(Shepherd, 2006)
Internationella RCT om socialt arbete (Socialstyrelsen, 2011) 3000 2500 2000 1500 Missbruk Barnavård Familjefrågor Äldreomsorg Funktionshinder Ekonomiskt bistånd 1000 500 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Svenska kontrollerade studier om socialt arbete 150 125 100 75 Substance abuse Child welfare Other Elderly care Mental Health care Financial assistance 50 25 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Svenska doktorsavhandlingar 1997-2006 (Sundell & Stensson, 2010) 500 Antal = 1 402 400 300 200 100 0 Kriminologi Folkhälsovetenskap Omvårdvetenskap Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi
Svenska doktorsavhandlingar 1997-2006 (Sundell & Stensson, 2010) 500 Kontrollerade 400 5% 300 200 100 7% 0% 15% 2% 2% <1% 0 Kriminologi Folkhälsovetenskap Omvårdvetenskap Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi
958 svenska professorers och docenters förekomst i Web of Science 2000-2009 40 35 30 27,7 27,3 Publikationer Att inte publicera sig internationellt hotar den kollegiala granskning som är all vetenskaps grundbult 25 20 15 18,6 Kritisk distans till det egna studieobjektet kan försvinna i en konstruerad samstämmighet 10 5 0 6,6 3,2 2,0 Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik
958 svenska professorers och docenters förekomst i Web of Science 2000-2009 100 Andel som helt saknade publikationer 80 60 40 20 0 48 19 28 3 4 6 Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik
Svenska professorers och docenters förekomst i Web of Science 2000-2009 500 Citeringar 400 300 324 259 200 177 100 0 35 12 7 Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik
Svenska professorers och docenters förekomst i Web of Science 2000-2009 100 Andel som inte citerats av någon 80 65 60 40 36 49 20 0 6 6 14 Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik
Active parenting/aktivt föräldraskap Addiction Severety Index (ASI) Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning på företag Asberger-klass Barn i missbruksmiljöer (BIM) Barn som bevittnat våld (BIV) Barnorienterad familjeterapi (BOF) BAS-klasser Beardslees familjeintervention Bekymringssamtal Brotts-Brytet Brottsofferstöd Cannabisprogram Charlie Children Are People (CAP) Community Parent Education Program (COPE) grupp Community Parent Education Program (COPE) individuell Community Parent Education Program (COPE) tonår Connect Dagverksamhet f unga utan arbete De otroliga åren (Incredible Yerars) Depression in Swedish Adolescent (DISA) Ersta Vändpunkten FamiljeART Familjeförskola/öppen förskola Familjekraft Familjepedagog Familjerådslag Familjeteam Familjeverkstan Fritidsverksamhet för tonåringar Från första början Funktionell familjeterapi (FFT) Föräldrakraft Föräldrastegen Haschavvänjningsprogrammet (HAP) Haschguiden Individuell familjeterapi Öppenvårdsinsat Intensiv hemmabaserad familjeterapi International Child Development Program/Vägledande samspel (ICDP) ser inom Intensivstödjare Junis Kognitiv beteendeterapi (KBT) socialtjänsten Komet mot Komet förstärkt Komet intensiv barn Komet tonår och ungas Konsekvensprogram Kontaktfamilj Kontaktperson psykiska Kriminalitet som livsstil Krisinriktad familjeterapi ohälsa Linus Trappan Lyftet Lösningsinriktat intensivt hemmabaserat (UPP-centrum, familjearbete 2009) (LIHF) Lösningsfokuserad familjeterapi Marte Meo Medling Miljöterapi Mina föräldrar är skilda, Bris Mini Maria Motiverande samtal (MI) Multisystemisk terapi (MST) Nya chansen Nya steg Nyblivna föräldrar Nätverksmöte Nätverksterapi Nätverkslag Positiv Atferd i Lärande Skolmiljö (PALS) Prevention and Relationsship Enhanc ement Program (PREP) Psykosocialt behandlingsarbete Påverkansprogram repulse Rädda barnen Skilda världar Småbarnsliv Social och emotionell träning (SET ) Spädbarnsverksamhet Steg för steg Stegvis Svenska för invandrare (SFI) Systeminriktad familjeterapi Systemisk lösningsfokuserad familjebehandling Svenska kyrkan Teenage Power Program (TAPP) Teiping (kartläggande samtal med barn) Tolvstegsprogrammet Tyresömodellen Tryggve-grupper Unga mammor Ungdomstjänst Ungdomsboende/stödboende Ungdomsstödjare/coach Utbildning för föräldrar med internationellt adopterade barn MIA Vardagsnära Insatser I Tydlig Samverkan (VITS) Vägvalet Örebro preventionsprogram (ÖPP)
Programtrohet
Aggression Replacement Training i Sverige (Catrine Kaunitz och Anna Strandberg, 2009) Introducerade i Sverige i slutet av 1990-talet Från slutenvård till öppenvård Licensfri Enligt manualen: Gruppverksamhet 3 moduler (sociala färdigheter, ilskekontroll, moraliskt resonerande) 3 lektioner x 10 veckor (minst 20 lektioner totalt) Rollspel Förstärkning och hemuppgifter
Förekomst och metodtrohet 100 80 60 40 65% 20 0 58% Hade ART Alla 3 moduler 48% 25% I grupp Minst 20 lektioner 9% A-C
% 84 80 Treatment Fidelity i MST (Andrée Löfholm, Eichas & Sundell, subm.) 92 Genomsnittligt värde när ungdomarna inte hade beteendeproblem 2003 (n=7 vid team) 88 MST-avslut 2005-6 (n=3 team) 76 72 1 2 3 4 5 6 År Genomsnittligt värde när ungdomarna hade beteendeproblem vid MSTavslut
Vad ska man göra när det inte finns evidens?
VAD GÖRA? 1. Värdera relevant forskning med svagt vetenskapligt stöd 2. Värdera värdet av minimalt relaterad forskning 3. Sök efter insatser som behandlar rätt problematik men som ännu inte har utvärderats 4. Håll klienten informerad och involverad i beslutsfattandet om val av insats (eller val av ingen insats)
EFFEKTIV MISSBRUKSBEHANDLING (Williams & Chang, 2000) 21 studier: Mer än 10 000 ungdomar Med och utan jämförelsegrupp Målgrupp: 13-19 år (ffa 15-17 år) Ffa alkohol eller cannabis Öppenvård + slutenvård Resultat av missbruksbehandling: 38% inget missbruk efter 6 månader 32% inget missbruk efter 12månader
ÖKAD EFFEKTIVITET NÄR (Williams & Chang, 2000) 1. Behandling ges snabbt efter beslut 2. Aktivt förhindra avhopp från behandling 3. Inkludera hjälp för psykisk ohälsa, skola, fritid, juridik, medicin och familj 4. Familjeterapi ingår i behandlingen 5. Involvera stöd från föräldrar, kamrater 6. Följ upp en tid efter avslutad behandlingen
TEORETISK VÄRDERING Inspirerat av THE PARENTING EVALUATION TOOL (www.commissioningtoolkit.org) Kvalitetsaspekter 1. Tydlig målgrupp Brittisk databas som värderar föräldrastödsinsatsers kvalitet 2. Välgrundad teori Professionella anmäler insatser som granskas av en panel forskare 3. Adekvat utbildning / implementering 4. Evidens att det är effektivt Varje insats skattas enligt en 5-gradig skala för fyra centrala kvalitetsaspekter
MÅLGRUPP Tydlig beskrivning av vilken målgrupp som insatsen vänder sig till En tydlig metod för att rekrytera personer och säkerställa att det är rätt målgrupp. Tydlig beskrivning av förväntat utfall av insatsen, vad insatsen ska uppnå Familjens behov avläses fortlöpande för att avgöra om kompletterande stöd krävs och när andra organisationer ska kontaktas
VÄLGRUNDAD TEORI Det finns en tydlig teori för varför insatsen ska leda till förändring Teorin stöds av vetenskapligt publicerad, empirisk forskning Tydlig beskrivning av vilka kunskaper och färdigheter som deltagarna ska lära sig Tydlig metod för hur deltagarnas engagemang ska behållas
UTBILDNING Tydliga krav på förkunskaper för de som ska utbildas Tydligt innehåll i utbildningen med format, omfattning och intensitet, samt ackreditering för genomgången utbildning Handledning för att säkra programtrohet som motsvarar hela innehållet och där handledarens nödvändiga kvalifikationer är tydliga Metod för att avläsa programtrohet
Delat beslutsfattande
Delat beslutsfattande är lämpligt när: Evidensen saknas Evidensen inte är entydig Evidensen inte är applicerbar till alla patienter Det flera insatser som var och en har för- och nackdelar Delat beslutsfattande är INTE lämpligt när: När evidensen tydligt indikerar rätt beslut
Delat beslutsfattande (Shared Decision-Making) Ett förhållningssätt för att öka klienters delaktighet Ett samarbete där professionell och klient jämlikt utbyter information och tillsammans tar ställning till olika behandlingsbeslut Den professionelles roll: ge kunskap om evidensbaserade behandlingsmetoder, att förklara deras för- och nackdelar och att uppmuntra klienten att ta aktiv del i besluten kring insatser Klienten roll: bidra med sina erfarenheter av att leva med problem och att beskriva behov, preferenser och värderingar. Primärt en demokratisk rättighet
Fyra centrala delar Etablera samarbete Människor har rätt att involveras i beslut om insatser som rör dem själva. Och människor fattar bäst beslut när de har information, får synpunkter från andra och kan överväga i lugn o ro om alternativen. Utbyt information Klienten beskriver sina erfarenheter av andra insatser, sina värderingar och önskemål. Tjänstemannen berättar om vilka insatser som finns och deras för- och nackdelar. Värdera alternativen Tillsammans vägs den tillgängliga informationen samman. Fatta ett beslut Processen fram till beslutet är delat men det är klienten som väljer (med vissa undantag)
Stöd till socialsekreterare Före 1. Inse att ett behov existerar och / eller att ett beslut kan fattas. 2. Berätta att det finns mer än ett sätt att ge hjälp. 3. Identifiera idéer och förväntningar. 4. Diskutera oro och bekymmer om beslutet. 5. Ta reda på hur personen vill ha dig involverad i beslutet. 6. Ta reda på om personen vill ha andra aktörer delaktiga i beslutet. Du kan fundera över vad som är viktigt för dig och fatta ett beslut. Det kan finnas flera alternativ för dig att hantera denna situation. Hur ser du på att hantera den här situationen? Vad oroar dig mest för det här beslutet? Är detta ett beslut som du vill ta själv eller vill du ha lite hjälp av mig? Av någon annan? Vill du ha vänner eller familj med för att hjälpa dig tänka eller besluta? Vem? Hur vill du ha dem engagerade?
Under 7. Respektera personens tempo och inställningar till din hjälp. 8. Undersök hur personen vill få information. 9. Kontrollera att personen förstår informationen. 10. Klargör steg och använd verktyg för att hjälpa fatta ett beslut. 11. Identifiera alternativ. 12. Vilka för- och nackdelar finns med varje alternativ. 13. Erbjuda möjligheter att ställa frågor. 14. Indikera behovet att besluta eller skjuta upp beslutet. Du sa att du ville besluta själv. Låt mig veta om och hur jag kan hjälpa till. Jag vill kolla att det är okej? Hur vill du få information? Prata om det med mig eller någon annan? Läsa? Titta på en video? Internet? Låt oss tala om vad du fick reda på [vårt samtal, din läsning, video...] Vi kan gå igenom det här tillsammans, steg-för-steg Vi kan göra en lista över alla sätt att hantera denna situation (problemet) Vad skulle hända om du valde det här alternativet? Vilka frågor har du? Det är dags att fatta beslut om vad som bör göras. Men du måste inte bestämma dig just nu. Du kan tänka på saken en stund.
Efter 15. Repetera och gå igenom beslutet Du beslutade att... Hur gick det? Hur känns det?
Stöd till klienten Att använda din röst betyder att säga vad som är viktigt för dig. 1. Förbered dig innan du ser din handläggare. Skriv ner saker. Vad vill du prata om? Vilka frågor har du? Vilka är dina mål med din behandling? 2. Berätta vad som är viktigast för dig. Besvara frågor ärligt. Det hjälper dem att förstå och respektera det som är viktigt för dig. 3. Lyssna på andra. Vänner, familj, kollegor och handläggare kan ha information eller idéer som är till hjälp för dig. 4. Fråga efter förklaringar eller mer information. Ställ frågor för att få den information du behöver. När en handläggare rekommenderar något be dem förklara varför det är det rätta för dig. Vilka är fördelarna? Vilka är nackdelarna? Fortsätt fråga tills du förstår informationen eller rekommendationen.
5. Kom ihåg vad som sades. Vissa människor tycker att det är bra att skriva ner vad som sägs eller att spela in samtalet. Andra föredrar att ha någon med dem när de pratar med sin handläggare. Du kan också be om skriftliga instruktioner. 6. Tala om för din handläggare vad du håller med om och vad du inte håller med om. Undersök om det finns alternativ som passar dina önskemål och respektera vad handläggaren kan och inte kan göra. 7. Följ upp Om du säger att du ska göra något, gör det. Om du inte kan följa upp som utlovat, vara ärlig och förklara varför. Om din handläggare säger att han eller hon kommer att göra något, förvänta dig att det sker. Om inte förtjänar du en ärlig förklaring. Om du har nya frågor, ring eller maila din handläggare. Om det blir värre, ring eller maila din handläggare.
The 9-item Shared Decision Making Questionnaire 1. Min utredare gjorde klart att ett beslut måste fattas 2. Min utredare ville veta exakt hur jag ville bli involverad i beslutsfattandet 3. Min utredare berättade att det finns olika insatser för att behandla mitt problem 4. Min utredare förklarade för- och nackdelar med olika insatser 5. Min utredare fick mig att förstå all information 6. Min utredare frågade mig om vilken insats jag föredrar 7. Min utredare och jag gick noggrant igenom de olika insatserna 8. Min utredare och jag valde en insats tillsammans 9. Min utredare och jag kom överens om hur vi skulle fortsätta
.SE
Till sist Förändring tar tid
1981 2012 Tack för ordet