Den andra hölls i Göteborg där ledare från västkusten och Skåne deltog. I vår planeras ytterligare utbildningar i Örebro och Norrköping. Några av de språkledare som deltagit i utbildningarna har utsetts av sina avdelningar att leda introduktionen av datorstödet bland sina kollegor. Kursinnehållet i ledarutbildningen Språk med datorstöd- med fokus på Cd-rom tar bl a upp pedagogiska och tekniska frågor som kan uppstå i datorstödda kurser. En utbildning för språkadministratörer har utarbetats av projektledaren för att stimulera och underlätta marknadsföringen och organisationen av datorstödda språkkurser. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5
5. IT-mognad Inom projektgruppen fanns redan före projektstarten erfarenheter av IT-stött lärande. Två av projektgruppens medlemmar har bedrivit IT-stödda distans-studier via First Class, dock inte i språk. Inom förprojektet våren 1999 genomfördes en pilotkurs i italienska med datorstöd. Kursen leddes av projektledaren. Det finns en stor datamognad hos de avdelningar som medverkat i projektet. Tre av dessa är t ex certifierade för att utfärda datakörkortet ECDL. Inom ledarutbildningen har Medborgarskolan sedan år 1996 erbjudit ledarna utbildning i användning av Internet. Bland de ledare som rekryterats till projektet fanns redan erfarenheter av datorstöd i undervisningen. Det gällde framför allt kursledarna i svenska som använt datorstöd i SFI-undervisningen. På övriga ledare har också ställts krav på god datorvana. 6. Målgrupp och marknadsföring Den målgrupp som vi vänt oss till har varit den språkintresserade allmänheten. Av kursutvärderingarna har framgått att deltagarnas ålder varit spridd från 20 till 63 år. Den interna marknadsföringen påbörjades genom att samtliga avdelningar inom stockholmsdistriktet informerades på s k medarbetardagar och vid besök på avdelningarna. I tidskriften Tidsspegel, rikstäckande inom Medborgarskolan, publicerades i januari 2000 en artikel om projektet, skriven av projektledaren. Internt har projektet visats stort intresse. Andra distrikt inom Medborgarskolan har inbjudit projektledaren för att presentera och diskutera projektet. Den externa marknadsföringen har bl a skett genom att utsända sedvanliga kursprogram till allmänheten och via vår hemsida. Säljbrev har också sänts ut till tidigare kursdeltagare. I kursprogrammens texter har vi varit noga med att förklara datorstödets innebörd för att inte skrämma bort någon. Vi framhöll att det krävdes liten datorvana och att kursledaren skulle handleda deltagarna in i språkdataprogrammen. En lista med säljargument sammanställdes under hösten 1999 för att underlätta avdelningarnas marknadsföring av kurserna. I listan redogjordes för kursuppläggning och pedagogiska fördelar, var språkkurserna skulle anordnas och i vilka språk. Före varje terminsstart har Provapå-kvällar anordnats för intresserade. Vid dessa tillfällen demonstrerade kursledarna programmen. Projektledaren har också berättat om projektet på ett seminarium, IT i folkbildningen - möjligheternas arena. Arrangörer var bl a Stockholms läns bildningsförbund. C. Utveckling genomförande Vår pedagogiska idé bygger på att alla sinnen skall stimuleras och involveras i inlärningsarbetet. Det är allmänt bekant att ju flera sinnen som är involverade i inlärningsprocessen desto bättre blir inlärningsresultatet. Datorn framstod därför för oss som ett hjälpmedel som skulle kunna förbättra deltagarnas möjligheter att få sina individuella behov och lärstilar tillgodosedda. I språkdataprogrammen tillgodoses nästan alltid samtliga lärstilar genom att deltagaren får se, höra, tala och göra olika övningar. I projektet har vi hela tiden betonat att datorn inte får bli det dominerande inslaget i kursen utan endast ett komplement. Datorn skall förstärka inlärningen av språkliga färdigheter. Språkforskningen visar att studerande som använder språkdataprogram i sina språkstudier snabbare uppnår språklig exakthet och säkerhet. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6
7. Utbildningens organisation och uppläggning Den största delen av vår kursverksamhet sker på kvällstid men även kurser på dagtid förekommer. I språkkurserna träffas deltagarna för det mesta en gång per vecka under ca 8-10 veckor. Den vanligast förekommande lektionstiden är 2x45min i de s k turistspråken ( engelska, franska, italienska, spanska, nygrekiska m fl). Utländska medborgare som studerar svenska som främmande språk har däremot 4x45min per gång och lektioner 2ggr per vecka under 5 veckors tid. Första terminen som vi erbjöd allmänheten datorstödda språkkurser valde vi att marknadsföra två kurstyper. Den ena erbjöd kursdeltagarna datorstöd vid varje lektionstillfälle och den andra vid vart tredje lektionstillfälle. Det visade sig ganska snart att det som deltagarna var intresserade av var datorstöd vid varje lektionstillfälle. Vi använder nu datorn vid varje lektionstillfälle. Kurslängden för datorstödda språkkurser har varit densamma som för traditionella kurser. Lektionstiden har ibland förlängts från 2x45 min till 3x45 min för att få ökat tidsutrymme för språkövningar vid datorn. Antalet deltagare per kurs har varierat från 6-12. Varje deltagare har haft tillgång till en egen dator under lektionstid. Lektionerna har skett i Medborgarskolans egna lokaler eller i enstaka fall i förhyrda skollokaler. De datorer som använts i språkundervisningen har varit utrustade med headset för att deltagarna inte skulle störa varandra. De lektioner som tillbringats framför datorn har varit uppdelade i kortare pass. Vid de intervjuer som gjorts med lärarna framkom att två pass per lektionstillfälle varit det vanligaste. Tiden för ett sådant pass har varierat från 15-45 minuter. Kursuppläggningen har i princip varit som i en icke datorstöd kurs dvs tiden har fördelats mellan lärarledd undervisning, gruppövningar, rollspel och enskilda övningar. Det datorstödda inslaget i kursen har alltid introducerats av kursledaren. Vid datorn har deltagarna för det mesta arbetat individuellt, någon enstaka gång i par. Kursmaterialet har varit kursbok och Cd-romskiva. Innehållet på Cd-romskivan är uppbyggt i teman. Inom varje tema kan deltagaren välja mellan olika språkövningar, t ex uttal, ordinlärning, läs- och hörförståelse samt grammatik. Disketter med grammatikövningar har endast använts i svenska som främmande språk. Under första terminen tillätt vi deltagarna att låna hem vissa Cd-romskivor som ej var bundna till licenser, ett system som vi numera nästan helt frångått. Orsaken till detta är att vi upptäckt att det finns deltagare som tror att de kan lära sig språk endast via Cd-romskivan och följden blir att de slutar komma till kursen. Det är viktigt att kursledaren framhåller att språkinlärning sker bäst i interaktion med andra. Cd-romskivan är endast ett verktyg för att snabbare uppöva språkliga färdigheter. En annan nackdel med hemlån är att duktiga deltagare studerar vidare på egen hand med hjälp av Cd-romskivan vilket gör att heterogeniteten i gruppen ökar. En del av de språkdataprogram som använts har ej varit samordnade med kursböckerna Detta har gjort att kursledarna har fått ägna en viss tid åt att finna gemensamma teman för att koppla samman bok och Cd-romskiva. Samtliga kursledare hävdar att detta varit enkelt att göra. 8. Antal genomförda kurser Terminer: Vt 2000 Ht 2000 Vt 2001 Finska_ - 1 2 Franska 1 1 - Italienska 2 - - Spanska 1 2 5 Svenska som 5 3 9 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7
främmande språk Antalet deltagare i denna nya verksamhet har varit ca 200 personer i 32 kurser. Kurserna har varierat från nybörjar- till medelsvår nivå. Avhoppen från kurserna har varit få. 9. Arbetsformer Förslag på arbetsformer inom projektet har framlagts av projektledaren. Avdelningar som var intresserade av att deltaga i projektet inbjöd projektledaren till kursledarmöten. En del av ledarrekryteringen skedde vid dessa möten. Även ett rekryteringsseminarium, som leddes av projektledaren, hölls under en dag i oktober 1999. På ett endagsseminarium i början av december 1999 träffades projektgruppen och kursledarna för att slutgiltigt diskutera och fastställa arbetsformerna i projektet. Inför kursstarten i januari 2000 anordnades en datautbildning för kursledarna. Även ett första lärarmöte hölls strax före kursstarten. Vid detta möte erhöll kursledarna var sin ledarpärm med instruktioner om hur projektet skulle bedrivas. I denna pärm skulle också all dokumentation av verksamheten i kursen samlas, dvs hur kursledaren förberedde och arbetade med datorstöd. Projektledaren har under terminerna samlat kursledarna till obligatoriska möten för att stämma av verksamheten. Bandade intervjuer med kursledarna har skett i slutet av projektet för att få en bättre helhetsbild av verksamheten. De valda arbetsformerna har fungerat bra. Detta gäller även datasupport. En välfungerande sådan såg vi som en viktig framgångsfaktor. Varje kursledare har därför direkt kunnat få hjälp under lektionstiden. Ledarpärmen innehöll också en lista med anvisningar för arbetet i datasalen. Det är viktigt att ledarna känner sig trygga i undervisningsmiljön. 10. IT-stöd i projektet Ursprungsidén var att både kursledare och deltagare skulle arbeta via Internet med språkövningar från olika webbplatser men även med Cd-romskivor och språkdisketter. Vi insåg dock ganska snart att det skulle krävas alltför mycket arbete och tid för att hitta och utvärdera användbara webbplatser. Kursarbetet skulle också bli mera tekniskt svårhanterligt för ledare och deltagare, utbildning av framför allt mindre datorvana deltagare hade också varit nödvändigt vilket förskjutet det egentliga arbetet i kurserna framåt i tiden. Vi beslöt därför att endast använda Cdromskivor och språkdisketter. De är tekniskt lätta att hantera och arbete med dessa kräver inte mycket datasupport. Detta val som vi gjorde i början av projektet har visat sig vara en lyckoträff. Vi har haft få problem och nästan inga driftsstörningar. Både kursledare och deltagare har tyckt att skivorna varit lätthanterliga. Ett problem som dock uppstått är att vissa deltagare har haft svårigheter med att få sitt uttal godkänt av datorn vilket beror på att språkdataprogrammet endast kan identifiera tre standard-röstlägen (barn, kvinna och man). Om deltagarna ligger utanför dessa så kallade standardröstlägen godkänner datorn inte uttalet. D. Resultat 11. Kursutvärdering I den ursprungliga handlingsplanen tänkte vi oss att varje kursledare skulle ha två kurser på samma nivå - i en skulle undervisningen ske utan datorstöd, i den andra med datorstöd. Tanken var att på så sätt kunna göra en värdering av inlärningsresultatet mellan kurserna. Vi fann emellertid att en sådan jämförelse för Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8
att vara tillförlitlig skulle kräva samarbete med en pedagogisk institution. Sådana insatser bedömdes inte möjliga inom projektets ram, dels på grund av att antalet deltagare kunde förutsättas bli ganska begränsat eftersom det var första gången som språkkurser med datorstöd marknadsfördes, dels skulle antalet agerande öka inom projektorganisationen och därmed kunna spräcka budgetramen. Vi valde därför att endast starta kurser med datorstöd. Kursutvärderingarna har varit utformade så att deltagare och kursledare har lämnat individuella synpunkter på undervisningen och dess resultat. Språkkurserna har alltså utvärderats fortlöpande av både ledare och deltagare enligt särskilda frågeformulär. Under första terminen gjordes utvärderingarna vid det första lektionstillfället, i mitten av kursen och vid sista lektionstillfället. Under den följande terminen skedde utvärdering vid två tillfällen, i början och i slutet av kursen. Materialet har behandlats konfidentiellt. Projektledaren har sammanställt de inkomna utvärderingarna som sedan delats ut till kursledarna för diskussion vid möten. Omdömena i utvärderingarna har varierat alltifrån positiva till entusiastiska. Negativa synpunkter har endast framkommit i samband med uttalsövningar, (se IT-stöd i projektet sid 8). Ett representativt urval av utvärderingarna där också de ställda frågorna framgår bifogas som fil. Samtliga språk och nivåer inom kurserna finns med i urvalet. Bandade intervjuer har gjorts med samtliga kursledare. Intervjutiden har varierat från ca 20 min till 40 min. Kursledarna har fått ta del av frågorna före inspelningen. Intervjuerna visar bl a att kursledarna känt sig stimulerade av att arbeta med ett nytt hjälpmedel. Den allmänna uppfattningen är att kursdeltagarna snabbare tagit till sig kursinnehållet. Ett urval av intervjuerna bifogas som fil. 12. Ekonomi Projektet tilldelades 290 000 kr från KK-stiftelsen. Den totala projektkostnaden blev 451 607 kr. Egeninsatsen blev således 36 %. De största posterna av projektmedlen har varit löner till projektledningen och inköp av läromedel. Projektets löptid omfattade september 1999 till och med februari 2001. Driftskostnaderna för datorstödda språkkurser är högre än för kurser i traditionell form. Detta beror bl a på att i lärosalen måste finnas datorer utrustade med headset. Kostnader för språkdataprogram och högre arvoden till kursledarna är andra tillkommande kostnader. 13. Slutsatser Medborgarskolan har genom projektet vunnit nya erfarenheter som bidragit till att förnya arbetssättet i språkkurserna. Datorstödet har uppfattats som positivt av både kursledare och deltagare. De tycker att datorstödet är stimulerande, det ger variation i inlärningsarbetet och ett kvalitativt bättre resultat. Den nya verksamheten har väckt stort intresse inom flera andra distrikt som redan startat eller som nu planerar för att få igång datorstödda språkkurser. Förutsättningarna för fortsatt utveckling måste bedömas som goda men kräver tillgång till datorer, vilket kan vara svårt att realisera i den ganska resurssnåla folkbildningsvärlden. Det behövs också fortsatt sökande efter språkdataprogram som är bättre pedagogiskt uppbyggda. Ledarutbildningen är fortsatt viktig för att göra kursledarna medvetna om att datorstödet inte får bli det dominerande inslaget som tränger undan andra moment i språkundervisningen. Projektledaren kommer att fortsätta introduktionen av datorstöd genom att utbilda språkadministratörer och kursledare. IT-stött lärande är en undervisningsform som omfattas av allt flera och som inom kort kommer att påverka hela utbildningssektorn på alla nivåer. Inom Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9
folkbildningen kommer IT-stöd med all säkerhet att i framtiden utgöra ett naturligt inslag inom vitt skilda ämnesområden. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10