Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Relevanta dokument
Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess

Ramverk för projekt och uppdrag

Guide till projektmodell - ProjectBase

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Policy för projektarbete

Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV

Projektkontoret. Januari

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund

Projektledning Introduktion. Version Juha Söderqvist

Anpassning av stadens projektstyrningsmetod till bolagens verksamhet

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Resultat, avslut och uppföljning

Bevarande/gallring av personuppgifter i kvalitetsregister

Projektstyrning - kortversionen Jan-Åke Olofsson

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten

PROJEKTLEDNING. Vad är ett PROJEKT? Ett projekt:

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Vägledning projekt. Version:

Projekt som arbetsform

Metodstöd 2

Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Dnr: /

[Titel] Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (6) [Publiceringsdatum Quickpart] [AnsvarigQuickpart] [Upprättad av Quickpart]

agenda Me 2015, projektledning Kurs PM, se hemsida Kursanmälan och kursregistrering Projektuppgiften / case Schema, se kurshemsidan

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Plan för kommunikation

Projektarbete. Johan Eliasson

Project Life Cycle. Tollgate-beslutspunkt. Projektets faser: förstudie, initering, planering. Vanliga faställda beslutspunkter i projekt.

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden

Översikt PPS - Projektledning

Projektkunskap & ledning Lektion 1

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer för upprättande av avtal avseende kliniska läkemedelsprövningar. Finns ingen skrivning kring detta. Finns ingen skrivning kring detta


SP:s projektrutiner Magnus Holmgren

En föreslagen idé matchas mot tabell 1 och antalet fält i varje färg noteras.

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd

Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013

Card Consulting. Att bygga kvalitetssystem av processer Lars Ahlgren Card Consulting

16 Utplåning av personuppgifter ur kvalitetsregister

Projektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)

Dokument 1 till Kontrakt PROJEKTGENOMFÖRANDE

Projektportfölj IT Prioritering

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL

Grundkonfiguration.

Projektplan. Aktiv hälsostyrning. PROJEKTiL

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Vardagssamverkan Blåljus

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell

Projektplan för Vision 2025

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Gatukontoret. Projektledare, delprojektledare och projektmedlem

Exempel på verklig projektplan

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Information och kriskommunikation

Projektstyrning - kortversionen Jan-Åke Olofsson

Modell för projektledning

E-tjänst Särskilt boende Projektplan Version 1.0

Anvisningar till sökande

Startbesked för genomförande av del av detaljplanen för Vannesta 1:21 m.fl.

Bilaga 5 b: Mall för projektplan

Formulera målet, miniprojekt

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Projektplan, milstolpar och organisation

Affär och projekt. Tieto PPS AH046, 5.2.0, Sida 1

11. Delområde I. Kravspecifikation Arbete på timbasis

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

Upphandling av personalsystem

Projektplan, åtagandet

Innehåll. Projekt Greed. Projekt definition. Projekt Greed En introduktion till projektmodellen LIPs

Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej,

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Projektkunskap. Nyckeln till ett lyckat projekt. Sammanställd av Jörgen Wessman, Gotlandsakademin, för FinsamGotland oktober 2011

Projektutbildningar. Partner

harmaceutical Automation

PA Projektarbete

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk

Handläggningsordning för mobilitets- och samarbetsprojekt inom Erasmus+

Guide för projektledare

Att boka konferens. En köpguide som riktar sig till dig som bokar möten och konferenser.

Transkript:

Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer och strukturerat arbetsätt. Förord Definitionen av ordet projekt är Ett uppdrag som utförs av en tillfällig arbetsorganisation för att åstadkomma ett i förväg bestämt resultat, och kommer av latinets ord för plan. Projektmetodiken skiljer sig från löpande linjearbete på så sätt att ett projekt har ett startdatum, ett slutdatum, samt ett fördefinierat slutmål. I praktiken innebär ett projekt ofta en fokusering, och en kraftansamling under en ansatt tid, vilket ställer stora krav på att samtliga resurser (personer) som är involverade i projektet har samma mål, och följer en definierad metodik. Projekt utan en tydlig och strikt uttalad metodik missar ofta slutmålet, blir dyra, och förlorar tid och pengar till sådant som inte skapar mervärde.

Projektorganisation (roller) Sponsor Alla projekt bör ha en projekt-sponsor, vilket skall vara en person. Det är den personen som önskar ha projektet utfört, och har mandat att tillföra de resurser som krävs för att genomföra projektet. Sponsorn är den som beställer och initierar projektet, och man kan likna sponsorn vid en kund av projektgenomförandet. n ansvarar för den operativa driften av projektet. Denne får sitt uppdrag från sponsorn via projektdirektivet, men rapporterar under projektets gång främst till styrgruppen ns ansvar är att hålla i rodret, bedöma risker (och försöka navigera runt dessa), och på ett tidigt stadium meddela om projektplanen inte kan hållas. n ansvarar även för att samla projektmedlemmarnas fokus genom att strikt guida dem genom projektprocessen. Styrgrupp n rapporterar främst till styrgruppen, vilka har mandat att ta grindpassage- samt diverse andra projekt-beslut. Styrgruppen utgörs ofta av chefer, specialister eller personer som har tillräcklig kunskap för dessa beslut. Projektmedlemmar Medlemmarna i den operativa delen av projektet utgörs lämpligen av kompetenta medarbetare som är motiverade i projektarbete och att noggrant följa projektmetodiken.

Projektplanering Ett projekt initieras av projektets sponsor via ett projektdirektiv som överlämnas till projektledaren. Projektdirektivet skall innehålla uppgifter om: Projektets art (konceptstudie, förstudie, utvecklingsprojekt etc) Projektets startdatum och slutdatum Ekonomiska ramar och debiterbara konton för tid eller annan kostnad Övergripande kravställning av projektets mål och/eller slutprodukt Projektdirektiv Sponsor Med utgångspunkt från projektdirektivet utformar projektledaren en projektplan, vilken skriftligen skall accepteras av sponsorn. Först därefter får projektet påbörjas. Projektplanen skall vara detaljerad och innehålla uppgifter om: Projektkalkyl Detaljerad tidsplan (ofta i form av ett sk. Gantt-diagram) Detaljerat och tidsatt resursäskande (personer, kompetenser & andra resurser) Detaljerad kravspecificering som möter projektdirektivets övergripande kravställning (ev. separerad från projektplanen i en separat kravspecifikation) Sponsor Kravspecifikation Projektplan Sign Sponsorns signatur är viktig, och en formell signal att projektledaren lyckats fånga den kravställning som sponsorn uttryckt i sitt projektdirektiv. Det är också en otvetydig signal till projektledaren att denne nu kan starta upp projektet.

Projektprocessen En projektprocess utgörs, som vilken övergripande process som helst, av ett antal underprocesser. Projektprocess Projektplanering Process 1 Process 2 Process 3 Process 4 Process 5 Skillnaden är att en projektprocess ställer högre krav på att hela projektorganisationen fokuserar mot samma mål, vilket kräver tydligare och mer formella beslut och kontrollpunkter under processens gång. Dessa kontrollpunkter kallas för grindar, vilket är ett talande namn för hur de är tänkta att fungera. Grind 1 Grind 2 Process 1 Process 2 Process 3 Process 4 Begäran om passage av en grind görs av projektledaren till projektets styrgrupp, via en rapport eller fördefinierad checklista som styrker att samtliga föregående processkrav har uppfyllts. Beslutet om grind-passage bör signeras av styrgruppen där ev. förbehåll eller restpunkter skall dokumenteras. Styrgrupp Grind rapport Grind passage godkänns Sign

Större projekt nyttjar ofta så kallade milestones Milestones har många likheter med en grind, men behöver inte tas beslut om acceptans för passage. Skillnaden ligger primärt i att en milestone representerar en viss utvecklingsnivå, eller färdighetsgrad utmed processflödet. Milestone 1 Process 2 Process 3 Ett exempel på definition av ovanstående milestone kunde till exempel vara Prototypens funktion är nu verifierad och redo för förserie Avslutningsvis skall projektet summeras i ett projektavslut, och dess slutprodukt stämmas av mot den projektplan, och ev. den kravspecifikation som projektets sponsor initialt godkänt. Avvikelser skall dokumenteras i projektets slutrapport och denne skall sedan lämnas över till projektets styrgrupp (samt ev. sponsor). Projektrapport Avvikelser Lessons learned Styrgrupp Sponsor Avvikelser som finns upptagna i projektrapporten skall bedömmas av styrgruppen (ev. tillsammans med sponsorn), för att sedan mynna ut i ett beslut om projektet fullgjort sitt uppdrag, och kan då stängas. Om avvikelserna bedöms som allt för stora, kan dessa mynna ut i restpunkter, eller ett omtag i projektet. Projektrapporten bör även belysa hur själva projektet fungerat. Detta kallas en Lessons learned, vilket har till syfte att bygga erfarenhet och skapa lärdom inför kommande projekt.

Underprocesser Verifieringsprocess En projektprocess bör alltid innehålla en utförandedel och sedan en verifieringsdel. Utförandedelen är den processdel där man skapar något, och verifieringsdelen den processdel där man verifierar, dvs bekräftar att det man skapat verkligen möter alla ställda krav. Grind Utförande Verifiering Mellan dessa två processer är det lämpligt att införa en grind, med kravet att utförandeprocessen inte får lämnas förrän projektet kan visa att man verkligen tycker sig ha mött alla krav i kravspecifikationen. Annars finns risk att utförande delen tas för lätt och att verifieringsdelen nyttjas till utförande. Verifieringsprocessen är enbart ämnad att bekräfta att krav har möts och om så inte är fallet bör detta mynna ut i ett omtag.

Kravspecifikation och omtag. Kravspecifikationen är ett av projektets viktigaste dokument. Detta dokument samlar alla projektmedlemmar till att ha samma mål, och skalar bort aktiviteter som inte bidrar till att nå detta. Kraven i denna specifikation bör utformas utifrån kundens önskemål, och finns ej någon sådan, en tänkt kund. Förändringar i kravställning eller andra förutsättningar för projektet kan ske under projektets gång. Det är då viktigt att noggrant reflektera hur detta påverkar möjligheterna att leva upp till projektplanen. Bedöms förändringen vara så omfattande att den riskerar påverka projektets utgång bör projektledaren omedelbart begära ett omtag av projektet hos styrgruppen och sponsorn. I denna begäran bör det finnas en tydlig beskrivning om orsaken till omtaget samt ev. en reviderad kravspecifikation och projektplan. Beskrivningen bör tydligt ange hur långt tillbaka i processen projektet behöver backa tillbaka. Beslut tas av styrgruppen och sponsorn om man accepterar detta omtag, eller på annat sätt kan lösa situationen. Process 1 Process 2 Process 3 Kravspecifikation Projektplan Sign För- och koncept-studie Som tidigare nämnts är projektets kravspecifikation ett mycket viktig dokument. Dessa krav kan dock i vissa fall vara svåra att uppbringa, då kravställaren kanske inte riktigt själv kan precisera vad man behöver. Bättre än att chansa och initiera ett projekt med luddiga krav (med stor risk för omtag) är då att föregå projektet med en för- eller koncept-studie. Förstudie Projektplanering Process 1 Syftet är att ringa in kravställningen och tydliggöra vad det riktiga projektet skall mynna ut i.

Projektprocessen, en överblick Grind rapport Grind passage godkänns Sign Grind rapport Grind passage godkänns Sign Grind rapport Grind passage godkänns Sign Grind 1 Grind 2 Milestone 1 Grind 3 Förstudie Projektplanering Process 1 Process 2 Process 3 Process 4 Utförande Verifiering Kravspecifikation Projektplan Sign Projektrapport Avvikelser Lessons learned