Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek

Relevanta dokument
Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

Arbetsplan Mira Fritids

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Arbetsplan Äppelbo förskola

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Lyckan, Nattis

Vuollerims Friskola ska vara ett naturligt val av skola för familjer i samhället, utifrån skolans värden och pedagogiska arbete.

Häftiga hästskolampan Hanna

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

SÅ UTVECKLAR DU EN VERKSAMHET SOM UPPFYLLER UPPDRAGET

Lokal arbetsplan för förskolan

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan läsåret 17/18. Lidingö stads öppna förskola. Öppen förskolas uppgift enligt Skolverkets allmänna råd:

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsrapport läsåret Fogdegatan 60 Klockaregården 36 Rågången 15

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Kvalitetsarbete i förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Plan för fritidsverksamheten

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

Verksamhetsplan Fritidshemmet

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Mjölnargränds förskola

Arbetsplan för Ängen,

Kvalitetsdokument 2013/2014

Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

Förskoleområde Trångsund 2016

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Systematiska kvalitetsarbetet

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

LOKAL ARBETSPLAN 2014

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Balthazar Science Center. Skolprogram. Upplev, prova, bygg och lär. Låt dig inspireras, experimentera och väck lusten till nya upptäckter!

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Teamplan Ugglums skola F /2012

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Vi använder bla "Vad tar jag med mig tillbaka till arbetet", disskuterar vad vi kan ha användning av och hur vi ska

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Kvalitetskrav Fritidsgårdar

och hur viktigt det är med kommunikation En inspirationsföreläsning av Andreas Åkesson

Hemsidans betydelse inom förskolan

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Transkript:

Rapport för perioden 2012-01-01 2012-12-31 Fritidsverksamheten på KomTek Martina Finér december 2012

Sammanfattning KomTek erbjuder fritidsaktiviteter för kommuninvånarna med fokus på praktisk teknik. Syftet med verksamheten är att öka intresset för teknik i alla åldrar men främst hos barn och ungdomar och särskilt hos tjejer. Når vi invånarna i kommunen och kan vi förmedla att det är roligt och inte nödvändigtvis särskilt svårt att jobba med teknik? Slutsatsen blir att en särskild satsning på utbudet för ungdomar och på att nå ut till de områden som inte naturligt söker sig till KomTeks lokaler behövs inför nästa år. Bakgrund Teknikyrken är för många förknippat med smutsiga och bullriga miljöer, tunga lyft och obegripliga maskiner. Så ser det inte alls ut och på KomTek kan man se en annan bild. Teknik är en naturlig del av dagens samhälle och ju tidigare man väcker intresset hos individen desto bättre är det. KomTek finns för att ge alla möjligheten att prova på att jobba med teknik. Att på ett praktiskt och förståeligt sätt lära sig om material, verktyg och tekniska lösningar i en trygg och inspirer ande miljö. På så vis tror vi att fler utbildar sig inom teknik och väljer ett tekniskt yrke. Idag går näringslivet miste om nästan hälften av rekryteringsbasen eftersom tjejer inte uppmuntras att utveckla ett teknikintresse och därmed inte utbildar sig inom tekniskområdet. Ett viktigt steg för att skapa fler tekniker för framtiden är att få fler tjejer intresserade av teknik och att sedan välja tekniska utbildningar och arbeten. I fritidskurserna och på aktiviteter ute hos våra samarbetspartner träffar vi barn och ungdomar och presenterar teknik på spännande och roligt sätt. Genom att lära sig behärska området växer individen och blir mer självsäker, kreativ och företagsam. Syfte KomTek ska vara teknikskolan för alla kommunens invånare. Genom att erbjuda ett brett utbud av fritidsaktiviteter ska det finnas en ingång för alla, oavsett ålder eller erfarenhet ska man kunna komma till KomTek för att fördjupa sina kunskaper i teknik och utmana sin kreativitet och problemlösningsförmåga. I ett samhälle där tekniken byggs in och göms ska man på KomTek kunna utforska mekanismerna som styr en stor del av det vi har runtomkring oss varje dag. Genom att göra tekniken begriplig och visa på kopplingar till deltagarnas vardag och intressen skapas nyfikenhet och en lust att lära mer. Varje deltagare ska mötas på sin egen nivå och få möjlighet att utvecklas i sin egen takt. Individen ska lära sig att lita till sin egen förmåga. Deltagaren ska få med sig ett teknikspråk, att kunna tala om teknik och exempelvis använda rätt namn på verktyg är en viktig del i att 2

erövra det nya kunskapsområdet. All verksamhet ska genomsyras av ett entreprenöriellt tänk och dialogen ska uppmuntra till frågor och diskussion. KomTeks timvikarier har alla viktiga erfarenheter och kunskaper som berikar fritidsverksamheten. Alla som håller i en aktivitet ska få det stöd som behövs och känna att de får möjlighet att utvecklas. Frågeställningar Är KomTek tillgängligt för alla kommuninvånare? Hur når information om vår kursverksamhet till kommuninvånarna? Hur utmanas varje individ i en grupp där alla har olika förkunskaper? Hur presenteras tekniska lösningar på ett begripligt och intressant sätt? Hur väcker man lusten och nyfikenheten för teknik och hur hålls intresset levande? Hur ges KomTeks timanställda en bra arbetssituation och tillhörighetskänsla? Metod Efter varje kurs görs en utvärdering i samtalsform mellan grupp och handledare. Deltagarna gör även en skriftlig utvärdering, omyndiga barn tillsammans med vårdnadshavare. Under året ändrades utvärderingsrutinen för barn och ungdomskurserna från att deltagarna själva fyller i blanketten vid sista kurstillfället till att blanketten skickas hem och deltagarna fyller i den tillsammans med vårdnadshavare. Under höstterminen utökades utvärderingsblanketten för vuxna med frågan Hur fick du höra talas om KomTek?. I samtal med föräldrar till barn som deltar i kurs fråga hur man hörde talas om KomTek. Information samlas från deltagarlistorna gällande deltagarnas spridning i kommunen samt om barnen återkommer till verksamheten. Möten för diskussion och utbyte av erfarenheter mellan handledare/teknikpedagoger i olika konstellationer under året, även regionalt och nationellt inom KomTekrörelsen. Samtal med kurshandledare sker regelbundet innan och under kursen. Efter avslutad kurs görs en uppföljning med utgångspunkt i tidigare samtal och utvärderingar. 3

Resultat Är KomTek tillgängligt för alla kommuninvånare? Kursverksamheten består av åldersinriktade block som alltid följer samma pedagogiska upplägg. (se bilaga) Det praktiska innehållet varierar vilket gör att deltagaren kan gå under samma kursnamn flera kursomgångar och känna att det är nytt och utmanande varje gång. Kurserna som riktar sig upp till barn upp till 12 år har erbjudits kvällstid två olika vardagar och dagtid på helgen. Året har haft fyra kursomgångar. När kursplatserna fyllts och kön blivit lång nog att fylla en egen kurs har en sådan startats. Kursen för ungdomar spänner över en hel termin och har haft två kursomgångar under året. Flera föräldrar har efterfrågat en fortsättning på Från idé till succé för yngre tonåringar som alternativ till Praktisk design. Kursen för vuxna riktar sig främst till kvinnor. Efter överenskommelse hålls en kurs för både män och kvinnor alternativt bara män. Kursen har haft sju kursomgångar under året. Lek fram kul teknik, 6 tillfällen/kurs, för barn 7-9 år Från idé till succé, 6 tillfällen/kurs, för barn 10-12 år Praktisk design, 13 tillfällen/kurs, för ungdomar från 13år Svetsa dina egna konstverk, 5 tillfällen/kurs, för vuxna I samarbetet med biblioteken i Halmstad har vi träffat över 200 barn mellan 4 och 15 år under 12 workshops. Målet med att hålla workshops på biblioteken är att marknadsföra fritidskurserna. Vi har tyvärr inte kunnat se att barnen vi träffar på biblioteken i någon större utsträckning anmäler sig till aktiviteterna på KomTek. KomTek ska finnas till för alla i Halmstad kommun. Det syns tydligt i deltagarlistorna att barn från andra samhällen i kommunen inte i någon större utsträckning tar sig in till Halmstad för en fritidskurs på KomTek. Exempel. Av de 47 barn som gick Lek fram kul teknik under höstterminen hade sex stycken annan postort än Halmstad. Under hösten hölls en fritidskurs i Kvibille och de sex platserna fylldes omgående. Både deltagarna och deras föräldrar var i utvärderingen mycket positiva till initiativet. Hur når information om vår kursverksamhet ut till kommuninvånarna? Bland vuxna som deltagit i Svetsa dina egna konstverk och svarat på hur dom fick höra talas om KomTek på utvärderingen under hösten utmärker sig annons i Hallandsposten, via sökningar på internet och genom besök på KomTek med jobbet (pedagoger). 4

Föräldrarna till barnen som gått kurs nämner också att de hittat KomTek via sökningar på internet men framför allt genom att barnens kompisar gått på kurs och att en lapp skickats med hem från skolan. Varje vecka pratade han om vilken ny häftig uppfinning som en klasskamrat hade med sig till skolan. Till slut fick jag ringa pojkens mamma och fråga vad det handlade om. Då fick vi veta om KomTek - Mamma till 9årig pojke Andra marknadsföringskanaler används för att nå de som redan känner till KomTeks verksamhet som KomTeks smsklubb och Facebook. Annons har även funnits på Portal035. Hur utmanas varje individ i gruppen när alla har olika förkunskaper? Främsta verktyget för att alla deltagare ska kunna växa och utvecklas där dom är just nu är att hålla grupperna små, sex deltagare på en kurshandledare. Det måste finnas tid att lyssna, diskutera och hjälpa varje deltagare vidare. Vi presenterar inga facit eller beskrivningar utan låter varje deltagare tänka ut en lösning, testa den och lära sig genom att göra fel, tänka om och testa igen tills det fungerar. Det finns inte bara ett rätt sätt. Vet man inte hur olika material och verktyg används är det svårt att konstruera något i en verkstad och har man ingen bild av hur man skapar en mekanisk rörelse eller kopplar ihop en strömkrets är det svårt att uppfinna något nytt. För våra yngsta deltagare handlar det om att lära sig hur man arbetar i en verkstad och att prova på att skapa enklare mekaniska rörelser. Barnen får kunskap om tekniken genom att kopiera en färdig modell. Under bygget används olika verktyg och material och genom att känna igen och kunna hantera dessa ökar självförtroendet, tryggheten och kreativiteten. I en grupp finns alltid barn med olika förutsättningar och kunskap och genom att ge deltagarna frihet i val av material, noggrannhet och tillvägagångssätt så finns alltid utmaningar för alla även om uppgiften är densamma. De äldre barnen och ungdomarna har större inflytande över sina projekt och lär sig även sätta rimliga mål och planera sin tid. Materialvalet får Akrobaten att funka i en grupp med 7-9åringar t.v. och för tonåringar t.h. 5

Hur presenteras tekniska lösningar på ett begripligt och intressant sätt? Produkterna som byggs på KomTek ska röra sig, lysa eller låta. Modeller att kopiera eller inspireras av finns på display i verkstan. Dessa visar tydligt teknik och konstruktion och deltagarna får känna, testköra, plocka isär och bygga ihop för att förstå hur det fungerar. I verkstaden finns tillgång till dator och internet för att söka filmklipp, animationer eller bilder att använda vid genomgångar. All teknik vi jobbar med används ute i samhället och att diskutera var och varför hjälper deltagaren att hitta referenser och ökar förståelsen för funktion och användningsområden. I utvärdering av kurserna ställs frågan Hur tycker du läraren har kunnat förklara och lära ut teknik till dig? Förstod du vad läraren sade och gjorde? och en tydlig majoritet svarar att dom förstod mycket bra. Hur väcks lust och nyfikenhet för teknik och hur hålls intresset levande? Att knyta ihop tekniken med andra områden som berör deltagaren ökar skaparglädjen och nyfikenheten. Att bygga en hoppande insekt som lockar fram ett skratt eller en lampa att använda när man läser gör arbetet meningsfullt och mer intressant. Varje deltagare i verksamheten uppmanas till att Ha kul! Gör fel! Det ska vara kul att lära sig och det gör man bäst genom att tänka själv och komma på lösningen, fungerar det inte direkt får man försöka på ett annat sätt. Glädjen och stoltheten hos deltagaren när det sen fungerar ser vi dagligen på KomTek. Genom samtal med barn som gått många kurser har framkommit att de skulle vilja inspireras och utmanas på nya sätt. Konstruktionsmaterial, verktyg och maskinpark skulle kunna utvecklas och erbjuda spännande utmaningar. Under året har deltagarna i kurser för 10-12 åringar fått plocka isär leksaker och på så sätt komma över en annan sorts teknik an den vi vanligtvis använder. Det handlade om exempelvis radiostyrning och speldosor. Batteridrivna leksaker var favoriterna. Med den tekniken som utgångspunkt har barnen skapat nya saker och undantagslöst vaknade upptäckarlusten och kreativiteten. 6 Nyfikenhet och glädje!

Hur ser arbetet ut för att ge timvikarier en bra arbetssituation och tillhörighetskänsla? KomTeks timvikarier jobbar oftast runt 4 timmar i veckan och då på tider när den fasta personalen inte är på plats. Då kan det vara svårt att ha koll på allt som sker i verksamheten och rutiner som uppdateras eller tillkommer. Samtidigt är timvikarien den främsta kontakten med KomTek som kursdeltagarna och vårdnadshavare för barn som deltar på kurs har. Arbetet för att förbättra och säkra att alla får den information dom behöver pågår hela tiden. Varje timsanställd om ansvarar för en kurs har en egen låda, deltagarlista ska finnas i lådan en vecka innan kursstart och ett mejl skickas samtidigt som en påminnelse. Målet är att någon ur fasta personalen ska närvara vid något tillfälle på varje kurs för att träffa handledaren och prata med barnen. Genom att vara på plats fångas önskemål och frågor upp och lösas så fort som möjligt.. Kontakten med timanställda som jobbar mer sällan hålls varm genom sociala medier, mail, sms eller telefon. Alla är välkomna att delta i personalmöten i den utsträckning dom kan. Minst två gånger per år träffas alla anställda som ett forum där man kan lägga fram förslag och diskutera pedagogik, teknik, lokal och verksamhet. Diskussion Önskemålen kring utbudet för tonåringar skiftar för vem man pratar med. Samtidigt som någon efterfrågar något nytt och annorlunda finns andra som inte är redo att gå en helterminskurs och koncentrera sig på ett större projekt utan vill gå kvar enligt modellen för de yngre med kortare kursperiod och mindre projekt. För fritidsverksamheten behövs en plan för om hur vi utmanar återkommande kursdeltagare och ungdomar. Nya material och verktyg är bra synpunkter men främst för hur befintlig utrustning kan användas på ett annat sätt. Det behövs också ett större utbud av inspirationsprodukter och koncept för tonåringar. Att skapa en uppfinnarverkstad skulle kunna ge en ny infallsvinkel på hur vi jobbar med material och verktyg i verkstaden och vara utgångspunkt för en tonårskurs i första skedet. Alla inblandade i projektet fritidskurs i Kvibille var positiva och konceptet skulle kunna appliceras på olika ställen i kommunen. Det finns även delar av Halmstad som vi inte ser några kursdeltagare från där det också skulle vara aktuellt med ett liknande upplägg. En strategi för hur vi kan jobba med kurser i barnens närområden bör tas fram. Frågan om hur man fick höra om KomTek är spännande och ett bra verktyg när det kommer till marknadsföring av fritidskurserna och vi behöver vara bätttre på just marknadsföringen. Den muntliga undersökningen med kursbarnens föräldrar visar redan på vilka svar det kan bli men det är ändå intressant att ha frågan med på utvärderingarna för barn och ungdomskurserna också under 2013. 7

Dessa funderingar följer med in i det nya året och ävenslutsatsen att fritidsverksamheten på KomTek fyllt sitt syfte väl under 2012. Utvärderingarna är som alltid mycket positiva och det sker en utveckling av kurskoncepten och tekniken på KomTek. Deltagarna återkommer till nya aktiviteter inom fritidsverksamheten och det är den bästa feedbacken vi kan få. 8