Inledning Det här är inledningen till Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial REDE - Respekt, Empati, Djur, Etik för åk F-5. Materialet är tillgängligt för kostnadsfri nedladdning men finns också i kompendieform till självkostnadspris. Övningarna stimulerar och utvecklar barnens empatiska förmåga och medkänsla för både djur och människor. www.rede.se REDE är ett långsiktigt vetenskapligt baserat värdegrundsmaterial som står för respekt, empati, djur, etik och riktas mot skolor och förskolor. Det genomsyras av visionen att alla barn i Sverige ska utveckla ett empatiskt och respektfullt synsätt gentemot djur, människor och natur. Det finns tre huvudsakliga syften med REDE:s övningar, nämligen att: Barnens empatiska förmåga och medkänsla för både djur och människor stimuleras och utvecklas. Barnen får möjlighet att utveckla ett reflekterande synsätt runt viktiga livsfrågor. Barnen får tillit till sin egen förmåga att ta ställning och uttrycka sin ståndpunkt. En förutsättning för detta är ett respektfullt och tillåtande klimat på skolor och förskolor. Barn har alltid rätt att bli bemötta med respekt och det är när vi vuxna förmår detta som vi bidrar till en mer empatisk utveckling hos barnen. Det här är REDE: REDE för skolbarn började spridas i skolorna år 2007. Det är en ideell satsning från djurskyddsföreningar och det är gratis att använda samtliga övningar som ingår i materialet. Övningarna är framtagna för barn i åldern sex till tolv år, och det finns i alla övningar en tydlig koppling till skolans läroplan genom att de är förankrade i läroplanens mål. På så sätt är det tänkt att de lätt ska kunna ingå i skolarbetet och bli en del av vardagen under barnens första år i skolan. Övningarna är också de redskap som behövs för att uppnå de tre syftena som nämns ovan. REDE och REDE:s övningar vilar på en gedigen teorigrund. Övningarna finns även att ladda ner kostnadsfritt från www.rede.se. På hemsidan hittar du även övningar för barn i förskolan, Mini-REDE, som också går att ladda ner. REDE är unikt i sin inriktning och sitt syfte. Grundtanken är att utveckla barnens förmåga till empati och inlevelseförmåga med både djur och människor. När barn tränar att ta andras perspektiv, förstår de sin egen roll i det som händer omkring dem och känner samhörighet med andra. De får stöd för att djur känner på liknande sätt som människor, att de är mycket viktiga i våra liv och att vi ska behandla både djur och människor med respekt. Det medför att barnen får en i grunden bättre insikt om att djur är levande och kännande varelser. Barnen ska stimuleras att reflektera och diskutera viktiga frågor som till exempel hur andra känner, vilket ansvar man har och att alla har rätt att bli väl behandlade och må bra. De ska få känna olika känslor samtidigt som de ska mötas med respekt och få gehör för sina egna synpunkter. Det ingår också att barnen ska få ta del av ett större perspektiv där växter, natur och vår yttre miljö finns med i det respekt- och ansvarsfulla synsättet. REDE har effekt på barn REDE har i flera vetenskapliga studier visat sig ha effekt. I en studie (1) har det visats att pojkar som arbetat med REDE för skolbarn hade mer empati än pojkar som inte gjort dessa övningar. Barnen var i åldern fem till elva år och de hade under samma termin som studien utfördes, gjort minst tre REDE-övningar. Kontrollgruppen, det vill säga de barn man jämförde med som inte gjort övningarna, var ett år äldre. Både pojkar och flickor ingick i studien, men det var bara pojkarna som hade signifikant högre värden i det standardiserade empatitest som användes. En förklaring till detta kan vara att flickor lättare utvecklar sin empatiska förmåga utan särskild träning. Men för 1
pojkarna var resultatet särskilt intressant, då de pojkar som arbetat med REDE hade högre empatisk förmåga än ett år äldre pojkar som inte gjort dessa övningar. I en annan studie (2) intervjuades lärare och pedagoger som hade använt REDE i skolan. Sex personer intervjuades och deras syn på ett flertal frågor runt övningarnas eventuella påverkan på barnen sammanställdes. Alla svarade att materialet påverkat den empatiska förmågan hos de barn som arbetat med övningarna, även om någon inte svarade direkt ja utan delvis. Sätten som de anger har påverkat är precis det som ligger i syftet med REDE, det vill säga större förståelse och inlevelse i andras känslor, färre konflikter och djupare reflektion och diskussion. De intervjuade anser huvudsakligen inte att påverkan är olika på flickor och pojkar och fem av sex menar att det är viktigt att REDE utgår från djur. De flesta av de tillfrågade anser också att barnen tycker att det är roligt att arbeta med materialet och att det påverkar det sociala klimatet på ett positivt sätt. Skolans värdegrund och REDE I läroplanen står det mycket om skolans värdegrund som är viktigt att lyfta fram, men det gäller också att finna vägar att förverkliga föresatserna så det blir till glädje för barnen. Några väsentliga värden som ska utvecklas och stärkas hos barnen är: Omsorg om och hänsyn till andra människor. Rättvisa och jämställdhet. Förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap. Medkänsla och inlevelse i andras situation. Förmåga till empati och omtanke om andra. Att sträva mot dessa värden och förmågor hos barnen är helt i linje med REDE:s mål. REDE:s övningar är därför lätta att motivera utifrån läroplanen samtidigt som de ofta innebär ett temainriktat arbetssätt, vilket enligt läroplanen gör lärandet mångsidigt och sammanhängande. REDE betonar också barnens möjligheter att få framföra sina synpunkter och bli lyssnade på och tagna på allvar. Läroplanen tar upp fler aspekter som REDE bygger på, nämligen att barnen ska: Få möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor. Bilda sig sina egna uppfattningar. Få stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Stimuleras att ta initiativ som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Empatins betydelse i REDE Om man vill definiera empati är det enklaste sättet att det är att förstå någon annans känslor, att kunna leva sig in i hur en annan varelse känner. Men empati är ett komplext och omfattande begrepp. I grunden finns förmågan att på ett känslomässigt plan kunna uppfatta andras känslor och upplevelse av sin situation. Första fröet till denna förmåga är medfödd och behöver stimuleras, stärkas och tränas under hela uppväxten. Ur denna förmåga följer en förståelse för andra som också behöver kopplas till en omsorg om andra, en önskan om att göra vad man kan för att andra 2
ska må bättre. Från tidig ålder finns också känslor som handlar om rätt och fel, vad som är rättvist mot en själv och mot andra. Det går hand i hand med empatin och behöver också tränas hos unga människor för att en god moralisk uppfattning ska utvecklas. I bästa fall smälter ett starkt omsorgstänkande och djupare resonemang om rätt och fel samman till ett mycket önskvärt handlande hos våra samhällsmedborgare. Kännetecken för en människa som kommit långt i sin empatiska och moraliska utveckling är att hon visar omsorg om både alla andra och sig själv och att hon självständigt kan reflektera runt moral- och rättvisefrågor. Hon behöver också kunna hantera de svåra känslor som hon kan få uppleva genom sin starka empatiska förmåga. Dessa känslor av till exempel medkänsla och smärta för andras lidande kan annars leda till depression och en uppgiven livssyn. Det lilla barnets empatiutveckling Förmågan till empati är medfödd och de första tecknen ses tidigt. Redan ett par dagar gamla spädbarn visar denna förmåga genom att reagera och skrika när de hör ett annat barn skrika i närheten. I vilken utsträckning det redan från början handlar om att barnet upplever en oro eller om det mestadels är en fråga om att imitera och göra likadant, är inte helt klarlagt. Det är i vilket fall tydligt att barnet visar en förmåga att fånga upp när någon annan uttrycker känslor. Senare under första året minskar barnets skrikande när det hör ett annat barn skrika och det reagerar istället med orolig uppmärksamhet. Mot slutet av första året ser man fortfarande ingen tendens att barnet medvetet försöker påverka andras känslor, de bara reagerar på dem. Men under andra levnadsåret börjar barn försöka trösta olyckliga syskon och andra barn de känner. Det gör de genom att till exempel klappa dem eller hämta deras leksaker och ge dem. Dessa uttryck av omsorg om andra sammanfaller i tid med barnets förmåga att känna igen sig själv i en spegel och se sig som en egen distinkt person. När barnet är mellan två och fyra år utvecklas en form av ömsesidighet, som i huvudsak är självcentrerad. Den innebär att barnet är öppet för att man gör varandra tjänster och gengäldar det. När någon redan har gjort något för en själv, då förtjänar den personen att man hjälper den. Det är inte förrän i sexårsåldern som en helt icke-egocentrisk generositet och delande med andra dyker upp. Då först menar psykologer att man kan prata om det osjälviska eller altruistiska barnet. Det är ett barn som utför pro-sociala handlingar som är motiverade av omsorg om den andra utan att förvänta sig att bli belönad eller återgäldad. Även om förmågan till empati är medfödd och från början är en automatisk reaktion, behöver den stimuleras och tränas för att utvecklas. Vår förmåga till empati är mycket känslig och det finns många omständigheter, till exempel auktoritär uppfostran och ett starkt individualistiskt samhälle, som inte främjar att den stärks och blir till omtanke om andra. En annan viktig aspekt är att empatin behöver breddas för att omfatta fler, för en gynnsam utveckling i det samhälle vi idag lever i. Vi lever inte längre i små nära grupper, där de flesta känner varandra. Vårt samhälle är dessutom en kulturell mångfald, vilket ställer extra stora krav på vår förståelse och öppenhet. Vi behöver tidigt i barnens liv arbeta för en empatisk utveckling som innefattar så många som möjligt, helst en form av universell empati. Då är det avgörande om de åren som barnen tillbringar i förskolan och skolan ger en bra grund för fortsatta framsteg i fråga om empati och moraluppfattning. 3
Djur stimulerar barns empati Djur fyller en viktig del i många barns liv. I hem där det finns djur finns möjligheten för en känslomässig nära relation mellan barnet och djuret. Inte minst i hem där föräldrarna arbetar mycket och barnet ofta är ensamt, har det visats att det kan utvecklas mycket starka band mellan barnet och djuret. En förtroendefull och varm relation till ett djur kan medföra stora positiva effekter i barnets utveckling. Det kan handla om stärkt självkänsla, större förmåga att ta ansvar och en känsla av bättre egenkontroll. Men djur stimulerar också närvaro i stunden, ger kärlek och trygghet utan ord som förvillar och ökar på så sätt barnets förståelse och känslighet för vad andra uttrycker. Djuren finns alltid tillgängliga och visar sina känslor på ett mycket direkt sätt utan dubbla budskap. Genom att utgå från djur i övningar i empati kan man använda denna omedvetna dragningskraft som djur har på många barn. Av flera orsaker utgår REDE från djuren. En första anledning är att det finns en djurskyddstanke genom användning av materialet ökar förståelsen för djur och sannolikheten för att de behandlas väl och med respekt. Men det finns fler orsaker. Barn kan uppleva svårigheter med att vuxna ofta ger dubbla budskap. I ena stunden accepterar man att djur dödas, i nästa stund hävdar man att det är fel att plåga eller döda djur. Det kan bli ett stort dilemma i barnens liv. Att uppmärksamma djur, samtidigt som de vuxna visar förståelse för barnens känslor, kan bli en hjälp för barnen i deras utveckling. Ytterligare en anledning är att många barn har nära relationer till djur. De upplever att djuren förstår dem bättre än de vuxna och de får kärlek och full acceptans tillbaka. När det gäller att ta upp svåra känslor, olika livsfrågor och hur vi bör bete oss mot varandra, är djur kanske därför den allra bästa utgångspunkten. När både djur och människor ses som kännande varelser med behov av att bli behandlade med respekt, då har vi kommit långt i samhället. Det är dessutom ett mycket naturligt sätt att motverka att barn utvecklar ett vi-och-dom-perspektiv. I ett land som har en sådan kulturell mångfald som Sverige, är det idag en mycket viktig del av den empatiska påverkan på barnen. Det är vanligt med ett synsätt som grundar sig i avstånd mellan olika grupper och att man bara visar omsorg om den grupp man tillhör eller känner till. Det kan riktas mot alla tänkbara typer av grupper av människor, till exempel invandrare, kvinnor, arbetslösa eller ungdomar. En mycket grundläggande sådan indelning är den som finns mellan människor och djur. Den medför också ett genomgående vi-och-dom-tänkande, som är en svårighet när vi ska ta till oss djurs lidande och behandla dem bättre. En sista viktig orsak är att barnen själva mår bättre när de tillåts känna med djur och fritt få uttrycka vad de känner. Den naturliga förmåga till inkännande som många barn har med djur ska stödjas och utvecklas, inte ifrågasättas, förlöjligas eller ignoreras. En god empatisk utveckling i detta avseende kan senare leda till att de som vuxna får större förmåga att se ett helhetsperspektiv där både djur och människor ingår. I en sådan världsbild är alla beroende av varandra och vinner på att alla behandlas med empati och respekt. Empatin är beroende av vårt synsätt REDE bygger inte i första hand på att djuren ska vara närvarande. När det är möjligt kan det vara bra, för det är lätt att få barn intresserade och fascinerade då de kan se hur fantastiska djur är trots sin litenhet i storlek. Men vi får akta oss så att inte djuren blir objekt som man bara studerar. REDE tar istället fasta på att stimulera empatin i sig, till stor del utan medverkan av levande djur. Det gör det lättare att genomföra i förskolor och skolor, på grund av allergier och andra svårigheter att få ha 4
djur i närheten av barnen. Men det är också ett effektivt sätt att öka omtanken om djuren utan att riskera de negativa synsätt och känslor som närvaro av djur kan leda till. Många vuxna är rädda och uttrycker stort obehag för till exempel insekter och maskar. Om levande djur ska vara med är det helt avgörande att alla närvarande vuxna har ett respektfullt och förstående synsätt. Det är också viktigt att djuren tillåts vara i en fri och för dem naturlig miljö. Vissa övningar innefattar insekter och fåglar, men då är djuren alltid kvar på sin plats i naturen. Det finns många tips och idéer i olika böcker, som kan vara bra om man vill ta in djurens perspektiv och synliggöra dem i barnens värld. Men vi behöver samtidigt vara medvetna om risken att djuren ses som resurser och hjälpmedel för att nå barnen. Vi behöver anstränga oss att som vuxna förebilder se djuren som levande och fantastiska varelser med sina egna behov och beteenden. Det är helt nödvändigt om vi ska kunna förmedla detta synsätt till barnen. Övningar utan närvarande djur minskar också risken för att ett synsätt där djur är objekt överförs till barnen. Det faktum att närvaron av djur inte är en nödvändighet i de flesta övningar gör REDE lättanvänt i det dagliga arbetet. Övningarna upplevs ändå roliga av barnen, vilket är tydligt från utvärderingar av materialet. Utgångspunkten i djurens värld gör det intressant och lättillgängligt för barnen. Många barn pratar, känner och reagerar spontant när det handlar om djur. Känslor och åsikter som kommer upp kan vara både positiva och negativa, men alla synpunkter ska respekteras och diskuteras. Genom att ta upp barnens perspektiv och låta dem uttrycka vad de känner, kan ett tillåtande klimat skapas. Det finns också många beröringspunkter till hur barnen handlar mot varandra och den sociala miljön. REDE kan därför främja en god social och empatisk utveckling på fler plan. Vi hoppas att REDE ska bli till mycket glädje och nytta i din skola. För den som vill fördjupa sig i teorier och litteratur i ovan berörda ämnen finns ett kunskapsrum på REDE:s hemsida, www.rede.se. Lycka till med REDE-arbetet i din barngrupp! Källhänvisningar (1) Angantyr, M., et al., (submitted 2011 Journal of Moral Education): Man The Dog s Next Best Friend : Sex Differences in Children s Empathy for Animals. (2) Hedbring, M., 2011: Värdegrundsmaterialet REDE påverkar det barns empatiska förmåga? Några lärare och pedagoger som använder materialet ger sin syn. Examensarbete, 15 hp. Kandidatkurs i pedagogik, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Författarna Kerstin Malm och Dag Einarsson Kerstin Malm är FD i etologi med inriktning på hunddjur. Hon satt i Djurskyddet Sveriges styrelse under åren 2003-2009 och utvecklade då REDE-tanken. Hon är författare till texterna och arbetar tillsammans med Dag Einarsson med att ta fram nytt material. Dag Einarsson är biolog och pedagog och arbetar huvudsakligen med att utforma övningarna och metodiken bakom dessa. 5
Övningarna Övningarna ska stödja det redan existerande skolarbetet, följa målen i läroplanen och ge möjlighet till att se en positiv förändring. Detta uppnås genom dels övningar och dels genom någon form av utvärdering. Övning Grunden för en övning skall ligga i att barnen på något sätt tränar sin förmåga till inlevelse och empati. Varje övning förankras i delar av läroplanens mål. Övningarna har syfte, mål och förväntningar tydligt redovisade. Övningarna är uppbyggda runt olika form av lärstilar. Detta ger en möjlighet att jobba parallellt i olika ämnen med materialet och också möta olika elevers behov. Rörelse, lyssnade, kreativitet förhoppningen är att det alltid skall finnas aktiviteter som passar in i skoldagen. Utvärderingsaktivitet Utvärderingen av hur en övning har påverkat barnen kan byggas runt en bild, ett samtal eller ett eget skapande. Det är viktigt att den beskrivning som görs inte på något sätt är dömande eller värderande. Den ska enbart ha uppgiften att vägleda dig som lärare när det gäller barnens utveckling varifrån kommer vi, vart är vi på väg? Empati och medkänsla är inte direkt kvantifierbara egenskaper. Meningen med utvärderingen är inte heller att ge ett mått på dessa egenskaper utan en möjlighet att följa upp och bearbeta övningen för barngruppen och läraren. Bilden anknyter till den övning som barnen ska få göra. Utvärderingsaktiviteten består i ett samtal om bilden eller att barnen berättar om bilden. Analysen kan lämpligen göras från den matris som finns i anslutning till några av övningarna. Samtalet ska ge barnen en möjlighet att få utveckla och bryta sina tankar mot läraren som representant för vuxenvärlden. Barnen ges en möjlighet att analysera sitt tänkande och möter respekt för sin person och sitt arbete. Skapande aktivitet som analys ger barnen chansen att uttrycka sin medkänsla och sina emotionella tankar inför gruppen. Att ge uttryck för en tanke i handling. En utvärderingsaktivitet kan upprepas eller kopplas till andra övningar med likartat innehåll. Det viktiga är att barnen ges möjlighet till reflektion och du som lärare får chansen att möta barnens tankar och se utveckling. Övningarna är öppna i sin konstruktion för att ge er alla chanser att kunna tillgodose barnens möjligheter till positiv utveckling. Övningarna ska vara ett dynamiskt dokument som ger anpassningsmöjlighet till barnens förutsättningar och inspiration till vidareutveckling av materialet i barngruppen. Ni behöver inte göra alla delmoment, ni kan förenkla och ni kan anpassa efter ålder. Det är mycket viktigt att ni inte plockar bort delen som heter Utvärdering. Den är viktig både för måluppfyllelsen och för att barnen ska vara delaktiga samt få en chans att uttrycka sina känslor och tankar. Det är däremot inget som hindrar att ni anpassar även detta avsnitt till individen eller gruppen. 6