Enkät Stockholm on the Move

Transkript

1 Enkät Stockholm on the Move Organisation: KTH Representant: Göran Cars, Bosse Bergman Hej! Ni får denna enkät i egenskap av deltagare i Stockholm on the Move. Om ni vill får ni besvara frågorna skriftligt. Vi kommer dock att kontakta er för en muntlig intervju och sedan sammanställa resultatet. Stockholm on the Move är ett projekt om hur och varför vi utvecklar infrastrukturen i framtidens Stockholm. Inför utställning, workshop och seminarier gör vi en sammanställning över vilka infrastrukturprojekt som redan pågår och vad som planeras i Stockholms län. Vi vill också försöka kartlägga hur olika aktörer ser på sin egen och andras roll idag, vilka principer och värderingar som styr planeringen, samt vilket slags Stockholm vi vill se växa fram. Enkäten är en avgörande del i arbetet inför utställningen. Den ligger till grund för två workshopmoment och kommer att utgöra en väldigt viktig komponent i utställningsinnehållet. Vi är strikta i formatet för att det ska gå att göra jämförelser och samkörningar. ENKÄT 1. Hur ser ni på er egen roll i utvecklingen av Stockholmsregionens infrastruktur? GC: Vår forskningsuppgift är att förstå mer och mer av sambandet mellan infrastruktur och stadsutveckling. Man har trott att man planerar staden. Men det går att hävda att det är infrastrukturen som planerar staden. JR: Det måste ju vara ett ganska dynamiskt förhållande mellan infrastruktur och stadsutveckling. Det måste ju vara svårt att kalkylera effekten av en viss infrastruktur. GC: Det är svårt, men ibland kan du säga vad som kommer hända. Lägger du den förbifart utanför en mellansvensk stad vet du att du kommer att få externa kommersiella etableringar, och det kommer att påverka stadskärnan. BB: Det gäller att ta reda på både drivkrafterna, och möjligheterna. Har du villkoren så kan du också se möjligheterna och välja utifrån det. GC: Vi undervisar och forskar. Den tredje uppgiften vi har som forskare är att delta i samhällsdebatten.

2 2. Vilka är de största utmaningarna/problemen inom ert fält? BB: En sak är planeringens ändrade förutsättningar. Det har blivit mer komplext. Förr hade kommunen alla medel, idag måste man ta hänsyn till marknaden. Olika aktörer drar åt olika håll, ändå måste planeringen vara demokratisk. GC: Från att ha varit en aktör, kommunen, så är det nu många aktörer. Det är kommunen, det är markägare, det är investerare, och det är också intressegrupper. I vissa projekt kan en bestämd miljögrupp eller ett gäng välorganiserade villaägare stoppa något som alla aktörer från början tycker är jättebra. BB: Det finns också nya krav. Hållbarhet till exempel. Det är inte rätt. GC: Det andra är att vi idag är väldigt intresserade av stadens sociala kvaliteter. Infrastruktur kan både knyta samman och skapa barriärer. Trafiken är sånt som kan ge upphov till sådant som en stads attraktivitet. Ett förenklat exempel är jämförelsen mellan stadsgatan och trafikleden. 3. Vilka är de största övergripande utmaningarna utifrån projektets frågeställningar? 4. Var tycker ni det finns störst outnyttjad potential till en positiv utveckling? GC: Det finns en avsaknad av förståelse för samspelet mellan infrastruktur och bebyggelseutveckling. En av de allra bästa exemplen är utbyggnaden av tunnelbanan. Det var ett integrerat projekt. Idag bygger vi citytunneln och Förbifart Stockholm. Det beror på att vi har separata processer. Tunnelbanan byggdes av Stockholms stad (inte SL? Fanns inte SL då?). Förbifarten byggs av Trafikverket men den berör fem kommuner. Så du får en förhandlingssituation kring bullervallar och sånt, men du får inget begåvat samtal om vilka möjligheter till bebyggelseutveckling som finns. BB: Vi har ju till och med på akademin en nedärvd uppdelning av olika kompetenser. De måste samarbeta på ett annat sätt. Henrik Rundquist hade ett exempel från Norra länken. 5. Om ni själva fick förverkliga ert drömscenario för Stockholm, hur skulle det se ut i korthet? BB: Jag skulle satsa på tvärförbindelse. De är riktigt risiga. Du har till exempel mellan Skärholmen och Flemingsberg en tvåfilig väg genom villaområdet. Skulle jag välja några av de viktigaste skulle jag bygga ihop Haninge och Skärholmen. JR: Hur ska man undvika att hamna i den vanliga situationen?

3 GC: Ska man få med stadsutvecklingen är det en fråga om att tvinga fram en förståelse hos kommunerna att det krävs en motprestation om det ska byggas infrastruktur. Nacka är ett bra exempel tycker jag. De sa: Vi bygger lägenheter om vi får tunnelbana. BB: Om du skulle bygga ihop Skärholmen och Haninge så ser du att Flemingsberg blir en väldigt viktig plats. Du har ett sjukhus där, du har högskolan. GC: Det som utmärker attraktiva platser är att de är komplexa. (Lockelsen med den blandade staden) De har en mångfald av funktioner. Där har du problemet i Flemingsberg. Man har investerat enormt mycket med det hänger liksom inte riktigt ihop. När du kliver av vid stationen så möts du av ett gigantiskt institutionsområde. Det skapar ju inte riktigt den här dynamiska stadskänslan, för att uttrycka sig milt. Man har investerat hur många miljarder som helst, men bortsett från Pressbyrån och Konsum så har det inte kommit ett enda privat arbetstillfälle. Då är det någonting i grundtänket som fel. Det är ett exempel på klassisk stuprörsplanering. Stationen byggdes av gamla Banverket. Högskolan av några arkitekter för sig. JR: Ibland tycker jag som inte är arkitekt eller planerare att det påminner om sagan om Kejsarens nya kläder. Jag kan som lekman åka till den där stationen och titta så ser man direkt vad som är problemet. Det där ligger för långt bort. Eller den där gångvägen är för tråkig. GC: Det är för att varje sak är byggd för sig, utan tanke på vad som finns runt omkring. Sen är det en sak att kunna säga att det här är en torftig miljö, sen är det inte lika lätt att kunna säga vad som skulle kunna göra den livaktig. (Bygga in studentbostäder, andra bostäder med verksamhet på bottenvåning, och andra våning, fylla ut överallt där det saknas. Fria markanvisningar, fri arkitektur. Bygg en eller flera venetianska broar över. ) 6. Upplever ni att det i Stockholmsregionen finns en målbild för Stockholm 2050 som är gemensam för er och andra aktörer? GC: Jag tycker att målbilderna som finns är för abstrakta. Vem vill inte vara en stad i världsklass? Jag tycker man skulle vinna på att ha mer preciserade målbilder. Vi ska bygga stad med integrerade, mångfunktionella miljöer där vi vinnlägger oss om att se samband mellan infrastruktur, bebyggelse och sociala värden. BB: Det finns en stor konflikt i Stockholms enorma fokus på innerstaden. GC: Haninge utmålas som ett regionalt centrum. När tror du det kommer att hända när det går i den här takten.

4 BB: Jag tror på Kista Science City som idé. GC: Täby/Arninge har alla förutsättningar för att bli centrum. De två JR: Räcker det med att precisera, eller måste man konkretisera vad man menar med med integrerade, mångfunktionella miljöer där vi vinnlägger oss om att se samband mellan infrastruktur, bebyggelse och sociala värden. Alla tolkar säkert det lite olika. GC: Ja, man måste konkretisera, men problemet är att det inte finns ett universalrecept som ger en integrerad, mångfunktionell miljö. Varje plats har sina förutsättningar. JR: Skulle någon säga emot er när ni säger att ni vill utveckla regionala kärnor? BB: Nej, men de kärnor som finns nu är för svaga. De pratar om en fördubbling av antalet boende. Det är för lite. Det räcker inte för att skapa en riktig regional kärna. Dessutom måste det vara ett större område. GC: På ett ytligt plan är alla överens. Exempelvis i Täby, själklart vore det bra att det här blev en stark nod, så man slipper åka in till stan. Men så kommer det konkreta. Om vi prioriterar tunnelbana till Täby så undrar Åkersberga och Österåker varför man inte satsar på Roslagsbanan. Varje kommun drar åt sitt håll. BB: Den politiska uppdelningen i olika kommuner måste finnas för att ta hand lokala. Men uppdelningen gör det svårt att skapa en bra helhet. Men det skulle behövas en starkare regional nivå för planeringen. 7. Vilka är i så fall de viktigaste aspekterna av den målbilden? 8. Vilka principer styr besluten ni tar i er organisation? BB: Forskningens relevans. Avdelningen för Samhällsplanering- och miljö hör ihop med Trafikplanering, Arkitektur. Stadsplanering på Arkitektur handlar mer om hur staden och arkitekturen påverkar oss och stadens funktion och utveckling. 9. Hur definierar ni hållbarhet inom er organisation? Nej, olika forskare har olika syn. Det är till och med en källa till konflikt. Går exempelvis ekologisk eller social hållbarhet först? 10. Hur definierar ni infrastruktur inom er organisation? Vägar, kommunikationer, distributionssystem för vatten och avlopp. Infrastruktur är

5 ett slags försörjningssystem. Du kan ju tänka dig en situation där varje byggnad är självförsörjande och ligger helt isolerat. 11. Vad hoppas ni få ut av er medverkan i Stockholm on the Move? Att folk ska fatta samspelet mellan trafik och bebyggelseutveckling. Och att vi skapar debatt kring det här. Jag skulle i Stockholm in the Move vilja använda internationella exempel. Jag vill jämföra Kista Science city runt (Järva)fältet. Det är ett antal kommuner i Zurich som har byggt en spårväg som går runt och som knyter ihop dem och även flygplatsen som ligger i anslutning till detta. Det är nästan som en egen stad (som heter P ) men den sitter inte ihop med Zurich. De får en koncentration som uppväger den koncentration som finns till Zurich centrum. Eller runt sjön Gömmaren i Skärholmen JR: Kan man även destillera ut ett slags principer från dessa fem exempel. Att hitta en ganska stark sammanhållning, om vi bara förstärkte den på bara några få punkter så skulle man kunna få en stark sammanhållning. (Space syntax-analys av spårnätet, så det blev rött även vid kärnorna, skulle kunna kombinera med analys av flödena. Om vi lägger till några samband så kan nya förtätningar uppstå) Det du (BB) säger är också något annat än de tvärförbindelser man brukar prata om i Stockholm. Det är ju inte en ny tvärbana du talar om, eller ens en tvärtunnelbana. Du pratar ju om att skapa en ny cirkel där det är periferi idag, en cirkel som inte har ett starkt samband med centrum utan som vänder sig inåt kring sig självt. Det är faktiskt en helt annan bild, som också stämmer mer med idén om det flerkärniga Stockholm. BB: Ola Broms har ju jobbat med Upplands väsby. Hur man tar tillvara på potentialen i den linjära staden. Det kan vara ett annat exempel. Vägsträckan mellan Basel och Zurich. Sen gäller det att hitta exempel på knutpunkter och kärnor. Där finns många exempel från Paris. Där kanske det finns någon som är bra. Det skulle kunna vara Täby. Hur långt kunde det växa? Kunde det bo hundratusen eller flera hundratusen människor där?