Enkät om kränkningar och påtryckningar mot journalister 2014
Sammanfattning Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten av kränkningar, trakasserier och påtryckningar mot journalister. Svarsfrekvensen på 2014 års enkät om kränkningar och påtryckningar mot journalister blev 14,7 procent (jämförelse år 2013: 15,4 procent). Eftersom det inte är möjligt att göra någon bortfallsanalys, är det svårt att dra några långtgående slutsatser om resultatet. Samtidigt är varje hotad journalist en för mycket. Enkäten visar att kränkningar, trakasserier och påtryckningar är en del av vardagen hos alltför många av de totalt 2 276 (2 417) journalister som deltog i enkäten. Skillnaderna mot förra årets enkät är överlag små. Men 2014 års undersökning visar att kränkningar, påtryckningar och trakasserier från publiken ökar mot de journalister som utsatts för dessa åtgärder fler än tio gånger. Där har skett en ökning med över två procentenheter från 5,7 procent 2013 till 8,1 procent i årets undersökning. Dessutom har kränkningar, påtryckningar och trakasserier från intervjupersoner ökat något jämfört med förra året. Även om dessa ökningar är små, visar det på att problemen kvarstår och måste åtgärdas. Till det kommer att fler än förra året har svarat att polisens förundersökning har lagts ned, från 51,9 procent år 2013 till 54,1 procent år 2014. Journalistförbundet December 2014
Kränkningar och påtryckningar mot journalister blir allt vanligare Mer än fyra av tio 41, 4 procent eller 934 journalister (38,2 procent eller 923 journalister) som besvarat undersökningen har någon gång blivit utsatta för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier från sin publik under de senaste fem åren. Det kan jämföras med undersökningen 2009, där 822 journalister svarade att de utsatts för hot under sitt yrkesverksamma liv. Fråga 1: Under de senaste fem åren, har det hänt att du har blivit utsatt för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier från publiken? Drygt åtta procent eller 150 journalister (5,7 procent och 137 journalister) uppger att de blivit utsatta för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier från sin publik fler än tio gånger under de senaste fem åren. Det är en betydande ökning jämfört med förra året. Kränkningar, påtryckningar och hot sker ofta på ett personligt plan. Antingen via fysiska möten ansikte mot ansikte eller personligt riktad e-post, sms, brev eller telefonsamtal. Bland de medlemmar som besvarat vår enkät var det inte lika vanligt att de blev kränkta eller hotade via sociala medier, även om det ökat både 2013 och 2014. Fråga 2: Genom vilka kanaler blev du kränkt, utsatt för påtryckningar, trakasserad eller hotad av källor, intervjuobjekt eller publiken? Direktkontakt, ansikte mot ansikte Nej 1-2 ggr 3-5 ggr 6-10 ggr >10 gånger eller telefon? 42,8 % 45,9 % 6,7 % 1,4 % 3,2 % År 2013 44,9 % 5,9 % 6,1 % 1,8 % 1,4 %
Brev, e-post, sms? 28,4 % 45,2 % 12,4% 5,1 % 9,0 % År 2013 32,1 % 44,7 % 12,5% 4,6 % 6,1% Omnämnas i media? 82,8 % 12,6 % 1,9 % 0,7 % 1,9 % År 2013 85,8 % 10,3 % 2,5 % 0,5 % 0,8 % Via sociala medier? 61,0 % 22,9 % 6,6 % 2,8 % 6,6 % År 2013 64,5 % 22,5 % 6,9 % 1,3 % 4,8 % Av enkäten framgår inte om detta även skett i kommentarsfält. Förbundet överväger att ta med den frågan i nästa års undersökning. Kränkningar, påtryckningar och trakasserier från intervjupersoner ökar Var tredje journalist (32,8 procent) uppger att de vid något tillfälle utsatts för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier från intervjupersoner. Det är en viss ökning från förra året (30,4 procent). Fråga 3: Under de senaste fem åren, har det hänt att du har blivit utsatt för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier från källor eller intervjuobjekt? Däremot är det mycket ovanligt att en journalist utsätts för hot om våld från intervjupersoner (10,9 procent jämfört med knappt tio procent 2013).
Rapporteringen påverkas av kränkningar och hot Det är oroväckande att påtryckningar, trakasserier och hot enligt de som besvarat undersökningen påverkar den aktuella rapporteringen. 30 procent (29,3 procent 2013) svarar att det gör det på något sätt (från i liten grad till i mycket stor grad). Fråga 4: Påverkade påtryckningarna, trakasserierna eller hoten den aktuella rapporteringen? Svar Procent 2014 Procent 2013 Inte alls 70 70,7 I liten grad 18,7 19,0 I någon grad 8,3 7,7 I stor grad 1,3 1,5 I mycket stor grad 1,7 1,1 N 1147 1208 Samma tendens finns i svaren på frågan om journalisten undvikit att skriva om vissa ämnen eller personer som en följd av att de blivit utsatta för påtryckningar, trakasserier och kränkningar. Totalt 25,1 procent (25,5 procent 2013) svarar att de gjort det från i liten grad till i mycket stor grad. Fråga 5: Har du i efterhand låtit bli att skriva om ämnen eller personer som en följd av att du blivit utsatt för påtryckningar, trakasserier eller hot? Svar Procent 2014 Procent 2013 Inte alls 74,9 74,5 I liten grad 15,3 15,3 I någon grad 7,4 7,5 I stor grad 1,8 1,5 I mycket stor grad 1,1 1,3 Antal 1142 1199 Att journalister påverkas av kränkningar och hot på ett personligt plan är tillräckligt illa. När journalister som hotas också avstår från att täcka vissa ämnen eller personer blir det också ett problem för journalistiken och demokratin. Undersökningen visar vidare att det i dagsläget finns få möjligheter för journalister att byta ämne att rapportera kring. Tre av fyra journalister som utsatts för kränkningar och hot fick
ingen möjlighet alls att arbeta med andra ämnen som en följd av att de blivit utsatt för påtryckningar, trakasserier eller hot. Fråga 6: Fick du möjlighet att arbeta med andra ämnen som en följd av att du blivit utsatt för påtryckningar, trakasserier eller hot? Få polisanmälningar och många nedlagda förundersökningar Enkäten visar att det är sällan kränkningar och hot mot journalister polisanmäls. Bara 9,9 procent (8,8 procent 2013) av kränkningarna eller hoten anmäls till polisen. Men om kränkningar och hot mot journalister inte polisanmäls finns det heller inget att åtgärda för rättsväsendet. Då riskerar problemet att bli osynligt. Fråga 7: Har påtryckningarna, trasserierna eller hoten polisanmälts? Ett annat problem är att de fall som faktiskt anmäls till polisen sällan leder någonstans. Enligt undersökningen lade polisen ned förundersökningen i 54,1 procent (51,5 procent 2013) av de polisanmälda påtryckningarna, trakasserierna och hoten. Knappt 15 procent hade gått till åtal.
Fråga 8: Hur har polisväsendet följt upp ärendet? Ärendet har gått till åtal Polisen har lagt ned förundersökningen Polisen har inlett en förundersökning Vet ej Positivt är dock att andelen som svarar vet ej på frågan hur polisväsendet har följt upp ärenden har sjunkit med drygt fem procentenheter från 27, 9 procent år 2013 till 22, 5 procent 2014. Men att så pass många ändå svarar vet ej är oroväckande. Rutinerna för återkoppling från polisens sida angående förundersökningarna kan fortfarande förbättras. Vilka svarade på enkäten? Drygt hälften, 52,6 procent (52,5 procent 2013), av de som svarat på enkäten är kvinnor. De flesta är allmänreportar, och mellan 30-60 år. 65 procent (63,3 procent 2013) av de som svarat är fastanställda. Andelen som arbetar med webben har ökat från 54 procent 2013 till 60 procent år 2014.