Resultatredovisning 2015-2016 Björkhagaskolan Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 Översiktsplan KF Skolprogram KF Flerårsbudget KF Uppdragsplan BUN Verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan Chef/R.O. Resultatredovisning Chef/R.O. MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT- REDOVISNING AKTIVITETER ANALYS RESULTAT 1
Innehållsförteckning Innehåll Sid Sammanfattning av läsåret 2015/16 3 Grundfakta om verksamheten läsåret 2015/16 4 Centralt prioriterade mål: Grundskolan och Förskoleklass 1. Läsning 5 2. Trygghet och arbetsro skola 10 3. Kamratskap, trygghet, arbetsro fritidshemmet 16 Lokalt prioriterade mål: Grundskolan. 1. SYV 20 2. Matematik 21 3 Organisation 22 2
Sammanfattning av läsåret 2015/2016 Vi har arbetat med de centrala målen trygghet, arbetsro, läsning och kamratskap. Vi har även utvecklat oss i betyg och bedömning När det gäller tryggheten och arbetsron har vi kommit igång med i arbetet med att hantera kränkningar, vilket vi har rutiner för nu, vikten av att bygga relationer och att i perioder fokusera extra mycket på arbetet med ett vårdat språk, höstens arbete gav goda resultat som en bit på vägen. Vi sänkte det ovårdade språket med 30 % En framgångsfaktor har varit vår organiserade rastverksamhet, där vi kunnat bryta elevers ensamhet och även kunnat inkludera elever som tidigare glidit omkring utan tillhörighet. På fritidshemmet och i förskoleklassen har fokus legat på tydlighet, fasta rutiner, varaktigt relationskapande, arbetssättet har i hög grad varit leken och de förmågor som krävs för lekskicklighet. Många elever har gått framåt i lekskickligheten Den förmåga vi upplever eleverna har svårast med är turtagning som vi måste arbeta extra med under nästa läsår. På höstens APT haft Lasse Andersson som föreläsare och även som handledare för att öka vår kompetens i mötet med elever som tänker och handlar annorlunda. Vi har förändrat vårt sätt att arbeta i EHT för att på ett bättre sätt möta upp aktuella behov. Vi kommer att fortsätta detta arbete med utgångspunkt i Petri Partanens bok om Elevhälsa. Hela skolan kommer att under APT arbeta med Bo Heijlskov bok om lågaffektivt bemötande, för att vi öka vår kompetens och förhoppningsvis att alla vi kan minska situationer som elever hamnar i och som de inte reder ut. Vi kommer även att skapa ett trygghetsteam som vår kurator kommer att leda, som akut ska ha kompetens ta i situationer och på sikt hitta sätt att arbeta mer förebyggande. Vi har beslutat att de första 5 minuterna ska det vara tyst när man börjar äta i matsalen, detta har bidragit till att det blivit lugnare och flera upplever att det blivit en trevligare samtalston runt bordet. Beträffande läsningen har förskoleklassen arbetat mycket med att ge förutsättningar för god läsförståelse för eleverna, vilket speciellt på slutet av vårterminen visat sig varit en framgångsfaktor. Till hösten ska vi lägga större fokus på att läsa och skriva inom eleverna självvalda lek och även på språkliga medvetenheten. I skolan kommer vi fortsätta arbetet med läsgrupper, skönlitterära böcker, lässtratergier, och utifrån skolinspektionens intentioner att i läs och skrivundervisningen i högre grad utgå från elevernas intressen, erfarenheter, och förmågor och därmed öka motivationen. Förskollärarna och svenskalärarna i F-6 kommer att delta i läslyftet vilket ger oss möjlighet att kollektivt utveckla undervisningen Vi kommer att systematiskt använda skolverkets bedömningsstöd på lågstadiet och arbeta om mellanstadiets matris för att säkerställa eleverna behov. På fritidshemmet har stort arbete lags med förmågorna som förutsätts för att utveckla hållbara kamratrelationer. Resultatet är bättre än mätningen i oktober utifrån att endast en handfull inte är valda av någon, dock inte acceptabelt förrän vi nått 100 %. Arbetet med ansvarsbarn har varit framgångsrik, då varje elev blir sedd och uppmärksammad av vuxen och fått ett bättre stöd i sina behov. Vi kommer att fortsätta på inslagen väg. Kommunens fritidshem har gemensamt arbetat fram en konkretiserad plan utifrån kommunuppdraget, vilket kommer att underlätta och stödja arbetet med uppdraget. Grundskolan har utöver detta har en storsatsning gjorts på arbetet med att skapa en gemensam förståelse för hur vi kan arbeta med förmågorna som ska bedömas i de flesta ämnena och 3
bedömningsarbetet i sig. Detta arbete upplever vi som en framgångsfaktor i det gemensamma arbetet på skolan och berör alla ämnen. Inom No/So har vi påbörjat arbetet med gemensamma begreppslistor som eleverna ska kunna och förstå som är kopplade till ämnena, som vi kommer att färdigställa. Samtliga klasser har deltagit i arbetet med och på vetenskaparna och detta arbete fortsätter. Under läsåret har valde vi att fortsätta arbeta med matematik eftersom vi behöver förbättra resultaten utifrån tidigare uppföljningar. Förskoleklassens lärare och samtliga pedagogassistenter hr deltagit i kommunens satsning med matematiklyftet. Vi har arbetat fram en matematikfläta, som visar vad som vi ska lägga fokus på för samtliga elever i de olika stadierna. Vi har förändrat och utvecklat matematiken. Vi kommer att systematisera insatserna utifrån de områden som är kartlagda både på organisation, grupp och individnivå på ett bättre sätt under hösten. Vi har även tagit till oss arbetet utifrån SYV-planen, och samtliga klasser har arbetat i någon form med detta, vi har påbörjat arbetet inför fortsatt arbete i höst. Arbetet med elevrådet har utvecklats från att varit mer inriktad detta vill vi ha till att arbeta som en del i utvecklingsarbete ex med kartläggning av tryggheten ute. Vi har arbetat fram en organisations och ansvarsmodell som kommer att vara en del i att fördela ansvar rättvist och med ett tydligt innehåll, vilket gör att vi kan bättre kan fokusera på huvuduppdraget. Grundfakta om verksamheten Björkhagaskolan ligger i Storängsområdet i Söderköping, nära natur, idrottsanläggningar och utomhusbad. Verksamheten bedrivs i Björkbackenhuset, och i Hagahuset. I varje hus finns det fritidshem, förskoleklass samt en klass från årskurs 1 tom årskurs 6. Rektorsområdet omfattar ca 340 elever. Från februari 2016 har skolan innefattat en förberedelseklass på 2 5 elever. Lokaler Hagahuset har fått huset uppgraderat med delvis nya golv, innerdörrar med glas, målning av väggar. Lilla huset är fortfarande behov av denna uppgradering. Personal under läsåret (antal personer) Lärare i årskurs 1-3 Lärare i årskurs 4-6 Special- lärare Svalärare Lärare i förskole- klass Fritidshemspersonal Medarbetar e som förstärker för elever som behöver extra Övriga Totalt 8,25 tj inkl läspedagoger 8,25 tj 1,6tj 1,5 tj 3 tj 12,60 tj 4,55 tj 1, 55 tj 43 pers 4
Centralt prioriterade mål i grundskolan F-6 Läsning Mål Alla elever ska uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i läsning. Utvärderingsmetod Utvärderingsdatum Den samlade bedömningen som varje svensklärare gör. Andelen med godkän d läsförmåga. Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Snitt årskurs 1-6 VT 2016 VT 2015 VT 2014 Mål Resultat Resultat kommunen 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Resultat Resultat kommunen Resulta t Resultat kommunen 100 % % 88 % 82 % 93 % 88 % 84 % % 94 % 86 % 88 % 88 % 94 % % 92 % 92 % 92 % 91 % 85 % % 90 % 87 % 94 % 86 % 90 % % 90 % 91 % 88 % 92 % 94 % % 93 % 96 % 93 % 91 % 91 % % 91 % 89 % 91 % 89 5
Strategi Gemensam bedömning vad godkänd läsförmåga är i 1-6 perspektiv Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Vi har arbetat med bedömning i olika konstellationer, på våra kategorimöten för att öka vår gemensamma kompetens och att likvärdigheten ökar. Samtliga klasslärare (Svenska) Vi har arbetat med skolverkets bedömnings-stöd i klass1 och 2. Np i åk 3 och nya språket lyfter. Åk 4-6 har gjort ett språkbatteri. Strategi Bevakning av forskning Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Undervisningen i läsförståelse Förstelärarna Vi har utvecklat arbetet och bla a använt en läsande klass Strategi Struktur i undervisningen Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Läspedagoger har gjort att vi varit flera Samtliga Sv - lärare I lågstadiet har vi arbetat med parläsning, gruppläsning och individuell läsning. På mellanstadiet har vi utvecklat arbetet med läsgrupper och arbetat 6
Strategi Språkutveckling i alla ämnen schemabrytande. Inläsningstjänst har använts för att ge de lässvaga läsupplevelser. Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Vi arbetar fram gemensam förståelse och modeller för att utveckla och underlätta i vårt fortsatta arbete Samtliga lärare Vi har påbörjat arbete med begreppsscheman i alla ämnen, 3 ämnen är klara, pararbete i matematik, EPA modellen Strategi Arbete med elever med lässvårigheter Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Specialpedagoger och läspedagoger har arbetat på lågstadiet, specialpedagoger även på mellanstadiet. Handledning. Bibliotekspedagog har presenterat nya böcker Speciallärare Intensivläsningsperioder har använts som metod i kl 1-6. Pedagogassistenterna har fått handledning. Förändrad resurstid har lagts i bla klass 5 Bibliotekspedagogen har presenterat böcker i samtliga klasser 7
Resultatanalys Positivt att samtliga i åk 1 nått målen, dock hade bör elever med låga Staninevärden på DLs hållas under uppsikt. Flera av våra elever som har dyslexi nått målen och att åk 6 höjt sitt resultat. Resultaten har tyvärr sänks mellan år 3 och 4. Vi behöver se över arbetet med elever som inte når målen och ev. Vi tror bla att resultaten beror på att vi lyckats med att motivera eleverna, att vi gjort ett gott arbete och att vi fått ett tillskott i form av1, 5 tjänst läspedagog. 91,3 % har godkänd läsförmåga där fördelningen mellan flickor och pojkar är 92 % flickor och 90, 7 % för pojkar. Vi behöver arbeta med att jämföra med övriga resultat NP, DLS för att få en bättre samlad bild. Angående kommuns enkätundersökning behöver vi se över arbetet med fråga 4:2,lusten att lära. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Skolinspektionen kommer att följa upp huvudmannens arbete på samtliga skolor i Söderköping. De delar som inspektionen lyft är att i läs och skrivundervisningen i högre grad utgå från elevernas intressen, erfarenheter, och förmågor och därmed öka motivationen. Inspektionen tar även upp att elever i högre grad lära sig lässtratergier och under lärares ledning strukturerat få samtala om texter. Rektor ska ansvara för att även läsintresset följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa delar behöver vi belysa under hösten och när det gäller arbetet med texter så kommer samtliga svenskalärare att delta i läslyftet för att. Vi kommer även att ha en avstämning i svenska läsning på studiedagen den 7 oktober. När det gäller skolinspektionens rapport angående åk 5 kommer denna att uppmärksammas i arbetslaget. Vi kommer fortsätta arbetet det pågående arbetet som vi upplever givit goda resultat. Avser förskoleklass - Läsning Mål Alla elever ska ges förutsättningar för tidig läsning via att; Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärderingen Utvärderingsdatum Återberättande av text och via samtal, frågor och via bilder Observationer av elevers aktiviteter i fria situationer Förskollärare Juni -16 Via skolinspektionens föräldraenkät och föräldrars syn på elever utveckling 8
Strategi - Arbeta med att eleverna ska kunna återberätta kortare händelser och sagor - Arbete med att eleverna ska kunna skapa inre bilder Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Samtal och frågor kring böcker, bilder, händelser med förtydligande, utökat ordförråd, koppling till elevers erfarenheter och arbete med händelseförlopp. Planerad och spontan högläsning. Arbete via leken arbete med föreställningsförmågan. Förskollärare Återberättande av text, dokumentation med bilder från text, observationer av elevers aktiviteter och val i fria situationer Juni -16 Resultatanalys Att kunna skapa sig inre bilder är en förutsättning för att ha en god läsförståelse. Vi upplever att samtliga elever gått framåt, dock kan inte alla läsa mellan raderna. Många visade goda framsteg i slutet av våren. Vi tror att resultaten beror på att vi i större omfattning utgått från elevers erfarenheter, att vi utgått från elevers intressen vid val av böcker, att vi påbörjat ett arbete med läsning och skrivning i elevernas egen lek vilket gett motivation. Vi har organiserat tid för de elever som har mindre intresse för böcker och bokläsning vilket lett till att intresse har väckts hos några fler. I den fria leken har vi sett att många elever gör egna sagoberättelser med både bild och text. Vårt arbete med trygghet tror vi också get goda resultat i form av att eleverna vågar öppna sig och ex. tala om rädsla. Vi upplever att när vi deltog i kommunens läsprojekt med tematiskt arbetssätt bla en tydligare kombination av skapande och läsning, blev det ett större engagemang, mer fantasi och kreativitet. Vi kan ha arbetat för lite med den språkliga medvetenheten. När det gäller skolinspektionens föräldraenkät så ligger vi på 7,9 gällande stimulans, 7,9 beträffande anpassning efter elevens behov och 9,1 på elevens utveckling av 10 möjliga. Detta är lite svårtolkat eftersom frågeställningarna är intimt förknippade med varandra. Resultaten är något lägre är mitt barn behöver mer hjälp än hen får. Det som 9
ligger högt är informationen på utvecklingssamtalen. Vi måste fortsätta att arbeta med information angående hur vi informerar om stimulans och lärande, förskoleklassens uppdrag, när utvecklingssamtalen ligger på året, missar vi elever som behöver extra, fel stöd? fel information? Stor vikt har lagts med arbetet med förmågorna som givetvis varit en del av arbetet med läsning. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta med daglig högläsning och planera in extra högläsning med elever som har behov av detta. Vi kommer att fortsätta arbetet med samtal kring litteratur som berör, och att utveckla boksamtalen bla via nya kunskaper i läslyftet. Vi behöver arbeta mer med läsning och skrivning i elevernas egen lek, vilket vi sett är en framgångsfaktor. Vi behöver arbeta mer med tematiskt arbetssätt. Vi behöver utveckla vårt arbete med språklig medvetenhet vilket kompletterar vårt arbete med ord och läsförståelsen Centralt prioriterade mål i grundskolan 1-6 Trygghet och arbetsro Andelen som känner trygghet och arbetsro. VT 2016 VT 2015 VT 2014 Mål Resultat Resultat kommunen Resultat Resultat kommunen Resultat Resultat kommunen Trygg 4 3,5 3,57 3,3 3,68 3,65 Arbetsro 4 2,55 2,73 2,66 2,84 2,89 Strategi Alla elever ska kunna gå till skolan utan oro Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Rastverksamhet Rastkulsansvariga 2 dgr/vecka anordnar vi rastkul med kollektiva lekar. Vi har även uppgraderat lekmaterialet Arbete med vårdat språk Samtliga lärare Vi har ar betat med hög fokus på detta 10
Strategi Alla elever ska kunna gå till skolan utan oro under 2 perioder under hösten. Struktur och tydliga regler Samtliga lärare Fadderverksamhet Klasslärare Det finn ett upparbetat system mellan klasser och under gemensamma dagar. Förankra olika styrkenivåer i rösten beroende på arbetsform Samtliga lärare Vi arbetade fram en gemensam tolkning och ett tydlig information till elever som underlag till arbetet i respektive klassrum Resultatanalys Vi har inte nått målen med trygghet och arbetsro. Vi har i elevundersökningen 3,5 på trygghet och 2, 55 på arbetsro. Vi behöver arbeta ytterligare inom de områden vi påbörjat för att hitta fler framgångsfaktorer. V i vet inte om ordningsreglerna är befästa och förankrade på elevnivå. Vi har blivit tydligare med att visuellt ha ett dagsschema på tavlan, vilka mål för arbetsområden, men upplever eleverna det? Hur tillskapar vi former att arbeta som vi når alla elever? Vi har använt oss av ljudnivåschemat i alla klasser, men vi har inte tolkat användningen olika. Den låga siffran 2, 55 på arbetsro kan stå för att eleverna tolkar arbetsro att det ska vara tyst, det kan även innebära att det finns något som stör som vi inte uppmärksammat. Vi behöver arbeta med tolkningen. När det gäller rastkul som vår organiserade rastverksamhet heter har det blivit en succé Vi upplever att vi nått flera elever som vi upplevt varit ensamma på rasterna. Vi har sett en blandning av åldrar i olika lekar som varit positivt. Flera av de äldre eleverna utrycker en omsorg om de yngre att det är gott för dem. Önskemål om att utöka finns, vilket är svårt schematekniskt i nuläge. Det har blivit färre konflikter, flera glidare2 har fångats in och vi upplever att det ökat gemenskapen på skolan. Mobilanvändandet av elever minskar deltagande i verksamheten. Vi behöver hitta system så att lekmaterial inte försvinner. Fadderverksamheten upplever eleverna om roligt och viktigt där fortsätter vi. 11
Arbetet med vårdat språk gav 30 % bättre resultat dvs 30% lägre användning av otrevliga ord och meningar. Alla vi vuxna hade inte möjlighet att fullfölja arbetet och vi upplevde att vissa föräldrar inte stödde vårt sätt att arbeta vilket försvårade situationen för elever. Detta behöver vi fortsätta med. Vi har haft ca 40 anmälningar av kränkningar, men kan inte jämföra om det tilltaget eller inte eftersom det inte finns ngn tidigare statistik. Vi har även förändrat vårt sätt att arbeta i EHT, vi har kunna arbeta mer behovsinriktat och ska på sikt arbeta för att förebygga arbetet. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse När det gäller rastverksamheten behövs den ses över bla med vuxna som ansvarar i praktiken, eleverna önskar 3 vuxna ute/rast, Är det möjligt att utöka? Vi kommer att få förråd ute som kommer att stödja verksamheten. När det gäller vårdat språk och röstnivåerna behöver vi fortsätta med och när det gäller arbetsro behöver vi förankra vad vi menar. Hela skolan kommer att arbeta med Bo Hejlskovs bok Beteendeproblem i skolan, för att utveckla vår kompetens att bemöta de elever som vi inte alltid har tillräckliga kunskaper som räcker. Vi kommer att ta avstamp i våra nya kunskaper för gemensamt utveckla arbetet. Ett sett att angripa detta på ett mer elevnära arbete kan även vara att utvecklingsarbeten i respektive arbetslag. Vi kommer att tillsätta ett trygghetsteam som leds av kurator för att hitta vägar att arbeta mer förebyggande. Trygghetsteamet kommer att påbörja sitt arbete, och EHT kommer att fortsätta att arbeta med en gemensam syn och att fokusera på det förebyggande arbetet, samtidigt som vi givetvis arbetar med aktuella behov. Vi kommer att arbeta med Petri Partanens bok Elevhälsa. Avser förskoleklass - Trygghet Mål Alla elever ska gå till skolan med glädje och utan oro Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärderingen Utvärderingsdatum Skolinspektionens föräldraenkät, Sociogram, Egen enkät och Observationer i fasta och fria situationer, Via utvecklingssamtal Strategi Förskollärare Juni -16 - Att medvetet starta hösten med ett tema kring relationer 12
Mål Alla elever ska gå till skolan med glädje och utan oro - Att låta eleverna prova nya situationer/ingå i okända relationer Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Startade året med tema vänskap, Fadderverksamhet Besökt var eleverna bor Gosedjursdag Arbete med lekgrupper Rak kommunikation med oroliga föräldrar Lekande pedagoger Förutbestämda gå -kompisar Förskollärare Tema arbete, Vi har utifrån den oro som upplevts, åtgärdat och förebyggt, arbetat med att vi vuxna beslutat vilka som ingår i lekgrupper, vilket gjort att eleverna känner varandra bra, låtit slumpen avgöra, Utgått från elevernas intressen i arbetet med bra kompisskap, Vi utvärderat regelbundet Resultatanalys Vi fått fram oro som 5 elever upplever (mätning i samband med påsk) varav nyinflyttning kan förklara något men inte alla. Vi har arbetat med fokus på relationer och relationsbyggande, att alla blir valda, fångat in intressen, mycket arbete kring kamratskap. Vi har följt utvecklingen och arbetat utifrån resultaten via sociogram som visat alla blivit valda, de 5 tysta minuterna i matsalen har bidragit till lugn och ro, och därmed har en annan samtalston uppkommit. Vi har blivit bättre lekande pedagoger vilket gjort att vi är mer nära eleverna och kan läsa av situationer, bla a var eleverna klarar och behöver stöd i samspelet med andra. Vi har arbetat med att med att stärka relationer med elever som inte känner varandra vilket bidragit till nya vänskaper och nya val av lekkamrater. Arbetet tillsammans med faddrarna upplever vi ha bidragit till tryggheten främst på rasterna. Vi tror att vårt arbete med respekt och relationerna mellan oss vuxna och elever bidragit till utvecklingen av trygghet, och utifrån det balansen mellan att göra egna val och vuxnas beslut. Bla a har via arbetat fram få regler tillsammans med eleverna som alla förstår. Vi behöver bli bättre på att vara tydliga med ett gemensamt förhållningssätt i starten och ha ett fortsatt arbete med att förebygga oro. En framgångsfaktor har även varit det nära samarbetet med föräldrar och den handledning vi fått via Lasse Andersson. Vi har i den ena klassen haft en sjukskriven lärare, vilket givetvis påverkat resultatet. Skolverkets enkät visar att det finns elever på skolan som eleverna är rädda för, vilket vi uppmärksammat och bla a organiserat om och ändrat i rutiner. 13
Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Inför nästa läsår ska vi fortsätta med att starta upp med ett vänskapstema och däri att lära känna varandra. Stort arbete på att bli ett VI. Vi kommer att fortsätta följa grupputvecklingen via sociogram, enkäter och använda som grund i planeringen och ha regelbundna utvärderingar. Till hösten kommer vi att utveckla samarbetet med åk 1 som ingår i vårt nya arbetslag. I leken kommer vi att starta med konstruktionslek som är lättare för elever med svårighetermed samspel, för att övergå till rollek. Hela skolan kommer att arbeta med Bo Hejlskovs bok Beteendeproblem i skolan för att utveckla vår kompetens att möte de elever som har svårigheter inom detta område. Avser förskoleklass Arbetsro Mål Samtliga elever ska uppleva arbetsro Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärderingen Utvärderingsdatum Skolinspektionens föräldraenkät, Observationer, Samtal med elever Förskollärare Juni -16 Strategi Att elever kan fullfölja leken utan att bli störd Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Vi har arbetat med eleverna med gemensamma lekregler, Arbete med lekgrupper, Låtit elever spara lekar, Stöttat elever som haft behov att utveckla lekskickligheten, Arbete Förskollärare Vi har tränat på uthållighet, samspel turtagning, vi har stöttat i övergångar, Vi har arbetat med två morgonsamlingsgrupper för bättre starter på dagen för alla, Vi vuxna har samspelat med 14
med leklådor, Leksickliga elever har fått stänga dörren för fortsatt utveckling, vi vuxna har inte avbrutit leken i onödan eleverna i hög grad och bla a upprättat små kontrakt om vad som gäller, Vi vuxna har aktivt arbetat som lekande pedagoger. Stöttat elever i leken när fantasin tryter Resultatanalys Vi upplever att målet har nåtts av många men inte alla, Flera elever har lärt sig pausa leken, för att ta upp tråden och fortsätta vid ett annat tillfälle. Vi har lyckts med att skapa gemensamma lekrekregler i gruppen som bryts av ett fåtal vid enstaka tillfällen. Vi har lyckats med att alla klarar dialog i leken. Den lekregel eleverna har svårast med är turtagningen. En del elever blir störda av att upplevs pratigt då det ska arbetas enskilt. Vi upplever att eleverna kan koncentrera sig längre i leken nu än i höstas. Det är färre vandare under den fria leken och fler deltar i leken. I skolinspektionens enkät får vi siffran 7,2 och den del som är lägst är just arbetsro, vilket gör att vi måste starta arbetet med detta direkt i höst. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi behöver fortsätta att utveckla arbetet med oss lärare som lekande pedagoger och lekgrupper. Vi behöver direkt i höst skapa regler i dialog med eleverna så att alla förstår och rättar sig efter detta. Mycket fokus på former och struktur. Vi behöver även arbeta mer och inte släppa när det hänt något, och elever ska ställa tillrätta för att bli sams och att alla blir av med sin skuld.. Hela skolan kommer att arbeta med Bo Hejlskovs bok Beteendeproblem i skolan för att utveckla vår kompetens att möte de elever som har svårigheter inom detta område. 15
Centralt prioriterade mål i fritidshemmet Mål Alla elever är goda kamrater, känner trygghet och arbetsro. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Kommunens enkät, sociogram, kontaktbarometer, observationer i fasta och fria situationer, elevsamtal, samtal med föräldrar Rektor och fritidsmedarbetare Juni -16 Andelen som känner trygghet och arbetsro Elevenkät - Fritidshem Fråga 4:2 Trygghet Elevenkät Fritidshem Fråga 5:2 Kamratskap Enkät målsman Fråga 6:6 Kamratskap VT 2016 VT 2015 VT 2014 Mål Resultat Resultat kommunen Resultat Resultat kommunen Resultat 4 3,78 3,74 3,85 Saknas 3,64 4 3,66 3,61 3,57 Saknas Saknas 4 3,79 3,62 3,64 3,68 Saknas Resultatanalys Trygghet Tornet och Borgen Vi upplever att eleverna är trygga med oss vuxna och att de förhållande goda resultaten beror på att vi har tydlig regler och rutiner. Men det finns även elever som lämnat oss pga otrygghet. På Tornet har man goda relationer med samtliga elever som man vet via kontaktbarometern. Uppdelningen med ansvarsbarn är bra, men svårt att uppehålla ansvaret när det är personalfrånvaro etc, Bland de yngre är det stor delaktighet i leken från vuxna, flera elever har inte de förmågor som krävs för lekskicklighet och behöver stöd. Bland de äldre eleverna deltar vuxna i utelekar, inne vill eleverna leka själva, men 16
vuxna har koll. Det är viktigt att följa upp konflikter och vi behöver en gemensam modell. Ibland är det svårt att hinna. Vi upplever att eleverna vågar ta kontakt med vuxna, bland de yngre vågar alla prata i samling och bland de äldre har man mindre samlingar för att träna de som behöver tränas att lyssna och inte utsätta andra, inte utsätta de som är obekväma. Vi upplever att eleverna är bra på att göra egna val, bland de yngre är det mera styrt så att eleverna reder ut de val de gör. Att elever vågar misslyckas är ett viktigt mål att mäta i trygghethetsuppföljningen, här är vi inte och vi behöver jobba mer med detta. Flera elever har svårt att underordna sig beslut, Väpnaren och Riddaren Vi upplever att de flesta eleverna är trygga hos oss, speciellt Väpnaren har ökat sin måluppfyllelse. Det finns någon enstaka elev som inte hittat sin roll. Vi vet resultaten via kontaktbarometern, som vi haft som grund när vi har fördelat ansvarsbarnen och arbetat extra kring de elever som behöver stöd. Vi upplever att arbetet vi gjort med att stoppa och utreda konflikter och kränkningar minskat antalet konflikter och givit en lugnare miljö. Vi har arbetat aktivt med relationer i den dagliga kontakt, dagligen använda allas namn, aktivt lyssnande, gemensamt tydligt förhållningssätt, tydliga regler och rutiner, konsekvenser vid regelbrytningar, blandade grupper md yngre och äldre på lov, fredag etc. Vi tro att de positiva resultaten beror rätt valda teman som gynnat målen, arbete med ansvarsbarn och daglig kontakt. Det som kan varit en orsak att vi inte nått enda fram på Väpnaren att varit mkt vikarier. Arbetsro Tornet och Borgen Det förekommer konflikter och vi har inte nått enda fam, Vi har lyckats arbeta bort glidarna bland de yngre och det arbetas aktivt bland de äldre. Bland de yngre fungerar det väl med lekreglerna, behövs stöd för många bland de äldre. Arbetsron upplevs bättre bland de yngre än de äldre. Vi har ar betat med leklådor, lärt mer om leken och lekens betydelse detta år. Ute fungerar leken bättre. Väpnaren och Riddaren Nej vi når inte målen. En orsak kan vara att det är svårt med lokaler som vi inte har tillgång till förrän skolan slutar på riddaren, detta påverkar elever som behöver utrymme. Resultaten tror vi beror på arbete med leklådor som bla gjort att flera elever leker tillsammans som minskat slagsmål, Omorganisering av bygglek i eget utrymme, vilket gjort att det inte blir lika mycket rasningar av byggen som påverkar grunden till konflikter. D elever som har svårt med kamratrelationer tenderar att förstöra lek för andra och i den gruppen ingår även glidarna. Framgångsfaktorer har även varit att vi tar tag i problem som dyker upp direkt, tillåter grupper i olika rum, dropin mellis som inte stör leken, en med veten fördelning av tider och åldrar i rörelserummet, vi har haft teman som erbjudit rika möjligheter till lek. Och utvecklat uteleken som gett möjlighet till nya möten och ökat ansvar för de äldre. Vi tror även elevinflytandet via förslagslådor, barnmöten och diskussioner har ökat måluppfyllelsen. Kamratskap Tornet och Borgen Här är resultaten högre från föräldrars upplevelse än från elevernas. På sociogrammet har vi några elever som inte bli vald av någon, detta kan bero på att några har låg närvaro, men några behöver stöd av oss i sittsamspel med övriga. Vi vuxna upplever att samtliga elever blir lyssnade på. Vi tror vårens teman, attraktiva leklådor, tillåtet slumpen i lekgrupper, vissa styrda aktiviteter, blandningen av grupperna, lovverksamheten där ny konstellationer uppstår och uteverksamheten har påverkat 17
kamratskapet positivt. Vi har fokuserat på kamrat och relationsstärkande aktiviteter handledningen av Lasse Andersson som fick oss att fokusera på lek och kamratskap. Väpnaren och Riddaren Vi har ett lugnare klimat med färre konflikter. De konflikter som ändå uppstår är i hög utsträckning lättlösta (eleverna själva löser oftare konflikter nu än i början av året, både på väpnaren och riddaren). Många av eleverna har utvecklat fler kamratrelationer, samt flera kamratrelationer över klassgränserna. Flera av eleverna har gått hem med kompisar de aldrig lekt med hemma förut. Vi ser större lekgrupper i den fria leken, både inomhus och utomhus.på väpnaren ser vi att allt fler elever vågar ta för sig mera, vilket genererar i flera kamratrelationer. En del negativa beteenden kvarstår trots allt. Någon elev på vardera avdelning har svårt att bemöta kompisar på ett bra sätt svårt med turtagning, etc vilket ibland kan ställa till problem i kamratrelationer. Det som vi upplever positivt är att vi ser att arbetet via leklådor gett mer rollek, nya kamratrelationer, större lekgrupper, för de yngre eleverna har detta bla ökat möjligheterna till träning i turtagning Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Trygghet och arbetsro Tornet och Borgen Ett gemensamt förhållningssätt behövs av oss vuxna och behov finns av samplanering med bl fskklass, förhoppningsvis kommer en del av det att lösas i planeringen i arbetslagen, om det behövs ytterligare tid initialt kan det lösas på perioder med färre elever. Vi behöver säkra upp rutiner beträffande schema och förändringar via elever, Kontaktbok i åk 1?, Arbeta mer tillsammans i blandade grupper, arbeta med inskolningsrutiner och inskolningen fskklass behöver in i årshjulet. Vi har definierat begreppen arbetsro och trygghet i kommunen för ha en gemensam tolkning. Vi har beslutat att arbeta med en gemensamma definition på vår skola för att verkligen kunna arbeta med, både hur och underlätta uppföljningen.. Hela skolan kommer att arbeta med Bo Hejlskovs bok Beteendeproblem i skolan för att utveckla vår kompetens att möte de elever som har svårigheter inom detta område. Väpnaren och Riddaren Vi kommer att fortsätta på inslagen linje, utveckla mer kring strukturer, börja direkt i höst med de nya eleverna på väpnaren beträffande kartläggning med kontaktbarometern och sociogram så vi har ett utgångsläge. Vi behöver utveckla vårt gemensamma förhållningssätt. Vi kommer att se över lekmiljöerna, skapa flera lektillfällen och färdigställa flera leklådor inne och ute. Vi har definierat begreppen arbetsro och trygghet i kommunen för ha en gemensam tolkning. Vi har beslutat att arbeta med gemensamma definition på vår skola för att verkligen kunna arbeta med, både hur och underlätta uppföljningen.. Hela skolan kommer att arbeta med Bo Hejlskovs bok Beteendeproblem i skolan för att utveckla vår kompetens att möte de elever som har svårigheter inom detta område. Kamratskap 18
Vi kommer att fortsätta det påbörjade arbetet med lek och lekskicklighet, att bygga varaktiga relationer. Vi behöver stödja elevers sociala utveckling som en grund för fortsatt lärande och kamratutveckling. Vi behöver arbeta fram flera leklådor och hitta ett pantsystem, arbete med turtagning, och ansvarselever. 19
Lokalt prioriterade mål Avser: Grundskola Mål Att arbeta fram och arbeta med en gemensam SYV-plan Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Utifrån det egna klassverksamheten, sammanställningen är gjord kollektivt Klasslärare och speciallärare Strategi Alla lärare ska arbeta utifrån framtagen plan Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Alla lärare ska ha provat och arbetat med delar ur planen Klasslärare Resultatanalys Det har arbetats i samtliga klasser med delar av SYV-planen. Bland de yngre har det arbetets med stärka självkännedom, och valsituationer, vad vill du bli när du blir stor? drömyrken. Bland de äldre arbete med att stärka självkännedomen, valsituationer, besök av föräldrar som berättat om yrken, varit på studiebesök, utvärderingspunkter som anknyter på klassrådet och mycket arbete kring hu vi är mot varandra och värdegrundsarbete. Vi har låga resultat i elevenkäten både på saker som påverkar min framtid och jag får lära mig om arbetsplatser och yrken 2, 94 och 2, 53. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Öka integreringen i övrig undervisningen, vara tydligare och utveckla likvärdigheten Avser: Grundskola 20
Lokalt prioriterade mål Avser: Grundskola 1-6 Matematik Mål Alla elever ska uppnå en för årskursen godkänd kunskapsnivå i matematik. Andelen med godkänd kunskapsnivå i matematik. VT 2016 VT 2015 VT 2014 Mål Resultat Resultat Resultat Årskurs 1 100 % 100 % 98 % 100 % Årskurs 2 100 % 91 % 96 % 94 % Årskurs 3 100 % 94 % 96 % 96 % Årskurs 4 100 % 91 % 94 % 89 % Årskurs 5 100 % 92 % 83 % 92 % Årskurs 6 100 % 92 % 93 % 95 % Snitt årskurs 1-6 100 % 93 % 93 % 94 % Strategi Högre måluppfyllelse Aktivitet kopplade till ovanstående strategi 21
Gemensamt arbete och fortsatt arbete med en matematikmodul Omsätta nya kunskaper i praktiken Resultatanalys De skillnader vi ser ligger på 2-7 % lägre resultat sen föregående år. Detta tror vi främst bero på två orsaker, det ena att vi blivit skickligare att bedöma, vilket gör att vi med ny kunskap hittar flera elever som ej når målen. Den andra orsaken bedömer vi ligger i den in och utflytt som skett. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Detta måste analyseras och åtgärder behöver genomföras på organisations, grupp och individnivå. Strategi Tydlig organisation som stödjer elevers lärande. Aktivitet kopplade till ovanstående strategi Arbeta fram en organisation och med en tydlig ansvarsfördelning. Rektor På APT arbetas det i grupper. Resultatanalys Organisationen är klar på pappret, och bemannas och omsättas i höst. Ny arbetslagsorganisation är beslutad. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Arbete med bemanning av organisationen och påbörja arbetet med arbetslag kring eleverna hela dag. 22