Enkät Stockholm on the Move Organisation: Stockholms handelskammare Representant: Anna Wersäll Hej! Ni får denna enkät i egenskap av deltagare i Stockholm on the Move. Om ni vill får ni besvara frågorna skriftligt. Vi kommer dock att kontakta er för en muntlig intervju och sedan sammanställa resultatet. Stockholm on the Move är ett projekt om hur och varför vi utvecklar infrastrukturen i framtidens Stockholm. Inför utställning, workshop och seminarier gör vi en sammanställning över vilka infrastrukturprojekt som redan pågår och vad som planeras i Stockholms län. Vi vill också försöka kartlägga hur olika aktörer ser på sin egen och andras roll idag, vilka principer och värderingar som styr planeringen, samt vilket slags Stockholm vi vill se växa fram. Enkäten är en avgörande del i arbetet inför utställningen. Den ligger till grund för två workshopmoment och kommer att utgöra en väldigt viktig komponent i utställningsinnehållet. Vi är strikta i formatet för att det ska gå att göra jämförelser och samkörningar. (Annan källa: Artikel i Dagens Industri 11 april 2012) ENKÄT 1. Hur ser ni på er egen roll i utvecklingen av Stockholmsregionens infrastruktur? Stockholms handelskammare är den enda näringslivsorganisationen som är regional, inte nationell. Vi har en viktig roll att lyfta fram behovet för näringslivet här i regionen. En organisation som Svenskt näringsliv eller Företagarna har svårt att driva stockholmsfrågor. De får genast protester inom sin organisation. Samtidigt hänger det ihop så här: infrastrukturen i Stockholm otroligt viktig för näringslivet i Stockholm. Och näringslivet i Stockholm är viktigt för hela Sverige, vi är tillväxtmotorn. Så det är nationellt, men det är svårt att få det accepterat. Vi tycker inte ens att Stockholms egna politiker förstår hur viktigt det är. Man håller på med alldeles för många kosmetiska projekt, som Framkomlighetstrategin. Där ska man öka bussarnas framkomlighet. Det gjorde man med stombussarna på 1990- talet, det hjälpte ju inte. Trycket ökar så mycket så att göra små justeringar kommer inte att lösa problemet. Dessutom blir de här åtgärderna så fixerat vid centrum, men regionen är mycket större. 2. Vilka är de största utmaningarna/problemen inom ert fält?
Vi har underinvesterat i regionen under 40 år. Det har varit en ganska tydlig Stockholmsfientlighet ute i landet och i riksdagen. Vi har inte fått investeringar i nivå med vad vi skulle ha behövt. Dessutom missat underhåll och reinvestering, det finns riktigt stora behov. Du har Sergels torg, du har flera av broarna i stan exempelvis. Det stora problemet att få pengar. Det handlar om så otroligt mycket pengar, så även om Stockholm skulle få hela Statens investeringsbudget för infrastruktur så skulle det inte räcka till. Beslutskompetensen tycker jag saknas helt. Både på regeringsnivå och regionalt saknas förmågan att ta de här besluten. Pengar och beslut. I Stockholm är den privata tjänstesektorn den största sektorn. Så persontransporter är oerhört viktiga. Det hänger ihop med stockholmarnas egen vardag och hur företagen kan rekrytera och hur företagen kan få den här kompetensen som man behöver. Humankapitalet är den viktiga insatsvaran i företagen i den här varan. Pendlingsresor med bil är en ganska liten andel av trafiken. Näringslivets och invånarnas intresse går på så sätt hand i hand. Drygt hälften av biltrafiken är nyttotrafik, men det är svårt att mäta. Resor i högtrafiktid med mål i innerstan, kollektivtrafiken är 77%. Bil är 23%. Ser man på arbetsresor i hela Stockholms län så tror jag det ligger på 50% kollektivt. (Kolla siffrorna med SL) 3. Vilka är de största övergripande utmaningarna utifrån projektets frågeställningar? I Stockholm ansåg man länge att tunnelbanan var färdigbyggd, men jag har aldrig förstått varför. För vi har haft en oavbruten tillväxt i Stockholm sedan 1970-talet, och de senaste tjugo åren har vi dessutom haft en ganska kraftig tillväxt. JR: Jag har undrat över hur man resonerade när tunnelbanan en gång byggdes. Investeringen måste ha varit lika stor då i proportion till hur rikt landet var, om inte ännu större. Men man ansåg sig ha råd. T-banan byggdes med statliga pengar. Efter kriget fanns väldig tillväxtoptimism, och väldig befolkningsökning i Stockholm på1950-talet. Det fanns en annan probleminsikt. För att möta bostadsbristen byggde man ut tunnelbanenätet ihop med bostäder i de nya förorterna. Då blev det inte bara en kostnad, utan en del i sättet att lösa bostadsbristen. 4. Var tycker ni det finns störst outnyttjad potential till en positiv utveckling? Viktigast av allt är att bygga ut tunnelbanenätet. Det är det populäraste kollektivtrafikslaget. Tunnelbanan går snabbt för den kör i ett helt eget system som
inte blandas med något annat, så du kan packa tågen tätt. Man byter passagerare snabbt. Det är en väldigt effektiv kollektivtrafik. Ska man få folka att byta från bil till kollektivtrafik, då måste gå fortare än bilen. Annars gör man inte det bytet. Det är bara tunnelbanan som klarar det. Tunnelbanan bygger man under jord, det gör att man lyfter bort trafik från gatunätet. Vi har bra förutsättningar för tunnelbana: bra berg, och bra kompetens i området. Händer mycket på byggtekniksidan vad gäller bergbyggande, så det kan bli allt billigare. Vi saknar ju tvärförbindelserna i ytterstaden. När SL och Stockholms stad tog fram stomnätsstrategin för bussarna så började man i innerstan, och så ska man ta förorterna sen. Jag tycker man borde ha gjort tvärtom. Se behovet utifrån att ta sig in till stan, eller runt stan. 5. Om ni själva fick förverkliga ert drömscenario för Stockholm, hur skulle det se ut i korthet? Det vi skulle se som det intressanta framtidsänket är hur man ska kunna finansiera en rejäl utbyggnad av tunnelbanan. Då tror jag du ska tillbaka till tänket från 1960-talet att du exploaterar, bygger hus, och bygger tunnelbana samtidigt. Om man tänker sig att man hade byggt tunnelbana till Hammarby sjöstad från början, då hade du använt exploateringsintäkterna där för att delfinansiera tunnelbanebygget. Om du istället bygger tunnelbanan i efterhand så blir de enda som vinner på den affären de som redan har köpt sina bostadsrätter i Hammarby sjöstad. Du kan liksom inte ta betalt för tunnelbanan någonstans. Nu håller Täby kommun på och säljer markanvisningar på galoppfältet i Täby, innan tunnelbanan är beslutad. Här är MTR ett intressant företag. I Hongkong bygger de ut tunnelbanenätet på det här sättet. De får markanvisningar och bygger hyresbostäder, kommersiella lokaler, stationer och tunnelbana. En genomsnittlig tunnelbaneresa i Hongkong kostar 7 kronor, osubventionerat. Man gör det i Madrid och i Köpenhamn. Att bygga tunnelbana under jord ger riktig stad, pendeltåg ger stationssamhällen. Jämför platser som ligger utmed pendeltågen med de som är utmed tunnelbanan så ser du skillnaden. JR: Hur dyrt är det att bygga tunnelbana? AW: Inte så dyrt som man tror. Vi har låtit WSP göra en jämförelse på olika tunnelbane- och spårvägsprojekt i Europa. I genomsnitt är tunnelbana lite dyrare. Per kilometer för investering, byggandet, vagnar och signaler. Drift- och underhållskostnad. Per passagerkilometer blir tunnelbana alltid billigare än spårväg. (Kontakta: Göran Tegnér WSP.) JR: Hur ställer ni er till biltrafik?
AW: Det behövs också. Där har vi heller inte byggt något på 40 år. Man har ju väldiga kapacitetsproblem på Saltsjö-Mälarsnittet framförallt Essingeleden och Centralbron. Vi är för att bygga Förbifart Stockholm, den avlastar Essingeleden och förbättrar tvärförbindelsen i regionen. Och naturligtvis binda ihop norra och södra länken med att bygga östra länken. Det är den utbyggnad allla kategorier som verkligen skulle avlasta innerstan. I de östra delarna av stan skulle biltrafiken minska med 40%. Stora delar av regionen är bilberoende, folk som bor knasigt till. JR: Jag antar att någon har räknat på skillnaden i vad det skulle kosta att avlasta vägnätet genom att bygga ut tunnelbanan, och att avlasta genom att bygga mer bilvägar? AW: Jag tror faktiskt ingen har gjort det, det skulle någon behöva göra. Men du kommer ändå har transporter som inte kan göras med tunnelbana. JR: Jo, de blir ju kvar på vägen. Men många sitter ju i bilen för att det är så dåliga tunnelbaneförbindelser mellan de platser de ska mellan. Man skulle kunna göra något slags alternativkostnadsuträkning. AW: Det skulle vara väldigt intressant att se. Det skulle behövas en ganska dramatisk utbyggnad för att det ska få effekt. Tunnelbanenätet är ju så centrerat och det finns inga tvärförbindelser, så ska du från en förort till en annan så går det nästan alltid fortare med bil. (Kontakta: Göran Tegnér WSP. Räkna på alternativkostnad lösa trängseln på Essingeleden och Centralbron med T- bana. Vilka skulle man kunna få bort från Essingeleden med mer tunnelbana, och man samtidigt byggde mer stad, statligt eller MTR? Mellan vilka punkter åker man när man åker på Essingeleden? Vet t.ex. Trivector?) JR: Tar det längre tid att bygga tunnelbana än att bygga väg? AW: Allt tar lång tid. Förstudien till Förbifart Stockholm gjordes 2001, byggstart beräknas till 2014. Sedan färdigbyggt omkring 2024. Citybanan har gått fortare. Man tog beslut 2006 och bygger för fullt. Där har det inte varit några folkliga protester. 6. Upplever ni att det i Stockholmsregionen finns en målbild för Stockholm 2050 som är gemensam för er och andra aktörer? Nej. Det finns gemensam åsikt om att det är bra att Stockholm växer, men HUR vi ska klara av att klara av den här befolkningstillväxten saknas. Det saknas insikt. När Dennispaketet togs fram fanns en gemensam målbild, men den rasade ihop. Sen började man ta en snutt i taget. Stockholmsöverenskommelsen täcker bara in vägnätet och järnvägen. Tunnelbanan saknas.
Det finns en gemensam målbild kring att kollektivtrafikandelen ska öka. Men hur mycket och när? Mellan förorterna har vi en låg kollektivtrafikandel. Tunnelbanenätet är ju väldigt överbelastat i mitten Bland annat har ju Stockholms stad i sin översiktsplan en tunnelbanelinje som går från Älvsjö, Liljeholmen, Fridhemsplan, Odenplan och upp till Universitetet. Den skulle avlasta. Vi skulle vilja binda ihop Akalla och Kista med Hjulsta och Barkarby pendeltågstation. Det är 40000 människor som jobbar i Kista. Om vi kunde fånga upp dem så de kunde byta från pendeltåg till tunnelbana. De åker bil idag. Einar Mattson har köpt stora delar av Hjulsta. De vill utveckla Hjulsta. Du har ett stort problem i beslutsstrukturen eftersom det är SL som planerar infrastrukturen och det är kommunerna som planerar byggandet. 7. Vilka är i så fall de viktigaste aspekterna av den målbilden? Du har ett stort problem i beslutsstrukturen eftersom det är SL och Trafikverket som planerar infrastrukturen och det är kommunerna som planerar byggandet. Kommunerna har en del att säga till om men de kan inte tvinga SL att bygga tunnelbana. Vi skulle behöva ett nytt slags Dennispaket, fast den här gången måste vi ha med både trafiken och bebyggelseutvecklingen. 8. Vilka principer styr besluten ni tar i er organisation? Vi ska verka för ett bra näringslivsklimat i regionen. 9. Hur definierar ni hållbarhet inom er organisation? Hållbarhet är inget eget ämnesområde längre. Det är lite som datorer var förr när man gjorde det till ett eget ämnesområde. Hållbarhet måste idag vara en del av all utveckling. 10. Hur definierar ni infrastruktur inom er organisation? Vi jobbar ganska med datatillgänglighet exempelvis. 11. Vad hoppas ni få ut av er medverkan i Stockholm on the Move? Det är ett viktigt sammanhang. Infrastruktur vår viktigaste policyfråga. På Färgfabriken får vi en massa nya bra kontakter, och vi når nya grupper.
Vårt jobb är att påverka politiken: Få allmänheten att reagera, då reagerar media,och sen reagerar politiken. VÅRA KARTOR En karta med vad som finns idag En karta med vad som planeras och byggs just nu. En karta, eller flera, med vad folk drömmer om. Deras visioner eller önskemål. - Flerkärnig stad i olika versioner. - Superconnected city. - Den växande innerstaden. Slutligen är frågan om vi verkligen ska begränsa oss till infrastruktur när alla talar om att det är viktigt att bygga ut infrastruktur och stad. 2011 gjorde Stockholms handelskammare en enkel t-banekarta med några nya tunnelbanelinjer som fick väldigt mycket uppmärksamhet. Den var tydlig och blev publicerad på många ställen.