Pedagogisk ledning - Torna Hällestad förskola 2009

Relevanta dokument
Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång Förskolan Fågelsång Blåmesvägen Södra Sandby

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

V E R K S A M H E T S P L A N 2009 Brunna, Gröna-Lund och Stamvägens förskolor

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitet på Sallerups förskolor

Arbetsplan 2015/2016

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kvalitetsredovisning Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Aktuell sektor UKF: Enhetsplan för Äppelgårdens förskola

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns förskoleverksamhet

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum:

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Arbetsplan för Tornets förskola

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Kvalitetsrapport för

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Förskolan Sjöstjärnan

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Kvalitetsredovisning 2009

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Blackebergs förskolor

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Välkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel. "alla ska med"

Verksamhetsplan

ARBETSPLAN

Handlingsplan. Grön Flagg

Kvalitetsredovisning

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsrapport Läsåret 2012/13

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Senast ändrat

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Hällabrottets förskola

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Transkript:

Pedagogisk ledning - Torna Hällestad förskola 2009 DELAKTIGHET Kriterium A1: Verksamheten är organiserad så att barn/elever och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling. Skolans organisation har vuxit fram kontinuerligt under flera år. På varje nivå och i alla delar av organisationen finns arbete för hållbar utveckling på agendan. Torna Hällestad förskola i Torna Hällestad tillhör Hagalunds ansvarsområde i Dalby, tillsammans med Hagalundskolan, Hagens förskola, Torna Hällestad skola och dagbarnvårdarna i Dalby. Torna Hällestad förskola har ca 38 barn som är placerade på 3 avdelningar och leds av arbetslag bestående av förskollärare och barnskötare. Verksamheten bedrivs av rektor Ragnhild Holmgren som tillsammans med verksamhetschefen Carina Olsson och rektor Lisbeth Larsson utgör ledningsgrupp för Hagalunds ansvarsområde. All personal ingår i olika arbetsgrupper för att tillgodose olika områden av skolornas verksamhet; miljö- och friskvårdsgrupp, likabehandlingsgrupp, ATAD-grupp, krisgrupp, kultur- och biblioteksgrupp, IKT.- grupp, elevvårdsteam och serviceteam. Dessa grupper träffas regelbundet. En gång i månaden har vi arbetsplatsträffar där var och en representerar sig själv. Vi har varit med i ett Växtkraft Mål 3 projekt där vi fokuserade på Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt. I samband med detta har vi organiserat verksamheten med olika avdelningar för små och stora barn. Där har vi använt oss av olika material som riktar sig till barnens olika åldrar, intressen och förmågor för att kunna utmana dem. NY PERSONAL Kriterium A2: Rutiner finns för hur ny personal informeras och involveras i arbetet för hållbar utveckling. Inom hela vår verksamhet finns planer på hur ny personal informeras i allmänhet och även gällande arbete för hållbar utveckling. Hur har ni arbetat för att uppfylla kriteriet? Vår förskola tillhör en förvaltning i Lunds kommun, Barn och skolförvaltning Lund Öster. Förvaltningschefen inbjuder varje höst till en informationsträff för nyanställda. Det finns en policy för introduktion av nyanställd personal, där arbetet med hållbar utveckling är en av punkterna. Samtliga handlingsplaner och policydokument som gäller inom vår förvaltning/skolområde presenteras för den nyanställde. En person eller arbetslag utses som mentor för den nyanställde. KOMPETENSUTVECKLING

Kriterium A 3: Personalen får den kompetensutveckling som krävs för att kunna delta i arbetet för en hållbar utveckling. Genom medarbetarsamtal och arbetsplatsmöten pratar vi kontinuerligt om vilka behov som finns på förskola för den enskild eller för flera. Hur har ni arbetat för att uppfylla kriteriet? Inom Lunds kommun finns en uppsökande Naturskola som är en resurs för hela kommunen. Här har vi fått mycket stöd och inspiration i arbetet med hållbar utveckling som en naturlig del i vårt tematiska arbete. Inom vår förvaltning har man valt att satsa på didaktiker, 4 st, som ett stöd till pedagoger. Det kan vara enskild handledning eller arbete med någon grupp. De använder sig av didaktisk analys och handledning. Rektorsgruppen i Dalby har satsat på kompetensutveckling för all personal med fokus på Hälsofrämjande arbete. Varje år utvärderas det gånga läsårets verksamhet och vår ambition är att ständigt bli bättre. Personal inom kök, lokalvård och vaktmästeri har också fått kompetensutveckling gällande egenkontroll som de arbetar aktivt med. Vad har varit bra och vad kan utvecklas? Den kompetensutveckling som sker närmast verksamheten anser vi har den bästa effekten för att lärande skall fördjupas hos de vuxna på förskolan. De frågor som väcks inom personalgruppen för vi möjlighet att reflektera kring och diskutera och därefter söka teoretiska förankringar. Där är vi de bästa verktygen. Tillsammans med naturskolans personal, didaktiker och annan specialistkompetens kan vi fördjupa vår kunskap och överföra den till våra barn. SAMVERKAN MED OMVÄRLDEN Kriterium A 4: verksamheten informerar och delar med sig av sina erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling. Den viktigaste gruppen som vi vill dela med oss av vårt arbeta till är föräldrarna. Förskolan inbjuder regelbundet till öppet hus. Genom föräldramöten, föräldrarådet och skolkonferensen erbjuds till ett direkt inflytande av verksamheten. Vi samarbetar tidvis med Torna Hällestad skola kring våra teman. Inom BSF Lund Öster finns ett nätverk där olika personalgrupper träffas för att dela yrkeserfarenheter. Vad har varit bra och vad kan utvecklas? Föräldrakontakten behöver utvecklas och förändras. Vi vill fördjupa det tematiska arbetet med vår närmast liggande skola för att vi på ett naturligare sätt kan använda samma tema. Ett förnyat samarbete kring vårt tidigare Grön Flagg arbete planeras för denna termin. Vi känner ett behov att fördjupa vår kompetens gällande Reggio Emilia-pedagogik för att kunna bli bättre som pedagoger. Vi har i vårt dagliga arbete hittat frågeställningar som vi vill finna svaret på. Genom handledning av en pedagogista tror att det kan stärka vår kompetens.

MÅLUPPFYLLELSE Kriterium A 5: En samlad analys och bedömning görs årligen av måluppfyllelsen i de nationella styrdokumenten kring frågor som rör lärande för hållbar utveckling. Förutom de nationella styrdokumenten har Lunds kommun en skolplan som vidareutvecklar och fördjupar hur målen skall omsättas i Lunds kommun. Barn och skolnämnd Lund Öster föreskriver vilka målområden som varje skola särskilt skall fördjupa sig vad det gäller den årliga kvalitetsredovisningen. Lunds kommun har också gemensamma kvalitetsuppdrag. 2007 var det Hälsa och miljö, inflytande och delaktighet och Språk- och läsutveckling. Vilka åtgärder för utveckling har ni formulerat? Vi vill kunna bygga vårt pedagogiska uterum i anslutning till skolgården. Vi använder mycket tid till att vara ute i vår fantastiska natur. Vi skulle vilja förlägga en del av arbetet i det uterummet. Vi kommer att starta upp ett Grön Flagg arbete med inriktning på Vatten. Vi vill öka andelen ekologisk/kravodlad mat. I samband med skolans renovering har sopsortering förbättrats.

Pedagogiskt arbete - Torna Hällestad förskola Kriterium B 1: Barn/elever och pedagoger/lärare deltar gemensamt i arbetet med att formulera mål, planera, genomföra och utvärdera lärandet för hållbar utveckling. Skolans personal har valt att arbeta efter Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och det innebär att vi ser kultur och natur som viktiga inslag i verksamheten. Det är viktigt att våra miljöer blir spännande utmaningar till barnen, både inomhus och utomhus. Vi vill genom detta stimulera till lek och nyfikenhet och lust att lära. Vi vill lära våra barn att naturen är en viktig resurs som vi kan påverka genom vårt agerande. Arbetet med barnen handlar mycket om etiska frågor, demokrati, värdegrundsarbete och att utveckla sociala förmågor. Reggio Emilia-pedagogik vill främja barnens 100 språk. Vi arbetar med kulturella uttrycksmedel och att göra barnen förtrogna med olika uttrycksformer. Genom personal med annan etnisk bakgrund vill vi försöka skapa en nyfikenhet för andra kulturer, dess uttrycksformer och traditioner. För att åskådliggöra vårt arbete med har vi valt att flika in olika teman i den sol som finns i materialet Kriterium B 2: Övriga personalgrupper är delaktiga och stödjer arbetet kring lärande för hållbar utveckling utifrån sina kompetensområden. Förutom pedagogisk personal finns andra personer som med sin profession bidrar till att barnen utvecklas och ökar sin kunskap inom lärandet för hållbar utveckling. Lunds kommun har satt upp mål för att en större andel av den mat som serveras i skolan skall innehåller kravmärkta/ekologiskt odlade produkter. Här tar vår skolmåltidspersonal stort ansvar. Lokalvårdare och vaktmästare väljer noga de produkter som är miljömärkta i enlighet med Lunds kommuns riktlinjer. Det gäller också att omhänderta produkterna på ett korrekt miljömässigt sätt efter deras användning.

Kriterium B 3: Barn/elever har en aktiv, stark och tydlig roll och dess möjligheter att ha ett reellt inflytande över sitt lärande utifrån sina förutsättningar. Genom vårt Reggio Emilia-inspirerade arbete vill vi arbeta med att utveckla barns olika sätt att uttrycka sig. Vi tror att barn är kompetenta och kan gör egna val om hur de vill lära sig. Genom att lyssna på barnen får vi idéer om vilka tema som vi kan arbeta med. Det har utmynnat i Kärlek och baby, Skogen, Flygande mattan, sagor, H.C. Andersen och Astrid Lindgrens sagovärld. Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Beslutsmotivering Torna Hällestad förskola i Lunds kommun ansökte om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling den 16 mars 2009. Skolverket beslutar godkänna ansökan och tilldelar Torna Hällestad förskola utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Som bevis på detta får Torna Hällestad förskola ett diplom samt rätten att använda logotypen för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Beslutsmotivering Torna Hällestad förskola bedriver ett långsiktigt pedagogiskt arbete med inriktning mot förskola för hållbar utveckling. Några exempel som vi särskilt vill lyfta fram på hur Torna Hällestad förskola idag arbetar med hållbar utveckling: Det pedagogiska arbetet på förskolan bedrivs bl a genom teman som skiftar från termin till termin. Varje tema startar med en upplevelse för att väcka barnens lust och ta vara på deras nyfikenhet. Temaarbetet möjliggör också att barnen får ett helhetsperspektiv på omvärlden och är ett sätt att introducera barn till ett tvärvetenskapligt perspektiv som är en bärande princip i lärande för hållbar utveckling. Exempel på rubriker på teman som genomförts är Globalisering, Vänskap och Ekologiska avtryck. Förskolan arbetar efter ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt, där stor vikt läggs vid barns egen kompetens att utforska och upptäcka sin omgivning. Utemiljön och utomhuspedagogiken spelar en viktig roll för förskolans verksamhet. Förskolan arbetar här efter principerna om problembaserat lärande och handlingskompetens i lärande för hållbar utveckling. Förskolan bedriver ett aktivt arbete med inriktning på livsstil och hälsa utifrån nationella mål. Förskolan arbetar med miljöverktyget Grön Flagg och har valt hälsa som fördjupningsområde. Konkreta mål i arbetet är att utveckla ett pedagogiskt uterum och öka andelen ekologisk/kravodlad mat i förskolans matlagning. Från myndighetens sida hoppas vi att ni fortsätter med och utvecklar ert arbete för hållbar utveckling och att ni inom tre år ansöker om att förnya er utmärkelse Skola för hållbar utveckling. För att behålla utmärkelsen behöver ni då visa på hur ni har utvecklat förskolans pedagogiska arbete, dess innehåll och organisation i arbetet med hållbar utveckling. Här är det viktigt att dokumentera praktiska pedagogiska moment, där mål, metoder och resultat av ert arbete konkretiseras.

Ett utvecklingsområde, som ni även omnämner i er ansökan, handlar om en utökad samverkan med omvärlden. Omvärldskontakterna kan vara både närliggande skolor och förskolor, men också lokala föreningar, företag eller organisationer. Genom samarbete och kunskapsspridning om ert pedagogiska arbete ger ni andra verksamheter, och er egen verksamhet, möjlighet att inspireras och stödjas i sitt arbete med hållbar utveckling. I ert fortsatta arbete kan ni vända er till oss på Skolverket när ni har behov av stöd och vägledning. På vår hemsida under rubriken lärandeexempel kan ni få inspiration och konkreta tips! På Skolverkets vägnar, Avdelningschef Kjell Hedwall, Expert Emilie Moberg