Godhetsnarcissism: Ett psykologiskt dilemma vid inspektion av verksamhet vid religiösa samfund och ideella föreningar, Miljö och Hälsa, nr

Relevanta dokument
Ingen strävar mot att göra fel, vi behöver arbeta mer för att göra lika

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Hantera besvärliga typer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Övning i självvalidering

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Johari Fönster. Johari Fönster. Arena. Blint. Fasad. Okänt Modell om individens självbild JAG ANDRA. Syfte. Innehåll.

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kan man bli sjuk av ord?

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Affektteori och affektsmitta

LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Vi ber för varandra. Välkommen att ta del av samtalet om bön och förbön.

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

Trakasserier och kränkande särbehandling

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Lathund olika typer av texter

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Deltagarmaterial. Konflikter handlar ofta om värdefrågor. 5 handlingsalternativ

Bilaga A Traumaintervju

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linblommans förskola 2018/2019

Föräldraenkät Arjeplogs förskola 2018

Rönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Likabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Sammanfattning Rapport 2011:10. Förskolans pedagogiska uppdrag

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Problemskapande beteende

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Ängabo förskola avdelning Älgen

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi

Föräldravägledning i ilskehantering

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Maria Åling. Vårdens regelverk

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Ängets förskola Härnösands kommun. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Lindgårdens förskola

Brännans förskoleområde

Transkript:

Godhetsnarcissism: Ett psykologiskt dilemma vid inspektion av verksamhet vid religiösa samfund och ideella föreningar, Miljö och Hälsa, nr 6 2009 Vid en kyrka öppnar man en förskola som ska hålla till i församlingens lokaler. Pedagoger och kokerska anställs. Kommunens hälsoinspektör påpekar att det befintliga köket är för litet och behöver byggas om. Från kyrkan tycker man att inspektören är överdrivet kritisk och hjärtlös. Verksamheten är ju ideell. Här har man kokat kyrkkaffe i alla år utan att någon dött av det. Och vi gör ju gott för andra människor. Hur kan ni ifrågasätta det? Då inspektören förklarar att samma regler måste gälla vid alla förskolor; kommunala som privata, blir denne bemött med oförståelse. En insändare i lokaltidningen beskriver beslutet som en ödesfråga. Utan denna förskola blir orten utan barnomsorg. Ansvaret för detta tycks ligga på Hälso- och miljökontoret. (Ingress) Den här situationen är ofta återkommande i inspektörens möte med verksamhet som drivs på ideell grund. Det finns mycket entusiasm men desto mindre kompetens och ambition att känna till den lagstiftning som gäller för den verksamhet man vill driva. Då verksamheten blir ifrågasatt reagerar man ofta med kränkt förvåning och upprördhet. Det ligger också frestande nära att söka tröst och stöd hos den allmänna opinionen där det finns en positiv bild av verksamheten som bedrivs. Det tragiska resultatet blir ofta hätska debatter och osakliga påhopp på inspektören och förvaltningen, där förnuft och eftertanke lyser med sin frånvaro. En verksamhet blir ju inte mindre farlig och sårbar bara för att den drivs med ideella förtecken. Som psykoterapeut har jag de sista åren föreläst i etik och bemötande för studenter vid Hälso- och miljöskydd på Institutionen för Miljövetenskap i Lund och vid olika Hälso- och miljökontor i Sverige. Tidigare har jag arbetat med personalvård i Svenska Kyrkan och har därför haft möjligheten att studera situationer liknande den ovan ur olika synvinklar. Det som slagit mig vid återkommande tillfällen är den aggressivitet som inspektionen skapar hos verksamhetens företrädare och som dessa i sin tur för vidare till den allmänna opinionen. Ofta föga klädsamt för människor med religiös bakgrund kan tyckas. Ett psykologiskt fenomen (UR)

Jag tror det kan vara den enskilde inspektören till hjälp att förstå den psykologiska process som äger rum vid situationer liknande denna. Det ger en viss möjlighet att förebygga negativa reaktioner präglade av starka känslor, samtidigt som man bättre kan skydda sin egen integritet vilken ofta blir kraftigt ifrågasatt. Vi kan nästan tala om ett psykologiskt fenomen. Liknande situationer uppträder inte sällan då skattemyndighet och Socialstyrelse utövar tillsyn hos privata läkare och psykologer. Den ifrågasatte läkaren försvarar sig med att man gör gott med sin verksamhet och hjälpt så många. Ofta vänder man sig till sin egen kundkrets för att söka stöd och bekräftelse. Den underliggande tanken bakom detta förfarande går på något sätt ut på att godhet, idealism och goda gärningar står över lagar och förordningar. En långt driven konsekvensetik som hyllar tanken att ändamålet helgar medlen. Inom psykologin talar vi om den narcissistiska personligheten. Det är en personlighetstyp som har ett starkt inre behov av att alltid ha rätt och som absolut inte vill bli ifrågasatt. Regler, förordningar och gränser upplevs som personliga kränkningar; alltifrån ett trafikljus som plötsligt slår om till rött till en myndighetsperson som påpekar att ett beteende är felaktigt eller en verksamhet har brister. Man resonerar om sig själv på ett liknande sätt som Hjalmar Söderberg beskrev i romanen Doktor Glas: Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad.. När den narcissistiska människan möter gränser och ifrågasättande reagerar man ofta med ilska eller ett annat bestraffande beteende. Den narcissistiska personlighetens känslor är ofta instrumentella i sin karaktär. Det innebär att man blir arg i syfte att skrämmas eller hjälplös och ledsen i syfte att beveka och komma undan. Målet är dock alltid att så långt som möjligt få sin egen vilja igenom eller straffa någon annan när detta inte är möjligt. Godhetsnarcissism och instrumentell hjälplöshet (UR) Jag menar att man i inspektion av kyrklig och ideell verksamhet ofta möter en särskild slags narcissism, en vilja att ha rätt, som man kan kalla godhetsnarcissism. Med den termen beskriver jag en person, eller grupp av människor, som hävdar sin auktoritet och sitt tolkningsföreträde genom att hänvisar till syfte och resultat med sina handlingar och verksamhet. Vi gör ju gott för människor, då skall väl inte ni ifrågasätta oss. När inspektionen leder till kritik och ifrågasättande reagerar man med instrumentell hjälplöshet och vädjan som ofta skapar stort medhåll från den allmänna opinionen.

(Det hela påminner väldigt mycket om hur mina föräldrar ofta kritiserade min fru då vi besökte dem och min mamma ville bjuda på nötkakor hon bakat. Min fru är allergisk mot nötkakor, men att tacka nej var en kränkning och absurditet: Jag har stått och bakat hela dagen och tänkt på er när jag gjorde det, sa mamma. Min fru skulle antagligen dö om hon åt en av kakorna, men eftersom de vara bakade med omsorg och kärlek var det en omöjlighet, tycktes mina föräldrar mena) (stycket i kursiv text) Denna sommar (juli 2009) har jag haft möjlighet att följa händelserna vid en kommun i Skåne, där ett religiöst samfund tvingades ställa in sin offentliga försäljning av kaffebröd, bakelser och räksmörgåsar i brist på tillstånd. Inspektörerna gör något man är skyldig till och som är förenligt med lagstiftningen. Den som försäljer maträtter måste ha tillstånd till det. Här kunde berättelsen nått sitt slut, men istället uppstår en häftig opinion mot Hälso- och miljökontoret där förvaltningschef och enskilda inspektörer utsätts för hot och grova kränkningar. Flera av dessa kränkningar har dessutom ett utpräglat religiöst språk. I återkommande tidningsartiklar talar företrädare för det religiösa samfundet om vad behållningen av verksamheten går till, hur länge man sysslat med detta och hur mödosamt det är för de fåtaliga och åldrande medlemmarna att hålla denna verksamhet vid liv. Alla dessa fakta är ju fullständigt irrelevant till det lagstiftningen vill skydda emot och förebygga. Men eftersom man reagerar med en godhetsnarcissism bemöter man inspektionen med instrumentell hjälplöshet med förödande kraft och medhåll. Strategier i mötet med godhetsnarcissism (UR) Hur ska då den enskilde inspektören förhålla sig för att undvika att bli utsatt för denna psykologiska mekanism? Ett viktigt råd är att så långt det går bemöta den andre med respekt och tydlighet. En narcissistisk person vill alltid bli beundrad. Och ett gott råd kan vara att ge den andre det han eller hon ropar efter utan att för den skull göra avkall på den lagstiftning man företräder: Jag förstår att ni är angelägna om er verksamhet och att ni gör ett viktigt arbete, men det måste ändå ske enligt de riktlinjer och lagar som gäller oss alla. När den narcissistiska personligheten får ett stycke beröm och uppskattning har de grövsta övertonerna av narcissismen en tendens att klinga av. Det bör dock sägas att detta ofta är lättare sagt än gjort. Men det finns inget egenvärde att sätta en narcissistisk

personlighet mer på plats än nödvändigt. En sådan person är lättkränkt och har ofta ett långt minne och dessutom en vilja att samla majoriteten på sin sida. Onödiga kommentarer leder bara till starkare motreaktioner, eftersom en narcissistisk personlighet sällan skäms för egen del utan snarare vänder ilskan ut mot andra. Man kan också lyfta fram de ålägganden man ger den andre som en del av den andres överdrivna självbild av att vara god: Ni vill ju göra ett gott arbete här, då är det säker angeläget för er att ha alla tillstånd klara så att vi vet om varandra. Då kan vi ju säkert förvissa oss om att ingen kommer till skada. Precis det som är ert syfte med verksamheten. Målet med alla dessa sätt att kommunicera är att inte ge godhetsnarcissismen hos den andre någon ytterligare näring. Ett andra råd är att inte glömma bort att vara pedagogisk och förklarande, även om det man redan sagt tycks vara fullständigt självklart: Ni arbetar för ett behjärtansvärt ändamål, men bakterier och smitta tar inte hänsyn till sådant som du och jag vet om. En räkmacka kan smaka lika gott eller vara lika skadlig om den säljs av er eller någon annan. Vi bemöter alla lika. Det finns ingen särskild lagstiftning för religiösa och ideella föreningar eftersom en smitta kan uppstå i vilken miljö som helst och då vålla människor stor skada och lidande. När man blir attackerad och ifrågasatt av massmedia och enskilda individer är det lätt att tappa bort den pedagogiska förklaringen. Man söker gärna skydd i lagstiftningen och blir alltför fåordig vilket bara ökar irritationen hos allmänheten. Opinionen identifierar situationen med egna förorätter man bär med sig och slåss omedvetet på flera slagfält samtidigt. Tala därför hela tiden om den konkreta situationen. Annars riskerar man att situationen växer till ett allmänt missnöje av myndighetsutövande i samhället. När det inte går att stoppa och man som inspektör möts av hot och kränkningar på sin e- post och i brevlådan, bör dessa bemötas av någon annan i förvaltningen. Erfarenheter

visar att många människor skäms för vad man skrivit när man i efterhand konfronteras med dem av någon annan i den kommunala organisationen. Direkta hot ska anmälas. I fallet med försäljningen av bröd och smörgåsar i Skåne- kommunen blev förvaltningen tyvärr utan det stöd man har rätt till av det politiska styret. Det visar på den kraft som ofta finns i mötet med godhetsnarcissism och de starka känslor som väcks i sammanhanget. Jakob Carlander Leg psykoterapeut, handledare www.carlander.nu