Förutsättningar för verksamheten Förskola Budget Avdelningar Barnens ålder Antal flickor Antal pojkar Barn I behov av särskilt stöd (Ja-nej) Andel barn med annat modersmål än svenska, svar i % Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, svar i % Antal lärare/förskollärare Antal barnskötare Antal outbildade barnskötare Lokaler ändamålsenliga (ja-nej) Utemiljö ändamålsenlig (ja-nej) Övrigt: Såsom kontinuiteten i barn och personalgrupp, upptagningsområdets sociala karaktär, barnens närvarotider Anrås 9773 5 1-5 53 47 Ja 5 % 63 % 10 6 0 Ja Delvis, liten för 100 barn. God kontinuitet i personalgruppen. Högre medelklass, hög närvaro bland barnen. Flera barn som slutar efter ett år eller en termin då de fått plats på förskola närmare hemmet påverkar organisationen. 1
Terminsuppföljning - juni Skolutvecklingsplan Beskriv enhetens arbete utifrån de prioriterade målen i skolutvecklingsplanen Prioriterade mål för Anrås förskola 2016-2018 Alla barn skall få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Förskolan skall bidra till att barnen utvecklar förståelse kring en hållbar livsmiljö. Barnen skall delta vid planerandet av verksamheten Den pedagogiska dokumentationen skall ligga till grund för utveckling av verksamheten. Förbättringsområden utifrån uppföljningen ht 15: 1. Gemensam plattform för språkutveckling saknas. Vi inför Före Bornholms modellen. 2. Barns inflytande behöver lyftas fram. Mål 1, språkutveckling: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Beskrivning av enhetens arbete: Hela förskolan har startat upp med Före Bornholms modellen. Då har man arbetat mycket med sagan som utgångspunkt. Man har gjort olika övningar som tränat barnens koncentration, minne och förmåga att aktivt lyssna. Barnen har fått återberätta sagan själva med hjälp av olika uttryckssätt så som t.ex. flanobilder och teater. Man har lekt med rim och ramsor samt olika sånglekar. Pedagogerna hjälper barnen att via leken och sagan få en förståelse för språkets uppbyggnad, olika former för samspel och utvidga deras ordförråd. Genom att ge barnen många möjligheter att dagligen få leka med bokstäver, olika språkljud och samtala kring det man upplever läggs grunden för barnens första steg mot skriv- och läsinlärningen. Mål 2, barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Beskrivning av enhetens arbete: Några avdelningar har gjort en kartläggning av lärmiljöerna inomhus. Var leker barnen? Med vad och med vem leker de? Man har också samtalat kring vad man ville ge barnen möjlighet att påverka. Pedagogerna enades om att man ville låta barnen vara medbestämmande i största möjliga mån hela dagen. Bakgrunden till detta var den snabba kartläggningen då barnen tillfrågades vem som bestämmer på förskolan, och barnen svarade i kör "fröknarna"! Pedagogerna förklarade för barnen att de ville ändra på det och att de ville ha barnens hjälp för att få dom att bestämma mer. Tillsammans med barnen såg man över de olika lärmiljöerna och möblerade om för att skapa nya, utmanande och spännande miljöer för lek. I tamburen har barnen själva fått ta ansvar för att kolla vädret och göra en egen bedömning av vad de skall ta 2
på sig. Pedagogerna har även diskuterat olika beslut och konsekvenser av dessa och det har blivit många roliga samtal. Förskolan har haft matrådet ihop med barnrådet, vilket var en bra kombination. Det mynnade ut i att barnen på varje avdelning fått rösta fram en maträtt som serverades i restaurangen under en önskevecka. I samband med att man röstat om olika saker har man även pratat om vad demokrati är. Att alla har rätt att rösta på vad de vill utan att kompisen bestämmer. Man har även pratat om att det inte alltid blir just så som man själv vill utan att det är det förslag som flest röstar på som vinner. Personalen har även lagt mycket fokus på den egna integriteten. Att "min kropp är min" och att jag bestämmer över den. Man har pratat extra mycket om att det är viktigt att respektera varandra och varandras åsikter. Man behöver inte tycka lika men man får inte kränka eller såra någon genom ord eller handling. Pedagogerna uppmanar barnen att berätta hur de upplever och känner när olika saker händer (tex: när du tar min penna känner jag mig ledsen). Pedagogerna har även tränat på att låta varandra få tala till punkt och att aktivt lyssna på vad den andra säger. Beskriv vad enheten har uppnått Mål 1: Pedagogerna upplever att barnens ordförråd blivit rikare, de använder svårare ord och hela meningar i större utstäckning. Man märker också att barnens samtal och dialoger med varandra har utvecklats. Barnen pratar längre med varandra. Barnens förmåga att återberätta en saga har ökat. Pedagogerna ser och hör ofta att barnen står vid "sagotavlan" och berättar sagan för varandra. Pedagogerna upplever även att barnens förmåga att aktivt lyssna på en saga har ökat. Barnen är engagerade i Bornholms-samlingarna och de tycker att det är väldigt roligt. Ett intresse för olika bokstäver har vaknat under perioden och detta har man fångat upp genom att prata om första boksaven i namnet. Många av mellanbarnen (tre-fyraåringarna) har även lärt sig skriva sitt namn. Pedagogernas upplevelse av arbetet med Före Bornholms modellen är att det är ett väl fungerande material som skapar trygghet hos såväl barn som pedagog. Eftersom man arbetar under en längre period med en och samma saga får alla barn möjlighet att lära sig i sin egen takt. Barnen känner igen det man gör, de vet att det är en början, en mitt och ett slut på varje samling och detta skapar trygghet i gruppen Mål 2: Under de här månaderna har pedagogerna sett att det hänt mycket i barngruppen. Barnen leker mer i "nya" konstellationer utifrån intresse och inte enbart utifrån vem de vill leka med. Pedagogerna uppmuntrar barnen mer medvetet att stanna kvar i leken och inte påbörja nya lekar hela tiden. Man ser att de tar ansvar för vilka kläder de tar på sig när man skall gå ut. Pedagogerna hör att barnen resonerar mer med varandra kring oliktänkande. Många av barnen har fått en ökad förståelse för att de har möjlighet att påverka sin vistelse på förskolan men att det inte alltid blir som man själv vill. Pedagogernas samlade analys av detta fokusområde blir därför att när de vuxna vågar släppa på kontrollen kring olika saker blir det väldigt bra i slutändan. Barnen vill ta ansvar, de växer om de ges möjlighet att vara delaktiga och känner att de har möjlighet att kunna påverka. Pedagogernas fortsatta intresse för barns inflytande har även stärkts efter detta målområde. 3
Beskriv vad enheten behöver förbättra Mål 1, Språkutveckling: Några avdelningar vill göra om språkgrupperna inför hösten så att de är med åldershomogena. Detta för att lättare kunna nå barnen på den nivå där de befinner sig. Man vill vidare utveckla arbetet med Bornholms modellen. Man ser också behovet av att utveckla lärmiljöerna och bli bättre på att nyttja alla tillfällen till lärande under hela dagen. Pedagogerna vill även se över olika luffensituationer och strukturera upp så de blir tydligare kopplade till läroplanens mål mot naturkunskap. Mål 2, Barns inflytande: Detta område vill man vidareutveckla och bli ännu bättre på. Man vill ge barnen ett ökat medinflytande över hela sin dag på förskolan. Beskriv vilka områden i skolutvecklingsplanen som har prioriterats för dokumentation Hela förskolan har haft samma fokusområden i det systematiska kvalitetsarbete, den första perioden har det varit språk och kommunaktion och den andra perioden har det varit barns inflytande. Det är bara kring dessa områden man har dokumenterat, vilket har gett ett bra fokus i dokumentationsarbetet. Arbetet med Grön flagg har dokumenterats på Grön Flaggs egen portal Beskriv hur likabehandlingsplanen har aktualiserats Pedagogerna har lagt mycket fokus på den egna integriteten. Att "min kropp är min" och att jag bestämmer över den. Man har pratat extra mycket om att det är viktigt att respektera varandra och varandras åsikter. Man behöver inte tycka lika men man får inte kränka eller såra någon genom ord eller handling. Pedagogerna uppmanar barnen att berätta hur de upplever och känner när olika saker händer (t.ex. när du tar min penna känner jag mig ledsen). Pedagogerna har även tränat på att låta varandra få tala till punkt och att aktivt lyssna på vad den andra säger. Likabehandlingsplanen har även lyfts på APT efter att likabehandlingsgruppen arbetat fram en ny. Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens planer för matematik- språk och interkulturellt arbetssätt. Förskolan har haft fokus på Språkplanen. Men man har även arbetat med enkel vardagsmatematik så som lägesord, former, mängd, vikt och antal, jämförelser genom att baka in detta på ett lekfullt sätt i aktiviteter. Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens plan för övergångar och överlämningar Några barn ska sluta hos oss för att börja på sina förskolor närmare hemmen, och då följer vi kommunens plan för överlämningar mellan förskolor. Annars löper samarbetet med Stora höga skolan på, de flesta av våra blivande förskoleklassbarn går dit, och två går till Spekeröd. Beskriv hur enheten har arbetat med handlingsplanen för Grön Flagg I början av terminen sammanställde Grön flagg gruppen årets arbete och skickade in rapporten som blev godkänd. Under resten av terminen har man träffats i Grönflagg gruppen och diskuterat hur förskolan ska går vidare och bestämt att det blir fokus på kemikalier och Giftfri förskola. Man är just nu i planeringsfasen och kommer att starta upp själva grönflaggarbetet i barngruppen i september. 4
Beskriv hur enheten har genomfört kompetenshöjande insatser för högre måluppfyllelse Alla i personalen har läst boken Före Bornholms modellen för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt. Specialpedagog Anna-Pia Hector Sandell var här på ett APT och pratade om språkutvecklande arbetssätt samt introducerade Före Bornholms modellen. En förskollärare går Handledarutbildning för förskollärarstudenter på högskolan Väst. Vi har haft tre förskollärarstudenter knutna till förskolan, vilket är värdefullt. Tre pedagoger har gått Autismutbildning med Kent Hedevåg. Föreläsning om Mindfulnes och stresshantering på studiedag som ett led i arbetet kring medarbetarenkäten. Beskriv hur förutsättningarna har påverkat enhetens måluppfyllelse Vi har kunnat genomföra de flesta aktiviteter vi planerat för på ett bra sätt. Se resonemang kring detta i förskolechefens analys nedan. Under vårterminen har vi haft 17 barn i de två yngrebarnsavdelningarna för att möta barnkön, vilket ställer stora krav på pedagogerna att organisera verksamheten på ett bra sätt. Vi har kunnat vara en extra resurs de dagar med flest barn, vilket gör att pedagogerna kan planera för att dela upp barngruppen i mindre grupper, och på pappret har detta varit en bra planering. Tyvärr har ordinarie personal haft en del frånvaro, vilket har gjort att resursen har fått hoppa in som vikarie vid en del tillfällen då vi inte fått vikarie, då har vi inte kunnat arbeta på det sätt vi önskat med de yngsta barnen. På övriga avdelningar har vi haft 23 barn, men här har man också haft resurs de dagar då flest barn är på plats, och man har delat in barngruppen i mindre grupper under dagen. Det påverkar även organisationen när barn som placerats på Anrås får plats på sin förskola närmare hemmet efter en termin eller två. Barngrupperna blir lite ojämna och det blir många nya inskolningar. Beskriv vilka förbättringsområden förskolechefen ser för enheten Jag känner igen mig i pedagogernas beskrivning av arbetet och förbättringsområden. När det gäller vårt språkutvecklande arbetssätt är det skönt att vi nu har en gemensam plattform att stå på. Det blir en tydlighet och jag upplever att pedagogerna känner större säkerhet i arbetssättet när man vet att man arbetar utifrån en metod som är baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Man kan vila på det. Det har också lyfts för mig flera gånger att det är så bra att man kan arbeta med språksamlingarna även om man har vikarier, då materialet redan är klart att använda. För mig blir det nu viktigt att se till att alla fortsätter arbeta med språksamlingarna för att få den systematik och upprepning metoden kräver. Jag ser även att det interkulturella arbetssättet behöver synliggöras mer, och här tänker jag att våra förste förskollärare kan kommaväl till hands. Att se att interkulturellt arbetssätt även kan handla om kulturer inom den svenska kulturen, så vi inte fastnar vid att vi har dåligt med olika etniciteter representerade på förskolan och därför blir lite handlingsförlamade. Även genusfrågan behöver bli aktualiserad igen. Idag tycker många att man är ganska duktig på det här med genus, och det är ett litet varningstecken i sig enligt mig, för det är först när man vet vad man ska leta efter som man hittar det man kan förbättra. Jag ser fram emot höstens föreläsning med Christian Eidevald, den tillsammans med hans bok tror jag blir en bra 5
startsignal för att öka medvetenheten kring genus och jämställdhet igen. Vi behöver också bli bättre på att använda oss av utevistelsen som en aktiv lärmiljö och t.ex. "flytta" ut matematiken Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har fungerat på enheten och förskolechefens analys av enhetens arbete och måluppfyllelse Vi har sedan ett par år tillbaka nu arbetat gemensamt med det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. Det innebär att vi inför varje målområde, som är tre månader, har en uppstart på APT där vi tolkar den del av läroplanen som är aktuell tillsammans, samt att vi bestämmer ett gemensamt fokus för dokumentationen i Pluttra. Det här har börjat sätta sig bra hos pedagogerna nu, och man upplever det som positivt och tydligt att ha ett bestämt fokus för sitt systematiska kvalitetsarbete. Fördelen för mig som chef när vi har gemensamma fokusområden på förskolan är att det blir enklare för mig att följa upp arbetet, och även se vad man arbetar med ute på avdelningarna direkt, inte bara när utvärderingarna kommer. Jag känner mig mer delaktig i det dagliga arbetet på det sättet vilket är tillfredställande. Skolverkets kriterier för god kvalitet i förskolan handlar bland annat om andel förskollärare, kompetens samt gruppstorleken, och jämför jag med dessa faktorer anser jag att Anrås förskola har en god kvalitet på verksamheten. Även om jag under vårterminen har haft ganska stora barngrupper har jag förmånen att ha 2/3 förskollärare på varje avdelning, och kompetenta barnskötare i övrigt. Denna samlade kompetens gör att vi kan möta barngruppens storlek på bästa möjliga sätt genom att dela upp barnen i mindre grupper och se lärandet i alla vardagliga situationer. Vårt gemensamma arbete med det systematiska kvalitetsarbetet ser jag också som en faktor som höjer kvaliteten, då den synliggör och riktar fokus på ett område i taget, och förhoppningsvis minskar stressen hos pedagogerna. Våra familjer kommer generellt från höga socioekonomiska förhållanden och barnen har hög närvaro på förskolan, ofta långa dagar då vårdnadshavarna pendlar. Detta gör att vi behöver ha personalbeläggning under hela dagar, alla veckan dagar. En styrka som jag upplever att mina pedagoger har, det är att de planerar verksamheten utifrån att alla barn ska vara närvarande. Skolverket har lyft fram att många förskolor planerar sin verksamhet utifrån att hela barngruppen inte är på plats, och när väl alla barn är närvarande får man lite panik. Detta har jag inte upplevt på Anrås förskola, här är man väldigt duktiga på att planera aktiviteterna utifrån att alla barn är närvarande, och resultatet blir då att man hanterar dagen som den kommer, man blir inte stressad när alla barn är närvarande. Pedagogerna lyfter även fram att de har väl fungerande barngrupper, och jag tror att en viktig del i det är just förmågan att planera verksamheten utifrån alla barns närvaro. Då blir gruppindelning och liknande ett naturligt inslag i verksamheten. Erika Änghede Förskolechef 2016-06-30 6