Utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Skogens förskola

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Pjätteryds naturförskola 2015/2016

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Möckelns förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Tornets förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Liatorps förskola 2017/2018

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlings plan och Plan mot kränkande behandling på Förskolan Lilla blå elefanten. Upprättad gäller år 2016

Möckelns Förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 1(9) Utbildningsförvaltningen

Utbildningsförvaltningen

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt likabehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Möckelns förskola 2016/2017

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Lyckans förskola

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Villekulla förskola

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan Borås folkhögskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Skolledningens ställningstagande

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Violens förskola

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Skolledningens ställningstagande

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Karin Johansson Förskolechef

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Härnöns verksamhetsområde Läsåret Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 Solrosens förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskolorna i Ragunda kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering, kränkande behandling och Jämställdhet Bokhultets förskola

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN

Likabehandlingsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET

Likabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling

VÄSTERÅS STAD Reviderad Romfartuna skola, Skultuna Rektor Annica Avelin

Plan mot kränkande behandling år 2015, Logården

Transkript:

Utbildningsförvaltningen 2016-01-25 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Skogens förskola 2015-2016 1

Inledning Älmhults kommuns värdegrund Vi som är anställda på Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst. Vårt arbete ska bygga på och understödja demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet samtidigt som vi ska erbjuda en effektiv och serviceinriktad verksamhet med ett tydligt medborgarperspektiv. Detta ställer höga krav på oss och på vår kompetens. Vår gemensamma värdegrund är en viktig ledstjärna i det dagliga arbetet. Syftet med den är att tydliggöra vilka värden Älmhults kommun står för värden som ska genomsyra hela vår verksamhet. Kommunens värdeord är Professionalism, Öppenhet och Engagemang. I vår läroplan står det: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssättet om ska prägla verksamheten. Omsorg om hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga förebilder Värdegrunden ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan. All planering och alla aktiviteter ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet på Skogens förskola är att alla barn ska behandlas likvärdigt och att alla barn ska ha samma möjligheter och rättigheter. Vi tycker att leken är viktig i vår verksamhet. I leken lär barn. Lärandet blir och är i fokus med hjälp av leken. Vi ger tiden till att låta barnen leka. Leken bidrar till att baren får möjlighet att lära sig: -förhandla, skapa och följa regler -ta hänsyn till olika perspektiv. -förstå sin och andras roller i sociala sammanhang -skapa emotionell balans -samarbeta, hantera och lösa konflikter samt ta beslut Leken utvecklar barns: -kreativitet och fantasi 2

-självförtroende -fysiska, sociala, kognitiva och emotionella förmågor. Mål På Skogens förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling vare sig av andra barn eller vuxna. Syfte Syftet med planen är att främja barns rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vad är då diskriminering? Diskriminering innebär att du blir sämre behandlad än någon annan, inte p.g.a. meriter eller kriterier, utan p.g.a. egenskaper som du inte kan påverka. Man brukar skilja på direkt och indirekt diskriminering: Direkt diskriminering: Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Eller om en pojke vill gå Lucia i luciatåget och nekas detta för att det är bara flickor som kan vara Lucior. Indirekt diskriminering: Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Vad är då kränkande behandling? Kränkande behandling är det som vi i vardagligt tal kallar mobbning. Kränkande behandling kan vara att ett barn kränker ett annat barn, eller att personal kränker ett barn. 3

I förskolan kan det röra sig om att man blir retad för att man har övervikt eller att man har fel kläder. Kränkande behandling har ingen koppling till diskrimineringsgrunderna. Vad är då trakasserier? Även detta är vad vi i vardagligt tal kallar mobbning. Då det gäller trakasserier så har det koppling till diskrimineringsgrunderna. Utvärdering Vi har följt upp planen 2014-15. Planen ska vara ett levande dokument i verksamheten och där känner vi att vi fortfarande inte lyckats fullt ut utan vi behöver jobba vidare med det. Bland annat behöver vi fördjupa oss mer i vissa ord så att vi får en gemensam förståelse med vad vi menar med t.ex. allas lika värde och barnsyn. Vi har haft en webbenkät till vårdnadshavarna som de fick besvara i maj 2015. Tyvärr var svarsantalet väldigt lågt så vi måste fundera ut ett annat sätt som vårdnadshavarna kan utvärdera verksamheten på. Vi kan se att vi har tagit med barnen mer i utvärderingen av verksamheten genom att reflektera tillsammans med bl.a. genom filmning och olika röstnings metoder. Nulägesbeskrivning Under hösten startar vi upp tre nya barngrupper och personal konstellationer och med det gör att vi behöver diskutera ihop oss kring vår gemensamma struktur och rutiner så att det passar detta verksamhetsåret. Vi har så smått börjat på att diskutera kommunens egna värdeord och vi kommer att aktivt under detta verksamhetsår fördjupa oss vad det betyder för oss och vår verksamhet. Vi vill ge förutsättningar för det goda bemötandet. Negativa händelser vill vi vända till det positiva. Vi vill att förskolan ska ge barnet det goda minnet som stannar för hela livet. Vi arbetar för nolltolerans mot kränkningar. Det är även viktigt för oss vuxna emellan och hur vi bemöter varandra. Vi behandla alla barn och vuxna med respekt och lika värde, men utifrån deras olikheter. En bra kommunikation mellan förskolan och hemmet är otroligt viktigt i detta förebyggande och främjande arbete. 4

Vi har ständigt diskussioner kring vårt förhållningssätt gentemot barnen och varandra. Arbetet med normer och värden, genus och värdegrundsfrågor är något vi alla tar ansvar för så att dessa frågor hålls levande. Det är viktigt att samtala med barnen för att få dem medvetna om vad en kränkning är och vad den gör med oss. Det är även viktigt med samtal med vårdnadshavarna om hur viktiga de är i likabehandlingsarbetet. Vi vill med vårt arbete ge barnen styrkan och modet att våga stå upp och säga ifrån när något inte är okey eller att våga gå till en vuxen och be om hjälp. Lära barnen att värna om varandra, stort som smått, djur som människor. Att lära sig rättigheter handlar om att lära sig om värderingar, förhållningssätt, empati och sociala rättigheter. Bevis som visar att målet genomsyrar vår verksamhet: Att barnen vågar stå för sin egen åsikt och respekterar andras åsikter. Att barnen vågar säga ifrån när de känner sig otrygga eller när något känns fel. Att barnen kan lyssna på varandra och de vuxna. Personalen är aktivt lyssnande och agerande mot all form av kränkning. Förebyggande arbete: Dela barnen i grupper så mycket vi kan. Tänka på hur vi personalen placera oss är vi där baren är? Vi ser till alla barns olika behov. Vi ser att alla barn är allas. Vi låter barnet ta ansvar för sina handlingar Vi håller regelbundet samtal med barnen om hur de trivs på förskolan Vi möter vårdnadshavare och andra gäster som kommer till förskolan med ett gott bemötande. Vuxenansvar, både personal och vårdnadshavare som står upp mot kränkningar. Alla vuxna på förskolan är goda förebilder. Om man som vårdnadshavare eller annan vuxen går förbi och ser eller hör något, stanna upp och säg till antingen barnen eller meddela personal. Det är vår skyldighet som personal att ta upp med vårdnadshavarna vad deras barn har gjort/sagt, både positivt och negativt. Vi arbetar ständigt utifrån Lpfö:s Normer och värden. Det genomsyra hela vår verksamhet från morgon till kväll. All personal är ansvarig för att arbetet ständigt pågår. Vi kommer att ha uppföljning av vår plan i november/december och i maj/juni. 5

Jämställdhet Mål: Medvetet arbeta för att flickor och pojkar i förskolan ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Nulägesbeskrivning I barngruppen 1-3 år ser vi att alla barn är öppna för alla typer av lekar/aktiviteter och det uppmuntrats. Bland de äldre barnen reflekterats en del över pojk -och flick färger. Diskuteras även om pojkar kan ha klänning. Förebyggande åtgärder Tre faktorer som vi tror är avgörande för hur ett genuspedagogiskt arbete ska lyckas Barns inflytande Vuxnas förhållningssätt Miljöns utformning Barns inflytande: Det är viktigt att alla barn får ta lika stor plats oavsett kön, att de blir lyssnade på och tagna på allvar. Barnen ska ha stort inflytande i hur de väljer att använda material, vilka lekar de vill leka. En tillåtande atmosfär. Vuxnas förhållningssätt: Inte förbjuda eller hindra någon lek - vill pojkar leka Power Ranger, flickor vara figuren Disneys Elsa ska de få göra det, utmaningen är att flickor och pojkar leker tillsammans och får pröva olika roller, att barnen blir tagna på allvar och att deras personlighet får fritt utlopp att utvecklas utan stereotypa och förutfattande förväntningar från oss vuxna. Miljöns utformning: Ska stimulera barnen att prova nya lekar och aktiviteter, lockas till lek med både flickor och pojkar, lek med olika kamrater i olika konstellationer. Det ska finnas något som passar alla barn. Ska vi förändra något på avdelningen? Placeringen av material ska vara gränsöverskridande. Något vi kan förändra? 6

Planen presenteras för nya vårdnadshavare vid föräldramöten och/eller via utvecklingssamtalet (avdelningspersonal ansvarar). Planen ska finnas tillgänglig för alla vårdnadshavare och vikarier i hallen (avdelningspersonal ansvarar) samt på förskolans hemsida (förskolechef ansvarar). Personalen arbetar bl.a. i samband med apt- och avdelningsreflektion med dilemman och värdegrundsfrågor. Arbetslagen ansvarar i samband med arbetslagsreflektionen och förskolechef i samband med apt-möten. Upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar Likabehandlingsplanen ska innehålla rutiner för hur vi på förskolan arbetar med att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling. Planen ska fungera som ett levande dokument och ses över och följas upp varje år. Planen avser situationer då: barn kränker barn (Vuxen som ser och hör att något barn blir utsatt ingriper omedelbart. Ett barn som känner sig kränkt ska ha sådan tillit till de vuxna så att det känns självklart att berätta för någon.) vuxna kränker barn (Kollega säger ifrån och meddelar förskolechefen.) barn kränker vuxen vuxen kränker vuxen Upptäcka Personalen inom förskolans verksamhet har ett ansvar att vara närvarande bland barnen för att uppmärksamma incidenter som kan tyda på trakasserier. All personal inom förskolan har ett ansvar för att i situationer där kränkning förekommer gå in och avbryta och tydligt markera att man inte tolererar ett sådant beteende. Utreda, åtgärda och följa upp kränkningar Mellan barn eller mellan vuxen och barn eller mellan vuxen och vuxen Vid alla former av kränkningar gäller som utgångspunkt dialog, samtal och eventuellt telefonsamtal. Vi måste vara observanta på om det förekommer någon form av diskriminering eller trakasserier från vuxen gentemot ett barn och våga ta barns eller föräldrars anklagelser på allvar. Kommer det fram misstankar i ett samtal med personal/ett barn/en vårdnadshavare om kränkning, ansvarar all personal för att föra vidare informationen omedelbart till förskolechef. 7

Vårdnadshavare som upplever att barnet blir utsatt för någon form av kränkande behandling på förskolan ska kontakta förskolan. Allvarligare händelser som kräver mer åtgärder än tillsägelser eller kortare samtal ska rapporteras. Allt ska följas upp och aktuella vårdnadshavare kontaktas. Personal som upptäcker någon annan vuxen som kränker ett barn ansvarar för att detta rapporteras till förskolechefen. Förskolechefen ansvarar för att starta en utredning (genom ett direkt möte med personalgruppen). Eventuella åtgärder diskuteras och planeras. Personal eller förskolechef meddelar vårdnadshavre. Uppföljning sker efter ca 14 dagar. Förskolechefen informerar verksamhetschefen för förskola om ärendet. 1. Information till förskolechef 2. Möte kring händelsen 3. Åtgärder planeras 4. Information till och samråd med vårdnadshavare, eventuell revidering av åtgärdsplanen. 5. Åtgärder genomförs 6. Information till förvaltningen 7. Uppföljningsmöte Dokumentation Noggrann dokumentation ska föras av alla inblandade vid misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Förskolechefen har huvudansvaret för att dokumentationen sparas. Med dokumentation avses både observationer och mötesanteckningar. Utvärdering och revidering Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument. Varje år ska uppföljning och utvärdering göras där både vårdnadshavare, barn och personal ges möjlighet att delge sina synpunkter. Ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling upprättas varje år. 8

Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen som började gälla 1 april 2006, ska varje enskild förskola och skola upprätta en egen likabehandlingsplan. Fr om 1 januari 2009 ersattes Barnoch elevskyddslagen med två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Den ena är diskrimineringslagen och den andra är skollagen. I skollagen kapitel 6 står följande om kränkande behandling: 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2010:800) Läs gärna mer från skollagen på www.skolverket.se I diskrimineringslagen kapitel 3 kan man läsa följande om kränkande behandling: 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Lag (2008:567) Förskolans läroplan Lpfö 98/10 Så här står det i kapitlet om Normer och värden i vår läroplan. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. I vår läroplan står det att alla som arbetar i förskolan ska: visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas oh där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt att reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. 9

Barnkonventionen FN:s konvention om barns rättigheter, eller Barnkonventionen som den ofta kallas, är en central utgångspunkt för vårt arbete med värdegrunden. Barnkonventionen bör läsas i sin helhet men fyra av artiklarna är vägledande för hur helheten ska tolkas. Dessa fyra artiklar är Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnens bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Artikel 12 Varje bar har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnet ålder och mognad. Med mänskliga gärningar kan förändra en annan människas liv. Om vi gör goda gärningar för andra ökar sannolike att de gör goda gärningar för mig eller andra. Förskolan kan göra goda gärningar för varje barn genom att lyssna och visa att det de säger gör skillnad. Definitioner vad betyder orden? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn, ungdomar som vuxna. En kränkning kan äga rum mellan barn såväl som mellan personal och barn. Om det är en kränkning eller inte bestäms alltid av den som blivit utsatt. Det är svårt att särskilja på en kränkning och diskriminering. Man kan känna sig kränkt utifrån samma kriterier som står beskrivet för diskriminering, utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion osv. men att en kränkning övergår i diskriminering när det utförs av någon högre makthavare, t.ex. en vuxen över ett barn, eller en chef över en anställd, ett barn kan således aldrig diskriminera ett annat barn. Kränkningar kan vara fysiska (t.ex. att utsätta någon för slag, knuffar och tafsande) verbala (t.ex. att hota eller kalla någon för hora eller bög) psykosociala (t.ex. att utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning) text och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post och sms) 10

Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en persons värdighet. Här avses den mobbning eller liknande beteende som har sin grund i att någon exv. har övervikt eller har en viss hårfärg. Diskriminering är ett övergripande begrepp och gäller kränkande behandling utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Etik avser våra reflektioner över mänskliga rättigheter och dess grund. Det handlar om det som vi betraktar som gott och ont, dvs. vilka värden vi ansluter oss till. Fördomar avser antipatier som bygger på felaktiga generaliseringar. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristiska Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet. Mobbning är när en eller flera personer systematiskt trakasserar en annan person fysiskt och/eller psykiskt vid upprepade tillfällen under lång tid. Normer säger hur vi ska handla i enighet med etiska ställningstaganden och värderingar. Normer kan också vara begränsande och skapa maktstrukturer efter vad som anses som normalt eller avvikande. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunder Sexuella trakasserier avser kränkningar på kön eller som anspelar på sexualitet 11

Utbildningsförvaltningen Dokumentation vid incidenter enligt Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling Vad har inträffat och när? Vem såg händelsen/fick informationen? När och hur informeras föräldrarna? Vilka ska veta om händelsen? Vilka åtgärder gör förskolan? Ansvariga på förskola, övriga ansvariga, ex vårdnadshavare? Uppföljning när och hur? Dokument ifyllt av: Datum: Sammanställningen ska arkiveras när ärendet är avslutat. 12